TJÄNSTESKRIVELSE
1 (6)
2025-04-22
Socialnämnden
SON 2025/238
Insatser utan behovsprövning, nya socialtjänstlagen
Förslag till beslut
Socialförvaltningens förslag till socialnämnden
1. Insatserna enligt bifogad kartläggning ska från den 1 juli 2025 erbjudas som insatser
utan behovsprövning.
2. För var och en av de specifika insatserna enligt kartläggningen görs undantag från den
nya socialtjänstlagens krav att dokumentera uppgifter som kan röja den enskildes
identitet.
3. Socialförvaltningen får i uppdrag att under en omställningsperiod utreda behovet av
insatser utan behovsprövning och de förutsättningar som i så fall ska gälla för var och
en av dessa, samt återkoppla resultatet till socialnämnden under hösten 2026.
4. Socialförvaltningen får i uppdrag att från och med 1 juli 2025 genomföra pilotprojekt
för att prova och utvärdera eventuellt nya insatser utan behovsprövning, samt
återkoppla resultatet till socialnämnden under hösten 2026.
Ärendet i korthet
Den 20 maj 2025 förväntas riksdagen besluta om en ny socialtjänstlag (nya SoL). Den nya
lagen planeras träda i kraft 1 juli 2025 och ersätter då nuvarande socialtjänstlag (SoL,
2001:453). En stor förändring enligt den nya lagen är kommunernas möjlighet att erbjuda
insatser utan behovsprövning. Socialnämnden föreslås ge socialförvaltningen utrymme att
under en omställningsperiod utvärdera och prova vilka insatser utan behovsprövning som är
lämpliga att behålla, alternativt börja erbjuda. Det finns redan idag insatser som den enskilde
har möjlighet att ta del av utan föregående behovsprövning. För att dessa ska vara möjliga att
erbjuda då nya SoL trätt i kraft behöver de beslutas av nämnd. Eftersom ingen av de aktuella
insatserna dokumenteras på individnivå, behöver nämnden även besluta om undantag från
kravet att dokumentera uppgifter som kan röja den enskildes identitet.
Handlingar
1. Socialförvaltningens tjänsteskrivelse, 2025-05-07
2. Kartläggning 2025, insatser utan behovsprövning, Järfälla kommun
3. Socialstyrelsens meddelandeblad, nr. 3/2025 – Insatser utan individuell
behovsprövning – vad gäller?
Socialförvaltningen
2
Bakgrund
Den 20 maj 2025 förväntas riksdagen besluta om en ny socialtjänstlag (nya SoL). Den nya
lagen planeras träda i kraft 1 juli 2025 och ersätter då nuvarande socialtjänstlag (SoL,
2001:453).
En av nyheterna i nya SoL, som innebär mer genomgripande förändringar, är socialnämndens
möjlighet att tillhandahålla insatser för personliga behov utan individuell behovsprövning.
Den nya bestämmelsen förväntas bidra till att:
tidiga och förebyggande insatser kan erbjudas, vilket motverkar behovet av mer
omfattande insatser
det blir lättare för socialtjänsten att komma i kontakt med enskilda som tidigare har
varit svåra att nå
enskilda kan söka sig direkt till en insats när de är motiverade, i stället för att behöva
invänta socialtjänstens beslutsprocess.
De nya reglerna finns huvudsakligen i 11 kap. 5 och 6 §§ samt 14 kap. 3, 4 och 5 §§ och har
tolkats i Socialstyrelsens meddelandeblad som bifogas detta ärende. Kraven på att
verksamheten ska vara kunskapsbaserad och av god kvalitet som gäller enligt 5 kap. 1 § nya
SoL gäller även för insatser som erbjuds utan individuell behovsprövning
Insatser utan behovsprövning innebär att enskilda ska kunna vända sig direkt till en utförare
för att få en viss insats, i stället för att insatsen måste behovsprövas efter ansökan. Det
utesluter inte att kommunen ansvarar för administration och fördelning av platser. Den nya
bestämmelsen ska vara ett komplement till behovsprövade insatser och innebär ingen
begränsning av den enskildes möjlighet att få rätten till insats prövad. Insatser för ekonomiska
behov (till exempel försörjningsstöd), liksom kontaktperson/-familj samt vissa former av
boenden eller annan heldygnsvård hör till de insatser som enligt lag även i fortsättningen ska
behovsprövas.
Varje enskild socialnämnd får besluta hur bestämmelsen ska tillämpas i den egna kommunen.
Om insatser ska erbjudas utan föregående behovsprövning, och i så fall vilka. Det behöver
även bedömas om insatsen ska vara öppen för alla, individuellt inriktad eller anpassade för
vissa grupper, situationer eller problem. En avgränsning till vissa grupper ska vara sakligt
motiverad (likställighetsprincipen) och definieras genom villkor för att den enskilde ska få ta
del av insatsen, exempelvis kön, ålder eller bostadsadress.
Dokumentationsskyldighet
Kraven på dokumentation har utvidgats och är huvudregel vid genomförande av alla insatser
enligt nya SoL, även insatser utan behovsprövning. Dokumentationen ska anpassas till
insatsens karaktär och målgrupp, och kommer därför att variera mellan olika insatser. Behovet
av att kunna följa upp verksamheten och mäta resultaten av insatserna på gruppnivå måste
dock alltid tillgodoses.
Det finns undantag. För att socialtjänsten ska bli mera tillgänglig behövs till exempel i vissa
fall möjligheten att vara anonym vid kontakt. Det går därför att göra undantag från
dokumentationskravet för insatser som erbjuds utan behovsprövning och undantaget avser då
uppgifter som kan röja den enskildes identitet. Ett sådant undantag måste föregås av beslut i
3
nämnd och kunna motiveras med särskilda skäl. Vad som utgör särskilda skäl måste bedömas
utifrån insatsens syfte och karaktär, samt vägas mot behovet av att kunna följa upp insatsen på
individnivå. Beslut om undantag ska avse alla som deltar i insatsen, inte en enskild individ,
samt vara kopplat till en specifik insats.
Undantag från dokumentationskravet görs också för rådgivande insatser där uppgifter om
personliga förhållanden inte behöver dokumenteras, oavsett om insatsen har föregåtts av
behovsprövning eller inte. Till personliga förhållanden hör personuppgifter, men också
uppgifter om exempelvis mående och försörjningsförmåga.
Krav på utförare
Av de nya bestämmelserna följer också nya krav på utförare. Utförare som verkställer insatser
utan behovsprövning ska informera enskilda om rätten till behovsprövade insatser och var den
enskilde kan ansöka om sådana (informationsskyldigheten). Ett annat krav enligt nya SoL är
att utförare ska lämna de uppgifter som behövs för kvalitetssäkring, administration,
uppföljning eller liknande till berörd nämnd (uppgiftsskyldigheten).
Analys
I skrivande stund är nya SoL ännu ett förslag. Beslut om den nya lagen fattas 20 maj och
kommunerna har då bara drygt en månad för anpassning till bestämmelserna. När det gäller
insatser utan behovsprövning är det en möjlighet för kommunerna och inget som behöver
finnas på plats den 1 juli. Däremot erbjuder socialtjänsten i Järfälla, enligt nuvarande lag (3
kap. 1 och 6 §§ SoL), generellt utformade insatser till specifika målgrupper utan
behovsprövning – så kallade ”öppna insatser”. Socialförvaltningen har gjort en kartläggning
av vilka dessa insatser är, vilket redovisas i bilagan ”Kartläggning 2025, insatser utan
behovsprövning”.
Det behövs en grundlig utredning och behovsanalys av på vilket sätt och i vilken omfattning
socialtjänsten ska tillhandahålla insatser utan behovsprövning. Både om befintliga insatser
enligt kartläggningen ska finnas kvar, men också om det finns helt nya insatser och insatser
som idag behovsprövas som är lämpliga att tillhandahålla utan behovsprövning. Till var och
en av dessa insatser behöver vidare form och förutsättningarna för respektive insats
definieras. Det avser bland annat följande frågeställningar:
Ska insatsen vara öppen för alla, individuellt inriktad eller anpassad för vissa grupper
och hur det i så fall ska motiveras?
Vilka villkor är tillräckligt enkla, tydliga och transparanta för att göra det enkelt att
ringa in målgruppen och inte överlåta myndighetsutövning till utförare?
Finns det särskilda skäl till undantag från dokumentationskraven?
Vilken dokumentation är rimlig och relevant för uppföljning av insatsen?
Ska insatsen utföras i egen eller privat regi?
Inför ett eventuellt införande av nya insatser utan behovsprövning, tidigast från och med den
1 juli 2025, behöver dessa insatser provas och utvärderas i pilotprojekt. Parallellt krävs ett
arbete på övergripande nivå som bland annat avser anpassning av verksamhetssystem till de
nya dokumentationskraven. Det saknas också uppföljnings- och kontrollsystem för hur
4
kommunen rent praktiskt ska styra utförandet. Till detta kommer kalkylering av eventuella
kostnadskonsekvenser på kort och lång sikt.
Överväganden
Lagstiftarens intentioner bedöms inte vara att begränsa kommunernas handlingsutrymme,
utan snarare att skapa möjlighet till nya verktyg för att arbeta förebyggande och tidigt nå ut
till invånare. Hur de nya bestämmelserna ska genomföras saknas ännu svar på, vilket är en
utmaning för alla kommuner. Det är inte rimligt att under den nya lagens korta
ikraftträdandeperiod (drygt en månad) få allt på plats. Omställningen behöver genomföras i
takt med det nationella stöd som kommer att tas fram. Dit hör bland annat föreskrifter om
dokumentation av insatser utan behovsprövning. vilket saknas idag. För att närma sig
intentionerna i nya socialtjänstlagen föreslår socialförvaltningen en omställningsperiod fram
till hösten 2026, vilket skulle skapa utrymme att utreda olika frågeställningar och prova
lämpligheten av att införa nya insatser utan behovsprövning. En liknande modell har använts
också i andra kommuner.
Det är angeläget att befintliga insatser utan behovsprövning enligt kartläggningen fortsatt kan
erbjudas efter den 1 juli 2025. En förutsättning för det är att Socialnämnden tar ett tillfälligt
beslut om att insatserna ska gå att tillhandahålla utan individuell behovsprövning samt att
dessa insatser undantas från kravet att dokumentera uppgifter som kan röja den enskildes
identitet. Dessa beslut behöver eventuellt omprövas, beroende på vad utredningen kommer
fram till.
Dokumentationsskyldigheten enligt nuvarande lag är bara kopplad till insatser som föregås av
ett beslut (11 kap. 5 § SoL). Vid genomförande av de insatser som är aktuella enligt
kartläggningen förs bara en övergripande dokumentation, i syfte att följa upp insatsen.
Uppgifter på individnivå dokumenteras alltså inte. Mot bakgrund av kartläggningen och
baserat på socialtjänstens erfarenhet är bedömning att den enskildes identitet inte är
avgörande för att dessa insatser ska vara meningsfulla. Flera insatser är av rådgivande
karaktär och personliga förhållanden behöver därför inte dokumenteras enligt den nya lagen.
Andra beror av den enskildes behov av att vara anonym och/eller saknar behov av att följas
upp på individnivå. Socialförvaltningens bedömning är därför att socialnämnden, med
hänvisning till särskilda skäl, under omställningsperioden kan göra undantag från kravet att
dokumentera uppgifter som kan röja den enskildes identitet för dessa insatser.
Barnkonsekvensanalys
I vilken utsträckning bedöms ärendet påverka barn? Motivera kort.
Det är kanske särskilt viktigt att det finns tidiga och förebyggande insatser för barns bästa. Att
barn och deras föräldrar har tillgång till insatser som erbjuds utan behovsprövning bedöms
påverka barn i hög omfattning.
Om ärendet bedöms påverka barn, vilka positiva eller negativa effekter bedöms ärendet
innebära?
5
Insatserna enligt kartläggningen bedöms påverka barns hälsa, välbefinnande och tilltro till
socialtjänsten och vuxenvärlden i positiv bemärkelse. Målet bör vara detsamma också för
eventuellt tillkommande insatser riktade till barn eller deras familjer.
Finns en fördjupad barnkonsekvensanalys eller motsvarande i underlaget?
Nej.
Har barn/barnet hörts i frågan?
Nej. En plan finns att under fasen för utredning och pilotprojekt hämta in barns egna syn på
sina behov. Det skulle i så fall ge underlag till en fördjupad barnkonsekvensanalys och barns
perspektiv på omställningen till nya SoL.
Företagskonsekvensanalys
Eftersom ärendet avser möjligheten att fortsatt kunna erbjuda vissa insatser som redan idag
finns, bedöms det inte ha några konsekvenser på företagandet i kommunen.
Ekonomiska konsekvenser och finansiering
Ärendet är av administrativ karaktär och bedöms inte har några ekonomiska konsekvenser.
Slutsatser
Förutsatt att riksdagen den 20 maj fattar beslut i enlighet med propositionen (2024/25:89) om
en ny socialtjänstlag, föreslås socialnämnden besluta att ge socialförvaltningen i uppdrag att
utreda former och förutsättningar för insatser utan behovsprövning, pröva nya åtgärder i
pilotprojekt och återrapportera resultaten till socialnämnden under hösten 2026. För att
socialtjänsten från 1 juli fortsatt ska kunna erbjuda de insatser utan behovsprövning som
redan finns föreslås socialnämnden besluta att insatser i den bifogade kartläggningen är
insatser utan behovsprövning som av särskilda skäl undantas från kravet att dokumentera
uppgifter som kan röja den enskildes identitet.
David Gyllenstråle
Emma Braconier
Socialdirektör
Områdeschef kvalitet och
utveckling
6
Beslut ska skickas till
Socialdirektör
Områdeschef stöd och utveckling
Document Outline
