1 (7)
Datum
SF Rättsligt stöd Juridik och omprövning
2024-09-27
FK 2024/020689
Caroline Derkert
Yasmine Hägg
Helena Sanderson
Rättslig kvalitetsundersökning SFT
våren 2024
W
_
8
0
0
_
4
2
0
4
1
K
i F
im
W
2 (7)
Datum
SF Rättsligt stöd Juridik och omprövning
2024-09-27
FK 2024/020689
Caroline Derkert
Yasmine Hägg
Helena Sanderson
Innehåll
1!
Metod
3!
1.1!
Bakgrund
3!
1.2!
Urval
3!
1.3!
Genomförande
3!
2!
Resultat
4!
2.1!
Bedömningen av arbetsförmågans nedsättning
4!
2.2!
Rehabiliteringsplanerna
5!
2.3!
Rehabiliteringsersättning
6!
2.4!
Information om rehabiliteringsersättning
6!
2.5!
Samtycke och sekretess
7!
3 (7)
Datum
SF Rättsligt stöd Juridik och omprövning
2024-09-27
FK 2024/020689
Caroline Derkert
Yasmine Hägg
Helena Sanderson
1
Metod
1.1
Bakgrund
Under maj och juni 2024 gjordes en undersökning enligt metoden för rättslig
kvalitetsundersökning på avdelningen för sjukförsäkring (SF). Sex specialister från SF
Rättsligt stöd (SFR) granskade 400 ärenden inom SF Stöd för återgång (SFT) utifrån ett
fastställt frågeformulär. Frågorna i formuläret syftade till att fånga upp den rättsliga
kvaliteten i ärendena avseende efterlevnaden av såväl bestämmelserna i
socialförsäkringsbalken (SFB) som de förvaltningsrättsliga bestämmelserna som
Försäkringskassan ska följa.
Undersökningen har utförts i enlighet med den beslutade metoden för rättslig
kvalitetsundersökning. Enligt metoden ska undersökningen göras på områdesnivå, men
den här undersökningen har genomförts på ett verksamhetsområde. Utifrån en fråga i
undersökningen går det dock att filtrera resultatet på områdesnivå. Undersökningens
resultat ligger i dess helhet som bilaga till denna rapport, se bilaga 1.
1.2
Urval
Undersökningen har gjorts på ärenden där en rehabiliteringsinsats påbörjats och
rehabiliteringsersättning eller sjukpenning beviljats. Detta urval gjordes för att
undersökningen skulle ge en bred bild av hur arbetslivsinriktad rehabilitering hanteras i
verksamheten samt för att kunna följa upp den tillämpning av rehabiliteringsersättning
som beslutades i april 2023.
Specialisterna som har genomfört undersökningen (granskarna) har instruerats att
besvara frågor som rör beslut utifrån det senast fattade beslutet och frågor som rör
annan tillämpning utifrån perioden 18 april 2023 och framåt. Frågorna om huruvida
försäkringsutredaren har informerat om rehabiliteringsersättning har besvarats utifrån
den senaste rehabiliteringsperioden. Ärenden avseende försäkrade med skyddade
personuppgifter eller anställda på Försäkringskassan har inte ingått i undersökningen.
1.3
Genomförande
Undersökningen genomfördes genom att granskarna besvarade frågor i enkätverktyget
Webropol. Resultatet sammanställdes därefter för respektive fråga i procent och med
stapeldiagram. Resultatet har kompletterats med de granskande specialisterna
iakttagelser och reflektioner som de fått dela med sig av vid återrapporteringsmötet med
arbetsgruppen.
Undersökningen har letts av en ansvarig avdelningsjurist med stöd av arbetsgruppen för
rättslig kvalitetsundersökning. Resultatet av undersökningen har i sin helhet
återrapporterats till ledningsgrupperna inom SFT samt till ledningen för SFR.
Arbetsgruppen har också genomfört en workshop med representanter från
ledningsgruppen för SFT samt representanter från SFR. Syftet med workshopen var att
analysera resultatet, identifiera utvecklingsområden och diskutera möjliga
bakomliggande orsaker för att på så sätt komma fram till vilka lämpliga åtgärder som bör
vidtas. Den här rapporten redovisar delar av kvalitetsundersökningens resultat samt
beskriver de utvecklingsområden som identifierats och de åtgärder som SFR och SFT
enats om.
4 (7)
Datum
SF Rättsligt stöd Juridik och omprövning
2024-09-27
FK 2024/020689
Caroline Derkert
Yasmine Hägg
Helena Sanderson
2
Resultat
I undersökningen har både goda resultat och utvecklingsområden identifierats. De
positiva resultat som främst noterats är att försäkringsutredarna inom
verksamhetsområdet i hög utsträckning upprättar rehabiliteringsplaner i de ärenden där
den försäkrade deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering samt att dessa planer oftast
upprättas i tid och i samråd med den försäkrade. Vidare är de utvecklingsområden som
SFR och SFT identifierat till stor del redan kända eftersom de rapporterats av SFT
genom exempelvis ledningsstrukturen och genom grupp för rättsligt stöd (GRÄS). Det
visar att kommunikations- och styrkedjorna fungerar bra såväl inom SFT som mot
stödfunktionerna.
Denna rapport kommer inte redogöra för alla resultat utan fokusera på de
utvecklingsområden som har identifierats.
I korthet föreslås följande åtgärder:
· Att en arbetsgrupp ledd av SFR tillsätts tillsammans med representation från
SFR och SFT för att utreda frågan och nå samsyn om hur försäkringsutredarna
ska förhålla sig till utredning av de förutsättningar som ligger till grund för rätten
till ersättning i ärenden som kategoriserats till kundsituation E och F.
Arbetsgruppen kommer lämna förslag till ledningen för SFR och SFT som fattar
beslut om hanteringen av frågan
· Att ett material tas fram som ger försäkringsutredarna i SFD och SFT ett
anpassat stöd i bedömningen av hur olika aktivitet på fritiden eller i exempelvis
arbetslivsinriktad rehabilitering kan beaktas vid prövningen av arbetsförmågans
nedsättning
· Att SFR lyfter med Rättsavdelningen (RA) att det finns behov av att utveckla
informationen om samtycke i vägledningen Förvaltningsrätt i praktiken
· Att SFR tar tillsammans med SFP fram mall för informationen som lämnats till
den försäkrade om samtycke och dokumentation av samtycket (det behöver
säkerställas i chefsled att resurser finns hos SFP)
· Att SFR tar fram stöd för hur man ska informera den försäkrade om ett samtycke
och hur man ska dokumentera ett samtycke
· Att SFR utreder möjligheter till ett SF-gemensamt ställningstagande för
samtycken för en tydligare hantering, exempelvis att SF måste följa upp och
förnya bilden av den försäkrades samtycke om samtycket är äldre än ett år.
2.1
Bedömningen av arbetsförmågans nedsättning
Undersökningen visar att försäkringsutredarna i nästintill alla ärenden tagit ställning till
arbetsförmågans nedsättning i beslutet om rätt till sjukpenning. Granskarna har dock
reflekterat över att ställningstagandet inte synes ha föregåtts av någon egentlig
bedömning. I merparten av ärendena visar undersökningen att de aktiviteter som den
försäkrade utfört i rehabiliteringen inte har vägts in vid bedömningen. Vidare förblir
läkarintygens innehåll ofta oförändrat under rehabiliteringen och de förmågor som den
försäkrade potentiellt uppvisar genom sin rehabilitering överensstämmer inte med de
begränsningar som anges i läkarintygen. Trots detta begärs sällan komplettering av
5 (7)
Datum
SF Rättsligt stöd Juridik och omprövning
2024-09-27
FK 2024/020689
Caroline Derkert
Yasmine Hägg
Helena Sanderson
läkarintygen. I mer än en tredjedel av ärendena delade granskarna inte den bedömning
som gjorts av den försäkrades arbetsförmåga utifrån de underlag som fanns i ärendet.
Utifrån den verksamhetslogik som har inrättats ska rätten till ersättning vara fullgott
utredd innan ett ärende flyttas över till de kundsituationer som hanteras i SFT. Vid
diskussion och analys av resultatet vid den genomförda workshopen har detta
understrukits av SFT-ledning som anser att det är av vikt att bedömningen av
arbetsförmågan som görs inför att den försäkrade placeras i kundsituation E är väl
underbyggd och korrekt. Under tiden som den försäkrade deltar i arbetslivsinriktad
rehabilitering bör hens ersättning därmed vara tryggad och rätten till sjukpenning bör
utredas vid impulser om ändrade omständigheter. SFR anser att ett sådant synsätt är
svårt att förena med gällande rätt eftersom att rätten till ersättning kan förändras över
tid. SFR anser att det är av vikt att ärendena utreds utifrån dess beskaffenhet och man
bör således utreda arbetsförmågans nedsättning om det finns skäl att göra detta. Ett
sådant utredningsbehov kan uppstå både i situationen då nya impulser inkommer men
även i situationen då läget förblivit oförändrat över lång tid.
Under workshopen enades gruppen om att styrning och rättsligt stöd måste finna
samsyn om hur försäkringsutredarna ska förhålla sig till utredning av de förutsättningar
som ligger till grund för rätten till ersättning i ärenden som klassificerats till kundsituation
E och F. En sådan samsyn kan uppnås exempelvis genom en tydligare metod och ett
konkret stöd till försäkringsutredarna för att identifiera de ärenden som behöver utredas.
Det föreslås därför att en arbetsgrupp ledd av SFR med representanter från SFR och
SFT tillsätts för att nå sådan samsyn. Gruppens arbete bör i senare skede även beakta
frågan om rehabiliteringsersättningens roll i att trygga de försäkrades ersättning.
Vidare föreslås att ett material tas fram som ger försäkringsutredarna i SFD och SFT
anpassat stöd i hur aktivitet i exempelvis arbetslivsinriktad rehabilitering kan beaktas vid
bedömning av arbetsförmågans nedsättning.
2.2
Rehabiliteringsplanerna
Undersökningen visar att försäkringsutredarna i hög utsträckning upprättar
rehabiliteringsplaner i de ärenden där rehabilitering inleddes genom det förstärkta
samarbetet med Arbetsförmedlingen. Planerna har huvudsakligen upprättats innan
rehabiliteringen inletts, vilket är mycket positivt. Granskarna har sett att
försäkringsutredarna i hög utsträckning följer det beslutade arbetssättet för det förstärkta
samarbetet med Arbetsförmedlingen.
När rehabiliteringen genomfördes genom samordningsförbund upprättades
rehabiliteringsplaner i endast en tredjedel av ärendena. En möjlig orsak till detta kan
vara att försäkringsutredarna bedömer att insatserna i dessa ärenden inte är av sådan
karaktär att rehabiliteringsersättning kan lämnas och att kravet på att upprätta en
rehabiliteringsplan därmed inte aktualiseras. SFR har fått impulser från SFT och
specialister i GRÄS om att verksamheten behöver stöd för att nå en enhetlig tillämpning
i ärenden där rehabilitering sker genom samordningsförbund samt för att bedöma om en
insats är arbetslivsinriktad. SFR har därför tagit fram ett metodstöd för hantering av
ärenden där den försäkrade ska delta i en insats som kan bedömas vara
arbetslivsinriktad rehabilitering. Detta metodstöd träder i kraft den 27 september 2024.
Förhoppningen är att metodstödet ska leda till förflyttningar och större enhetlighet. Det
är därmed inte aktuellt att initiera ytterligare åtgärder i dagsläget.
Den fråga i undersökningen som avsåg rehabiliteringsplanernas innehåll var svår att
kalibrera. Det saknas tydlig styrning om vad som krävs för att uppfylla kraven i 30 kap.
13 § SFB och vilken information som får anses vara tillräcklig beror delvis på i vilket
6 (7)
Datum
SF Rättsligt stöd Juridik och omprövning
2024-09-27
FK 2024/020689
Caroline Derkert
Yasmine Hägg
Helena Sanderson
skede som planen har upprättas och vilken information som finns tillgänglig. Det har
därför varit svårt att konkretisera när de olika svarsalternativen ska användas. Resultatet
av frågan i denna del måste därför beaktas med viss försiktighet. Det som dock framgår
av såväl undersökningsresultatet som av granskarnas reflektioner, är att det vore
önskvärt om planerna var mer utförliga. Planerna innehöll oftast information om var den
försäkrade skulle arbetsträna, men saknade information om vilka uppgifter den
försäkrade skulle utföra och vilka förmågor som hen skulle öva upp.
Försäkringsutredarna hade oftast aktiv kontakt med den försäkrade, men vid dessa
kontakter följdes inte rehabiliteringsplanerna upp på ett önskvärt sätt och den
information som framkom genom kontakterna användes inte för att utvärdera
rehabiliteringen. Syftet med mötena gick därmed delvis förlorat och planerna användes
inte som ett underlag för uppföljning och bedömning.
Under workshopen konstaterades att det rättsliga stöd som finns avseende
rehabiliteringsplanens innehåll och syfte behöver utvecklas och förtydligas. Ett nationellt
arbete om planer pågår emellertid sedan tidigare på SF och effekterna av detta arbete
bör avvaktas innan eventuella ytterligare insatser initieras.
2.3
Rehabiliteringsersättning
I fler än hälften av de ärenden där rehabiliteringsersättning hade beviljats hade
försäkringsutredaren inte tagit ställning till om rehabiliteringsinsatsen avsåg att förkorta
sjukdomstiden eller helt eller delvis förebygga eller häva nedsättning av arbetsförmågan.
Granskarna reflekterade över att de ställningstaganden som fanns, inte verkade föregås
av någon egentlig bedömning och att rehabiliteringen inte planerades utifrån den
försäkrades besvärsbild, eller de förmågor som hen behövde träna. I fler än en tredjedel
av ärendena ansåg granskarna att den insats som planerats och påbörjats inte syftade
till att den försäkrade skulle återfå arbetsförmåga. I en tredjedel av dessa ärenden
ansågs åtgärden syfta till att träna upp förmågor som den försäkrade redan hade och i
en femtedel av ärendena ansågs insatsen vara olämplig utifrån den försäkrades
sjukdomsbesvär. I över hälften av ärendena fortgick rehabiliteringen även om den inte
bidrog till att minska arbetsförmågans nedsättning. Granskarna uppfattade
Försäkringskassan som passiv jämtemot andra aktörer i planeringen.
Det kan konstateras att verksamheten har behov av stöd och förtydliganden i frågor som
rör arbetslivsinriktad rehabilitering och rehabiliteringsersättning. SFR publicerade ett
metodstöd i augusti 2024 som bland annat förtydligar vad som bör beaktas när man tar
ställning till om en insats utgör arbetslivsinriktad rehabilitering. Under workshopen
enades deltagarna om att effekterna av metodstödet bör inväntas och utvärderas innan
ytterligare insatser övervägs. Mot bakgrund av det som framkommit i den här
undersökningen kommer metodstödet och ytterligare behov av stöd eller andra åtgärder
att utvärderas under Q1 2025.
2.4
Information om rehabiliteringsersättning
I nästan en tredjedel av de granskade ärendena framgår det inte av dokumentationen
att någon information om rehabiliteringsersättning har lämnats till den försäkrade. I en
tredjedel av dessa ärenden har emellertid den försäkrade beviljats
rehabiliteringsersättning, vilket får förstås som att försäkringsutredaren troligtvis lämnat
information, men inte dokumenterat det. I endast ett fåtal ärenden framgick det av
dokumentationen att försäkringsutredaren lämnat information om skillnaden mellan
rehabiliteringspenning och sjukpenning. Granskarna reflekterade över att en orsak till
avsaknaden av information kan vara att verksamheten haft svårt att ta till sig den
ändrade tillämpningen av rehabiliteringspenning. I mer än en tredjedel av ärendena
ansåg granskarna att den information som lämnats inte varit objektiv, i majoriteten av
7 (7)
Datum
SF Rättsligt stöd Juridik och omprövning
2024-09-27
FK 2024/020689
Caroline Derkert
Yasmine Hägg
Helena Sanderson
dessa hade försäkringsutredaren direkt eller indirekt uppmanat den försäkrade att söka
rehabiliteringspenning.
Det kan konstateras att verksamheten har behov av stöd och förtydliganden i frågor som
rör rehabiliteringsersättning och serviceskyldigheten. SFR publicerade ett metodstöd i
augusti 2024 som bland annat ger stöd för när och hur information om
rehabiliteringsersättning bör lämnas och bör resultera i att de försäkrade i högre
utsträckning får objektiv information. Effekterna av dessa insatser bör inväntas och
utvärderas innan ytterligare insatser beslutas. Den arbetsgrupp som ska tillsättas som
en åtgärd för de förbättringsområden som angetts under rubriken 2.1 Bedömningen av
arbetsförmågans nedsättning ska även se över rehabiliteringsersättningens roll i att
trygga de försäkrades ersättning. Utfallet av detta arbete kan således även få effekter
för hur Försäkringskassan informerar om förmånen.
2.5
Samtycke och sekretess
I nästintill samtliga av de granskade ärendena hade information om den försäkrade
utbytts med tredje part. I de flesta fall hade detta skett med stöd av samtycke från den
försäkrade. I 12 procent av ärendena hade Försäkringskassan utbytt information utan
stöd av vare sig samtycke från den försäkrade eller med stöd av någon
sekretessbrytande bestämmelse.
Uteblivna eller otydliga samtycken var betydligt vanligare i de ärenden där
rehabiliteringen genomfördes genom samordningsförbund, där sekretessbrott förekom i
nästan hälften av ärendena. Detta kan delvis bero på att det finns en mall för samtycke
som används i det förstärkta samarbetet med Arbetsförmedlingen, vilket saknas för
samordningsförbunden.
De brister som identifierats avseende hanteringen av samtycke är mycket allvarliga och
behöver åtgärdas. Under workshopen konstaterades att det saknas samlad och tydlig
information om samtycke i Försäkringskassans stöddokument och att det finns en
osäkerhet i verksamheten kring vad som krävs för att ett samtycke ska vara tillförlitligt
och godtagbart.
SFT betonade vikten av IT-utveckling för att åtgärda bristerna. I väntan på sådan
utveckling föreslås att SFR uppmärksammar Rättsavdelningen på behovet ett samlat
och utvecklat stöd angående samtycken i vägledningen Förvaltningsrätt i praktiken.
Vidare föreslås SFR ta fram ett metodstöd för information och dokumentation av
samtycke samt att ta fram en mall för detta tillsammans med SFP.
SFR föreslås även utreda hur gamla samtycken ska följas upp. Syftet är att säkerställa
att de samtycken som används är aktuella. Uppföljningen skulle då inte ske genom att
en åtgärd faller ut i HAPO. Förslaget är istället att om en försäkringsutredare ska
kontakta t.ex. en arbetsgivare och finner ett gammalt samtycke så ska
försäkringsutredaren kontakta den försäkrade och försäkra sig om samtycket fortsatt
gäller. Det stöd som tas fram bör anpassas så att det medför möjligaste minsta
administrativ börda för mottagande VO:n.
Det föreslås även att ett arbete initieras för att utveckla AutoHotKey-mallar för samtycke.
