Fi2022 00677 1 Budgetunderlag 2023 2025 Lantm teriet 7834210 1 1.PDF.pdf

2022-02-03
Dnr LM2021/038260

Budgetunderlag för Lantmäteriet
2023 - 2025



  Lantmäteriet, TELEFON 0771-63 63 63 E-POST xxxxxxxxxxxx@xx.xx WEBBPLATS www.lantmateriet.se

LANTMÄTERIET

1.  Hemställan
Lantmäteriet hemställer att regeringen
•  föreslår att riksdagen under utgiftsområde 18 fastställer anslag 1:6 Lant-
mäteriet för åren 2023–2025 i enlighet med vad som anges i detta budget-
underlag. För år 2023 tilldelas 1 146 000 tkr, för år 2024 1 162 900 tkr
samt för år 2025 1 172 900 tkr (se avsnitt 4.1). Förutom tilldelade medel
enligt budgetproposition begärs också:
-  24 000 tkr årligen 2023-2025 för frågor kopplade till säkerhet
-  30 000 tkr årligen 2023-2025 för kart- och bildsekretess
-  385 000 tkr för 2023, 395 000 tkr för 2024 och 405 000 tkr för 2025
för öppna data och avgiftsfritt utbyte av registerinformation
-  10 000 tkr årligen 2023-2025 för Inspire

•  Lantmäteriet föreslår att anslag om 10 000 tkr årligen för perioden 2023-
2025 av anslag 1:1 Skogsstyrelsen även fortsättningsvis tilldelas Lantmä-
teriet för skanning för skogliga ändamål.
•  Fastställer en låneram som för år 2023–2025 uppgår till 330 000 tkr (da-
gens nivå). I låneramen ingår investeringar i immateriella anläggningstill-
gångar för angelägna utvecklingsinsatser av Lantmäteriets information
och system.
•  Fastställer en anslagskredit 2023–2025 om 3 procent per år av tilldelade
anslag.
•  Fastställer att krediten på räntekontot under perioden 2023–2025 uppgår
till 210 000 tkr.

3(18)

LANTMÄTERIET

2.  Anslagsframställan
2.1  Säkerhet
Säkerhetsskyddslagen trädde i kraft den första april 2019. Lagen ställer tyd-
ligare och mer omfattande krav på myndigheter som bedriver säkerhetskäns-
lig verksamhet, exempelvis kring hur man ska skydda uppgifter som rör
Sveriges säkerhet och samhällsviktiga informationssystem.
Lantmäteriet bedriver säkerhetskänslig verksamhet, till exempel ansvaret för
fastighetsregistret som är av central betydelse för vårt samhälle. Myndig-
heten måste därför kartlägga och bedöma sina skyddsvärden samt inventera
och klassificera sina informationstillgångar och IT-system efter gällande
lagstiftning kring informationssäkerhet.
Lantmäteriet har i sitt remissvar över betänkandet Kompletteringar till den
nya säkerhetsskyddslagen, SOU 2018:82, framfört bedömningen att ett ge-
nomförande av de nya säkerhetsskyddsreglerna kan få betydande ekono-
miska konsekvenser för myndigheten. Idag är det tydligt att effekterna av
regelverket och resultatet av genomförda säkerhetsskyddsanalyser visar att
Lantmäteriet står inför en avsevärt ökad kostnadsbild. För att leva upp till de
nya kraven i säkerhetsskyddslagstiftningen och åtgärda de brister som säker-
hetsskyddsanalys med tillhörande säkerhetsskyddsplan uppvisat behöver
Lantmäteriet minst 16,8 miljoner kronor årligen.
2.1.1
DATAHALLAR
För att uppfylla kraven i den nya säkerhetsskyddslagstiftningen behöver ni-
vån på våra lokaler och tekniska utrustning förbättras. Arbetet med detta har
pågått sedan ett drygt år tillbaka och anpassningen av våra datahallar har re-
dan påbörjats. För detta ändamål behöver myndigheten ett finansiellt till-
skott med 4,8 miljoner kronor årligen. Detta huvudsakligen för att kunna be-
tala ökade hyreskostnader och andra nya årliga kostnader.
Lantmäteriet arbetar också med frågan om vilka konsekvenser de nya kra-
ven blir på nivå tre som MSB ställt upp för myndigheten, vilket är bland an-
nat ökade kostnader. Lantmäteriet avser att få återkomma med det nästa år.
Finansieringsbehov, mnkr
2023
2024
2025
Förstärkt säkerhetsskydd och robusthet i datahallar
4,8
4,8
4,8

2.1.2
ORGANISATION
Behovet av resurser för att arbeta med informationen i register och databaser
kommer att fortsätta öka för att svara upp mot kraven i den nya lagstift-
ningen.
Exempelvis ökar antalet ärenden avseende sekretessgranskning av fastig-
hetsinformation innan utlämnande kan ske. I sekretessgranskningen ingår att
bedöma enskilda ärenden men även att se mönster och misstänkt kartlägg-
ning. Granskningen omfattar både skyddade personuppgifter och hot mot
4(18)

LANTMÄTERIET

Sveriges säkerhet. Det är framförallt granskningar avseende hot mot Sveri-
ges säkerhet som ökat mest, troligtvis med bäring på det skärpta säkerhets-
politiska läget.
Risken som det ökade trycket medför är att felaktig information lämnas ut.
Konsekvensen kan bli att leveranser görs där säkerhetsskyddsklassificerad
information ingår eller att information om personer med skyddade person-
uppgifter röjs. Möjligheten att leverera enligt offentlighetsprincipens krav
på skyndsam hantering försvåras.
Slutligen behöver myndigheten fortsätta att förstärka säkerhetsorganisation
med ett antal nya resurser. Lantmäteriet bedömer att det kommer att krävas
ett tillskott om minst 12 miljoner kronor årligen för att leva upp till de nya
kraven.
Finansieringsbehov, mnkr
2023
2024
2025
Förstärkt organisering av arbete med informationssäkerhet
12
12
12

2.1.3
SÄKER OCH KOSTNADSEFFEKTIV IT-DRIFT – FÖRSLAG TILL
VARAKTIGA FORMER FÖR SAMORDNAD STATLIG IT-DRIFT
Utredningen ”Säker och kostnadseffektiv IT-drift – förslag till varaktiga for-
mer för samordnad statlig IT-drift” SOU 2021:97, föreslår att Lantmäteriet
ska ges i uppdrag att bli en leverantörsmyndighet av statlig IT-drift.
Under förutsättning att utredningens förslag genomförs kommer Lantmäte-
riet att behöva tillföras medel för uppbyggnad av en ny verksamhet, för ge-
nomförande av de tidiga faserna av en anslutning till det samordnade stat-
liga tjänsteutbudet samt för utveckling av tjänster och andra investeringar.
Mot bakgrund av att Försäkringskassan har tillförts särskilda medel under
perioden 2017–2020 för att finansiera planering och uppbyggnad av statlig
IT-drift föreslog nämnd utredning att Lantmäteriet ska tillföras 5 miljoner
kronor för 2023 och 1,2 miljoner kronor för 2024.
Lantmäteriet bedömer att utredningens förslag kommer att medföra kost-
nadsökningar för myndigheten. Detta kräver dock en fördjupad kostnadsa-
nalys vilket Lantmäteriet avser att återkomma till i sitt remissvar.

2.1.4
BEREDSKAPSMYNDIGHET
I Slutbetänkande av Utredningen om civilt försvar föreslås Lantmäteriet att
bli en så kallad beredskapsmyndighet. Om utredningens förslag genomförs
kommer Lantmäteriet därmed att tilldelas en för myndigheten ny uppgift,
som i sin tur medför behov av finansiering för att bland annat upprätta en
organisation för ändamålet. Samtidigt måste en ny beredskapsorganisation
takta med ovan beskrivna höjningar av säkerhets- och säkerhetsskyddsar-
betet för att kunna omhänderta densamma ur ett beredskapsperspektiv. Lant-
mäteriet bedömer att det kommer krävas ett tillskott om 3 miljoner kronor
för att kunna anpassa beredskapsorganisationen till den ökade verksamheten
5(18)

LANTMÄTERIET

beskriven ovan, dessa medel är utöver de särskilda 4,2 miljoner som är före-
slagna i slutbetänkandet om vi blir en beredskapsmyndighet.
Finansieringsbehov, mnkr
2023
2024
2025
Förstärk beredskapsorganisation
7,2
7,2
7,2
(varav 4,2 miljoner kronor föreslås tillföras myndigheten i
Slutbetänkande av Utredningen om civilt försvar 2021:25)

2.2  Kart- och bildsekretess
Utifrån utredningen Skydd för geografisk information SOU 2013:51 tog
Lantmäteriet den första maj 2016 över hanteringen av spridningstillstånd
från Försvarsmakten. I samband med detta gjordes en uppskattning att det
skulle kräva en utökning med 2 resurser för att kunna hantera det utökade
uppdraget och anslaget till Lantmäteriet justerades upp med 2 miljoner kro-
nor per år.
Det vi nu ser är att verksamheten är betydligt mer omfattande än den upp-
skattning som gjordes i utredningen. En stor del av ökningen beror på den
utveckling som skett i samhället där användandet av drönare och fotografe-
ring från luften har ökat kraftigt. 2016 inkom 700 ärenden, som 2021 har
ökat till 23 000 ärenden.
För att kunna hantera den omfattande tillströmningen av ärenden och hand-
lägga inkomna ansökningar om spridningstillstånd inom rimlig tid har Lant-
mäteriet behövt prioritera om interna resurser från andra verksamheter.
Detta har i sin tur resulterat i att leveranserna till våra kunder och samhället
i stort inom dessa berörda verksamheter har försämrats.
I budgetunderlaget för 2022–2024 (liksom i de tidigare budgetunderlagen de
senaste åren) lyfte Lantmäteriet fram behovet av ökade anslag för Kart-och
bildsekretessverksamheten (KBS) och hemställde om ytterligare 15 miljoner
kronor för att kunna handlägga den dramatiskt ökade mängden spridnings-
tillståndsärenden och täcka de kostnader som detta medför. Budgetproposit-
ionen för 2022 innehöll inga förslag på satsningar på detta område. Rege-
ringen har inte heller i övrigt aviserat några andra satsningar eller åtgärder
som adresserar den uppkomna situationen.
Givet de ekonomiska förutsättningar som myndigheten har för att hantera
spridningstillståndsärenden, dvs. 2 miljoner kronor per år i anslag, samt av-
saknaden av besked om finansiell förstärkning behöver Lantmäteriet agera
mer återhållsamt vad gäller intern resursöverföring till KBS från annan
verksamhet. Detta är nödvändigt för att inte äventyra andra instruktionsen-
liga uppdrag och leveranser och balansera de negativa konsekvenserna för
berörda verksamheter generellt. Lantmäteriet har därför, i samband med
verksamhetsplaneringen för 2022, beslutat att inte tillskjuta ytterligare resur-
ser till KBS verksamheten samt se över nuvarande bemanning och omför-
dela dessa för att säkerställa balans i myndighetens hela uppdrag. Detta in-
nebär att uppgiften för spridningstillstånd inom KBS verksamheten kan
komma att läggas på en nivå om 2 miljoner kronor.
6(18)

LANTMÄTERIET

Konsekvenserna av längre handläggningstider som detta medför kan inne-
bära att viljan att lämna in ärenden för spridningstillstånd minskar, vilket i
sig kan innebära att känslig information sprids i samhället samt att de som
behöver spridningstillstånd kommer att tappa förtroendet för lagstiftningen
och myndigheten Lantmäteriet. Förtroenden som man av erfarenhet vet är
mycket svåra att återta.
Det får även stora direkta konsekvenser på drönarbranschen och de företag
som etablerat sig med inriktning på avbildning från drönare. Det påverkar
även andra myndigheter och kommuner som ser möjligheter att effektivisera
sina verksamheter med hjälp av denna tekniska utveckling, men som nu blir
hindrade i det, i avsaknad av kapacitet att hantera spridningstillstånd. En
sektor som redan nu är bekymrad över tillståndsbiten är de myndigheter som
ansvarar för liv, egendom och miljö. Polismyndigheten exempelvis behöver
ofta tillstånd relativt snabbt för förundersökningar och för rättsprocesser.
Med andra ord kan rättssäkerheten komma att äventyras.
För att kunna hantera ärenden om spridningstillstånd i enlighet med lagstift-
ningens krav och för att täcka de kostnader som den ökande ärendevolymen
medför behöver Lantmäteriet tillföras ytterligare 30 miljoner kronor per år.
Finansieringsbehov, mnkr
2023
2024
2025
Kart- och bildsekretess
30
30
30

2.3  Öppna data
Geodata är idag en central datamängd i många samhällsprocesser men an-
vändningen begränsas kraftigt av avgifter och licensvillkor. Detta leder till
att viktig samhällsnytta uteblir.
Som en del av det regeringsuppdrag som Lantmäteriet tilldelades 2019
(Analysera budgetära konsekvenser av myndigheters tillgängliggörande av
värdefulla datamängder)1 beskrivs nyttan med öppna data och att det sam-
hällsekonomiska värdet av att öppna upp data kan uppgå till 10 - 21 miljar-
der kronor årligen.
Lantmäteriet behöver tillföras anslagsmedel för att finansiera uppbyggnad,
drift, uppdatering, utveckling samt att tillhandahålla myndighetens samtliga
geodata som öppna eller avgiftsfria. Detta är i enlighet med det förslag som
Sverige lämnade in till EU-kommissionen gällande särskilt värdefulla data-
mängder.

Finansieringsbehov, mnkr
2023
2024
2025
Behov av utökat anslag för öppna data
380
390
400

1 slutrapport---tillgangliggorande-av-sarskilt-vardefulla-datamangder.pdf
(lantmateriet.se)

7(18)

LANTMÄTERIET

Lantmäteriets anslagsframställan består av tre delar:
•  Uteblivna avgiftsintäkter
•  Balanserade avgiftsintäkter som används för att finansiera verksam-
heten.
•  Utökade kostnader som tillkommer vid ett införande av öppna/avgifts-
fria data.

För en utförligare beskrivning av de olika posterna hänvisas till PM ”Öppna
geodata från Lantmäteriet” (LM2022/002612) som skickades till Rege-
ringskansliet under januari 2022.
Lantmäteriet vill i detta sammanhang också poängtera att ovanstående an-
slagsbehov är en ögonblicksbild av nuläget. Ett införande av öppna data
kommer att utöka användningen, vilket i sig också kommer att innebära
ökade kostnader, detta har till viss del tagits hänsyn till i ovanstående be-
lopp. Lantmäteriet vill dock understryka att dessa kostnader är svåra att be-
döma och kommer därför vid ett införande av öppna data behöva justera an-
slagsbehovet på sikt på grund av det ökade utnyttjandet av informationen.

Trender i ett digitaliserat Sverige
Lantmäteriet ser några starka trender som ligger i linje med den nyligen be-
slutade datastrategin för Sverige2 och som skulle ge en stor samhällsnytta,
där nyttan uppstår på annat ställe än kostnaden och som kommer kräva cen-
trala satsningar för att uppnå full effekt och en digitaliserad offentlig sektor.
Data är den nya råvaran och mängden som ska lagras kommer fortsätta öka
med nya datamängder, högre upplösning, bättre kvalitet och tätare uppdate-
ringar. Att flytta data mellan olika intressenter är i de flesta fallen inte i när-
heten lika effektivt som att lagra centralt och sedan jobba med digitala tjäns-
ter mot en gemensam källa. Inom den offentliga sektorn kommer inte resur-
serna att räcka för att skapa separata lösningar på varje enskild myndighet
och kommun, utan mer gemensamma lösningar kommer att behövas. Ge-
mensam lagring av standardiserade och strukturerade data bidrar till ökad
användbarhet, effektivitet och enkel tillgång.
Dagens digitala kartor och ortofoton bygger på en lång tradition av tvådi-
mensionellt arbetssätt, både när det gäller den geografiska avbildningen
samt den juridiska indelningen. För att möta nuvarande och kommande ut-
maningar kring främst samhällsbyggnad, krisberedskap och klimatanpass-
ning ställs dock krav på att tillhandahålla geodata i tre dimensioner. Linjen
är tydlig med först byggnader (BIM-modeller och fastighetsbildning i 3D),
sedan till städer (3D-visualiseringar och digitala tvillingar). Fler länder job-
bar nu mot en rikstäckande digital tvilling och även Sverige skulle gynnas
av en sådan utveckling.

2 Ny nationell strategi ska göra Sverige ledande i delning av data - Regeringen.se
8(18)

LANTMÄTERIET

För att möta framtida utmaningar och behov i samhället på ett effektivt sätt
krävs gemensamma insatser inom den offentliga sektorn.
2.3.1
AVGIFTSFRITT UTBYTE AV REGISTERINFORMATION MELLAN
MYNDIGHETER
Sedan 2017 ingår 34 miljoner kronor för avgiftsfritt utbyte av registerin-
formation mellan myndigheter i Lantmäteriets förvaltningsanslag.
De senaste åren har Lantmäteriet höjt avgifterna för geodata på grund av
ökade kostnader. Anslag för myndigheterna har dock inte följt med i höj-
ningarna vilket i praktiken inneburit en korssubventionering främst från
kommuner, regioner och statliga affärsverk.
För att intäkter för myndigheters användning av registerinformation ska
följa med kostnadsutvecklingen och inte korssubventioneras av andra an-
vändare, behöver Lantmäteriet tillföras ytterligare 5 miljoner kronor årligen
för det avgiftsfria utbytet av registerinformation. Detta äskande är dock inte
relevant om Lantmäteriet tilldelas anslag för öppna data, gällande de data-
mängder som omfattas av avgiftsfritt utbyte av registerinformation.
Finansieringsbehov, mnkr
2023
2024
2025
Avgiftsfritt utbyte av registerinformation
5
5
5

2.4  Inspire
Enligt förordning (2010:1770) om geografisk miljöinformation ska Lantmä-
teriet samordna den svenska infrastrukturen för tillgång till och utbyte av
geografisk miljöinformation. Genomförandet av Inspire i Sverige sker ge-
nom samarbete mellan utsedda informationsansvariga myndigheter. Från år
2010 till 2016 tilldelades Lantmäteriet ett särskilt årligt anslag för införande
av samordningen. Från och med 2017 har Lantmäteriet bedrivit samord-
ningen inom ramen för den löpande verksamheten. Detta har möjliggjorts
genom att annan informationsförsörjande verksamheten tillfälligtvis priori-
terats ned. Enligt EU:s färdplan skulle arbetet med Inspire varit genomfört
till oktober 2020. Hösten 2021 är ca 10 av Sveriges 24 informationsansva-
riga myndigheter fortfarande kvar i genomförandet. Detta trots omfattande
insatser från Lantmäteriet, som dessutom intensifierats de senaste åren för
att säkerställa en efterlevnad av direktivet.
Ett arbete har inletts med att se över Inspire-direktivet, i EU-initiativet Gre-
enData4All3. Inspire-direktivet kommer även att påverkas av andra på-
gående EU-initiativ. I Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)
2019/10244 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den
offentliga sektorn, listas sex kategorier inom vilka värdefulla dataset före-
slås tillhandahållas enligt Inspire. I utredningen ”En säker tillgång till

3 Revideringen av Inspire-direktivet, initiativet GreenData4All, finns beskriven på sidan 4 i bilagan till EU-kom-
missionens arbetsprogram för 2022
4 Directive (EU) 2019/1024 of the European Parliament and of the Council of 20 June 2019 on open data and the
re-use of public sector information
9(18)

LANTMÄTERIET

dricksvatten av god kvalitet” (SOU 2021:81)5, om hur 2020 års dricksvat-
tendirektiv ska genomföras i svensk rätt, föreslås att de olika dataset som
alla angår dricksvatten ska kunna tillhandahållas enligt Inspire. I Europapar-
lamentets och rådets förordning (EU) 2019/10106 om samordning av rappor-
teringsskyldigheter inom miljöanknuten lagstiftning föreslås exempelvis
bullerkartor och information om spridning av avloppsslam tillhandahållas
enligt Inspire. Sammantaget innebär detta att Lantmäteriet fortsatt behöver
bevaka och arbeta med framtida utvecklingen inom området så att hante-
ringen av geografisk miljöinformation inom Sverige och mellan Sverige och
EU kan fungera så effektivt som möjligt. Det finns dock inte längre förut-
sättningar att fortsätta prioritera denna verksamhet i förhållande till annan
samhällsviktig informationsförsörjande verksamhet, på det sätt som hittills
har gjorts.
Mot denna bakgrund och om samma ambitionsnivå ska hållas beträffande
Inspire behöver Lantmäteriets anslag höjas med 10 miljoner kronor per år.
Finansieringsbehov , mnkr
2023
2024
2025
Inspire
10
10
10

3  Övriga finansieringsfrågor
3.1  Gemensam hemställan med Skogsstyrelsen
I detta sammanhang vill Lantmäteriet framhålla att myndigheten stödjer och
ser positivt på Skogsstyrelsens framställan och äskanden avseende följande
förslag på satsningar:
•  ”Snabbare och tätare datainsamling inom laserdata skog ger data till
en ny skogspolitik – och mycket annat”, vilket också ger förutsätt-
ningar till en bättre nationell höjdmodell som stödjer bland annat
klimatanpassningar.
•   ”Smart Landsbygd”, som är en aktivitet som stödjer den nationella
geodatastrategin som gemensamt tagits fram vid Geodatarådet.

3.2  Gemensam hemställan med Sjöfartsverket angående kust-
zonskartering
Lantmäteriet har dels genom samverkan vid Geodatarådet, dels genom ett
eget behov för sin verksamhet genom åren, stött förslaget om en kustzons-
kartering, tidigare benämnd kust- och strandzonskartering. Geodatarådets
medlemmar har under 2021 intensifierat arbetet med att ta fram en modell
för arbetet, i ledning av Sjöfartsverket. Lantmäteriet bilägger till

5 Hur EU:s nya dricksvattendirektiv ska genomföras i svensk rätt, SOU 2021:81
6 Samordning av rapporteringsskyldigheter inom miljöanknuten lagstiftning, (EU) 2019/1010
10(18)

LANTMÄTERIET

budgetunderlaget en undertecknad hemställan med tillhörande uppdragsbe-
skrivning som alla ingående myndigheter vid Geodatarådet ställer sig
bakom.
3.3  Gemensam hemställan med Riksarkivet angående digitali-
sering av gamla fastighetshandlingar
Lantmäteriet stödjer Riksarkivets framställan enligt Riksarkivets budgetun-
derlag för 2023–2025, som kommer att påverka Lantmäteriets verksamhet
positivt, avseende följande förslag på satsning:
En höjning av anslaget för digitalisering av gamla fastighetshandlingar för-
varade av Riksarkivet, under åren 2023 – 2025.
3.4  Regeringsuppdrag för en obruten digital samhällsbyggnads-
process
Regeringsuppdragen ”Uppdrag att etablera ett nationellt ramverk för grund-
data inom den offentliga förvaltningen” och ”Uppdrag etablering av förvalt-
ningsgemensam digital infrastruktur för informationsutbyte” har slutrappor-
terats per den 1 december 2021.
Uppdragen har resulterat i att etableringen av Ena – Sveriges digitala infra-
struktur har påbörjats. För att skapa en hållbar och kostnadseffektiv infra-
struktur krävs en samlad bild av de finansiella förutsättningarna för arbetet.
Etableringen av nationell geodataplattform är att se som en realisering av
den föreslagna grunddatadomänen för fastighets- och geografisk informat-
ion.
Kostnader för arbetet med infrastrukturen kommer därför att framställas ge-
mensamt för de ansvariga myndigheterna, inklusive Lantmäteriet, av DIGG
varför vi hänvisar till DIGG:s budgetunderlag i denna del.

11(18)

LANTMÄTERIET

4  Finansiering
4.1  Finansieringsförslag
2023
2024
2025
Tkr
Beräknat
Beräknat
Beräknat
Anslag UO18 1:6 Lantmäteriet
1 146 000
1 162 900
1 172 900
Anslag UO23 1:1 Skogsstyrelsen
10 000
10 000
10 000
Kredit på räntekonto
210 000
210 000
210 000

Anslag UO18 1:6 Lantmäteriet
I finansieringsförslaget för UO18 1:6 ingår för åren 2023-2025 tilldelat an-
slag enligt budgetproposition 2021/22:1. Detta innebär 697 000 tkr för år
2023 och 703 900 tkr för år 2024. För år 2025 (som inte redovisas i budget-
propositionen) används samma belopp som för 2024, 703 900 tkr.
Dessutom ingår:
•  24 000 tkr årligen 2023-2025 för frågor kopplade till säkerhet
•  30 000 tkr årligen 2023-2025 för kart- och bildsekretess
•  385 000 tkr för 2023, 395 000 tkr för 2024 och 405 000 tkr för 2025
för öppna data och avgiftsfritt utbyte av registerinformation
•  10 000 tkr årligen 2023-2025 för Inspire

Anslag UO23 1:1, Skogsstyrelsen
Lantmäteriet föreslår att anslag om 10 000 tkr årligen för perioden 2023-
2025 av anslag 1:1 Skogsstyrelsen även fortsättningsvis tilldelas Lantmäte-
riet för skanning för skogliga ändamål.
Anslagskredit
Lantmäteriets anslag finansierar insatser som löper över flera år och ofta i
projektform. Det innebär ett behov av en anslagsanvisning som är flexibel
mellan kalenderår. Lantmäteriet hemställer därför om en anslagskredit som
uppgår till 3 procent för tilldelade anslag.
Kredit på räntekonto
För att säkerställa en nödvändig likviditet i verksamheten, med hänsyn tagen
till bland annat planerad användning av det ackumulerade överskottet i den
avgiftsfinansierade verksamheten, bör krediten på räntekontot under peri-
oden fastställas till 2022 års nivå, dvs. till 210 000 tkr.

12(18)

LANTMÄTERIET

4.2  Användning av Lantmäteriets förvaltningsanslag
Lantmäteriets förvaltningsanslag används inom myndighetens samtliga
kärnverksamheter. Regleringsbrevet föreskriver att anslaget får användas för
Lantmäteriets förvaltningsutgifter. Myndighetens instruktion fastslår att
Lantmäteriet är förvaltningsmyndighet för frågor om fastighetsindelning,
om grundläggande geografisk information och fastighetsinformation, om in-
skrivning enligt jordabalken och om geodetiska referenssystem.
Nedanstående tabell visar hur förvaltningsanslaget fördelar sig mellan olika
verksamhetsområden. Redovisningen avser tilldelade medel enligt regle-
ringsbrev och budgetproposition och sträcker sig över samma tidsperiod
som Lantmäteriets verksamhetsplan.
UO18 1:6



Anslag per verksamhet, tkr



2022
2023
2024
Informationsförsörjning
450 000
449 800
452 800
Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning
74 700
77 200
78 100
Fastighetsinskrivning
164 100
170 000
173 000
Summa
688 800
697 000
703 900

Lantmäteriets förvaltningsanslag används inom samtliga verksamhetsområ-
den men till olika grad av omfattning. Fastighetsinskrivning är i princip helt
anslagsfinansierad medan endast en mindre del av förrättningsverksam-
het/fastighetsindelning finansieras via anslag. Nedan följer en kort beskriv-
ning av vad anslaget används till.
Informationsförsörjning
Förvaltningsanslaget inom informationsförsörjningen används bland annat
till insamling och förvaltning av geografisk information samt utvecklingsin-
satser kopplat till detta. Arbetet med den nationella geodetiska infrastruk-
turen och referenssystemen finansieras till en stor del med anslag.
Förvaltningsanslaget används i arbetet med en digital samhällsbyggnadspro-
cess samt till att finansiera tillhandahållande av registerinformation till stat-
liga myndigheter, exklusive statliga affärsverk.
Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning
Inom förrättningsverksamhet och fastighetsindelning används anslaget
bland annat till externt stöd och rådgivning i fastighetsbildningsfrågor, ut-
veckling av lagar som styr fastighetsbildningsverksamhet, yttranden till re-
geringen, domstolar och andra myndigheter samt nedsättningsbelopp.
Fastighetsinskrivning
Inskrivningsverksamheten är i princip helt finansierad av anslagsmedel.
Verksamheten granskar, beslutar om och registrerar inskrivningsärenden
med information om ägare, inteckningar och andra rättigheter. Anslaget
13(18)

LANTMÄTERIET

finansierar också de utvecklingsinsatser som är knutna till verksamheten
samt uppbördsverksamhet vad gäller stämpelskatt och expeditionsavgifter.
4.3  Översikt över verksamhetens finansiering
2021
2022
2023
2024
2025
Tkr
Utfall
Prognos
Beräknat
Beräknat
Beräknat
Anslag UO18 1:6 Lantmäteriet
670 867
688 817
1 146 000
1 162 900
1 172 900
Anslag UO23 1:1 Skogsstyrelsen
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000



Avgiftsintäkter som disponeras


Förrättningsverksamhet
942 335
919 000
919 000
919 000
919 000
Grundläggande fastighetsinf. och
347 300
341 000
343 000
342 000
342 000
geografisk inf.
Pantbrevsregistrering
25 030
42 000
45 000
45 000
45 000
Uppdragsverksamhet, tjänsteexport
452
56 000
59 000
65 000
65 000
Myndighetsuppdrag
44 710
47 000
47 000
47 000
47 000
Uppdrag i anslutning till fastighetsbildning
38 138
30 000
27 000
27 000
27 000



Övriga inkomster som disponeras
34 300
17 000
15 000
14 000
14 000
Summa
2 113 133
2 150 817
2 611 000
2 631 900
2 641 900



Avgiftsint. som redovisas mot inkomsttitel


Expeditionsavgifter
296 000
285 000
285 000
285 000
285 000
Samfällighetsföreningsregister
2 000
2 000
2 000
2 000
2 000
* I översikten ovan ingår förslaget om öppna data med cirka 400 mnkr i anslagsposten från
och med 2023. Motsvarande post finns också med i avgiftsintäkterna, vilket blir fallet om
Lantmäteriet inte erhåller anslag för öppna data. Detta innebär dock att den totala omsätt-
ningen i tabellen är något uppblåst.
4.4  Finansiella resultat inom avgiftsfinansierad verksamhet
Det finansiella resultatet för Lantmäteriets olika avgiftsfinansierade verk-
samheter skiljer sig åt under den kommande planeringsperioden.
I de bedömningar som gjorts kommer förrättningsverksamheten att succe-
sivt minska det ekonomiska överskottet. Verksamheten ska bära utveckl-
ingskostnader för en omfattande digital transformation där nuvarande över-
skott behövs samt att avgifterna inom förrättningsverksamheten har justerats
för att på sikt nå en ekonomi i balans.
Den digitala utvecklingen kommer förutom utvecklingskostnader att gene-
rera dubbla förvaltningskostnader under en längre tidsperiod då den tekniska
plattform som används i verksamheten idag inte kan stängas ner förrän alla
ersättande komponenter är driftsatta i verksamheten. Vi bedömer också att
implementeringen av det nya handläggningsstödet kommer att ha en viss ne-
gativ påverkan på debiteringsgraden.
14(18)

LANTMÄTERIET

De balanserade överskotten inom informationsförsörjning kommer succesivt
att minska bland annat som en följd av stora utvecklingsinsatser. En expan-
siv verksamhet och utveckling ger också utökade förvaltningskostnader.
Ökade volymer och komplexitet samt krav på säkerhet och utökad funktion-
alitet driver kostnadsökningar för IT infrastruktur.
Målet på sikt är att samtliga verksamheter ska ha ett rimligt balanserat över-
skott som tillåter utvecklingsinsatser. Storleken på överskottet varierar mel-
lan olika verksamheter beroende på omsättning, kommande utvecklingsin-
satser med mera.
I nedanstående tabell redovisas de balanserade resultaten inom Lantmäteri-
ets avgiftsfinansierade verksamheter. Redovisningen sträcker sig fram till
och med 2024, den period där Lantmäteriet har gjort en verksamhetsplan.
Uppdrag (Metria) avser det underskott på 20,6 mnkr som uppkommit under
Metrias tid vid Lantmäteriet. Vid en framtida försäljning av aktierna i
Metria AB bör det underskott som uppstått regleras med hjälp av försälj-
ningsintäkterna (prop. 2013/14 :1)
Tkr
2019
2020
2021
2022
2023
2024
Uppdrag (Metria)
-20 600
-20 600
-20 600
-20 600
-20 600
-20 600
Uppdragsverksamhet, tjänste-
export
5 400
4 000
2 700
1 600
300
-800
Myndighetssamverkan
4 700
3 700
2 700
700
-700
-2 600
Förrättningsverksamhet
-52 500
81 900
129 400
117 900
108 000
84 900
Uppdrag till fastighetsbildning
9 400
9 600
10 700
8 400
6 200
3 900
Pantbrevsregistrering
8 200
-4 500
-12 300
-8 400
-800
6 600
Grundläggande fastighetsinf. och
geografisk inf.
42 700
59 700
79 000
64 600
45 600
18 800
SUMMA
-2 700
133 800
191 600
164 200
138 000
90 200



UB/Omsättning
-0,2%
8,9%
13,4%
11,4%
9,6%
6,2%

4.5  Verksamhetsinvesteringar och låneram
I nedanstående tabell redovisas Lantmäteriets bedömningar av myndighet-
ens verksamhetsinvesteringar för perioden 2022–2026.
Lantmäteriet har tre prioriterade områden när det gäller utvecklingsinsatser
de kommande åren och är en del av Lantmäteriets verksamhetsplan som
sträcker sig över perioden 2022-2024.
Dessa är:
•  Informationssäkerhet, en grundförutsättning för stora delar av den
prioriterade utvecklingen är att Lantmäteriet vidtagit åtgärder inom
informationssäkerhetsområdet.
•  Nytt stöd för handläggning av fastighetsbildningsärenden. Det nuva-
rande tekniska stödet är i slutet av sin livscykel och utgör idag ett
hinder för att utveckla och digitalisera verksamheten så att den kan
leva upp till samhällets och kundernas behov gällande handlägg-
ningstider, kvalitet och effektivitet, samt utgöra en del av en
15(18)

LANTMÄTERIET

smartare samhällsbyggnadsprocess. Lantmäteriet kommer därför att
utveckla nya arbetssätt och verksamhetssystem för handläggning.
Utvecklingen har beroenden till hela Lantmäteriet och genomföran-
det hanteras inom ett program.
•  Utvecklingen inom området digital samhällsbyggnadsprocess utgår
ifrån de regeringsuppdrag Lantmäteriet fått och syftar till att geodata
som behövs inom samhällsbyggnadsprocessen är enhetlig, nationellt
tillgänglig och i digital form. Insatserna ska också bidra till målen i
den nationella geodatastrategin. Under perioden ska utökad bygg-
nadsinformation samt planinformation göras digitalt och standardise-
rat tillgängliga genom utvecklingsinsatserna som ingår i huvudpro-
jektet Smartare Samhällsbyggnadsprocess.
Förutom dessa projekt fortsätter Lantmäteriet också att bedriva utvecklings-
insatserna inom ”Framtida tillhandahållande av fastighetsinformation” samt
”Modern topografisk produktion”.
Delar av ovanstående projekt kommer att lånefinansieras under perioden
2022-2024 vilket innebär att Lantmäteriet kommer att ha ett behov av en
fortsatt hög låneram.
Bedömningarna för åren 2025-2026 innebär en fortsatt stor omfattning av
utvecklingsverksamheten. Orsaken till detta är bland annat fortsatt digitali-
sering, krav på moderna system inom bland annat tillhandahållande av in-
formation samt krav på ökad säkerhet. Bedömningen är att utvecklingsbeho-
ven 2025-2026 kommer att ligga i linje med tidigare år.
Som alltid innebär stora utvecklingsprojekt en viss grad av osäkerhet, både
vad gäller utgifter och tidsplan. Osäkerheten ökar givetvis ju längre fram i
tiden bedömningarna görs.
De materiella investeringarna består främst av IT-utrustning i form av serv-
rar och lagringskapacitet, geodetisk utrustning samt bilar.
Tkr
2021
2022
2023
2024
2025
2026

Utfall
Prognos
Beräkn.
Beräkn.
Beräkn.
Beräkn.
Immateriella investeringar


Datasystem, rättigheter mm.
51 000
44 000
50 000
46 000
48 000
48 000
Materiella investeringar


Maskiner, inventarier och inst. mm.
58 000
82 000
56 000
47 000
67 000
67 000
Byggnader, mark och annan fast egendom


Övriga verksamhetsinvesteringar


Summa verksamhetsinvesteringar
109 000
126 000
106 000
93 000
115 000
115 000



Finansiering


Lån i Riksgäldskontoret
109 000
126 000
106 000
93 000
115 000
115 000
Bidrag


Finansiell leasing


Anslag (efter medgivande av regeringen)


Summa finansiering
109 000
126 000
106 000
93 000
115 000
115 000

16(18)

LANTMÄTERIET

I tabellen nedan redovisas de verksamhetsinvesteringar som totalt sett upp-
går till mer än 20 mnkr. Bedömningarna sträcker sig fram till 2024 vilket är
den period som Lantmäteriets verksamhetsplan har.
Tkr
Totalt
Ack.
2022
2023
2024
2025
2026


Utfall
Prognos
Beräkn.
Beräkn.
Beräkn.  Beräkn.
Verksamhetsinvesteringar per objekt


Framtidens tillhandahållande fastiginf.
63 000
54 000
8 000
1 000
0


Modern topografisk produktion
23 000
21 000
2 000
0
0


Nytt pantsystem
42 000
42 000
0
0
0


Nytt handläggningssystem inom förrättn.
113 000
35 000
26 000
28 000
24 000


Summa utgifter för investeringar
241 000
152 000
36 000
29 000
24 000





Finansiering


Lån i Riksgäldskontoret
241 000
152 000
36 000
29 000
24 000


Summa finansiering
241 000
152 000
36 000
29 000
24 000





Varav investeringar i anläggningstill-
gångar


Datasystem, rättigheter mm.
241 000
152 000
36 000
29 000
24 000


Summa investeringar i anläggningstill-
gångar
241 000
152 000
36 000
29 000
24 000



I nedanstående tabell redovisas låneram och räntor för Lantmäteriets inve-
steringar 2021–2026
Tkr
2021
2022
2023
2024
2025
2026

Utfall
Prognos
Beräkn.
Beräkn.
Beräkn.
Beräkn.



IB lån i Riksgäldskontoret
290 400
311 700
329 500
316 900
283 400
288 400
Nyupplåning
108 400
126 000
107 000
93 000
115 000
115 000
Amorteringar
87 100
108 200
119 600
126 500
110 000
110 000
UB lån i Riksgäldskontoret
311 700
329 500
316 900
283 400
288 400
293 400



Beslutad/föreslagen låneram
330 000
330 000
330 000
330 000
330 000
330 000



Ränteutgifter

3 000
3 000
3 000



Finansiering av räntor och avskrivningar


Utgiftsområde 18 anslag 1:6 Lantmäte-
riet
26 000
32 000
36 000
39 000
34 000
34 000
Övrig finansiering
61 000
76 000
84 000
91 000
79 000
79 000

17(18)

LANTMÄTERIET

Utnyttjandet av låneramen ser visuellt ut enligt stapeldiagrammet nedan
400
350
300
250
200
150
290
312
330
317
283
288
293
100
50
0
UB 2020
UB 2021
Bud 2022
Bud 2023
Bud 2024
Bud 2025
Bud 2026
Utnyttjande
Låneram

Med hänsyn taget till att myndigheten de närmaste åren kommer att ha en
hög investeringsnivå hemställer Lantmäteriet om nedanstående låneram un-
der perioden.
Låneram i Riksgäldskontoret, mnkr
2023
2024
2025
Låneram
330
330
330

18(18)