Fi2021 00813 1 Lantm teriets BU 2022 2024 beslutad av styrelsen 210217 6722770 1 1 1.PDF.pdf

2021-02-17

Dnr LM2020/029216

Budgetunderlag för Lantmäteriet
2022–2024

1  Hemställan
Lantmäteriet hemställer att regeringen
•  föreslår att riksdagen under utgiftsområde 18 fastställer anslag 1:6 Lantmäteriet för åren
2022–2024 i enlighet med vad som anges i detta budgetunderlag. För år 2022 tilldelas 727
030 tkr, för år 2023 737 910 tkr samt för år 2024 737 910 tkr (se kap 3.1). Förutom tillde-
lade medel enligt budgetproposition begärs också:
-  15 000 tkr årligen 2022-2024 för kart- och bildsekretess.
-  13 000 tkr årligen 2022-2024 för Onsala rymdobservatorium.
-  4 000 tkr årligen för ändringar som berör stämpelskatt och expeditionsavgifter
-  25 000 tkr år 2022 och 28 000 tkr årligen 2023-2024 för frågor kopplade till säker-
hetsskydd.
•  Lantmäteriet föreslår att anslag om 10 000 tkr årligen för perioden 2022-2024 av anslag
1:1 Skogsstyrelsen även fortsättningsvis tilldelas Lantmäteriet för skanning för skogliga
ändamål.
•  Fastställer en låneram som för år 2022–2024 uppgår till 330 000 tkr (dagens nivå). I låne-
ramen ingår investeringar i immateriella anläggningstillgångar för angelägna utveckl-
ingsinsatser av Lantmäteriets information och system.
•  Fastställer en anslagskredit 2022–2024 om 3 procent per år av tilldelade anslag.
•  Fastställer att krediten på räntekontot under perioden 2022–2024 uppgår till 210 000 tkr.

3

2  Anslagsframställan
2.1  Kart- och bildsekretess
Utifrån  utredningen  Skydd  för  geografisk  information  SOU  2013:51  tog  Lantmäteriet  den
första maj 2016 över hanteringen av spridningstillstånd från Försvarsmakten.
I samband med detta gjordes en uppskattning att det skulle krävas en utökning med 2 resurser
för att kunna hantera det utökade uppdraget och anslaget till Lantmäteriet justerades upp med
2 miljoner kronor per år.
Det vi nu ser är att verksamheten är betydligt mer omfattande än den uppskattning som gjordes
i utredningen och hanteringen av spridningstillstånd sysselsätter nu 15 resurser. En stor del av
ökningen beror på den utveckling som skett i samhället där användandet av drönare för foto-
grafering från luften har ökat kraftigt. 2016 inkom 713 ärenden, något som har ökat till 14 823
ärenden 2020. Längre handläggningstider som detta medför kan innebära att viljan att lämna
in  ärenden  för  spridningstillstånd  minskar  vilket  i  sig  kan  innebära  att  känslig  information
sprids i samhället.
För att Lantmäteriet ska kunna leva upp till detta åtagande samt kunna täcka de kostnader som
volymökningen medför behöver myndigheten tillföras ytterligare 15 miljoner kronor per år.
Finansieringsbehov , kart- och bildsekretess, mnkr
2022
2023
2024
Anslag
15
15
15
2.2  Onsala
Onsala  Rymdobservatorium, den svenska nationella anläggningen för radioastronomi, drivs
sedan mer än 60 år av Chalmers tekniska högskola. Genom Onsala har Sverige världens äldsta
och  mest  använda  fundamentalstation  i  den  internationella  geodetiska  infrastrukturen.  Med
anledning  av  fundamentalstationens  läge,  geofysikaliskt  stabil,  och  anslutning  till  havet,  är
Onsala Rymdobservatorium en av världens viktigast geodetiska fundamentalstationer. Då in-
strumenteringen vid stationen kan användas både för astronomi och geodesi samutnyttjas fa-
ciliteten  för  flera  discipliner.  Hittills  har  Vetenskapsrådet  (VR)  tillsammans  med  Chalmers
stått för huvuddelen av observatoriets finansiering. Dock har VR meddelat att finansieringen
av den geodetiska infrastrukturen kommer att upphöra senast 31 december 2020.
Geodetiska fundamentalstationer, så som Onsala, är en naturlig och en absolut nödvändig del
i den nationella geodetiska infrastrukturen. Lantmäteriet är ansvarigt för den nationella geo-
detiska infrastrukturen vilket innefattar att säkerställa att Sverige har en hållbar och internat-
ionellt anpassad infrastruktur innehållande bland annat referenssystem, koordinat-, höjd- och
tyngdkraftssystem. Onsala är Sveriges viktigaste bidrag till den globala geodetiska infrastruk-
turen och ett ansvar för denna passar väl in i Lantmäteriets övergripande ansvar för landets
geodetiska infrastruktur.
Sverige, genom Lantmäteriet, är engagerade i UN-GGIM. Arbetet har resulterat i att FN 2015
antog en resolution om Global Geodetic Reference Frame for Sustainable Development.  FN-
resolutionen pekar på nödvändigheten av en global geodetisk infrastruktur som basen för dels
mätning  av  globala miljöparametrar (av de  17  globala  miljömålen i agenda  2030  anses  2/3
vara beroende av en hållbar global geodetisk infrastruktur), och dels som fundament för den
vardagsnära användningen av GPS/GNSS (GNSS är samlingsnamn för GPS, Galileo, Glonass
och Beidou). Bland det senare bör framhållas Lantmäteriets SWEPOS®-tjänst, som ger möj-
lighet till mycket noggrann GNSS-mätning för bl.a. maskinstyrning vid byggarbetsplatser (vil-
ket bidrar till digitaliseringen av samhällsbyggnadsprocessen), och framöver för autonoma en-
heter. Pågående utvecklingsprojekt inkluderar flera aktörer (företag och myndigheter) i Sve-
rige.
4

Geodetiska fundamentalstationer bör ha en nära koppling till en forskargrupp, så som är fallet
vid Chalmers/Onsala. Anledningen är dels att en del av observationerna ligger till grund för
forskning  och  ny  kunskap om jordklotet  och  jorden  som  ett  system.  Dels  att förbättring  av
instrumentering och observationer baseras på aktuell forskning.
Av Regleringsbrevet för 2021 framgår att Lantmäteriet har möjlighet att lämna bidrag till On-
sala Rymdobservatorium med upp till 11 miljoner kronor/år. Möjligheten att lämna bidrag till
Onsala Rymdobservatorium innebär att Lantmäteriet får tillfälle att bidra till en tillförsäkrad
drift  och  utveckling  av  den  geodetiska  fundamentalstationen  vid  Onsala.  Det  innebär  dock
även att Lantmäteriet har än bättre förutsättningar att säkerställa sitt instruktionsenliga ansvar
för den geodetiska infrastrukturen sett ur ett nationellt perspektiv.
Genom interna omfördelningar och neddragning av viss verksamhet kommer Lantmäteriet att
kunna lämna ett bidrag om 6 miljoner kronor för år 2021. Finansieringsbehovet uppgår dock
till totalt 13 miljoner kronor/år och består av följande:
•  11  miljoner  kronor/år  för  drift  och  underhåll  av  fundamentalstationen  vid  Onsala
Rymdobservatorium. Beloppet kommer att lämnas som ett bidrag till Chalmers Tek-
niska Högskola i enlighet med anslagsvillkoren för Lantmäteriets ramanslag.
•  1 miljon kronor/år för att långsiktigt stärka den geo-vetenskapliga forskargrupp vid
Onsala Rymdobservatorium som är kopplad till  den geodetiska infrastrukturen. Be-
loppet kommer att lämnas som ett bidrag till Chalmers Tekniska Högskola i enlighet
med anslagsvillkoren för Lantmäteriets ramanslag.
•  1 miljon kronor/år för ny resurs vid Lantmäteriet kopplat till långsiktighet i geodetiska
referenssystem och utvidgningen av verksamhetsansvaret.
Sammanfattningsvis föreslår Lantmäteriet att myndigheten från och med 2022 stadigvarande
tillförs minst 13 miljoner kronor per år för att finansiera ett utökat ansvar för den nationella
geodetiska infrastrukturen, varav 12 miljoner kronor per år får lämnas som ett bidrag till Chal-
mers  Tekniska  Högskola  för  att  finansiera  den  geodetiska fundamentalstationen  vid  Onsala
Rymdobservatorium samt stärka den geo-vetenskapliga forskargruppen.
Finansieringsbehov , mnkr
2022
2023
2024
Anslag
13
13
13
2.3  Ändringar som berör stämpelskatter och expeditionsavgifter
I  den  statliga  utredningen  ”Vissa  frågor  inom  fastighets-  och  stämpelskatteområdet”  SOU
2017:27, föreslås ett flertal ändringar i stämpelskattelagen men även andra lagändringar som
kommer få betydelse för inskrivningsverksamheten.
Detta beräknas i sin tur leda till cirka 3 000 extra lagfartsärenden årligen. Förslaget innebär
även att fastighetsbildningsåtgärder i form av fastighetsreglering och klyvning blir stämpel-
skattepliktiga. För Lantmäteriets fastighetsinskrivning innebär detta cirka 8 000 extra beslut
om stämpelskatt. Till skillnad från den nuvarande hanteringen kommer dessa beslut inte att
ske i samband med beviljad inskrivning.
Detta innebär nya kontroller och arbetsmoment för fastighetsinskrivningen som till skillnad
från idag måste utreda om överlåtare och förvärvare ingår i samma koncern.
Sammanfattningsvis kommer författningsändringarna, om de genomförs, att innebära ett fler-
tal nya ärenden och arbetsrutiner, anpassning av system, rättsligt stöd, blanketter och genom-
förande  av  informationsinsatser.  Lantmäteriet  har  beräknat  förslagets  kostnader  och  dessa
finns redovisade i utredningen.
5

Lantmäteriet behöver tillföras 4 miljoner årligen kronor för de ökade kostnader i form av 1,5
miljoner kronor i system-, och processanpassningar samt ytterligare 2,5 miljoner kronor i ut-
redningsmoment som krävs för att hantera tillkommande ansökningar och utredningsmoment
som uppstår som en konsekvens av förslaget.
Finansieringsbehov, mnkr
2022
2023
2024
Ändringar som berör stämpelskatter mm
4
4
4

2.4  Säkerhetsskydd
En ny säkerhetsskyddslag (2018:585) trädde i kraft den första april 2019. Den nya lagen ställer
tydligare och mer omfattande krav på myndigheter som bedriver säkerhetskänslig verksamhet.
Den innebär bland annat krav på att man inventerar och klassificerar IT-system och informat-
ion.
Säkerhetsskydd handlar om att myndigheter och organisationer som bedriver säkerhetskänslig
verksamhet ska arbeta förebyggande för att skydda sig mot brott som kan hota Sveriges säker-
het, till exempel spioneri och sabotage. I den nya lagen tydliggörs kraven på och skyldighet-
erna för dessa myndigheter och organisationer, exempelvis kring hur man ska skydda uppgifter
som rör Sveriges säkerhet och samhällsviktiga informationssystem.
Ett begrepp som tillkommit i regelverket är ”I övrigt säkerhetskänslig verksamhet” som bland
annat omfattar IT-system, till exempel fastighetsregistret som är av central betydelse för ett
fungerande  samhälle,  bland  annat  för  bankväsendet.  Begreppet  ”I  övrigt  säkerhetskänslig
verksamhet” innebär alltså inte informationstillgångar som i sig består av säkerhetsskydds-
klassificerade uppgifter. Begreppet syftar istället till IT-system som är av sådan betydelse för
säkerhetskänslig verksamhet att det behöver omfattas av ett säkerhetsskydd vad gäller inform-
ationens tillgänglighet och riktighet.
Lantmäteriet bedriver säkerhetskänslig verksamhet. Myndigheten måste därför kartlägga och
bedöma  sina  skyddsvärden,  inventera  och  klassificera  sina  informationstillgångar  och  IT-
system efter informationssäkerhetens grundprinciper konfidentialitet, tillgänglighet och riktig-
het.
Lantmäteriet behöver även förstärka strukturen för säkerhet och säkerhetsskyddsområdet vil-
ket medför ett ökat resursbehov. Säkerhetsskyddsanalys, risk- och sårbarhetsanalys och inträf-
fade incidenter visar att ett ökat fokus på området behövs under de kommande åren.
Förutom de kostnader som härrör till utveckling av system och ett adekvat skydd av dessa så
att de i sin tur skyddar den information som klassas som skyddsvärd, tillkommer även rekry-
tering av tre roller som syftar till att svara upp mot de ökade kraven från lagstiftningen samt
högre tryck på myndigheten att höja förmågan att bidra till totalförsvaret som ät tätt ihopkopp-
lat till säkerhetsskyddet (Sveriges säkerhet).
Omvärlden har förändrats, vilket ger myndigheter i Sverige nya utmaningar också inom IT-
driftområdet. Det säkerhetspolitiska läget, domar på EU-nivå, nya säkerhetsskyddslagstiftning
och cyberhot ställer helt nya krav. Områden som informationssäkerhet, IT-säkerhet, robusta
datahallar och IT-miljöer, säkerhetsskydd samt regeluppfyllnad måste stärkas inom myndig-
hetsvärlden. Det blir allt svårare och mer kostsamt för enskilda myndigheter att uppfylla alla
krav själva. Därför ökar behovet av samverkan inom IT-drift/IT-tjänsteområdet. För att möta
detta behöver Lantmäteriet investera ytterligare för en säker statlig IT-drift och informations-
hantering för egen del och i samverkan med andra.
6

Inom fastighetsbildningens verksamhetsområde pågår arbete med att förstärka strukturen för
informationsförvaltning, vilket medför ett ökat resursbehov. Risk- och sårbarhetsanalys, sä-
kerhetsskyddsanalys och inträffade personuppgiftsincidenter har visat att ett ökat fokus på in-
formationshantering behövs under de kommande åren. Detta har även stor betydelse för ut-
vecklingen  av  nytt stöd  för  handläggning,  samverkan med  KLM,  handläggning, liksom för
utveckling och avveckling av befintliga systemstöd. Några konkreta exempel på de åtgärder
som detta innebär i praktiken är följande: översyn av relevanta rutiner, förfinad kravställning
på behörighetslösningar, informations- och utbildningsinsatser till medarbetare, kompetensö-
verföring, kvalitetssäkring av dokument från Trossen inför gallring, övergång till nytt E-arkiv
samt den nya arbetsuppgiften rättelser/arkivering.
Lantmäteriet  har  i  sitt  remissvar  över  betänkandet  Kompletteringar  till  den  nya  säkerhets-
skyddslagen, SOU 2018:82, framfört bedömningen att ett genomförande av de nya säkerhets-
skyddsreglerna kan få betydande ekonomiska konsekvenser för myndigheten. Idag, knappt två
år senare, är det tydligt att effekterna av regelverket inklusive utkomsten av genomförda sä-
kerhetsskyddsanalyser visar att Lantmäteriet står inför en avsevärt ökad kostnadsbild. För att
leva upp till de nya kraven i säkerhetsskyddslagstiftningen och åtgärda de brister som säker-
hetsskyddsanalys med tillhörande säkerhetsskyddsplan uppvisat behöver Lantmäteriet tillföras
finansiering med minst 25 miljoner kronor 2022 och minst 28 miljoner kronor årligen 2023 -
2024.

Finansieringsbehov, mnkr
2022
2023
2024
Förstärkt säkerhetsskydd och robusthet i datahallar
8,0
7,0
6,0
Förstärkt informationssäkerhet kopplat till säkerhetsskyddet, informations-
2,5
6,2
7,0
säkerhet Fastighetsbildning, Informationsförvaltning Arken
Förstärkt signalskydd
0,5
0,8
1,0
Förstärkt säkerhetsorganisation
3,0
3,0
3,0
Förstärkt säkerhet IT-drift
11,0
11,0
11,0
Summa
25,0
28,0
28,0

3  Övriga finansieringsfrågor
3.1  Öppna data, särskilda värdefulla datamängder och långsiktig finansie-
ring av Lantmäteriets informationsförsörjning
Under  perioden  2021–2023  påverkar  ett  flertal  faktorer  finansieringen  av  Lantmäteriets  in-
formationsförsörjning. Lantmäteriet vill härmed lyfta dessa faktorer för en fortsatt dialog.
EU-kommissionen  kommer  att  reglera  ett  antal  särskilda  värdefulla  datamängder  utifrån
Öppna  data-direktivet.  Enligt  direktivet  ska  sådana  datamängder  tillhandahållas  avgiftsfritt.
Vilka dessa datamängder är ska beslutas under första delen av 2021 men kommissionen har
redan nu redovisat ett förslag. Ett flertal av Lantmäteriets datamängder berörs av förslaget.
Detta kommer att medföra att finansieringen av dessa datamängder behöver ändras från av-
giftsfinansiering till anslag.
I  Lantmäteriets  regeringsuppdrag  att  analysera  budgetära  konsekvenser  av  värdefulla  data-
mängder framkom att samhällsekonomiska nyttor på mellan 10 till 21 miljarder kronor årligen
kan skapas om de datamängder som Sverige föreslagit blir öppna data . I kommissionens för-
slag finns enbart ett urval av datamängder från det svenska förslaget med. Omfattande nyttor
7

skulle  uppstå  i  hela  samhället  om  hela  det  svenska  förslaget  blev  öppna  data.  Detta  för  att
uppnå den fulla nyttan enligt utredningen.
I arbetet med regeringsuppdraget för en smartare samhällsbyggnad är datamängder för bygg-
nad  prioriterad  och  ska  lanseras  i  början  av  2022.  För  att  få  ut  mesta  nytta  av  en  smartare
samhällsbyggnadsprocess är öppna data en förutsättning. Byggnad är med i kommissionens
förslag på särskilda värdefulla datamängder (se ovan), vilket medför att byggnad kommer att
behöva tillgängliggöras avgiftsfritt. Lantmäteriet anser därför att finansiering för datamängder
för byggnad bör lösas redan i samband med lanseringen 2022. Detta för att undvika kostnader
och utveckling för framtagande av en avgiftsmodell som rör 290 kommuner och Lantmäteriet
som enbart skulle tillämpas under en kort period. Dessutom ökar nytta och användning redan
vid lansering av plattformen.
Lantmäteriet ersätter idag kommunerna för uppdatering av adresser och byggnader, där kom-
munerna får cirka 35 miljoner årligen som fördelas ut på respektive kommun. Summan baseras
på Lantmäteriets totala avgiftsintäkter från tillhandahållande av fastighets- och geografisk in-
formation. Lantmäteriet vill understryka att den modellen behöver förändras i samband med
en ändrad finansiering av Lantmäteriets verksamhet till mer öppna data.
Inför 2021 har användaravgifter justerats för fastighetsinformation och geografisk information
för att täcka ökade intäktskrav på myndigheten samt ökade kostnader för tillhandahållandet.
Lantmäteriet erhåller idag anslag för att finansiera ett avgiftsfritt informationsutbyte av regis-
terinformation mellan myndigheter. För att inte riskera en korssubventionering mellan använ-
dare av Lantmäteriets geodata behöver även detta anslag justeras enligt motsvarande höjning
av avgifterna.
För att arbeta fokuserat med bland annat ovanstående faktorer och övriga förändringar i om-
världen har Lantmäteriet påbörjat ett strategiskt arbete för att säkerställa en ändamålsenlig och
stabil finansiering av myndighetens framtida roll inom informationsförsörjning.
3.2  Regeringsuppdrag om grunddata och elektroniskt informationsutbyte
Regeringen gav under 2018 ett antal myndigheter i uppdrag att utreda dels säker och effektiv
tillgång till grunddata och dels säkert och effektivt elektroniskt informationsutbyte inom den
offentliga sektorn. Båda uppdragen rapporterades under 2019 och nya uppdrag delades ut i
december  2019  som  numera  ska  delredovisas  i  januari  2021  och  slutredovisas  i  december
2021. En tidigare delredovisning av uppdragen har gjorts till Infrastrukturdepartementet i mars
2020.
Det ena uppdraget syftar till att etablera ett nationellt ramverk för grunddata. Det andra upp-
draget ska leda till en gemensam digital infrastruktur för att förenkla och effektivisera inform-
ationsutbytet mellan myndigheter, regioner och kommuner samt med privata aktörer. De för-
slag  som  lämnas  och  etableringen  av  ramverket  påverkar  Skatteverkets  verksamhet  och  då
främst folkbokföringsverksamheten där en stor del av grunddata om fysiska personer finns.
De förslag som lämnas kommer påverka Lantmäteriet sätt att utbyta information med andra
myndigheter. Lantmäteriet kan behöva se över, ändra och utveckla sina lösningar för inform-
ationsutbyte ur flera perspektiv, juridiskt, semantiskt och inte minst tekniskt.
Kostnader för detta kommer yrkas gemensamt för de ansvariga myndigheterna, inklusive Lant-
mäteriet, av DIGG varför vi hänvisar till DIGGs budgetunderlag.
Lantmäteriet anser det viktigt att DIGG och berörda myndigheter får en långsiktigt stabil finan-
siering  för  genomförandet  av  förslagen  i  uppdragen.  En  långsiktig  stabil  finansiering
tillsammans  med  rätt  juridiska  förutsättningar  är  nödvändiga  för  att  skapa  en  hållbar  och
kostnadseffektiv  myndighetsgemensam  digital  infrastruktur  med  tydliga  roller,  mandat  och
ansvar.
8

Samordningsgruppen  för  Myndigheten  för  digital  förvaltning  (DIGG)  förordar  att  berörda
myndigheter får en långsiktigt stabil finansiering för genomförandet av ” Uppdrag att etablera
ett nationellt ramverk för grunddata inom den offentliga förvaltningen” och ”Uppdrag eta-
blering av förvaltningsgemensam digital infrastruktur” i enlighet med del – och slutrapport
som avrapporteras under och vid slutet på 2021. Där finansiella och juridiska förutsättningar
ges för myndigheter för att skapa en hållbar och kostnadseffektiv myndighetsgemensam digital
infrastruktur med tydliga roller, mandat och ansvar.
3.3  Regeringsuppdrag för en obruten digital samhällsbyggnadsprocess
Lantmäteriet anser tillsammans med Boverket att den fortsatta satsningen från regeringen på
en Smartare samhällsbyggnadsprocess, med regeringsmålet att skapa en obruten digital sam-
hällsbyggnadsprocess som kan bidra till ett ökat bostadsbyggande i landet, kräver att inblan-
dade myndigheter får en långsiktigt stabil finansiering tillsammans med rätt juridiska förut-
sättningar för det långsiktiga genomförandet.
Det är därför av vikt att myndigheterna tilldelas resurser som möjliggör att digitaliseringen
genomförs. Konsekvens om så inte sker är att arbetet stannar upp, förväntade nyttor uteblir
och  därmed  att  realiserade  nyttor  riskerar  att  förbrukas  av  förvaltningskostnader  för  hittills
framtagna tjänster och infrastruktur. Lantmäteriet och Boverket ser också att de tekniska lös-
ningar  som  myndigheterna  tar  fram  för  att  möjliggöra  en  digital  process  och  för  att  stödja
samhällsbyggnadssektorn, medför en betydande ökning av förvaltningskostnaderna för myn-
digheterna. Hänsyn behöver tas till detta när myndighetens anslag bestäms. Lantmäteriet stäl-
ler sig därför bakom Boverkets äskande om 20 miljoner kronor för fortsatt arbete med att ut-
veckla digitala arbetssätt i samhällsbyggnadsprocessen.
3.4  Gemensam hemställan med Skogsstyrelsen och Sjöfartsverket
Lantmäteriet stödjer Skogsstyrelsens framställan och äskande kopplat till ”Smart Landsbygd”,
då denna aktivitet bidrar till genomförandet av den nationella geodatastrategin som gemensamt
tagits fram vid Geodatarådet.
Lantmäteriet  stödjer  även  Sjöfartsverkets  kommande  hemställan  kopplat  till  en  kust-  och
strandzonskartering då denna aktivitet bidrar till genomförandet av den nationella geodatastra-
tegin som gemensamt tagits fram av Geodatarådet.

9

4  Finansiering
4.1  Finansieringsförslag
2022
2023
2024
Tkr
Beräknat
Beräknat
Beräknat
Anslag UO18 1:6 Lantmäteriet
727 030
737 910
737 910
Anslag UO23 1:1 Skogsstyrelsen
10 000
10 000
10 000
Kredit på räntekonto
210 000
210 000
210 000

Anslag UO18 1:6 Lantmäteriet
I finansieringsförslaget för UO 18 1:6 ingår för åren 2022-2024 tilldelat anslag enligt budget-
proposition 2020/21:1. Detta innebär 670 030 tkr för år 2022 och 677 910 för år 2023. För år
2024  (som  inte  redovisas  i  budgetpropositionen)  används  samma  belopp  som  för  2023,
677 910 tkr.
Dessutom ingår:
•  15 000 tkr årligen 2022-2024 för kart- och bildsekretess.
•  13 000 tkr årligen 2022-2024 för Onsala rymdobservatorium.
•  4 000 tkr årligen 2022-2024 för ändringar som berör stämpelskatt och expeditionsav-
gifter
•  25 000 tkr år 2022 och 28 000 tkr årligen 2023-2024 för frågor kopplade till säker-
hetsskydd

Anslag UO23 1:1, Skogsstyrelsen
Lantmäteriet föreslår att anslag om 10 000 tkr årligen för perioden 2022-2024 av anslag 1:1
Skogsstyrelsen även fortsättningsvis tilldelas Lantmäteriet för skanning för skogliga ändamål.
Anslagskredit
Lantmäteriets anslag finansierar insatser som löper över flera år och ofta i projektform. Det
innebär ett behov av en anslagsanvisning som är flexibel mellan kalenderår. Lantmäteriet hem-
ställer därför om en anslagskredit som uppgår till 3 procent för tilldelade anslag.
Kredit på räntekonto
För att säkerställa en nödvändig likviditet i verksamheten, med hänsyn tagen till bland annat
planerad användning av det ackumulerade överskottet i den avgiftsfinansierade verksamheten,
bör krediten på räntekontot under perioden fastställas till 2021 års nivå, dvs. till 210 000 tkr.

10

4.2  Användning av Lantmäteriets förvaltningsanslag
Lantmäteriets  förvaltningsanslag  används  inom  myndighetens  samtliga  kärnverksamheter.
Regleringsbrevet föreskriver att anslaget får användas för Lantmäteriets förvaltningsutgifter.
Myndighetens instruktion fastslår att Lantmäteriet är förvaltningsmyndighet för frågor om fas-
tighetsindelning, om grundläggande geografisk information och fastighetsinformation, om in-
skrivning enligt jordabalken och om geodetiska referenssystem.
Nedanstående tabell visar hur förvaltningsanslaget fördelar sig mellan olika verksamhetsom-
råden. Redovisningen avser tilldelade medel enligt regleringsbrev och budgetproposition och
sträcker sig över samma tidsperiod som Lantmäteriets verksamhetsplan. Bedömningen är att
anslagsnivån motsvarar kostnaden för de uppgifter Lantmäteriet idag ansvarar för, exklusive
de ytterligare uppgifter Lantmäteriet begär extra anslagsmedel för i budgetunderlaget.
UO18 1:6



Anslag per verksamhet, tkr



2021
2022
2023
Informationsförsörjning
435 400
432 100
435 700
Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning
74 900
77 500
78 500
Fastighetsinskrivning
158 700
160 400
163 700
Summa
669 000
670 000
677 900

Lantmäteriets  förvaltningsanslag  används  inom  samtliga  verksamhetsgrenar  men  till  olika
grad av omfattning. Fastighetsinskrivning är i princip helt och hållet anslagsfinansierad medan
endast en mindre del av förrättningsverksamhet/fastighetsindelning finansieras via anslag. Ne-
dan följer en kort beskrivning av vad anslaget används till.
Informationsförsörjning
Förvaltningsanslaget inom informationsförsörjningen används bland annat till insamling och
förvaltning av geografisk information samt utvecklingsinsatser kopplat till detta. Arbetet med
den nationella geodetiska infrastrukturen och referenssystemen finansieras till en stor del med
anslag.
Förvaltningsanslaget används i arbetet med en digital samhällsbyggnadsprocess.
Anslaget används också till att finansiera tillhandahållande av registerinformation till statliga
myndigheter, exklusive statliga affärsverk. Kostnaden för detta uppgår årligen till 35 mnkr.
Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning
Inom förrättningsverksamhet och fastighetsindelning används anslaget bland annat till externt
stöd och rådgivning i fastighetsbildningsfrågor, utveckling av lagar som styr fastighetsbild-
ningsverksamhet,  yttranden  till  regeringen,  domstolar och  andra  myndigheter  samt  nedsätt-
ningsbelopp.
Fastighetsinskrivning
Inskrivningsverksamheten är i princip helt finansierad av anslagsmedel. Verksamheten grans-
kar, beslutar om och registrerar inskrivningsärenden med information om ägare, inteckningar
och  andra  rättigheter.  Anslaget  finansierar  också  de  utvecklingsinsatser  som  är  knutna  till
verksamheten samt uppbördsverksamhet vad gäller stämpelskatt och expeditionsavgifter.

11

4.3  Översikt över verksamhetens finansiering
2020
2021
2022
2023
2024
Tkr
Utfall
Prognos
Beräknat
Beräknat
Beräknat
Anslag UO18 1:6 Lantmäteriet
655 400
669 014
727 030
737 910
737 910
Anslag UO18 1:4 Boverket
17 200


Anslag UO23 1:1 Skogsstyrelsen
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000



Avgiftsintäkter som disponeras


Förrättningsverksamhet
1 041 400
1 062 000
1 066 000
1 066 000
1 066 000
Grundläggande fastighetsinf. och geografisk inf.
323 400
324 000
324 000
323 000
323 000
Pantbrevsregistrering
28 900
37 000
40 000
40 000
40 000
Uppdragsverksamhet, tjänsteexport
31 900
44 000
50 000
60 000
60 000
Myndighetsuppdrag
50 000
47 000
46 000
48 000
48 000
Uppdrag i anslutning till fastighetsbildning
34 600
31 000
30 000
27 000
27 000



Övriga inkomster som disponeras
24 700
22 000
16 000
11 000
11 000
Summa
2 217 500
2 246 014
2 309 030
2 322 910
2 322 910



Avgiftsint. som redovisas mot inkomsttitel


Expeditionsavgifter
266 100
265 000
265 000
265 000
265 000
Samfällighetsföreningsregister
2 300
2 000
2 000
2 000
2 000

4.4  Finansiella resultat inom avgiftsfinansierad verksamhet
Det finansiella resultatet för Lantmäteriets olika avgiftsfinansierade verksamheter skiljer sig
åt under den kommande planeringsperioden.
I de bedömningar som gjorts kommer förrättningsverksamheten att generera ekonomiskt över-
skott. Eftersom verksamheten ska bära utvecklingskostnader för en omfattande digital trans-
formation  behöver  ett  överskott  genereras.  Den  digitala  utvecklingen  kommer  förutom  ut-
vecklingskostnader  att  generera  dubbla förvaltningskostnader  under en längre  tidsperiod  då
den tekniska plattform som används i verksamheten idag inte kan stängas ner förrän alla er-
sättande komponenter är driftsatta i verksamheten. Vi bedömer också att implementeringen av
det nya handläggningsstödet kommer att ha en viss negativ påverkan på debiteringsgraden.
De balanserade överskotten inom informationsförsörjning kommer succesivt att minska bland
annat som en följd av stora utvecklingsinsatser. En expansiv verksamhet och utveckling ger
också utökade förvaltningskostnader. Ökade volymer och komplexitet samt krav på säkerhet
och utökad funktionalitet driver kostnadsökningar för IT infrastruktur.
Målet på sikt är att samtliga verksamheter ska ha ett rimligt balanserat överskott som tillåter
utvecklingsinsatser. Storleken på överskottet varierar mellan olika verksamheter beroende på
omsättning, kommande utvecklingsinsatser mm.
I nedanstående tabell redovisas de balanserade resultaten inom Lantmäteriets avgiftsfinansi-
erade verksamheter. Redovisningen sträcker sig fram till och med 2023, den period där Lant-
mäteriet har gjort en verksamhetsplan.
12

Uppdrag (Metria) avser det underskott på 21 mnkr som uppkommit under Metrias tid vid Lant-
mäteriet. Vid en framtida försäljning av aktierna i Metria AB bör det underskott som uppstått
regleras med hjälp av försäljningsintäkterna (prop. 2013/14 :1)
Tkr
2018
2019
2020
2021
2022
2023
Förrättningsverksamhet
-19 400
-52 500
81 900
183 700
279 800
367 800
Grundl. fastighetsinf. och geografisk inf.
45 700
42 700
59 700
41 800
9 300
-27 400
Pantbrevsregistrering
20 600
8 200
-4 500
-3 000
-600
1 600
Uppdragsverksamhet, tjänsteexport
-3 300
5 400
4 000
4 500
4 900
5 100
Myndighetssamverkan
7 200
4 700
3 700
2 000
600
700
Uppdrag till fastighetsbildning
12 600
9 400
9 600
6 600
3 600
500
Uppdrag (Metria)
-20 600
-20 600
-20 600
-20 600
-20 600
-20 600
SUMMA
42 800
-2 700
133 800
215 000
277 000
327 700



UB/Omsättning
3,2%
-0,2%
8,9%
13,9%
17,8%
20,9%

4.5  Verksamhetsinvesteringar och låneram
I nedanstående tabell redovisas Lantmäteriets bedömningar av myndighetens verksamhetsin-
vesteringar för perioden 2021–2025.
Lantmäteriet har tre prioriterade utvecklingsinsatser de kommande åren och som är en del av
Lantmäteriets verksamhetsplan som sträcker sig över perioden 2021-2023. Dessa är:
•  Informationssäkerhet, en grundförutsättning för stora delar av den prioriterade ut-
vecklingen är att Lantmäteriet vidtagit åtgärder inom informationssäkerhetsområdet.
•  Det nuvarande tekniska stödet för handläggning av fastighetsbildningsärenden är i
slutet av sin livscykel. Det utgör idag ett hinder för att utveckla och digitalisera
verksamheten så att den kan leva upp till samhällets och kundernas behov gällande
handläggningstider, kvalitet och effektivitet, samt utgöra en del av en smartare sam-
hällsbyggnadsprocess. Lantmäteriet kommer därför att utveckla nya arbetssätt och
verksamhetssystem för handläggning. Utvecklingen har beroenden till hela Lantmä-
teriet och genomförandet hanteras inom ett program.
•  Utvecklingen inom området digital samhällsbyggnadsprocess utgår ifrån de rege-
ringsuppdrag vi fått och syftar till att geodata som behövs inom samhällsbyggnads-
processen är enhetlig, nationellt tillgänglig och i digital form. Insatserna ska också
bidra till målen i den nationella geodatastrategin. Under perioden ska utökad bygg-
nadsinformation samt planinformation göras digitalt och standardiserat tillgängliga
genom utvecklingsinsatserna som ingår i huvudprojektet Smartare samhällsbygg-
nadsprocess.
Förutom dessa projekt kommer Lantmäteriet också att bedriva stora utvecklingsinsatser inom
”Framtida tillhandahållande av fastighetsinformation” samt ”Modern topografisk produkt-
ion”.
Delar  av  ovanstående  projekt  kommer  att  lånefinansieras  under  perioden  2021-2023  vilket
innebär att Lantmäteriet kommer att ha ett behov av en fortsatt hög låneram.
Bedömningarna  för  åren  2024-2025 innebär  en  fortsatt  stor  omfattning  av  utvecklingsverk-
samheten.  Orsaken  till  detta  är  bland  annat  fortsatt  digitalisering,  krav  på  moderna  system
inom bland annat tillhandahållande av information samt krav på ökad säkerhet. Bedömningen
är att utvecklingsbehoven kommer att ligga på samma nivå 2024-2025 som 2023.
Som alltid innebär stora utvecklingsprojekt en viss grad av osäkerhet, både vad gäller utgifter
och tidsplan. Osäkerheten ökar givetvis ju längre fram i tiden bedömningarna görs.
13

De materiella investeringarna består främst av IT-utrustning i form av servrar och lagrings-
kapacitet samt geodetisk utrustning.

Tkr
2020
2021
2022
2023
2024
2025

Utfall
Prognos
Beräkn.
Beräkn.
Beräkn.
Beräkn.
Immateriella investeringar


Datasystem, rättigheter mm.
46 000
42 000
37 000
44 000
40 000
40 000
Materiella investeringar


Maskiner, inventarier och inst. mm.
61 000
86 000
71 000
64 000
65 000
65 000
Byggnader, mark och annan fast egendom


Övriga verksamhetsinvesteringar


Summa verksamhetsinvesteringar
107 000
128 000
108 000
108 000
105 000
105 000



Finansiering


Lån i Riksgäldskontoret
107 000
128 000
108 000
108 000
105 000
105 000
Bidrag


Finansiell leasing


Anslag (efter medgivande av regeringen)


Summa finansiering
107 000
128 000
108 000
108 000
105 000
105 000

I tabellen nedan redovisas de verksamhetsinvesteringar som totalt sett uppgår till mer än 20
mnkr. Bedömningarna sträcker sig fram till 2023 vilket är den period som Lantmäteriets verk-
samhetsplan har.
Tkr
Totalt
Ack.
2021
2022
2023
2024
2025


Utfall
Prognos
Beräkn.
Beräkn.
Beräkn.
Beräkn.
Verksamhetsinvesteringar per objekt


Framtidens tillhandahållande fastiginf.
63 000
50 000
11 000
2 000


Modern topografisk produktion
25 000
18 000
5 000
2 000


Nytt pantsystem
35 000
33 000
2 000


Nytt handläggningssystem Fastighetsb.
63 000
27 000
10 000
13 000
13 000


Summa utgifter för investeringar
186 000
128 000
28 000
17 000
13 000





Finansiering


Lån i Riksgäldskontoret
186 000
128 000
28 000
17 000
13 000


Summa finansiering
186 000
128 000
28 000
17 000
13 000





Varav investeringar i anläggningstillgångar


Datasystem, rättigheter mm.
186 000
128 000
28 000
17 000
13 000


Summa investeringar i anläggningstillgångar
186 000
128 000
28 000
17 000
13 000



14

I nedanstående tabell redovisas låneram och räntor för Lantmäteriets investeringar 2020–2025.
Tkr
2020
2021
2022
2023
2024
2025

Utfall
Prognos
Beräkn.
Beräkn.
Beräkn.
Beräkn.



IB lån i Riksgäldskontoret
261 000
291 000
318 000
313 000
305 000
305 000
Nyupplåning
107 000
128 000
108 000
108 000
105 000
105 000
Amorteringar
77 000
101 000
113 000
116 000
105 000
105 000
UB lån i Riksgäldskontoret
291 000
318 000
313 000
305 000
305 000
305 000



Beslutad/föreslagen låneram
330 000
330 000
330 000
330 000
330 000
330 000



Ränteutgifter
0
0
0
3 000
3 000
3 000



Finansiering av räntor och avskrivningar


Utgiftsområde 18 anslag 1:6 Lantmäteriet
23 000
30 000
34 000
36 000
32 000
32 000
Övrig finansiering
54 000
71 000
79 000
83 000
76 000
76 000

Utnyttjandet av låneramen i Lantmäteriets bokslut skiljer sig något från det värde som redovi-
sas i tabellen. Orsaken är att lånet som tas i december bygger på uppskattningar av investe-
ringar  och  amorteringar  i  december  månad.  I  tabellen  ovan  anges  en  siffra  som  bygger  på
faktiska investeringar och avskrivningar under 2020.
Med anledning av den nya säkerhetsskyddslagens ökade krav på Lantmäteriets säkerhetskäns-
liga verksamhet bedömer Lantmäteriet att det finns ett behov av att utöka myndighetens låne-
ram från och med år 2022. Lantmäteriet avser att återkomma i denna fråga.

400
350
300
250
200
318
150
291
313
305
305
305
261
100
50
0
UB 2019
UB 2020
Bud 2021
Bud 2022
Bud 2023
Bud 2024
Bud 2025
Utnyttjande
Låneram

Med hänsyn taget till att myndigheten de närmaste åren kommer att ha en hög investeringsnivå
under de kommande åren hemställer Lantmäteriet om nedanstående låneram under perioden.
Låneram i Riksgäldskontoret, mnkr
2022
2023
2024
Låneram
330
330
330

15