Till Stockholms stad,

Hej,

Jag önskar kopior på samtliga handlingar som finns, upprättats eller ankommit till, staden avseende beredning och beslut kring anläggande av ängsmark på kvartersmark på stadens mark Trattskivlingen 1 samt Tallkrogen 1:1.

I enlighet med TF 2:16 önskar jag att min begäran hanteras skyndsamt, vilket JO utalat sig om i många beslut, bla JO 4209-09 och JO 5308-11.

Om någon uppgift bedöms omfattas av sekretess önskar jag hänvisning samt att berörd handling i övrigt lämnas ut, med sekretessbelagd uppgift maskad.

Om det finns ett stort antal handlingar i detta ärende önskar jag ta del av kopia på handlingarna allt eftersom, i den takt ni tar fram dem. Dvs att jag får ut de begärda uppgifterna i omgångar.

Om utlämnandet är förknippat med en kostnad behöver jag inte få information om avgiften innan utlämnandet sker.

Ärendet:
De boende på berörda fastigheter på Svampvägen och Sockenvägen har med posten i dag fått ett brev av Stockholms stads exploateringskontor, daterat 2024-04-26 med rubriken "Olovliga anläggningar".

Vi har själva inte någon bod eller annan byggnad på stadens kvartersmark, men tre eller fyra andra villaägare har det enligt den kartering som skickats med över kvarteret.

För att förstå bakgrunden och syftet med det utskick vi och andra berörda fastighetsägare fått önskar jag som sagt ta del av kopior på de (samtliga) handlingar som finns i detta ärende.
Jag önskar att kopia på handlingarna utlämnas digitalt, till min mejladress.

Utöver det önskar jag skriftliga svar på följande frågor:

1. Vilken utredning har gjorts för att ta reda på vilket värde och nytta den aktuella kvartersmarken nu har, med befintlig växtlighet, för den biologiska mångfalden, i jämförelse med den ängsmark som anges ska anläggas?

2. Vilken typ/art av biologisk mångfald avses primärt uppnås i detta fall? Är det ängsväxter med tillhörande insekter (inkl pollinerare) i första hand?

3. Hur resonerar staden vad gäller det stora antal snart hundraåriga fruktträd och syrenhäckar som finns på denna kvartersmark? Dessa planterades av de första ägarna till dessa egna-hems-hus för snart hundra år sen och har stor betydelse inte minst för olika pollinerande insektsarter. Vi har svårt att tolka det utskickade brevet på annat sätt än att dessa ska huggas ned. På vilket sätt har den negativa effekten för den biologiska mångfalden kartlagts och analyserats?

4. I ert brev anger ni att ängsmark ska anläggas. Hur ska denna ängsmark skötas och underhållas? Och hur stor kostnad har budgeterats för dels anläggningen av denna ängsmark och dels den årliga skötseln av densamma? För en biologiskt rik ängsmark behövs ju insådd av de växtarter, som tex olika ängsblommor, som är en förutsättning för ett rikt insektsliv, samt att ängen slås för hand (inte maskin) alternativt betas en del av året. Jag önskar som sagt ta del av de ekonomiska kalkylerna samt beräknad kostnad för skattebetalarna för detta.

5. Har någon extern konsult eller bolag anlitats i detta ärende, i så fall vilken eller vilka?

6. Finns motsvarande planer och beslut för några andra områden på Stockholm stads mark? I så fall önskar jag en lista på vilka.

7. I samtal i dag med andra grannar som bott i kvarteret i flera årtionden har jag informerats om att staden tidigare haft arrendeavtal med de boende för den aktuella kvartersmarken. Det har då från stadens sida betonats att de gamla fruktträden och grova syrenhäckarna måste skötas korrekt, då dessa är en viktig beståndsdel i den kulturmiljö som Gamla Enskede fått bevarandestatus som.
Har det funnits, eller finns det, en diskussion om att åter införa en arrendelösning med bindande mer detaljerade avtal om hur kvartersmarken ska skötas för att uppnå det syfte kring biologisk mångfald som staden önskar? (något som i alla fall vårt fall är helt ömsesidigt, och som vi redan läger en hel del kraft kring i vår trädgård).
Tex att de bodar som byggts (historiskt av tidigare fastighetsägare i de fall jag känner till) avlägsnas. Samt att fastighetsägarna, gemensamt eller var och en, ansvarar för att sköta kvartersmarken så att avsedd biologisk status uppnås, tex genom insådd av utpekade ängsarter och lagning med lie x antal gånger per år - samt att de sedan hundra år etablerade fruktträden och eventuellt för området andra kulturväxter (som de gamla syrenhäckarna) blir kvar, för att bevara både den biologiska mångfalden dessa bidrar till samt det kulturhistoriska värde som dessa har.

Svar på ovan frågor önskar jag också få per mejl.

Även dessa uppgifter (svar) önskar jag tas fram skyndsamt i enlighet med TF.

Tack och vänliga hälsningar,

Sven Bergman
Svampvägen 177
12263 Enskede
070-6882525

Till Franz Stenström,

Till Franz Stenström,

Hej!

Tack för ert svar.

Låt mig först understryka mitt syfte här (även om det är irrelevant för en begäran enligt offentlighetsprincipen).

Det brev som exploateringskontoret skickat ut till boende i kvarteret här har skapat mycket oro. Det handlar mycket om tonen i brevet, som upplevts hård och okänslig. Jag tror det hade varit väldigt mycket bättre - för staden/kontoret samt för de berörda boende - om staden kunde söka en dialog, där problemet bättre kommunicerades och kontorets linje tydligare förklarades. Kanske ha ett informationsmöte?

Jag tror staden behöver ta in att många av de som bor här har i årtionden skött dessa snart 100-åriga trädgårdar med varsam hand. Många är pensionärer. Lagt mycket tid och kärlek (och pengar) på att vårda tex de många gamla fruktträden och syrenhäckarna. I brevet framgår ingenting om hur staden ser på fruktträden. Nu (i ert svar till mig) skriver ni att dessa inte ska huggas ned. Men det är fortfarande ett stort informationsgap som helt naturligt skapar onödig oro och förvirring. Ska träden stå kvar, vem ska då vårda dem? Beskära dem och ta hand om (fall)frukten? I de fall träd står på "gränsen", vad gäller då? I ert brev slår ni fast att tex häckar ska vara borttagna till sommaren. Har ni ens funderat på att de människor - de som bebyggde Gamla Enskede - som planterat de gamla grova syrenhäckarna är borta ur jordelivet för länge sen? Ska de nuvarande boende lastas och göras ansvariga för detta? Det håller inte juridiskt, än mindre moraliskt.
Det finns en rad såna här viktiga frågor, och det är därför jag efterfrågat de handlingar som finns i ärendet, och ställde frågor, för att se och förstå vilken typ av utredningar, konsultationer (juridiska och biologiska och politiska) kontoret och staden i övrigt gjort.

Ni har fått in en anmälan, sannolikt av någon i området som själv ligger i osämja med staden för att hen inte fått ta ner ett träd utanför sin tomtgräns, eller plantera buskar utanför sin tomtgräns. Låt mig vara oerhört tydlig: jag har full förståelse för att staden måste städa framför egen dörr och mota Olle i grind. Att kapa träd på allmän mark är enligt min mening en allvarlig sak, samt ett brott. Att kommunen måste agera utifrån en anmälan har jag också full förståelse för. Ni är skyldiga att göra det, lagen är tydlig med att kommunen ska behandla invånarna lika och inte ge fördelar till vissa. Att staden har synpunkter på att några bodar har uppförts på den allmänna marken, i strid med de arrendeavtal som funnits (och som i något fall fortfarande finns), är också fullt förståeligt.

Men det bör ju, i en dialog med god ton, gå att hitta vägar framåt i samförstånd. Tänker jag. Denna "gata" som staden undantog på 20-talet för att ha möjlighet dra spårvagnsräls, eller potentiell avloppsledning, har ju arrenderats av de många boende som passerat under dessa snart 100 år. 1988 vill staden till och med skänka bort dessa markplättar till de boende! Bland annat utifrån insikten att de gamla trädgårdarna - en del i området av stort kulturhistoriskt värde - bäst sköttes av de boende.

Jag menar att staden har mycket att tjäna på att inleda en dialog med de boende, istället för att peka med hela handen.
Det finna andra vägar framåt. Det enklaste, och billigaste, för staden vore att inrätta nya långsiktiga arrenden med tydliga villkor, där staden också kan lägga till krav kring växtlighet och skötsel för den biologiska mångfalden. Staden kan göra en kontroll en gång om året att avtalen följs. De boende skulle kunna skapa en förening som arrenderar marken, med åtaganden kring den biologiska mångfalden och rapporteringsskyldighet till staden. Staden skulle kunna undersöka möjligheterna att sälja marksnuttarna i fråga. Om staden kom fram till att den ville ge bort marken 1988 kan knappast i dag finnas hinder för en sådan lösning. Det skulle kunna åtföljas av servitut att staden har rätt att ilägga potentiellt framtida ledning/rör. Det finns som sagt många vägar framåt, anser jag. Som också väl tillgodoser kraven i kommunallagen, och löser problemet med den anmälan som inkommit.

Vad är alternativet? Den remsa på cirka tio meter som skulle löpa mellan husen riskerar att bli en ekologisk öken. Då remsan hamnar så nära husen (i vårt fall 110 cm!) kommer de boende sätta upp höga staket och häckar. Det blir en fuktig och mörk gränd, med litet ljusinsläpp. En ängsmark blir mycket svår, för att inte säga omöjlig, att anlägga där. Det skulle också kosta staden, skattebetalarna, mycket pengar att först anlägga en sådan, och sedan ännu större summor att framåt årligen underhålla densamma då det kräver mycket handpåläggning med en ängsmark, och också med de fruktträd som står på den specifika marken.

Denna långa utläggning är en förklaring för att staden ska förstå de känslor som nu råder härute bland de boende och en vädjan om att staden ska inleda en dialog.

Nu åter till min begäran om kopia på allmän handling. Jag begär alltså samtliga handlingar som har med detta ärende att göra. Anmälan, mejl, protokoll, memon från samtal/möten etc. I detta ingår naturligtvis den beredning/dialog ni haft med stadsdelsförvaltningen - samt alla andra parter.

Från min ursprungliga begäran:

"Jag önskar kopior på samtliga handlingar som finns, upprättats eller ankommit till, staden avseende beredning och beslut kring anläggande av ängsmark på kvartersmark på stadens mark Trattskivlingen 1 samt Tallkrogen 1:1.
I enlighet med TF 2:16 önskar jag att min begäran hanteras skyndsamt, vilket JO utalat sig om i många beslut, bla JO 4209-09 och JO 5308-11.
Om någon uppgift bedöms omfattas av sekretess önskar jag hänvisning samt att berörd handling i övrigt lämnas ut, med sekretessbelagd uppgift maskad.
Om det finns ett stort antal handlingar i detta ärende önskar jag ta del av kopia på handlingarna allt eftersom, i den takt ni tar fram dem. Dvs att jag får ut de begärda uppgifterna i omgångar.
Om utlämnandet är förknippat med en kostnad behöver jag inte få information om avgiften innan utlämnandet sker."

Tack och vänliga hälsningar

Sven Bergman