Regeringsuppdrag att redovisa en plan f r ny organisering av servicekontorsn tet delredovisning.pdf

Regeringsuppdrag att redovisa en
plan för ny organisering av
servicekontorsnätet
Delredovisning

Datum: 2025-01-28
Diarienummer: Dnr 2024-01431-1.1.1
Rapportnummer: R:29
ISBN: 978-91-88631-46-6

Statens servicecenter
FE 15
801 71 Gävle
Telefon: 0771-451 000
E-post: xxxxxxxxxxx@xxxxxxxxx.xx
www.statenssc.se

MISSIV
Datum 2025-01-28
Dnr 2024-01431-1.1.1
Er beteckning Fi2024/02222
Regeringskansliet
Finansdepartementet
Uppdrag att redovisa en plan för ny organisering
av servicekontorsnätet
Regeringen har i beslut den 14 november 2024 gett Statens
servicecenter i uppdrag att redovisa en plan för ny organisering av
servicekontorsnätet (dnr Fi2024/02222). En delredovisning ska
lämnas senast den 31 januari 2025.
Statens servicecenter överlämnar härmed rapporten Regeringsuppdrag
att redovisa en plan för ny organisering av servicekontorsnätet -
delredovisning.
I detta ärende har generaldirektör Åsa Lindh beslutat efter
föredragning av utredare Karin Edin. I den slutliga handläggningen
har också verksamhetsområdeschef Paul Larsson och rättschef Mikael
Vall deltagit.
Postadress
Telefon
E-post
Webbplats
Statens servicecenter
0771-451 000
xxxxxxxxxxx@xxxxxxxxx.xx

www.statenssc.se
FE 15

801 71 Gävle

Sammanfattning

Sammanfattning
Regeringen har gett Statens servicecenter i uppdrag att, med
beaktande av den minskning av myndighetens förvaltningsanslag som
regeringen har föreslagit i budgetpropositionen för 2025, redovisa hur
myndigheten framöver avser att organisera den verksamhet som
bedrivs vid dess servicekontor. Denna rapport avser Statens
servicecenters delredovisning av uppdraget.
Statens servicecenter har efter dialog med samverkande myndigheter
tagit fram ett antal övergripande principer för den framtida
organiseringen av servicekontorsnätet. Principerna ska vägleda
myndighetens kommande beslut om förändringar av kontorsnätet, och
balanseras på ett ändamålsenligt sätt. Principerna är:
-  Tillgänglighet till service i hela landet.
-  Tillgänglighet utifrån besöksvolymer och behov.
-  Effektivt resursutnyttjande.
Myndigheten planerar att genomföra ett antal åtgärder för att anpassa
verksamheten till nya budgetramar. Åtgärderna avser effektivisering
av kontorsnätet, avveckling av kontor och övriga besparingsåtgärder.
När det gäller avveckling av kontor har myndigheten övervägt olika
alternativ och bedömer att en avveckling av cirka 35 servicekontor är
en inriktning som är välavvägd utifrån de principer som tagits fram
och de analyser som har genomförts. Innan myndigheten fattar beslut
om att avveckla kontor kommer samverkan och samråd med olika
aktörer att genomföras.
Under de närmaste åren (2025–2028) kommer antalet servicekontor
att minska i alla delar av landet, däribland gles- och
landsbygdsområden, storstadsområden och områden där utanförskapet
är stort. Det kommer att få konsekvenser för privatpersoner och
företag som besöker servicekontor.
Bedömningen är vidare att konsekvenserna för myndigheten är
påtagliga och komplexa. En omfattande verksamhetsförändring ska
bedrivas parallellt med att den operativa verksamheten ska
upprätthållas och effektiva långsiktiga lösningar ska utvecklas.
Regeringsuppdrag att redovisa en plan för ny organisering av servicekontorsnätet
4 / 20

Regeringsuppdraget


1   Regeringsuppdraget
I detta avsnitt beskrivs först uppdraget. Därefter redovisas bakgrunden
till uppdraget och uppdragets genomförande.
1.1   Uppdraget
Regeringen har gett Statens servicecenter i uppdrag att, med
beaktande av den minskning av myndighetens förvaltningsanslag som
regeringen har föreslagit i budgetpropositionen för 2025 (prop.
2024/25:1 utg.omr.2 avsnitt 4), redovisa hur myndigheten framöver
avser att organisera den verksamhet som bedrivs vid dess
servicekontor. Vid genomförandet av uppdraget ska Statens
servicecenter planera för att på sikt tillhandahålla statlig service i
samtliga så kallade funktionella analysregioner (FA-regioner).
Regeringen har vidare beslutat att uppdragen till Statens servicecenter
som anger var dess servicekontor ska vara lokaliserade ska upphöra att
gälla (Fi2019/04274, Fi2020/01340, Fi2021/02151 och
Fi2022/01181). Myndigheten har därmed möjlighet att lokalisera
servicekontoren oberoende av vad som angivits i dessa beslut.
Statens servicecenter ska senast den 31 januari 2025 lämna en
delredovisning av uppdraget till Regeringskansliet
(Finansdepartementet). I denna ska myndigheten redogöra för
utgångspunkter och principer för den framtida organiseringen av
servicekontorsnätet samt redovisa en preliminär bedömning av vilka
konsekvenser den framtida organisationen får avseende geografisk
tillgänglighet för servicekontorens besökare.
Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 oktober 2026. I
slutredovisningen ska Statens servicecenter bl.a. redogöra för
konsekvenserna för tillgängligheten till statlig service i olika typer av
geografiska områden (däribland landsbygdsområden och områden där
utanförskapet är stort). Myndigheten ska också redovisa hur
samverkansmyndigheternas behov och synpunkter gällande lokal
statlig service har beaktats vid framtagandet av planen, samt hur den
arbetar med samlokalisering med andra statliga myndigheter eller
kommunala servicefunktioner.
Regeringsuppdrag att redovisa en plan för ny organisering av servicekontorsnätet
5 / 20

Regeringsuppdraget


Statens servicecenter ska hålla Regeringskansliet informerat under
uppdragets genomförande.
1.2   Bakgrund
Den 1 juni 2019 tog Statens servicecenter över ansvaret för en samlad
organisation för lokal statlig service genom statliga servicekontor. I
december 2019 uppdrog regeringen åt Statens servicecenter att inrätta
fyra nya servicekontor i Storuman, Torsby, Vansbro och Åsele
(Fi2019/04274). I juni 2020 fick myndigheten i uppdrag att under
2021 inrätta ytterligare fyra servicekontor i Stockholm, Göteborg,
Malmö och Ulricehamn (Fi2020/02053). Regeringen gav i maj 2021
Statens servicecenter i uppdrag att i två omgångar öppna minst 28 nya
servicekontor (Fi2021/02151), vilket i juni 2022 ändrades till minst 27
nya kontor samt att påbörja en försöksverksamhet med ett mobilt
koncept (Fi2022/01181).
Regeringen har i budgetpropositionen för 2025 angett att modellen där
regeringen pekar ut var servicekontor ska etableras försvårar för
Statens servicecenter att bedriva en kostnadseffektiv verksamhet, och
att regeringen därför avser att i högre grad ge myndigheten
bestämmanderätt över frågan om var servicekontoren ska finnas
etablerade. Detta bedöms ge utrymme till ytterligare effektiviseringar
och leda till att myndighetens verksamhet kan genomföras till en lägre
kostnad. Regeringen har därför föreslagit att Statens servicecenters
förvaltningsanslag ska minskas med 50 miljoner kronor 2025. För
2026 beräknas anslaget minska med 100 miljoner kronor och fr.o.m.
2027 med 150 miljoner (prop. 2024/25:1 utg.omr. 2 avsnitt 4.6).1
I betänkandet För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik för
arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1) föreslog
Parlamentariska landsbygdskommittén bl.a. att den lokala
serviceverksamhet som då utfördes av Skatteverket,
Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten skulle ha minst ett

1 Minskningen är i förhållande till anslagsnivån för 2024.
Regeringsuppdrag att redovisa en plan för ny organisering av servicekontorsnätet
6 / 20

Regeringsuppdraget


kontor i varje s.k. FA-region.2 En sådan region är en geografisk
indelning av Sverige utifrån grupper av kommuner som, med
beaktande av bl.a. geografisk sammankoppling, funktionella samband
och pendlingsströmmar, på sikt kan antas vara självförsörjande när det
gäller arbetstillfällen och arbetskraft. Av Myndigheten för
tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers senaste kategorisering
från 2015 framgår att det finns totalt 60 FA-regioner i landet.3
Riksdagen har uttalat att inte enbart effektivitets- och
kostnadsaspekter bör beaktas vid etableringen av nya servicekontor.
Det kan t.ex. finnas skäl att etablera servicekontor på vissa orter som
är belägna på långt avstånd från statlig service även om det nya
kontoret får färre besökare och därmed högre styckkostnader. Enligt
riksdagen är det viktigt att det görs en politisk bedömning av Statens
servicecenters etableringar och att frågan inte helt överlämnas till
myndigheten för beslut (bet.2022/23:KU36).
Regeringen anger i uppdraget att statlig närvaro och service i hela
landet är viktigt för att förenkla för enskilda och öka medborgarnyttan
samtidigt som kostnadseffektivitet är centralt för att värna en god
hushållning med statens medel. Regeringen är därför angelägen att
följa vilka konsekvenser anslagsförändringen får för
servicekontorsnätets utformning.
1.3   Genomförandet
Vid genomförandet av uppdraget har dialog förts med samverkande
myndigheter, dvs. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan,
Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Dialogen
har förts inom ramen för servicerådet, där generaldirektörer eller
överdirektörer ingår, och strategisk samverkan, i vilken
avdelningschefer eller motsvarande ingår. Myndigheterna har även

2 SOU 2017:1 sid 179.
3 Enligt information på Tillväxtverkets hemsida pågår ett arbete med att uppdatera
FA-indelningen för att representera perioden 2025–2035.
Regeringsuppdrag att redovisa en plan för ny organisering av servicekontorsnätet
7 / 20

Regeringsuppdraget


getts möjlighet att inkomma med synpunkter på rapporten. De
synpunkter som har inkommit återfinns i valda delar i berörda avsnitt.
De principer som ligger till grund för denna redovisning har förankrats
med Statens servicecenters styrelse.
Regeringsuppdrag att redovisa en plan för ny organisering av servicekontorsnätet
8 / 20

Utgångspunkter och principer för den framtida organiseringen av servicekontorsnätet


2   Utgångspunkter och principer för
den framtida organiseringen av
servicekontorsnätet
I detta avsnitt redovisas, i enlighet med regeringens uppdrag,
utgångspunkter och principer för den framtida organiseringen av
servicekontorsnätet. Inledningsvis ges en övergripande beskrivning av
myndighetens uppdrag gällande lokal statlig service.
2.1   Uppdraget avseende lokal statlig service
Statens servicecenter ansvarar sedan den 1 juni 2019 för en samlad
organisation för lokal statlig service genom statliga servicekontor.
Verksamheten består av att Statens servicecenter ger service för andra
statliga myndigheters räkning. I nuläget ingår Arbetsförmedlingen,
Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och
Skatteverket i servicesamverkan.
Av förarbetena framgår att syftet med en samlad serviceorganisation
vid Statens servicecenter är att säkerställa och stärka tillgången till
lokal statlig service i hela landet, med bibehållen eller högre kvalitet
på ett kostnadseffektivt sätt.4
Verksamheten regleras övergripande i lagen (2019:212) om viss
gemensam offentlig service, där det framgår att statliga myndigheter
får ingå serviceavtal om att för varandras räkning lämna upplysningar,
vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda och i övrigt
handlägga förvaltningsärenden, med de begränsningar som anges i
lagen eller i förordning.
Enligt förordningen (2012:208) med instruktion för Statens
servicecenter ska myndigheten ingå serviceavtal med de myndigheter
som regeringen bestämmer om att för dessa myndigheters räkning
utföra uppgifter enligt lagen om viss gemensam offentlig service.

4 Kommittédirektiv 2017:95, En organisation för lokal statlig service och prop.
2018/19:47, Samlad struktur för tillhandahållande av lokal statlig service, s. 11.
Regeringsuppdrag att redovisa en plan för ny organisering av servicekontorsnätet
9 / 20

Utgångspunkter och principer för den framtida organiseringen av servicekontorsnätet


Myndigheten ska bedriva verksamheten vid servicekontor.
Myndigheten får även ingå serviceavtal med andra myndigheter.
Av instruktionen framgår också att myndigheten ska, om den bedömer
att det är lämpligt, bedriva verksamheten vid servicekontor genom
samlokalisering med andra myndigheter eller kommuner.
I instruktionen fastställs vidare att myndigheten i sin verksamhet ska
säkerställa en ändamålsenlig balans mellan kostnadseffektivitet,
kvalitet och service.
Vidare framgår av instruktionen att myndigheten är
beredskapsmyndighet enligt förordningen (2022:524) om statliga
myndigheters krisberedskap.
När det gäller organiseringen av verksamheten med servicekontor är
den geografiskt indelad i sex regioner, i enlighet med förordningen
(2022:593) om vissa förvaltningsmyndigheters regionala indelning.
Vid utgången av 2024 fanns det 148 servicekontor fördelade på 126
av landets 290 kommuner, varav minst ett kontor i varje FA-region.
Av de totalt 148 kontoren har 35 kontor öppnats på uppdrag av
regeringen under åren 2020–2024. I enlighet med uppdragen har de 35
kontoren inrättats i olika delar av landet, och i olika
områdeskategorier, dvs. gles- och landsbygd, storstadsområden och
socialt utsatta områden.
För regeringsuppdragen att öppna nya servicekontor ökades Statens
servicecenters förvaltningsanslag successivt under åren 2020–2023
med totalt 183 miljoner kronor.
År 2024 disponerade Statens servicecenter cirka 947 miljoner kronor i
ramanslag för lokal statlig service, inklusive en tillfällig förstärkning
på 5 miljoner i enlighet med ändringar i statens budget. Statens
servicecenter disponerar även intäkter i verksamheten avseende lokal
statlig service. Ersättning från AP-fonder och premiepensionssystemet
samt ersättning från Skatteverket för hantering av id-kort vid
servicekontoren uppgick under 2024 till cirka 88 miljoner kronor.
Regeringsuppdrag att redovisa en plan för ny organisering av servicekontorsnätet
10 / 20

Utgångspunkter och principer för den framtida organiseringen av servicekontorsnätet


Övriga intäkter i verksamheten uppgick till cirka 10 miljoner,
bestående av bl.a. intäkter från Migrationsverket på cirka 6 miljoner.
2.2   Nya förutsättningar för verksamheten
I budgetpropositionen för 2025 har regeringen föreslagit att Statens
servicecenters förvaltningsanslag minskas med 50 miljoner kronor
2025 till följd av de utökade möjligheter till effektivisering det innebär
för myndigheten att i högre grad själv bestämma var den ska
lokalisera sin verksamhet. För 2026 beräknas anslaget minska med
100 miljoner kronor och fr.o.m. 2027 med 150 miljoner.5 Riksdagen
har beslutat i enlighet med regeringens förslag.
Myndigheten behöver således anpassa verksamheten med att
tillhandahålla lokal statlig service vid servicekontor till en ny och
lägre anslagsnivå, och behöver därtill göra anpassningen i den takt
som regeringen bestämt.
Regeringen har beslutat att uppdragen till Statens servicecenter som
anger var dess servicekontor ska vara lokaliserade ska upphöra att
gälla. Statens servicecenter har därmed möjlighet att lokalisera
servicekontoren oberoende av vad som angivits i dessa beslut.
Statens servicecenter har genom beslutet fått en högre grad av
bestämmanderätt över var servicekontoren ska vara lokaliserade.
Bestämmanderätten är dock inte absolut eftersom regeringen i
uppdraget till Statens servicecenter anger att myndigheten vid
genomförandet av uppdraget ska planera för att på sikt tillhandahålla
statlig service i samtliga så kallade FA-regioner. Regeringen betonar
vidare att statlig närvaro och service i hela landet är viktigt för att
förenkla för enskilda och öka medborgarnyttan samtidigt som
kostnadseffektivitet är centralt för att värna en god hushållning med
statens medel.
Statens servicecenter bedriver verksamheten vid servicekontor på
uppdrag av andra myndigheter, och vad de samverkande

5 I förhållande till anslagsnivån för 2024. Totalt 150 miljoner kronor 2025–2027.
Regeringsuppdrag att redovisa en plan för ny organisering av servicekontorsnätet
11 / 20

Utgångspunkter och principer för den framtida organiseringen av servicekontorsnätet


myndigheterna har för behov av geografisk närvaro i form av
servicekontor behöver Statens servicecenter förhålla sig till. Eftersom
myndigheter kan ha olika behov, behöver också behoven balanseras
mot varandra.
Verksamheten med servicekontor avseende såväl organisering och
serviceutbud är inte statisk, utan förändras kontinuerligt. Statens
servicecenter har t.ex. ett pågående projekt med Migrationsverket för
att vid ett urval av servicekontor erbjuda fler tjänster för myndighetens
räkning, såsom att uppta biometriska uppgifter för utfärdandet av olika
handlingar som bevisar innehavarens rätt att vara i Sverige samt för
främlingspass och resedokument.
I takt med att omvärlden förändras kan även servicekontorens
verksamhet behöva förändras för att möta nya behov. När EU tog
beslut om att förlänga massflyktsdirektivet fick servicekontoren
uppgiften att, för Skatteverkets räkning, skyndsamt ta emot ett stort
antal personer som flytt kriget i Ukraina och varit i Sverige med
uppehållstillstånd i minst två år och som ville folkbokföra sig. Ett
annat exempel är servicekontorens uppgift under pandemin, att för E-
hälsomyndighetens räkning granska underlag inför utfärdandet av
digitalt covidbevis.
2.3   Principer för framtida organisering
Statens servicecenter ska minska kostnaderna i den omfattning som
krävs för att anpassa verksamheten till en lägre anslagsnivå, och
samtidigt tillhandahålla lokal statlig service med hög kvalitet,
tillgänglighet och service.
Myndigheten har efter dialog med samverkande myndigheter tagit
fram ett antal övergripande principer för den framtida organiseringen
av servicekontorsnätet. Principerna ska vägleda myndighetens
kommande beslut om förändringar av kontorsnätet, och balanseras på
ett ändamålsenligt sätt.
Tillgänglighet till service i hela landet

•  Bred geografisk spridning av servicekontor.
Regeringsuppdrag att redovisa en plan för ny organisering av servicekontorsnätet
12 / 20

Utgångspunkter och principer för den framtida organiseringen av servicekontorsnätet


•  Balans i närvaron mellan gles- och landsbygdsområden,
storstadsområden och områden där utanförskapet är stort.
•  Tillgång till statlig service i alla FA-regioner på sikt.
Servicekontoren ska fortsatt finnas i hela landet för att tillgodose
enskildas behov av lokal statlig service inom rimligt avstånd.
I linje med regeringens styrning ska det på sikt finnas tillgång till
statlig service i alla FA-regioner. Det behöver dock finnas ett
handlingsutrymme för att, vid behov, kortsiktigt kunna frångå krav på
närvaro i alla FA-regioner i syfte att realisera nödvändiga besparingar.
Tillgänglighet utifrån besöksvolymer och behov

•  Förmåga att med hög kvalitet och service möta stora kundflöden i
ärenden som kräver personlig inställelse.
•  Anpassade öppettider och bemanning.
I ärenden där det finns författningskrav på personlig inställelse, t.ex.
identitetskontroll vid folkbokföring, och där det följaktligen saknas
digitala alternativ är det särskilt viktigt att det är enkelt och smidigt att
besöka ett servicekontor. Vid servicekontor som hanterar stora
volymer av sådana inställelseärenden behöver det på både kort och
lång sikt finnas hög kapacitet.
I övrigt gäller att servicekontorens öppettider och bemanning ska vara
dimensionerat på ett sätt så att så mycket resurser som möjligt kan
läggas i kundmötet, oavsett typ av ärende. Det innebär att resurser
behöver styras mot de servicekontor som har höga besöksantal.
Effektivt resursutnyttjande

•  Optimering av nyttjandet av lokaler och utrustning genom
samlokalisering, samverkan, digitalisering och mobilitet.
För att kunna hålla nere fasta kostnader för lokaler och utrustning, och
möjliggöra mer resurser till kundmötet, ska nya flexibla lösningar
prövas och, när så är ändamålsenligt, införas.
Regeringsuppdrag att redovisa en plan för ny organisering av servicekontorsnätet
13 / 20

Planerade åtgärder


3   Planerade åtgärder
Avsnittet beskriver översiktligt vilka åtgärder som Statens
servicecenter planerar att genomföra, i syfte att anpassa myndighetens
verksamhet till nya budgetramar. En utförlig redovisning kommer att
lämnas i slutredovisningen av uppdraget.
3.1   Effektivisering av kontorsnätet
Myndigheten har i sin strategiska plan för lokal statlig service 2025–
2028, som beslutades i september 2024, slagit fast att
servicekontorsnätet behöver effektiviseras.
Ny kontorskategorisering
Grunden för effektiviseringsarbetet är de nya kategorier som kontoren
är indelade i. Den första kategorin kontor är s.k. fullservicekontor,
med möjlighet att hantera samtliga tjänster som utförs på uppdrag av
samverkansmyndigheterna, inklusive inställelseärenden som kräver
särskild teknisk utrustning. Den andra kategorin är s.k. flexibla kontor,
och består av kontor utan möjlighet att hantera inställelseärenden som
kräver särskild teknisk utrustning. Inom kategorin flexibla kontor
finns större möjligheter till flexibla och billigare kontorslösningar, och
här är inriktningen att verksamheten, där så är ändamålsenligt, ska
bedrivas i en annan aktörs lokal. Inom denna kategori finns det i sin
tur tre olika sorters typkontor; flexibelt kontor med placerad personal,
flexibelt kontor utan placerad personal och flexibelt temporärt kontor.6
Vid utgången av 2024 var den antalsmässiga fördelningen av kontor
mellan kategorierna 58 fullservicekontor och 90 flexibla kontor.
Urvalet av fullservicekontor bygger på en analys av lämpliga kontor
för hantering av biometrisk identitetskontroll i folkbokföringsärenden,
som gjorts gemensamt av Statens servicecenter och Skatteverket.
All verksamhet oavsett konstorstyp ska så långt som möjligt fortsätta
bedrivas vid fredstida kriser, vid höjd beredskap och ytterst i krig.

6 Riktlinjer för typkontor – medborgarservice, 2024-11-04.
Regeringsuppdrag att redovisa en plan för ny organisering av servicekontorsnätet
14 / 20

Planerade åtgärder


Vissa kontor som bedriver samhällsviktig verksamhet på uppdrag av
samverkansmyndigheterna är i behov av särskilda infrastrukturella
åtgärder för att så långt som möjligt skydda verksamheten.
Definitionen på ett beredskapskontor är att det ska uppvisa robusthet
och tillgänglighet både vid fredstida kriser, vid höjd beredskap och
ytterst i krig. Dessa kontor ska svara mot kraven som ställs i
myndighetens beredskaps- och krisplaner.
Utvecklingen mot mer differentierade kontor blir ett verktyg för
myndigheten att kunna säkra en hög förmåga och kapacitet att hantera
ökade krav på säkerhet, robusthet och fler inställelseärenden, och
samtidigt sänka kostnaderna för lokaler och it.
Åtgärder för att sänka kostnaderna
Mer kostnadseffektiva lösningar behöver tas fram på alla orter, men är
särskilt angeläget på orter med låga besöksvolymer och för kontor
som inte tillhandahåller inställelseärenden som kräver särskild
maskinell utrustning. Inriktningen är att på dessa orter och kontor
införa mer flexibla lösningar genom dels samlokalisering med annan
part, dels bemanning från andra servicekontor. I högre grad kommer
typkontoret flexibelt kontor utan placerad personal, och som
servicehandläggarna istället reser till, att användas. Det förutsätter
även en översyn av öppettider, och här kan det bli aktuellt med
minskade öppettider. Även typkontoret flexibelt temporärt kontor kan
bli aktuellt att använda, och är som namnet antyder av tillfällig
karaktär utifrån ett specifikt behov.
Att servicekontorens personal har tillgång till information som finns i
samverkansmyndigheternas verksamhetssystem och på deras intranät
spelar en central roll i att ge efterfrågad service till besökarna. En
strategisk aktivitet för 2025 är därför att utveckla mobil utrustning
som ska ge åtkomst till den information som servicehandläggarna har
behov av, i syfte att ge service i samma utsträckning på
samlokaliserade kontor som ges vid kontor där myndigheten har egna
lokaler. Vikten av detta är något som även lyfts fram av samverkande
myndigheter. Det är vidare en fråga som behöver lösas i nära dialog
med Försäkringskassan, i egenskap av myndighetens uppgift att vara
leverantör av vissa it-tjänster åt Statens servicecenter.
Regeringsuppdrag att redovisa en plan för ny organisering av servicekontorsnätet
15 / 20

Planerade åtgärder


En annan strategisk aktivitet handlar om informationsförsörjning och
teknisk utrustning på servicekontor. Aktiviteten har ett tydligt
kortsiktigt perspektiv och ett mer strategiskt perspektiv. På kort sikt
behöver nuvarande tekniska lösning för informationsförsörjning, s.k.
fjärrskrivbord, ersättas med en modernare variant, där informationen
riktas och paketeras i en e-tjänst direkt mot servicehandläggarna. Det
är en fråga som behöver lösas i nära dialog med samverkande
myndigheter. Myndigheten avser vidare att ta fram en strategi för
teknisk utrustning på servicekontor, med utgångspunkt i framtidens
kundmöte och med förslag på hur myndigheten på sikt kan använda
framtidens teknik för att utveckla och effektivisera kundmötet.
Åtgärder inom ramen för arbetet med effektivisering av
servicekontorsnät kommer att ge viss besparingseffekt och då
framförallt på längre sikt eftersom de förändringar som behöver göras
också är förknippade med temporära kostnader.
3.2   Avveckling av kontor
Åtgärder i servicekontorsnätet enligt ovan kommer inte att räcka för
att möta anslagsneddragningen på 150 miljoner kronor över tre år. Det
kommer vara nödvändigt att avveckla ett relativt stort antal
servicekontor.
Myndigheten har tagit fram olika scenarier för avveckling av kontor.
Scenarioanalysen har tagit sin utgångspunkt i hur myndigheten kan
minska kostnaderna för servicekontorsverksamheten i den omfattning
som krävs för att anpassa verksamheten till en lägre anslagsnivå och
samtidigt tillgodose tillgång till statlig service av hög kvalitet.
En styrande förutsättning har varit återstående avtalstid på
hyreskontrakten för att realisera kostnadshemtagningar i samma takt
som anslaget minskar.
Myndigheten har övervägt olika alternativ och bedömer att en
avveckling av cirka 35 servicekontor är en inriktning som är
välavvägd utifrån de principer som har tagits fram och de analyser
som har genomförts. Både s.k. fullservicekontor och flexibla kontor
kommer att påverkas, en tyngdpunkt ligger dock på flexibla kontor.
Regeringsuppdrag att redovisa en plan för ny organisering av servicekontorsnätet
16 / 20

Planerade åtgärder


Inriktningen är förankrad med samverkande myndigheter, och fortsatt
förankring och dialog kommer att genomföras inom ramen för
myndighetens samverkansmodell.
Innan myndigheten fattar beslut om att avveckla servicekontor på
orter där det bara finns ett kontor, ska myndigheten upprätta en
konsekvensanalys i enlighet med förordningen (2019:202) om statliga
myndigheters lokalisering. Vidare ska myndigheten genomföra
samråd enligt förordningen (2017:583) om regionalt utvecklingsarbete
när verksamhetsförändringar övervägs.
3.3   Övriga besparingsåtgärder
Myndigheten kommer även att behöva planera och genomföra
besparingsåtgärder i myndighetens interna stödverksamhet, dvs. hela
kostnadsbesparingen kommer inte att hämtas hem genom
effektiviseringar av kontorsnätet och avveckling av kontor.

Regeringsuppdrag att redovisa en plan för ny organisering av servicekontorsnätet
17 / 20

Preliminär bedömning av konsekvenser


4   Preliminär bedömning av
konsekvenser
I detta avsnitt redovisas, i enlighet med regeringens uppdrag, en
preliminär bedömning av vilka konsekvenser den framtida
organisationen får avseende geografisk tillgänglighet för
servicekontorens besökare. En preliminär bedömning av övriga
konsekvenser redovisas också översiktligt.
4.1   Geografisk tillgänglighet för besökare
De närmaste åren (2025–2028) kommer antalet servicekontor att
minska i alla delar av landet, däribland gles- och landsbygdsområden,
storstadsområden och områden där utanförskapet är stort. Det kommer
att få konsekvenser för privatpersoner och företag som besöker
servicekontor.

I gles- och landsbygdsområden kommer det framför allt att märkas i
form av minskad tillgänglighet till följd av längre resväg till närmaste
kontor, och därmed även högre resekostnader för enskilda att besöka
servicekontor.
I storstadsområdena där det finns flera servicekontor påverkas inte den
geografiska tillgängligheten i samma utsträckning, eftersom det är
relativt nära till andra kontor. Då storstadskontoren har många
besökare finns det däremot risk för köbildning och längre väntetider.
Genom att utöka öppettiderna kan de negativa konsekvenserna för
enskilda dock begränsas.
Även i områden där utanförskapet är stort kommer det att bli aktuellt
med avveckling av kontor, vilket påverkar tillgängligheten till service
för boenden i dessa områden.
Förtroendet för statlig verksamhet kan komma att påverkas negativt
när servicekontor nyligen öppnades för att stängas igen ett par år
senare.
På orter som har låga besöksvolymer men där servicekontor
fortfarande kommer att finnas, kommer konsekvenserna för besökare
Regeringsuppdrag att redovisa en plan för ny organisering av servicekontorsnätet
18 / 20

Preliminär bedömning av konsekvenser


märkas av i form av minskade öppettider, både när det gäller antalet
timmar som servicekontoret håller öppet, och antalet dagar i veckan
som kontoret har öppet. En annan skillnad kommer vara att besöket
kan komma att äga rum i kommunens eller annan aktörs lokal.
4.2   Övriga konsekvenser
Konsekvenserna för Statens servicecenter är påtagliga och komplexa.
En omfattande verksamhetsförändring ska bedrivas parallellt med att
den operativa verksamheten ska upprätthållas och effektiva
långsiktiga lösningar ska utvecklas.
Det bör i sammanhanget lyftas fram att utgångspunkten är att
genomföra verksamhetsförändringen med minsta möjliga påverkan på
verksamhet och personal, och att undvika uppsägningar på grund av
arbetsbrist så långt som möjligt. Avsikten är att dra nytta av den
naturliga personalomsättningen för att undvika att gå in i omställning.
En indirekt effekt av neddragningarna inom
servicekontorsverksamheten är att fördelningen av gemensamma
kostnader mellan myndighetens anslagsfinansierade och
avgiftsfinansierade verksamhet påverkas7. En större andel av
myndighetens gemensamma kostnader kommer som ett resultat av
verksamhetsförändringen att finansieras genom avgifter.
Den verksamhetsförändring som Statens servicecenter ska bedriva
påverkar även samverkande myndigheter. Samverkansmyndigheterna
har lyft fram flera konsekvenser, bl.a. att medborgare i ökad grad kan
komma att söka kontakt genom andra kanaler, t.ex. via telefon och att
detta kommer att leda till en försämrad tillgänglighet för medborgarna
och en ökad arbetsbelastning på myndigheterna. Den

7 Jämför 1 och 9 §§ i förordningen (2012:208) med instruktion för Statens
servicecenter, angående myndighetens skyldighet att ta ut avgifter för
tillhandahållandet av administrativa tjänster.

Regeringsuppdrag att redovisa en plan för ny organisering av servicekontorsnätet
19 / 20

Preliminär bedömning av konsekvenser


kostnadsbesparing som görs på Statens servicecenter riskerar att
medföra ökade kostnader för samverkande myndigheter.
En konsekvens som Arbetsförmedlingen framhåller är risken att
arbetssökande som saknar e-legitimation får svårare att ta del av sina
rättigheter, främst gällande inskrivning och att det riskerar att påverka
Arbetsförmedlingens serviceskyldighet. Vidare har det lyfts fram som
centralt att beakta att den service som erbjuds via servicekontor inte är
att likställa med den service som erbjuds via samverkande
myndigheters egna kontor, i den mån de förekommer, eller via telefon
och digitala tjänster. Skatteverket lyfter fram att avveckling av kontor
i kombination med den planerade utökningen av antalet flexibla
kontor utan placerad personal behöver ske på ett sådant sätt att
kompetensförsörjningen och kvaliteten inte påverkas negativt. Det är
särskilt viktigt för att upptäcka och förebygga felaktigheter i skatte-
och folkbokföringsärenden.
Ytterligare konsekvensanalyser avseende påverkan på samverkande
myndigheter behöver genomföras.
På lite längre sikt ligger utvecklingen av ett mer kostnadseffektivt
servicekontorsnät i linje med Statens servicecenters strategiska plan
för lokal statlig service. Det som är utmanande är att realisera
kostnadsminskningar på 150 miljoner till utgången av 2027.
Myndighetens bedömning i nuläget är dock att åtgärder i form av
avveckling av servicekontor i enlighet med den inriktning som tagits
fram, tillsammans med besparingsåtgärder i övriga delar av
verksamheten ger de kostnadsminskningar som krävs för att anpassa
verksamheten till den nya anslagsnivån. En förutsättning har också
varit regeringens beslut om att myndigheten får disponera ett
anslagssparande motsvarande fem procent under 2025.
Kostnadsminskningarna kommer dock att få betydande konsekvenser
för myndighetens hela verksamhet. Myndigheten avser att fortsätta
göra fördjupade konsekvensanalyser gällande påverkan på
myndighetens verksamhet, och det kan inte uteslutas att det krävs
ytterligare åtgärder i servicekontorsverksamheten utöver de som
redovisas i denna rapport.
Regeringsuppdrag att redovisa en plan för ny organisering av servicekontorsnätet
20 / 20