Utredning av NTF Riks
9 juni 2022
Ordlista
Begrepp
Definition
Bilaga B
Intervjuprotokoll från internrevisionens intervju (17 februari 2022) med
ekonomiansvarig på NTF Riks.
Ekonomiansvarig
Ekonomiansvarig på NTF Riks
GS
Generalsekreterare på NTF Riks
”EY” eller ”Vi”
Ernst & Young AB
”Förbund” eller ”NTF förbund”
NTF regionala förbund som är egna juridiska enheter
HB
Huvudbok
Internrevisionsrapporten
TRVs internrevisionsrapport från 2021 avseende NTF Riks, om ej annat anges.
ISRS 4400
International Standards of Related Services 4400. Detta är en revisionsstandard
som syftar till att granskning har genomförts avseende utvalda
granskningsåtgärder, i enlighet med särskild överenskommelse.
KF
Konkursförvaltare på NTF Riks
NTF
Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande
NTF Riks
NTF-kansliet samt distrikten Skåne, Västerbotten och Norrbotten.
NTF Riks utgör en egen juridisk person med organisationsnummer 802002–4173.
OH-kostnader
Overheadkostnader (Kostnader för en organisation som ej tillhör specifika projekt
såsom lokalkostnader, administrationskostnader och liknande)
PA
Projektansvarig på NTF Riks
Sie4-fil
Fil utdragen från redovisningssystemet som innehåller samtliga uppbokningar.
Trafiklotteriet
Trafiklotteriet AB som ägts av NTF Riks. Överskottet från lotteriet går till NTF Riks
arbete för en säkrare trafik i Sverige.
TRV
Trafikverket
VB
Visselblåsare
1 Utredning av NTF Riks
Innehållsförteckning
1.
Sammanfattning ............................................................................................................ 3
2.
Inledning ....................................................................................................................... 5
2.1
Bakgrund ................................................................................................................ 5
2.2
Syfte....................................................................................................................... 5
2.3
Metod och genomförande ......................................................................................... 5
2.4
Avgränsning ............................................................................................................ 6
2.5
Konfidentialitet ........................................................................................................ 7
3.
Organisationsstruktur .................................................................................................... 8
3.1
Finansiärer .............................................................................................................. 8
3.2
Fördelning av medel inom organisationen ................................................................... 8
3.3
Årsredovisning ........................................................................................................ 9
3.4
Slutsats organisationsstruktur................................................................................... 9
4.
Projektgranskning ........................................................................................................ 10
4.1
Avtal..................................................................................................................... 10
4.1.1
Förändring i avtalsskrivelse ..................................................................................... 10
4.2
Projektens kostnader .............................................................................................. 10
4.2.1
Lönekostnader och tidredovisning ........................................................................... 11
4.3
Rekommendationer för framtida avtal ...................................................................... 13
4.4
Slutsats projektgranskning ...................................................................................... 14
5.
NTF Riks övergripande kostnader .................................................................................. 16
5.1
NTF Riks hantering av övergripande kostnader ......................................................... 16
5.2
Analys av övergripande kostnader ........................................................................... 16
5.3
Stickprov............................................................................................................... 16
5.4
Resultat av stickprovsgranskningen ......................................................................... 16
5.4.1
Gåvor.................................................................................................................... 16
5.4.2
Representation ...................................................................................................... 17
5.4.3
Konferenser .......................................................................................................... 17
5.4.4
Resor .................................................................................................................... 18
5.4.5
Drivmedel ............................................................................................................. 19
5.4.6
Övriga noteringar från övergripande kostnadsanalys ................................................. 19
5.4.7
Löner .................................................................................................................... 19
5.4.8
Arvoden ................................................................................................................ 20
5.5
Slutsats NTF Riks övergripande kostnader ................................................................ 20
6.
E-postgranskning ......................................................................................................... 21
6.1
Slutsats e-postgranskning ....................................................................................... 21
7.
Utredning av repressalier ............................................................................................. 22
7.1
Demokratiska regler inom ramen för ”Samverkan med Civilsamhället” ........................ 22
7.2
Internrevisionen håller intervju med ekonomiansvarig ............................................... 22
7.2.1
NTF Riks och GS får kännedom om intervjun ............................................................. 23
7.3
Repressalier mot ekonomiansvarig........................................................................... 23
7.3.1
Förbud att vidta repressalier ................................................................................... 23
7.3.2
Arbetsmiljö och sjukskrivning .................................................................................. 24
7.3.3
Uppsägning ........................................................................................................... 24
7.3.4
Ansökan om spellicens ........................................................................................... 25
7.3.5
Fackliga förhandlingar ............................................................................................ 25
7.3.6
Konkursförvaltare säger upp personal ...................................................................... 26
7.4
Slutsats................................................................................................................. 27
7.4.1
Slutsats i fråga om huruvida NTF Riks utdelat repressalier mot ekonomiansvarig ......... 27
7.4.2
Slutsats i fråga om huruvida NTF Riks lever upp till demokrativillkor ........................... 27
7.4.3
Sammanfattande slutsats ....................................................................................... 28
8.
Slutsats och rekommendationer .................................................................................... 29
8.1
Slutsats................................................................................................................. 29
8.2
Rekommendationer för framtida avtal ...................................................................... 30
Bilagor ................................................................................................................................. 31
2 Utredning av NTF Riks
1.
Sammanfattning
Nedan sammanfattning bör läsas tillsammans med beskrivningarna i övriga delar av rapporten som
beskriver granskningen i detalj.
Efter att det kommit till TRVs kännedom att det kunde förekomma felaktigheter i den redovisning som
Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (”NTF Riks”) återrapporterat till TRV har TRV gett
EY i uppdrag att genomföra en fördjupad granskning.
Uppdraget har syftat till fyra huvuddelar att granska (se detaljerad beskrivning i avsnitt 2).
•
Granskning av två specifika projekt
•
Granskning av NTF Riks övergripande kostnader
•
Granskning av relevanta individers e-postboxar
•
Granskning av om ekonomiansvarig på NTF Riks (”ekonomiansvarig”) blivit utsatt för
repressalier och huruvida NTF Riks därigenom brutit mot demokrativillkor inom ramen för
”Samverkan med civilsamhället”.
Vår bedömning är att NTF Riks betraktande av projektmedel som ett fastprisupplägg inte följer de
avtalsskrivelser som finns mellan NTF Riks och TRV.
Baserat på den information vi har tagit del av är vår slutsats för de granskade projekten (”Ingen ska
falla” samt ”Dialog för säkrare cykel- och gångvägar”) att NTF Riks inte har läst och inte följt de
projektavtal med TRV som organisationen åtagit sig att följa.
Vår bedömning är att NTF Riks inte kan styrka faktiska kostnader inom ramen för granskade projekt,
vare sig vad gäller lönekostnader eller övriga kostnader. NTF Riks har inte heller kunnat styrka
förbundens kostnader eftersom NTF Riks inte efterfrågat erforderliga underlag för att styrka
kostnader.
Baserat på den information vi har kunnat ta del av är vår bedömning att NTF Riks inte följer
bokföringslagen. Detta har också medfört att vi inte har kunnat styrka om kostnaderna är
ändamålsenliga för verksamheten.
Vi har lyft fram att flertalet kostnadsposter skulle kunna betraktas som ej rörelsegilla men där
avsaknad av kvitton medför att vi inte vet huruvida kostnadsposterna kan anses som rörelsegilla eller
ej.
Därutöver vill vi lyfta fram våra noteringar om att NTF Riks avsaknad av projektspecifik redovisning
medför att vi inte heller kan fastslå huruvida projektspecifika medel använts för organisationens
övergripande kostnader.
Vi har även lyft fram två konferenser som hållits under 2021; en på Ellery Beach House på Lidingö
och en på Johannesbergs slott, vilka skulle kunna anses som extravaganta.
På grund av att NTF Riks företrädare inte godkänt förfrågan om att delge sina e-postboxar för
granskning har vi inte kunnat genomföra denna granskningsåtgärd, vilket försvårat vår möjlighet att
fastslå avsikt i hantering av medel samt avsikt i åtgärder vidtagna mot ekonomiansvarig. Vi har vidare,
inom ramen för denna utredning, erhållit flertalet motstridiga uppgifter som vi avsett att följa upp
genom e-postgranskning, där en version av uppgifter inte kunnat verifieras genom befintliga
granskningsåtgärder.
3 Utredning av NTF Riks
Vad gäller utredning av repressalier samt huruvida NTF Riks lever upp till gällande demokrativillkor:
Utredningen har främst tagit sikte på två frågor: huruvida NTF Riks har utdelat eventuella
repressalier mot ekonomiansvarig samt huruvida NTF Riks lever upp till gällande demokrativillkor.
GS har, i egenskap av företrädare för NTF Riks, företagit vissa åtgärder efter det att rapporteringen
från ekonomiansvarig kom till hennes kännedom. Det går inte att dra någon slutgiltig slutsats i
frågan om de beskrivna åtgärderna utgör repressalier i Visselblåsarlagens mening utan att ha gjort
en fullständig bevisvärdering, vilket är något som slutligt görs av en domstol.
Av en övergripande genomgång av omständigheterna framstår det emellertid inte som långsökt att
sammankoppla GS åtgärder med rapporteringen; i vart fall inte sett ur ekonomichefens perspektiv.
Mot bakgrund av detta skulle åtgärderna från GS/NTF Riks kunna tolkas och klassas som
repressalier, men någon objektiv slutsats kan dock som sagt inte dras på detta stadium.
Huruvida NTF Riks lever upp till gällande demokrativillkor är något som får bedömas mot bakgrund
av den s.k. rättighetskatalogen i regeringsformen. Utifrån detta framstår det som mindre sannolikt
att NTF Riks och/eller GS har agerat i strid med TRVs demokrativillkor, eftersom detta förutsätter ett
agerande som strider mot samhällets grundläggande värderingar.
Inte heller här går dock att dra en objektiv slutsats på detta stadium. För det fall en part till ett
bindande villkor hävdar att motparten har brutit mot sagda villkor, blir detta i slutändan en fråga om
avtalstolkning och bevisvärdering. Aspekter som behöver beaktas är till exempel villkorets
ordalydelse, den gemensamma partsavsikten, omständigheterna vid villkorets ingående samt
skälighet.
Hur NTF Riks i övrigt lever upp till demokrativillkoren är något som kan behöva utredas vidare.
Slutligen vill vi också uppmärksamma att vi har lämnat flertalet rekommendationer om åtgärder att
vidta vid ingång av framtida avtal, dessa återges i sin helhet i avsnitt 4.3.
4 Utredning av NTF Riks
2.
Inledning
Med hänvisning till uppdragsbrevet signerat 6 april 20221 mellan Trafikverket (”TRV”) och Ernst &
Young AB (”EY” eller ”vi”), Box 7850, 103 99 Stockholm, Sverige, avger EY denna rapport.
Rapporten summerar våra slutsatser och observationer baserat på den granskning som utförts under
perioden 8 april 2022 – 30 maj 2022.
2.1
Bakgrund
Det har kommit till TRVs kännedom att det kan förekomma felaktigheter i den redovisning som
Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (”NTF Riks”) återrapporterat till TRV. Därmed
önskade TRV att genomföra en fördjupad granskning av två projekt som har genomförts under 2021.
Den fördjupade granskningen genomförs på helheten av de två projekten, samt med fokus på hur
personalkostnader har rapporterats.
Efter att inledande granskning genomförts (Fas I) ombads EY genomföra ytterligare granskning
(Fas II). Fas II innefattade att utreda huruvida NTF Riks följt avtalsskrivelser i samband med
projektredovisning, samt att utreda NTF Riks övergripande kostnader och intäkter under 2021, dels
analytiskt, dels via stickprov av kostnader. Inom ramen för Fas II har vi även utrett om eventuella
repressalier har utövats mot ekonomiansvarig på NTF Riks (”ekonomiansvarig”).
2.2
Syfte
Vi har utfört granskningen i syfte att utreda huruvida det finns felaktigheter i redovisningen som
återrapporterats från NTF Riks till TRV, samt att utreda huruvida NTF Riks utdelat eventuella
repressalier mot ekonomiansvarig och om NTF Riks därigenom lever upp till de demokratiska regler
som finns i avtalsskrivelser med TRV inom ramen för ”Samverkan med civilsamhället”.
2.3
Metod och genomförande
EYs granskning innefattade två faser vilka beskrivs nedan. Då den initiala informationen som EY
erhållit från TRV var begränsad, kom EY och TRV överens om ett tvåstegsupplägg. En första analys
gjordes för att få en bättre förståelse för uppdragets förutsättningar för att sedan precisera lämpliga
vidare granskningsåtgärder.
Fas I
Fas I innefattade en genomgång av underlag för ekonomisk återrapportering för de två utvalda
projekten (”Ingen ska falla” och ”Dialog för säkrare cykel- och gångvägar”) som skulle granskas. Därtill
genomfördes en initial analys gällande avtal mellan TRV och NTF Riks. Vi höll även intervjuer med, för
uppdraget, relevanta personer.
Underlaget som samlades in var bokföringsmaterial för att analysera de granskade projektens
samtliga kostnader, för att stämma av huruvida tid och timpris som rapporterats inom projekten var
rimliga och om kostnaderna i bokföringen överensstämmer med uppgifter lämnade av NTF Riks i
respektive slutrapport. Den initiala analysen ledde till vidare granskningsförslag.
Intervjuerna som hölls med för granskningen relevanta personer var med projektansvarig för NTF Riks
(”PA”) och Ekonomiansvarig. Fas I avrapporterades muntligt till TRV och innefattas även av denna
skriftliga rapport.
1 Notera att det i uppdragsbrev beskrivs att tillkommande granskningsåtgärder kommer beslutas via skriftlig
korrespondens. Tillkommande granskningsåtgärder har beslutats 13 april, 19 april och 27 april.
5 Utredning av NTF Riks
Fas II
De mellan EY och TRV överenskomna granskningsåtgärderna i Fas II innefattade tre delar;
projektspecifika åtgärder, granskning av organisationens intäkter och kostnader samt uppföljning mot
TRVs demokratiska villkor. Granskningsåtgärderna beskrivs nedan.
Projektspecifika åtgärder
-
Analys av avtalsefterlevnad för de två utvalda projekten ”Ingen ska falla” och ”Dialog för
säkrare cykel- samt gångvägar”.
-
Genomgång av TRVs avtal med NTF Riks samt TRVs hjälptext för projektansökan2
Granskning av organisationens intäkter och kostnader
-
Övergripande analys av NTF Riks samtliga kostnader och intäkter under 2021
-
Granskning av stickprov på utstickande och slumpmässiga kostnadsposter och analys av
tillhörande underlag
-
Analys av NTF Riks förslag på åtgärder att vidta framgent avseende brister i bokföringen,
-
Platsbesök på NTF Riks där genomgång av underlagen sker.
Utredning av huruvida NTF Riks utdelat repressalier mot ekonomiansvarig samt hur NTF Riks lever
upp till demokratiska regler som finns i avtalsskrivelser med Trafikverket inom ramen för
”samverkan med civilsamhället”
-
E-postgranskning av relevanta individer identifierad av TRV
-
Analys av huruvida NTF Riks lever upp till TRVs demokratiska regler som finns i
avtalsskrivelserna när man söker bidrag inom ramen för “samverkan med civilsamhället”
-
Intervju med generalsekreterare för NTF Riks (”GS”)
-
Intervju med ekonomiansvarig
Då NTF Riks valde att göra en konkursansökan blev analysen av NTF Riks förslag på åtgärder att vidta
framgent överflödig. E-postgranskningen kunde inte heller genomföras då vi inte fick tillgång till
efterfrågade e-postboxar, förfarandet är beskrivet i avsnitt 6.
Intervjuer hölls med GS, PA, en representant för Unionen, en styrelseledamot, visselblåsare samt
ekonomiansvarig.
Resultatet av granskningen har rapporterats muntligt i avrapporteringsmöten med TRV, samt i denna
slutrapport.
2.4
Avgränsning
Uppdraget har avgränsats till att avse genomgång av två av TRVs utvalda projekt som genomförts av
NTF Riks under 2021, samt en övergripande intäkts- och kostnadsanalys av samtliga intäkter och
kostnader under 2021 för NTF Riks. Vi har även genomfört intervjuer mot bakgrund att utreda
eventuella repressalier mot ekonomiansvarig efter att dennes intervju med TRVs internrevision blev
känd.
Uppdraget är inte att jämställas med en revision enligt International Standards on Auditing (”ISA”)
eller en översiktlig granskning enligt International Standards on Review Engagements (”ISRE”), och
därmed görs inget bestyrkande av finansiell information eller interna rutiner i enlighet med
standarderna.
Rådgivningen i sin helhet samt innehållet i våra rapporter utgör inte någon juridisk rådgivning.
2 Beslutat och avrapporterat muntligen. Vi har även inbegripit våra rekommendationer kring framtida avtal i
denna rapport.
6 Utredning av NTF Riks
2.5
Konfidentialitet
Denna rapport är endast avsedd att användas internt inom TRV. EY tar inget ansvar för om denna
rapport används av någon annan eller i annat syfte än det som avsetts.
7 Utredning av NTF Riks
3.
Organisationsstruktur
NTF Riks är en ideell, icke vinstdrivande organisation som arbetar med trafiksäkerhetsfrågor. NTF Riks
är en egen juridisk person. Inom denna nationella organisation ingår, utöver kansliet i Solna, även tre
distrikt. Dessa utgörs av Norrbotten, Västerbotten och Skåne.
NTF Riks samverkar med fristående regionala förbund vilka utgör egna juridiska enheter. Dessa verkar
under NTFs varumärke. De regionala förbunden är delvis finansierade av NTF Riks via nationella
projekt där NTF Riks håller i samordning och ansökning. Inom ramen för projekten använder sig NTF
Riks av förbunden för att genomföra arbeten.34
3.1
Finansiärer
Under 2021 har NTF Riks totala intäkter om 22,1 mkr. Av dessa har 4,9 mkr fördelats ut till de olika
regionala NTF-förbunden.
NTF Riks har under 2021 finansierats av TRV till 73 %, av Trafiklotteriet (”lotteriet”) till 5 %, av
Länsstyrelsen (”LS”) till 4 %, av Trafikförsäkringsföreningen (”TFF”) till 3%, av Allmänna arvsfonden
(”AA”) till 2% och av Landstingsbidrag (”LB”) till 1%. Resterande 12% av organisationens intäkter
kommer från övriga intäkter.
Figur 1 – NTF Riks intäkter 2021
Övriga intäkter
LS+TFF+AA+LB
Lotteriet
TRV
TRV
Lotteriet
LS+TFF+AA+LB
Övriga intäkter
Avseende de medel som NTF Riks erhållit från TRV under 2021 (totalt 16,2 mkr) avser 12,2 mkr
(75 %) projektbidrag, medan 4,0 mkr (25 %) avser organisationsbidrag.
3.2
Fördelning av medel inom organisationen
NTF Riks samordnar och ansöker om medel för olika trafiksäkerhetsprojekt. Projekten finansieras i
huvudsak av TRV, se avsnitt 3.1. NTF Riks ansöker om en projektsumma för att genomföra ett visst
projekt. Utifrån budget innehållande uppskattning av timmar och kostnader fördelas sedan medel ut
till förbunden samtidigt som en del medel hålls kvar inom NTF Riks (projektsamordningskostnader).
I samband med intervju med GS och PA har det framkommit att de sett beviljade medel till NTF Riks
från TRV som en typ av fastprisuppdrag, dvs. att organisationen erhållit en summa medel för att sedan
genomföra den verksamhet som projekten syftar till, samt att eventuella medel som inte förbrukas
inom ramen för ett projekt inte behöver återbetalas till TRV. Mot bakgrund av detta förhållningssätt
3 Se bilaga EY01.
4 Under 2022 har NTF Öst brutit sig ur som medlemsorganisation och är inte längre en del av NTFs
verksamhet. Organisationen har också bytt namn till Atentis. Verksamhetschef för NTF Öst är den offentliga
visselblåsare som larmat om missförhållanden inom organisationen. NTF Öst har säkrat egen finansiering,
medan övriga förbund i olika omfattning är helt eller delvis beroende av projektmedel från NTF Riks.
8 Utredning av NTF Riks
har även medel fördelats ut till NTF-förbunden.
Historiskt har inga underlag från förbunden inhämtats av NTF Riks (för att påvisa kostnader). Den
summa som utbetalas till respektive förbund styrs av initial budgetfördelning.
Efter anmärkning från NTF Riks revisor 2015 om att det inte funnits något underlag för utbetalning
till förbunden har förbunden översänt en faktura på det förutbestämda beloppet. Förutom i
undantagsfall, specificerar inte dessa fakturor annat än totalsumma, dvs. inga summor för
lönekostnader eller övriga kostnader såsom resor etc. Vi har hållit intervju med GS, PA och
ekonomiansvarig. Samtliga har bekräftat att det inte funnits något krav på förbunden att inkomma
med ytterligare underlag. GS har förklarat att det inte varit relevant eftersom utbetalda medel till
förbunden setts som just ett fastprisupplägg/ fast arvode för att utföra förutbestämda aktiviteter, på
samma sätt som erhållna medel från TRV till NTF Riks betraktats.
3.3
Årsredovisning
Det finns ingen signerad årsredovisning för 2021, då NTF Riks hann sättas i konkurs innan
årsredovisningen signerades. Vi har tagit del av ett utkast till årsredovisningen där det framgår att
revisorn ämnade att lämna en revisionsberättelse som avvek från standardutformningen5. Vi har även
tagit del av årsredovisningen för 2020. Revisionsberättelsen för 2020 är en så kallad ren
revisionsberättelse, dvs. att det inte förekommer några avvikelser från standardutformningen.
Anmärkningar
•
NTF Riks har betraktat erhållna projektmedel från TRV som ett fastprisupplägg, vilket medfört
att återrapporteringen speglat budget och inte faktiska kostnader.
•
NTF Riks har hanterat förbunden på motsvarande sätt. Förbunden har erhållit en fast
förutbestämd summa oaktat faktiska kostnader. Detta har också medfört att NTF Riks inte
begärt in några underlag för att styrka förbundens faktiska kostnader.
3.4
Slutsats organisationsstruktur
Vår bedömning är att NTF Riks betraktande av projektmedel som ett fastprisupplägg inte följer de
avtalsskrivelser som finns mellan NTF Riks och TRV. Vi utvecklar våra analyser kring avtal vidare i
avsnitt 4.
5 Vi kan inte fastslå vilken/ vilka uppgifter som föranledde att revisionsberättelsen skulle avvika från
standardutformningen.
9 Utredning av NTF Riks
4.
Projektgranskning
4.1
Avtal
Vi har granskat avtalsskrivelserna mellan TRV och NTF Riks6 för de två ovan nämnda projekten.
Avtalsskrivelserna för de båda projekten är identiska. Vi har lyft fram de skrivelser vi ansett vara av
relevans utifrån vårt uppdrag.
Enligt avtalen ska projektbidrag endast gå till projektrelaterade kostnader7. Vidare är
bidragsmottagaren (NTF Riks) skyldig att hålla respektive mottaget bidrag avskilt på ett separat konto
. Det specificeras att endast medel från TRV får hållas på samma konto och att medel inte får
sammanblandas med andra tillgångar. Det specificeras inte ifall kravet gäller avskilt konto på banken
eller i redovisningen.
Avtalen anger vidare att bidragsmottagaren ska redovisa projektets ekonomiska utfall där bokföringen
ska ske så att projektets totala kostnader och intäkter direkt kan utläsas. Bidrag som inte har
förbrukats, projektets överskott, ska återbetalas om det överstiger 5 000 kronor.
Projektbidrag får inte användas för exempelvis alkohol eller tobak.
4.1.1 Förändring i avtalsskrivelse
Inför 2021 ändrades avtalsvillkoren för TRVs projektbidrag, där bl.a. krav på avskilt konto för
projektmedlen lades till och återbetalningskrav på oförbrukade projektmedel tillkom. Detta berör båda
de projekt vi granskat.
GS har meddelat att hon inte läst dessa nya avtalsvillkor innan hon signerat och således inte beaktat
dessa nya skrivelser. GS påpekade också att TRV inte hade upplyst om de förändrade avtalsvillkoren.
Enligt ekonomiansvarig upptäckte han den nya avtalsskrivelsen den 12 oktober 2021 och införde då
att NTF Riks projektmedel skulle flyttas över till klientmedelskonto. Innan hösten 2021 låg alla NTF
Riks finansiella medel på samma konto och alla organisationens in- och utbetalningar sköttes från
detta konto. Erhållna medel har hållits skilda i redovisningen under hela 2021.
Anmärkningar
•
GS har inte läst de projektavtal hon undertecknat (som varit föremål för denna utredning).
•
TRV kontaktades inte i samband med att NTF Riks upptäckte de nya avtalsskrivelserna.
•
NTF Riks har inte följt de avtal vi granskat inom ramen för denna utredning.
Se vidare kommentarer under avsnitt 4.2, där vi går vidare med granskning av de specifika
projekten.
4.2
Projektens kostnader
Enligt de projektavtal vi granskat ska projektmedel erhållna från TRV endast gå till projektrelaterade
kostnader, då overheadkostnader8 (”OH-kostnader”) ska täckas av det organisationsbidrag NTF Riks
6 NTF Riks har använt sig av de regionala NTF-förbunden för genomförande i båda projekten.
7 Se vidare beskrivning i avsnitt 4.2.
8 Kostnader för organisation som ej tillhör specifika projekt såsom lokalkostnader, administrationskostnader
och liknande.
10
Utredning av NTF Riks
erhåller från TRV. GS har angett att organisationsbidraget9 från TRV inte räcker för att täcka NTF Riks
samtliga OH-kostnader. GS anser att personalen på NTF Riks lägger stor del av sin arbetstid på att
stödja eller arbeta i projekt och därav kan även projektmedel användas för att täcka NTF Riks
övergripande kostnader (i detta fall lönekostnader).
Vi har fått ta del av NTF Riks slutrapporter som skickats till TRV för de granskade projekten.
För projektet “Ingen ska falla” har NTF Riks återrapporterat i enlighet med budget (som vi beskrivit
tidigare har GS och PA sett erhållna projektmedel som ett fastprisuppdrag). Faktiska kostnader eller
projektets faktiska ekonomiska utfall kan därmed inte utläsas. Slutrapporten för ”Ingen ska falla”
skickades till TRV i juni 2021.
10
Tabell 1. Hämtad ekonomiredovisning från slutrapport för projektet ”Ingen ska falla”
NTF Riks har senare skickat in korrigerade version av samtliga slutrapporter11, där de försökt påvisa
faktiska kostnader, bland annat baserad på en retroaktiv tidrapportering. I samband med korrigering
av rapportering inskickad till TRV i april 2022 (se sektion 4.2.1) korrigerades de finansiella
rapporterna i samtliga projekt. I detta projekt (Ingen ska falla) har NTF Riks i efterhand justerat
tidsredovisningen och uppskattat antalet upparbetade timmar, vilket lett till att de i sin korrigerade
slutrapport (inskickad 14 april) kommit fram till att projektet haft ett överskott om 140 117 kr.
Vi har fått uppgifter från flera håll om att återrapportering från NTF Riks till TRV även för tidigare
projekt skett i enlighet med budget och inte speglat projektens faktiska kostnader.
Slutrapporten för projektet ”dialog för säkrare cykel- och gångvägar” skickades till TRV i februari
2022, efter att NTF Riks ska ha blivit medvetna om de nya avtalsvillkoren och efter initiering av TRVs
utredning. I detta läge rapporterades ett överskott om 80 910 kr. I detta projekt har NTF Riks i
efterhand justerat tidsredovisningen och uppskattat antalet upparbetade timmar, vilket lett till att de
i sin slutrapport (inskickad den 14 april) kommit fram till att projektet har haft ett överskott om
199 610 kronor.
4.2.1 Lönekostnader och tidredovisning
Rapportering av lönekostnader i projekt historiskt
Lönekostnader är i projektansökan till TRV baserade på en schablonkostnad per arbetad timme och
uppgår till mellan 600 och 850 kronor per timme 12. Schablonkostnaden är beräknad så att den täcker
9 Samt övriga intäkter.
10 Asterisken för revisionskostnader har ingen förklaring i slutrapporten. Vi noterar att revisionskostnader
utgör hela den summa som utgör skillnad mellan budget och utfall.
11 Vilket vi har fått ta del av.
12 Förbund har fakturerat mellan 600 och 750 kronor per timme till NTF Riks. NTF Riks samt nationell
projektledning har haft en schablon på mellan 800 och 850 kronor per timme. Detta är baserat på ett visst
antal projekt utförda under 2021 som GS redogjort för i TRVs internrevisionsrapport.
11
Utredning av NTF Riks
både timkostnaden för personalen i fråga samt viss overhead (OH), vilket bekräftats av både GS och
PA.
Enligt TRVs internrevisionsrapport skapade NTF Riks en schablon genom ett gammalt
ekonomisystem. All tid redovisades i systemet och NTF Riks kunde därav beräkna timkostnaden som
användes i budget. Enligt utsago från ekonomiansvarig i TRVs interrevisionsrapport ska schablonen
ha ökat med 50 kr per år sedan 2015.
Även förbunden har på samma sätt använt sig av schablonen enligt underlag i TRVs
internrevisionsrapport, men där 50–100 kronor av timkostnaden stannat hos NTF Riks för
projektadministration (benämnda som projektsamordningskostnader i vissa sammanhang). NTF Riks
har aldrig ifrågasatt om förbunden använder alla timmar som fakturerats, utan de initialt
överenskomna summorna har fakturerats enligt plan.
NTF Riks har inte tillämpat någon tidsredovisning för sina anställda, vilket GS bekräftar. Under
korttidspermitteringar under 2020 införde NTF Riks en tidsrapportering som var avsedd för
individuell uppföljning av arbetstid13 och inte projektrelaterad uppföljning. Efter att permitteringarna
avslutades fortsatte de anställda att tidsrapportera14.
Korrigering av nedlagd tid under hösten 2021
I samband med återrapportering av projekt under hösten 2021 uppdagades att timkostnaderna
innehöll schabloner samt att tidredovisning inte skett för projekten. Istället hade kostnader
återrapporterats enligt budget.
Enligt PA gjorde NTF Riks då för projekten som inte ännu återrapporterats en uppskattning av nedlagd
tid som delvis byggde på de tidrapporter som hade börjat implementeras. Vi har fått uppgift om att
tid per person korrigerades. Ekonomiansvarig menar att han upparbetade 19 timmar för ett projekt15,
vilket sedan utan hans vetskap, ändrades till 80 timmar16. Likaså menar ekonomiansvarig att de totala
antalet timmar han/hon lagt på alla TRV-finansierade projekt var 49, men PA har angett 470 timmar
å ekonomiansvariges vägnar17.
En timprisberäkning baserad på respektive anställds månadslön togs i samband med detta fram av
PA, där timpriserna uppgick till mellan 300 och 700 kr i timmen och innehöll förutom månadslönen
påslag om 54 % vilka bestod av sociala avgifter, pensioner, semesterlön samt särskild löneskatt. Detta
förfarande har även presenterats i TRVs internrevisionsrapport.
Vi har vidare fått ta del av en mailkonversation mellan ekonomiansvarig och PA18, där
ekonomiansvarig presenterar ett omräkningstal för att antalet timmar ska stämma i förhållande till
den lägre beräknade timkostnaden för personal på NTF Riks. Enligt ekonomiansvarige tog han fram
underlaget på begäran av PA och GS. PA tackar i mailkonversationen för underlaget.
Material från TRVs internrevisionsrapport visar även på att förbunden har korrigerat sina timmar
utefter lönekostnad och översänt detta till NTF Riks19. Vi har även uppmärksammat en radiointervju
13 Enligt uppgift från GS för att tillse att de anställda inte arbetade för mycket övertid.
14 Dock inte projektrelaterat.
15 Detta avser projekt ”Ingen ska falla” och har beskrivits i TRVs internrevisionsrapport.
16 Vi har tagit del av ett mail från PA till ekonomiansvarig, daterat 20 maj 2022, där PA menar att
ekonomiansvarig muntligen sagt att 80 timmar stämmer.
17 Information hämtad från TRVs internrevisionsrapport.
18 Mailkonversation från den 1 november 2021, Ämne: Omräkning tid.
19 Se punkt 23 i TRVs internrevisionsrapport.
12
Utredning av NTF Riks
med ett NTF-förbund där verksamhetschefen berättar att denne blivit uppmanad av GS att räkna upp
sina timmar.
Korrigering av nedlagd tid under 2022
Under 2022 började NTF Riks att redovisa all nedlagd tid uppdelat per projekt eller aktivitet, med ett
tydligt syfte inkluderat, enligt en skrivelse från NTF Riks till TRV den 8 april 2022.
Enligt underlag vi har tagit del av har NTF Riks retroaktivt under 2022 försökt beräkna och redovisa
timmarna som NTF Riks använt för de två granskade projekten (samt även övriga projekt finansierade
av TRV). Detta har alltså gjorts efter att TRVs utredning initierats och det uppdagades att
timkostnaderna innehöll schabloner samt att ingen komplett tidsrapportering skett. Samtliga NTF-
anställda20 ombads gå igenom sina tidrapporter för hela 2021 och fylla i tid nedlagd för respektive
projekt. NTF Riks sände under april in korrigerade ekonomiska rapporter till TRV med de korrigerade
timmarna.
Anmärkningar
Även om lönekostnader inte kan kopplas till arbetade timmar, då tidsredovisning saknas, hävdar GS
att NTF Riks hela tiden haft lönekostnader i enlighet med projektansökan. Detta har vi inte kunnat
verifiera i och med att vi inte kunnat granska nedlagd tid på projekten. Eftersom rättningen av tid skett
ett år i efterhand har vi bedömt att korrigeringarna inte är tillförlitliga, då vi bedömer att det inte är
möjligt att återberätta vad som gjorts på en timbasis för ett år sedan. GS har även erkänt att detta
sannolikt inte blir en helt korrekt uppskattning.
Vi har nedan sammanfattat våra anmärkningar kopplat till kostnader inom projektverksamheten
finansierad av TRV.
•
Projektbudget är beräknad på en schablon som täcker både lön och OH.
•
Ingen projektrelaterad tidsredovisning har funnits inom NTF Riks innan 2022 och därav kan
inte lönekostnader styrkas.
•
Återrapportering för projekt har skett mot budget, inte i enlighet med faktiska kostnader.
•
NTF Riks kan inte styrka faktiska kostnader i de granskade projekten.
•
Förbunden arbetar mot NTF Riks genom ett fastprisupplägg som faktureras. Detta medför att
förbundens faktiska kostnader inte heller kan styrkas.
•
Förbunden har korrigerat sina timmar i efterhand och timberäkning har utgått från
lönekostnad, inte från nedlagd tid, vilket har framgått av TRVs internrevision.
•
Respektive förbund utgör en egen juridisk enhet och vi har inte inom ramen för vårt uppdrag
utrett respektive förbund specifikt. Vi har kunnat konstatera att vi inte kunnat styrka
förbundens kostnader mot bakgrund av fastprisupplägget. Vi noterar vidare att förbunden
inte har uppdrag mot TRV utan att deras roll endast är gentemot NTF Riks. För vidare
information kring förbunden hänvisar vi till TRVs internrevisionsrapport.
4.3
Rekommendationer för framtida avtal
Vi har tagit del av avtal mellan TRV och NTF Riks, samt TRVs hjälptext framtagen inför
projektansökningar och gått igenom dessa för att identifiera områden där förbättring kan ske för en
20 Inklusive förbundens anställda.
13
Utredning av NTF Riks
bättre hantering framgent. Utöver våra skriftliga rekommendationer har en muntlig genomgång av
hjälptext och ansökningsformulär gjorts med representanter från TRV.
Vi rekommenderar TRV att:
►
Förtydliga att tidredovisning ska ske, antingen genom dokumenterade tidsstudier eller
genom tidrapportering för all personal som arbetar inom projekt. Detta gäller både
huvudparter och eventuella underleverantörer.
►
I avtal reglera vilka typer av lönekostnader som får belasta projekten. Vi rekommenderar
TRV att ta stöd i Ekonomistyrningsverkets riktlinjer för lönebikostnader vid beskrivning av
vilka kostnader som ska vara ersättningsgilla för finansiering.
►
Implementera riktlinjer för hur OH-kostnader ska beräknas inom projekten, antingen som
en del av timpris eller som ett procentuellt påslag på kostnadsmassan.
►
Utveckla beskrivningen av hur revision av projekt ska ske. En revisionsinstruktion med
anvisning om granskningsform rekommenderas att tas fram. Om granskning ska ske enligt
ISRS 4400 rekommenderas Trafikverket att ta fram ett uppdragsbrev med förbestämda
granskningsmoment som revisorn ska genomföra.
►
Förtydliga vilken form av konsultkostnader/underleverantörer som godkänns inom projekt.
TRV rekommenderas att specificera att konsulter främst bör användas för enskilda insatser
(exempelvis en föreläsning) och att i de fall som kostnader vidareförmedlas till andra
organisationer så ställs samma krav på vilka kostnader som är ersättningsgilla som för
TRVs motpart i avtalet.
►
Överväga om stycke kopplat till budget ska utvecklas för att inkludera information om hur
omallokeringar mellan budgetposter får ske, och när en omallokering behöver godkännas
av TRV.
►
Överväga att utvidga kraven som finns om att inte ha några skulder för svenska skatter
eller avgifter hos Kronofogdemyndigheten och inte vara i likvidation eller försatt i konkurs
från att bara inkludera juridisk person till även att inkludera företrädare för organisationen.
►
Förtydliga skrivningar i avtal så det framgår att samtliga kostnader ska kunna verifieras
med bakomliggande underlag såsom kvitton, fakturor etc. och att TRV kan genomföra
projekt- och organisationsrevisioner utöver den revision som organisationen själva
upphandlar.
►
Inkludera skrivelser om att TRV förbehåller sig rätten att begära ut revisors-
PM/Management Letter för de organisationer TRV ingår avtal med.
►
Specificera vilka kostnader som inte är godkända att använda projekt- och
organisationsbidrag till. Vi rekommenderar särskilt att överväga hur exempelvis gåvor och
representationskostnader bör hanteras.
►
Specificera i avtal huruvida krav på avskilda konton för medel avser konton i redovisningen
eller bankkonton.
4.4
Slutsats projektgranskning
Vi har lyft fram flertalet anmärkningar i avsnitt 4.1 och 4.2. Baserat på dessa anmärkningar har vi i
avsnitt 4.3 lämnat rekommendationer om åtgärder att vidta framgent vid avtalsskrivning.
Baserat på den information vi har tagit del av är vår slutsats för de granskade projekten (”Ingen ska
falla” samt ”Dialog för säkrare cykel- och gångvägar”) att NTF Riks inte har läst och inte följt de
projektavtal med TRV som organisationen åtagit sig att följa.
14
Utredning av NTF Riks
Vår bedömning är att NTF Riks inte kan styrka faktiska kostnader inom ramen för granskade projekt,
vare sig vad gäller lönekostnader eller övriga kostnader. NTF Riks har inte heller kunnat styrka
förbundens kostnader eftersom NTF Riks inte efterfrågat erforderliga underlag för att styrka
kostnader.
15
Utredning av NTF Riks
5.
NTF Riks övergripande kostnader
5.1
NTF Riks hantering av övergripande kostnader
NTF Riks använder Fortnox som bokföringssystem. Kostnader kan märkas med projektnummer och
kostnadsställen. De flesta centrala kostnader märks dock med ”kontering kansli”. Systemet har en
funktionalitet för attest av fakturor vilket används, dock finns ingen formell attestordning upprättad
och de flesta kostnader har godkänts av ekonomiansvarig. Samtliga fakturor som inkommer scannas
och sparas i Fortnox.
Medarbetare som har företagskort (utgivna av EnterCard Group AB) gör inköp på företagskortet och
sedan går ekonomiansvarig igenom räkningarna och konterar kostnader. Företagskorten används dels
för representationskostnader som beskrivs i avsnitt 5.4.2 nedan, men köp av elektronik,
kontorsinventarier och exempelvis Facebook-annonser identifieras också. Användarna av korten
lämnar inte in några kvitton för sina inköp till ekonomiansvarig. Medarbetare som inte har företagskort
har möjlighet att redovisa utlägg i form av reseräkningar. Inga kvitton samlas in för reseräkningar
heller.
Bokföringslag (1999:1078) 5 kap. (löpande bokföring och verifikationer) beskriver att det ska finnas
verifikationer som beskriver varje affärshändelse, att bara inkludera fakturor från kortföretag
uppfyller inte kraven på verifikationer. Dessa verifikationer ska enligt 7 kap. sparas i sju år efter
räkenskapsårets utgång.
5.2
Analys av övergripande kostnader
EY har erhållit en SIE4-fil från NTF Riks där samtliga kostnader för 2021 framgår. Vi har okulärt
analyserat samtliga kostnadsposter. Baserat på vår professionella bedömning21 har vi valt ut stickprov
på relevanta poster och kostnadsslag. Vi har även beaktat input från TRV.
5.3
Stickprov
Stickprov har granskats utifrån överenskomna granskningsåtgärder där det bedömts att högre risk
föreligger för otillbörliga kostnader. Detta innebär exempelvis 100% granskning av kostnader såsom
gåvor och representation. Även för resekostnader uppgår granskade stickprov till närmare 100%. För
övriga kostnader har stickprov valts ut utifrån storlek av kostnaden, verifikationstexter av intresse,
leverantörer som inte är uppenbart kopplade till verksamheten och regelbundenhet i kostnader.
Uppenbart regelbundna fasta kostnader såsom hyreskostnader har inte varit subjekt för urval av
stickprov.
5.4
Resultat av stickprovsgranskningen
Vi kommer beskriva våra iakttagelser nedan, där vi i betydande utsträckning inte erhållit erforderliga
underlag. Vi har under granskningens gång skickat upprepade påminnelser (eller försökt nå aktuell
person vid telefon).
5.4.1 Gåvor
Vi har noterat att kostnader för gåvor tagits upp i resultaträkningen. Vi har stickprovsgranskat
samtliga fem transaktioner som är redovisade som gåvor och funnit att de avser köp av presentkort
hos Delicard (19 st), Interflora och Kitchn. Enligt GS avser dessa dels avgångspresenter till avgående
styrelseledamöter, present till stämmoordförande, julklappar till anställda samt gåvor till anställda
som gått i pension. Summan av kostnader för gåvor och summan vi granskat summerar till 17 505 kr.
21 Vi har utgått från våra tidigare erfarenheter och gjort en bedömning om vart högst risk föreligger för
otillbörliga kostnader.
16
Utredning av NTF Riks
För samtliga kostnader saknas kvitton.
Tabell 2 – Granskade kostnader för gåvor
Gåvor
Granskat belopp
17 505 kr
Fördelat enligt följande;
Kompletta underlag
0 kr
Faktura men inte underliggande information såsom kvitton till verifikat
17 505 kr
Underlag för att styrka kostnader saknas helt
0 kr
Vi har även noterat att NTF Riks redovisat kostnader för presentkort under projektkostnader, vilket
inte stämmer överens med den beskrivning som GS har givit oss avseende vilka som erhållit gåvorna.
En kostnadspost avser två presentkort hos GoGift och en kostnadspost avser tio presentkort hos
Johns Sport. Enligt PA avsåg detta presentkort som delades ut där mottagaren kunde lösa in
presentkortet mot en cykelhjälm.
5.4.2 Representation
Granskade representationskostnader uppgår till 34 872 kr, vilket motsvarar samtliga NTF Riks
representationskostnader. Utav dessa kostnader har 30 026 kr betalats med anställdas företagskort.
Det saknas kvitton för samtliga dessa inköp, och därmed kan vi inte utläsa vad dessa kostnader avser.
På faktura för företagskorten har vi kunnat utläsa leverantörer, såsom ICA, McDonalds, Tabbouli och
Trattorian Stockholm. I bilaga EY02 finns en tabell över inköp på företagskort som granskats.
De kostnader som inte betalats av företagskort utgörs av ersättning i samband med löneutbetalning
(2 224 kr). Vi har ej kunnat verifiera vad denna kostnad avser. I ekonomisystemet är det angett att
469 kr utav 2 224 kr avser lunch eller middag. Resterande 1 755 kr är endast angivna som
utläggsersättning. Därutöver återfinns en faktura från NTF Dalarna (2 622 kr) i bokningar på
representationskontot som avser ersättning för resekostnader såsom logi och middag.
Tabell 3 – Granskade kostnader för representation
Representation
Granskat belopp
34 872 kr
Fördelat enligt följande;
Kompletta underlag
0 kr
Faktura men inte underliggande information såsom kvitton till verifikat
32 648 kr
Underlag för att styrka kostnader saknas helt
2 224 kr
5.4.3 Konferenser
Granskade konferenskostnader uppgår 223 624 kr. Dessa kostnader är huvudsakligen hänförliga till
tre större konferenser. Kostnaden som redovisas för dessa tre konferenser är 189 628 kr. Interna
riktlinjer gällande alkohol vid dessa tillfällen är ett glas vin till maten. Vi har inte för några av dessa
kostnader kunnat ta del av underliggande material i form av kvitton eller dylikt för att styrka att denna
riktlinje efterföljts.
Ellery Beach House (48 085 kr): Enligt den deltagarlista vi tagit del av uppgår antalet deltagare till 10
personer. Kostnaden för denna konferens uppgår till 4 809 kr per person. Samtliga personer är
anställda hos NTF Riks. Konferensen tog plats den 25 augusti 2021 till 26 augusti 2021. Vi har tagit
del av kortfattad agenda för dessa dagar. GS har berättat att organisationen inte varit på konferenser
under Covid-19, vilket kunde motivera att kansli och distrikt träffades samt att kostnaden var
försvarbar utifrån detta samt att de tittade på flera ställen och priserna var ungefär desamma på flera
ställen runt Stockholm.
17
Utredning av NTF Riks
Piperska Muren (28 931 kr): Enligt den deltagarlista vi tagit del av uppgår antalet deltagare till 26
personer. Kostnaden för denna konferens uppgår till 1 113 kr per person. Fakturan som ställts ut till
NTF Riks avser 31 personer. Utav dessa kan vi bekräfta 6 som anställda hos NTF Riks. GS har
informerat om att samtliga övriga deltagare var verksamhetschefer, ordförande i förbunden samt
styrelseledamöter. Vidare har GS och ekonomiansvarig informerat oss om att inga närstående parter
har närvarat. Konferensen tog plats 11 november 2021. Vi har tagit del av kortfattad agenda för
denna dag.
Johannesberg Slott (112 612 kr): Enligt deltagarlista vi tagit del av uppgår antalet deltagare till 37
personer varav 11 är anställda hos NTF Riks. Kostnaden för denna konferens uppgår till 3 044 kr per
person. GS har informerat om att samtliga övriga deltagare ska vara från förbunden. Vidare har GS
och ekonomiansvarig informerat oss om att inga närstående parter har närvarat. Konferensen tog
plats 1 december 2021 till 2 december 2021. Vi har tagit del av kortfattad agenda för dessa dagar.
Deltagarlista för konferenser och beskrivning kring ändamål med konferensen (agenda) har
efterfrågats vid flertalet tillfället. Efter påminnelser har vi erhållit kortfattade agendor samt
deltagarlistor genom en sammanställd wordfil.
Konferenskostnader består också utav deltagarkostnader för två seminarier uppgående till totalt 15
645 kr, Transportforum och Tylösandsseminariet. Dessa seminarier avser ämnen kopplat till NTF Riks
verksamhet. De två personer som närvarat är PA och ytterligare en medarbetare på kansliet.
Tabell 4 – Granskade kostnader för konferenser
Konferenser
Granskat belopp
223 624 kr
Fördelat enligt följande;
Kompletta underlag
28 896 kr
Faktura men inte underliggande information såsom kvitton till verifikat
194 728 kr
Underlag för att styrka kostnader saknas helt
0 kr
5.4.4 Resor
Granskade resekostnader uppgår till 52 618 kr fördelat på 39 630 kr avseende flygresor, 11 789 kr
tågresor och 1 199 kr kollektivtrafikresor.
Flygresor har huvudsakligen köpts genom resebyrå på faktura men det förekommer även köp av
flygresor på företagskort och i form av ersättning vid löneutbetalning. I dessa fall har vi ej kunnat ta
del av kvitton för köpen, de kostnaderna uppgår till 3 641 kr. För samtliga flygresor avser resorna
anställda hos NTF Riks eller styrelseledamot.
Resekostnader för tågresor har huvudsakligen köpts med företagskort eller ersatts i efterhand i
samband med löneutbetalningar. För dessa kostnader har kvitton ej funnits tillgängliga för oss. Ett köp
på företagskort avser ett ombord-köp på ett SJ-tåg. Dessa kostnader avser personer som är anställda
hos NTF Riks, styrelseledamot eller tidigare anställda hos NTF Riks. Två tågresekostnader avser
fakturering från andra NTF-förbund.
Kollektivtrafikskostnader har köpts på företagskort eller ersatts i samband med löneutbetalningar.
Dessa kostnader avser personer som är anställda hos NTF Riks, styrelseledamot eller tidigare
anställda hos NTF Riks.
Tabell 5 – Granskade kostnader för resor
Resor
Granskat belopp
52 618 kr
Fördelat enligt följande;
Kompletta underlag
35 989 kr
18
Utredning av NTF Riks
Faktura men inte underliggande information såsom kvitton till verifikat
6 690 kr
Underlag för att styrka kostnader saknas helt
9 939 kr
5.4.5 Drivmedel
Vi har noterat att drivmedel tagits upp i resultaträkningen till ett sammanlagt belopp om 26 905 kr.
Dessa kostnader har i vissa fall bokförts genom att en anställd har använt sitt företagskort. I dessa fall
har vi inte fått ta del av några kvitton.
I andra fall har tankning betalats genom faktura. Vi har fått ta del av fakturor för drivmedel där det
går att utläsa vilket avtal inköpet har gjorts på och vilket faktureringsobjekt som kostnaden avser. Det
går dock ej att utläsa registreringsnummer för fordonen och således ej fordonens registrerade ägare.
Summan av granskade kostnader uppgår till 3 108 kr.
Kopplat till fordon finns även reparationskostnader till en summa av 8 483 kr upptagna för fordon.
För de tre valda stickproven har vi kunnat utläsa registreringsnummer för två fakturor, dessa
registreringsnummer avser fordon som ägs av NTF Riks, dvs. inga privata reparationskostnader. Det
sista stickprovet betalades med företagskort och för denna kostnad kan vi inte avgöra ägaren.
Summan av granskade kostnader uppgår till 5 295 kr.
Tabell 6 – Granskade kostnader för Drivmedel och Reparation
Drivmedel och reparation
Granskat belopp
8 403 kr
Fördelat enligt följande;
Kompletta underlag
4 796 kr
Faktura men inte underliggande information såsom kvitton till verifikat
3 348 kr
Underlag för att styrka kostnader saknas helt
259 kr
5.4.6 Övriga noteringar från övergripande kostnadsanalys
NTF Riks gör inköp hos diverse leverantörer, huvudsakligen på företagskort. Dessa leverantörer är
bl.a. Coop, Rusta, Clas Ohlson, Kjell & Company, Webhallen, ICA, Hornbach, Stadium, Pressbyrån etc.
Eftersom kvitton ej funnits tillgängliga har vi ej kunnat verifiera vad dessa kostnader avser med
undantag för att ett kvitto har erhållits för ett köp hos Webhallen. Kostnaden om 5 449 kr avser en
nätverkslösning för att kunna styra exempelvis kontorselektronik. Vi har även identifierat en kostnad
för ledarskapsutbildning uppgående till 17 500 kr.
Vi har även uppmärksammat att det förefaller som att anställda får ersättning för privata bredband i
form av utläggsersättning. Dessa kostnader uppgår till ett sammanlagt belopp om 10 224 kr. Vi har
stämt av detta med ekonomiansvarig som bekräftat att så är fallet.
5.4.7 Löner
Vi har tagit del av en lönelista över månadslön för samtliga anställda inom NTF Riks. De elva anställda
har en medellön på 46 800 kr och en medianlön på 41 700 kr. För de tre personer vi har varit i kontakt
med (GS, PA, ekonomiansvarig) har vi jämfört lönerna mot statistik från Statistiska Centralbyrån och
funnit att lönerna inte är oskäliga. Ur huvudboken går att utläsa att friskvårdsbidrag om 2 000 kr
betalas ut, samt att det finns kostnader för hälsokontroller och annan sjukvård för anställda om totalt
25 520 kr.
Vi har inte kunnat stämma av huruvida anställda har förmånsbeskattats i de fall som de erhållit
förmåner såsom sjukvård och liknande.
19
Utredning av NTF Riks
5.4.8 Arvoden
Organisationen betalar ut arvoden för begränsade insatser, exempelvis när funktionärer som inte är
kopplade till ett specifikt förbund genomför mätningar. Det finns en kombination av arvoden som är
timprisbaserade och en fast engångssumma. Vi har granskat hur dessa arvoden betalats för 121 768
kr utav totalt 155 248 kr.
För elva (11) av 31 granskade tillfällen har ett timarvode betalats, detta omfattar 51 770 kr. Dessa
timarvoden uppgår till mellan 120 kr och 170 kr per timme.
För 20 av 31 granskade tillfällen har ett fast arvode betalats, summan av dessa uppgår till 69 998 kr.
Anmärkningar
•
Genomgående har vi noterat att kvitton ej sparas som underliggande material till
verifikationer. NTF Riks har genom detta förehavande inte följt bokföringslagen (1999:1078)
5 kap. (löpande bokföring och verifikationer) som beskriver att det ska finnas verifikationer
som beskriver varje affärshändelse, att bara inkludera fakturor från kortföretag uppfyller inte
kraven på verifikationer. Dessa verifikationer ska enligt 7 kap. sparas i sju år efter
räkenskapsårets utgång.
•
Samtliga fordonskostnader har ej kunnat kopplats direkt till fordon ägda av organisationen.
•
Representationskostnaders innehåll har ej kunnat bekräftas till följd av avsaknad av kvitton.
•
Konferenskostnaders innehåll har ej kunnat bekräftas till följd av avsaknad av specifikation till
fakturor, offertförfrågan el. dyl.
•
Vi har noterat att tre konferenser hållits under 2021, varav en varit på Ellery Beach House
och en på Johannesbergs slott. Kostnaden per person uppgår för dessa konferenser till 4 809
kr respektive 3 044 kr, vilket skulle kunna anses som extravaganta kostnader.
•
För resekostnader har resklass ej kunnat verifieras till följd av avsaknad av kvitton eller
biljetter för att avgöra att inga orimliga resekostnader redovisas.
•
Vi har inte kunnat bedöma rimligheten i en stor andel av kostnader eftersom kvitton saknas.
Vi kan exempelvis inte styrka att flertalet inköp på företagskort är ändamålsenliga.
5.5
Slutsats NTF Riks övergripande kostnader
Baserat på den information vi har kunnat ta del av är vår bedömning att NTF Riks inte följer
bokföringslagen. Detta har också medfört att vi inte har kunnat styrka om kostnaderna är
ändamålsenliga för verksamheten.
Vi har lyft fram flertalet kostnadsposter ovan som skulle kunna betraktas som ej rörelsegilla men där
avsaknad av kvitton medför att vi inte vet huruvida kostnadsposterna kan anses som rörelsegilla eller
ej.
Därutöver vill vi lyfta fram våra noteringar från avsnitt 4 om att NTF Riks avsaknad av projektspecifik
redovisning medför att vi inte heller kan fastslå huruvida projektspecifika medel använts för
organisationens övergripande kostnader.
Vi har även lyft fram två konferenser som hållits under 2021; en på Ellery Beach House på Lidingö
och en på Johannesbergs slott, vilka skulle kunna anses som extravaganta.
20
Utredning av NTF Riks
6.
E-postgranskning
Vi har fått i uppdrag att granska e-postboxar för relevanta individer hos NTF Riks, identifierade av oss
tillsammans med TRV.
Det ena syftet med granskning av e-postboxar har varit att utreda om eventuella repressalier har
utövats mot ekonomiansvarig i samband med att dennes intervju med TRVs internrevision blev
offentlig och om NTF Riks således handlat i strid med de demokratiska regler NTF Riks åtagit sig att
följa22.
Det andra syftet med granskning av e-postboxar har varit att utreda huruvida det har varit medvetet
från NTF Riks företrädare att hantera medel och redovisning av medel på ett felaktigt vis. Hantering
och redovisning av medel har tidigare beskrivits i denna rapport.
Trafikverket har begärt att få ta del av e-postboxar för GS, PA och ekonomiansvarig.
TRV har initialt skickat begäran till GS. GS har nekat till att lämna ut såväl egen som medarbetares e-
postboxar. Vid intervju med GS har GS meddelat att hon ser det som en integritetsfråga och att värdet
i att kunna genomföra utredningen genom denna vidare granskningsåtgärd inte trumfar integriteten.
Efter att konkursförvaltare (”KF”) utsetts den 21 april 2022 har TRV ånyo begärt att få ta del av ovan
nämnda e-postboxar.
Även KF har nekat att TRV, och i förlängningen vi, får ta del av e-postboxar från NTF Riks med
hänvisning till dataskyddsförordningen23.
6.1
Slutsats e-postgranskning
På grund av att NTF Riks företrädare24 inte godkänt förfrågan om att delge sina e-postboxar för
granskning har vi inte kunnat genomföra denna granskningsåtgärd, vilket försvårat vår möjlighet att
fastslå avsikt i hantering av medel samt avsikt i åtgärder vidtagna mot ekonomiansvarig (se
efterföljande avsnitt).
Vi har vidare, inom ramen för denna utredning, erhållit flertalet motstridiga uppgifter som vi avsett
att följa upp genom e-postgranskning, där en version av uppgifter inte kunnat verifieras genom
befintliga granskningsåtgärder.
22 I samband med ingångna avtal med TRV.
23 Uppgift hämtad från KFs PM avseende utelämnande av e-post.
24 GS samt KF.
21
Utredning av NTF Riks
7.
Utredning av repressalier
TRV har mottagit en visselblåsning som berör att ekonomiansvarig fått utstå repressalier från GS efter
att denne blivit intervjuad av TRVs internrevision och denna intervju blivit känd för GS.
I samband med internrevisionen gav ekonomiansvarig sin bild om att NTF Riks medvetet struntat i
avtalsvillkoren för projekt och att organisationen medvetet ansökt om ett för högt belopp samt
underlåtit att återbetala projektmedel. Ekonomiansvarig lyfte vidare att NTF Riks inte ens vid
upptäckten av de ändrade och tydligare avtalsvillkoren för projekten valt att betala tillbaka.25
Vi har fått i uppdrag av TRV att utreda huruvida ekonomiansvarig fått utstå repressalier av GS och
huruvida GS och NTF Riks därigenom bryter de demokratiska regler som NTF Riks åtagit sig att följa
vid avtal med TRV. Vi har även utrett detta mot lag (2021:890) om skydd för personer som
rapporterar om missförhållanden (”Visselblåsarlagen”), då vi ansett denna lag vara av relevans för
aktuell utredningspunkt. Utöver intervjuer med nyckelpersoner var vår avsikt att komplettera denna
utredningspunkt med stöd av e-postgranskning, vilket vi blivit nekade att ta del av.26
7.1
Demokratiska regler inom ramen för ”Samverkan med Civilsamhället”
I samband med att en organisation ansöker om bidrag hos TRV ska organisationen uppfylla de krav
som ställs kring demokrativillkor för att få rätt till bidrag av TRV.27
Bidrag lämnas inte till en organisation om den eller någon av dess företrädare, inom ramen för
verksamheten:
- utövar våld, tvång eller hot eller på annat otillbörligt sätt kränker den enskildes grundläggande fri-
och rättigheter,
- diskriminerar eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde,
- rättfärdigar, främjar eller uppmanar till sådana ageranden som anges i 1 eller 2, eller
- motarbetar det demokratiska styrelseskicket.
Organisationen ska vid ansökan gå i god för att organisationen är demokratiskt uppbyggd, inklusive
jämställdhet och icke-diskriminering. Organisationens firmatecknare ska i ansökan bekräfta att de
uppgifter som har lämnats är korrekta.
I samband med ansökan av bidrag har GS bekräftat att organisationen följer TRVs regler inom ramen
för ”Samverkan med Civilsamhället”.
7.2
Internrevisionen håller intervju med ekonomiansvarig
Den 17 februari 2022 blev ekonomiansvarig intervjuad av TRVs internrevision.
Enligt ekonomiansvarig gav GS strikta direktiv om vad som fick sägas under intervjun.28 GS har
medgett att de haft ett samtal inför intervjun men påpekar att syftet var att ekonomiansvarig kunde
hänvisa till henne eller PA för de frågeställningar han inte var bekväm med.
25 I internrevisionsrapporten framgår ekonomiansvariges redogörelse och underlag.
26 Vilket vi redogjort för i föregående avsnitt.
27 Uppgifter från TRV.
28 Enligt uppgift från ekonomiansvarig belades han med munkavel och skulle hänvisa alla projektrelaterade
frågor till GS och PA.
22
Utredning av NTF Riks
7.2.1 NTF Riks och GS får kännedom om intervjun
Efter att internrevisionen avslutat sitt uppdrag har GS begärt att få ta del av internrevisionsrapporten.
Till internrevisionsrapporten hörde en bilaga, ”Bilaga B”. Bilaga B utgör det intervjuprotokoll med
ekonomiansvarig där denne redogjort för sin bild om felaktigheter inom NTF Riks avseende hantering
av bidragsmedel från TRV.
Internrevisionsrapportens storlek medförde att endast Bilaga B kom fram till GS i det mail som
skickades från TRV i samband med förfrågan.
I avslutande del av Bilaga B går det att utläsa att ekonomiansvarig godkänt texten.
Ekonomiansvarig har berättat att hans godkännande var en bekräftelse på att informationen i
intervjun var korrekt och kunde användas för vidare utredning, inte att intervjun skulle bli offentlig.
GS har berättat att det i bilagan står att ekonomiansvarig godkänt intervjun, vilket GS tolkat som att
ekonomiansvarig gett sitt godkännande till att intervjun blir offentlig.
Bilaga B kom GS tillhanda den 25 mars 2022.
I samband med att GS fått ta del av bilaga B har GS skickat ut bilaga B till NTF Riks samtliga
medarbetare29 och samtliga NTF-förbund (inklusive NTF-förbundens styrelseordförande). GS har
berättat att hon tog en dialog med NTF Riks styrelseordförande innan hon gjorde utskicket men att
hon såg det som att ekonomiansvarig dels hade godkänt att intervjuprotokollet blev offentligt, dels
att hon ser det vara av vikt att vara transparant inom organisationen.30
Ekonomiansvarig har berättat att han upplevt att han efter denna dag blev utfryst från kollegor och
ifrågasätter också att Bilaga B skickas till samtliga medarbetare inom hela organisationen.
7.3
Repressalier mot ekonomiansvarig
Ekonomiansvarig har beskrivit sig som ”persona non grata” och att han inte kände sig välkommen
tillbaka till arbetsplatsen efter att intervjun med TRVs internrevision blivit offentlig. Ekonomiansvarig
har känt sig utfryst och illa behandlad. Vi har också erhållit uppgifter om att GS försökte få
ekonomiansvarig avskedad i samband med att Bilaga B kom GS till handa.
7.3.1 Förbud att vidta repressalier
Enligt 3 kap. 1 § 2 punkten i Visselblåsarlagen får en verksamhetsutövare inte vidta repressalier mot
en rapporterande person på grund av att denne har rapporterat om ett missförhållande.
En repressalie är en direkt eller indirekt åtgärd eller underlåtenhet som vidtas eller inte vidtas på
grund av att den rapporterande personen har rapporterat och som ger upphov till eller kan ge upphov
till skada eller men för den rapporterande personen. Karakteristiskt för repressalier är att de har ett
drag av bestraffningsåtgärder.
Som repressalier räknas enligt lagkommentaren bl.a. avstängning, permittering, uppsägning,
degradering, utebliven befordran, ändrade arbetsuppgifter, ändrad arbetsplats, lönesänkning,
ändrade arbetstider, eller negativa vitsord. Det kan också vara fråga om disciplinåtgärd, hot,
trakasserier, utfrysning, diskriminering, missgynnande eller orättvis behandling. Även skada på en
persons anseende räknas som en repressalie. Repressaliebegreppet ska således tolkas brett. I detta
sammanhang ska även tilläggas att ett försök till en repressalie som av någon anledning inte
29 Förutom ekonomiansvarig.
30 Samt att alternativet att inte skicka ut rapporten hade varit sämre än att delge organisationen denna
uppgift.
23
Utredning av NTF Riks
fullbordas, kan ge upphov till skada eller men för den rapporterande personen och är då i sig en
repressalie. Ett sådant försök till repressalie skulle kunna vara att verksamhetsutövaren lämnar en
underrättelse om uppsägning även om uppsägningen sedan av någon anledning inte fullbordas.
Visselblåsarlagen uppställer krav på att det ska finnas ett orsakssamband mellan repressalien och det
förhållandet som den rapporterande personen rapporterat om.
7.3.2 Arbetsmiljö och sjukskrivning
Vi har tagit del av mailkopior som visar att ekonomiansvarig tagit kontakt med Unionen pga. mobbning
och förtal den 28 mars 2022, dvs. första arbetsdagen efter att Bilaga B mailats ut till organisationen31
av GS. Ekonomiansvarig har i intervju beskrivit att han från denna dag blivit ”persona non grata” inom
hela organisationen. Den 31 mars 2022 blev ekonomiansvarig 100 % sjukskriven.32 Sjukskrivningen
gällde till och med 30 april 2022.
Enligt uppgift från såväl GS som ekonomiansvarig har ekonomiansvarig fortsatt arbeta trots en
sjukskrivning på 100 %. Ekonomiansvarig har under perioden arbetat hemifrån.
Vi har vidare fått ta del av mailkopia där GS förklarar för ekonomiansvarig att han inte längre är
administratör för Outlook och att GS nu kommer att kommunicera detta till övriga i organisationen.
GS har påtalat att hon inte ansåg ekonomiansvarig som lämplig att ansvara för Outlook när det blev
känt att ekonomiansvarig hade läst mail som inte skickats till eller från ekonomiansvarig.33 Mailet från
GS är daterat den 4 april 2022, dvs. efter det att GS fått ta del av Bilaga B.
Ekonomiansvarig och GS har båda berättat att de inte diskuterat varken Bilaga B eller
internrevisionsrapporten, utan endast övriga jobbrelaterade delar efter att Bilaga B skickats ut till
organisationen.
7.3.3 Uppsägning
För att en arbetsgivare ska kunna säga upp en anställd krävs saklig grund. Det finns två olika typer av
uppsägningsförfarande, där den ena utgörs av arbetsbrist och den andra av personliga skäl. Vid grov
misskötsamhet kan en anställd även bli avskedad.
Arbetsbrist innebär att medarbetaren blir uppsagd av skäl som inte har med honom eller henne att
göra personligen. Uppsägningen kan t.ex. ske av ekonomiska eller organisatoriska skäl, dvs. skäl som
hänför sig till arbetsgivarens verksamhet. Uppsägning på grund av arbetsbrist behöver alltså inte
innebära att det finns en faktisk brist på arbete eller arbetsuppgifter.
Innan en uppsägning på grund av arbetsbrist verkställs måste en arbetsgivare utreda om
medarbetaren kan bli omplacerad: i första hand till en ledig tjänst och i andra hand till en tjänst som
innehas av en medarbetare med kortare anställningstid. Arbetsgivaren behöver också förhandla med
berörda fackförbund.
En uppsägning på grund av personliga skäl innebär att medarbetaren blir uppsagd av skäl som hänför
sig till honom eller henne personligen. Exempel kan vara misskötsamhet, olovlig frånvaro,
samarbetssvårigheter och liknande. Det är generellt sett svårt att säga upp någon av personliga skäl,
eftersom arbetsgivaren har en långtgående skyldighet att stötta den anställde i att förändra sitt
beteende. Detta kräver kommunikation med den anställde samt, till exempel, varningar och andra
åtgärder från arbetsgivaren.
31 NTF Riks samt övriga NTF-förbund (egna juridiska personer).
32 Vi har erhållit läkarintyg på detta.
33 Hänvisning till TRVs internrevisionsrapport där ekonomiansvarig lagt fram mail som inte var skickade till eller
från honom.
24
Utredning av NTF Riks
Innan en uppsägning på grund av personliga skäl kan verkställas måste arbetsgivaren utreda om
medarbetaren kan bli omplacerad till en ledig tjänst. Om medarbetaren är fackligt ansluten måste
arbetsgivaren även varsla det berörda fackförbundet.
Enligt uppgift från ekonomiansvarig har GS försökt avskeda ekonomiansvarig. GS har meddelat att
hon endast övervägt detta i samband med att ekonomiansvarig misskött sina uppgifter med att tillse
att NTF Riks skulle erhålla spellicens samt att förtroendet för ekonomiansvarig försvann i samband
med att det framkom att ekonomiansvarig hade spelat in deras samtal34 samt olovligen läst mail där
ekonomiansvarig inte var mottagare eller avsändare.35 Vi noterar att GS initierat ett avsked av
ekonomiansvarig ca två veckor efter att Bilaga B blivit känd för GS.
7.3.4 Ansökan om spellicens
15 november 2021 skickar ekonomiansvarig in en spellicensansökan för Trafiklotteriet.36 Enligt
uppgift från ekonomiansvarig skulle ansökan ha skickats in i september 2021 för att hinna erhålla
spellicens inför kommande år. Detta var ekonomiansvarig inte medveten om vid tidpunkten.37 Efter
ansökan i november 2021, skickar ekonomiansvarig in kompletteringar för spellicensen eftersom
ansökan inte varit komplett. Detta görs även under tiden då han är sjukskriven (7 december 2021 till
den 7 januari 2022).38 Vi har erhållit underlag från Spelinspektionen som visar att en komplettering
gjordes den 14 december 2021.
Under januari 2022 har det framgått av NTF Riks hemsida att de bedriver spelverksamhet och att det
har funnits möjlighet att köpa lotter. Likaså framgick det att lotteriverksamheten var godkänd av
Spelinspektionen.39 Enligt GS arbetade ekonomiansvarig den 13 januari 2022 ekonomiansvarig
fortfarande med kompletteringar för spellicensansökan för 2022, men bedrev ändå en
lotteridragning. Med anledning av detta övervägde GS att avskeda ekonomiansvarig, men gjorde
aldrig slag i saken.
Den 20 januari 2022 begärde Spelinspektionen att NTF Riks skulle yttra sig om att de bedrivit
lotteriverksamhet utan tillstånd. Den 21 januari inkommer GS med svar till Spelinspektionen.40 Enligt
GS innebär förlusten av lotteriverksamheten ett inkomstbortfall runt 140 000 kronor i månaden.
Enligt ekonomiansvarig hade GS inte gett några indikationer på att GS varit missnöjd med
ekonomiansvarig i detta läge. Den 17 mars avslår Spelinspektionen NTF Riks ansökan om licens.
7.3.5 Fackliga förhandlingar
Ekonomiansvarig har godkänt att vi tagit kontakt med Unionen som varit involverade i frågan kring
såväl avskedande som uppsägning pga. arbetsbrist. Därutöver har ekonomiansvarig drivit en separat
process gällande den behandling han fått utstå efter det att Bilaga B blev känd inom organisationen.
34 Vilket framgår av TRVs internrevisionsrapport.
35 GS hänvisar till mail som framgår av TRVs internrevisionsrapport som inte var skickade till eller från
ekonomiansvarig.
36 Helägt dotterbolag till NTF Riks. Trafiklotteriet bedriver spelverksamhet och överskottet från lotteriet går till
NTF Riks verksamhet. För att bedriva lotteriet krävs ett godkännande från Spelinspektionen. Ekonomiansvarig
var VD för Trafiklotteriet.
37 Ekonomiansvarig har även påpekat att ansökan året innan var sen, men att det inte resulterade i indragen
spellicens. Vi har erhållit utdrag som visar att ansökan skickades in 26 oktober under 2020.
38 Ekonomiansvarig blev även sjukskriven i samband med att Bilaga B mailades ut till organisationen. Notera att
detta utgör en tidigare sjukskrivning. Vi har erhållit läkarintyg även för denna sjukskrivning, som avser
perioden 7 december 2021 till 7 januari 2022.
39 I enlighet med underlag från Spelinspektionen.
40 Se svaret i sin helhet i bilaga EY03.
25
Utredning av NTF Riks
Vi har varit i kontakt med Unionen. Unionen har bekräftat att GS informerade Unionen den 7 april om
att hon hade för avsikt att avskeda ekonomiansvarig, dvs. knappt två veckor efter att Bilaga B kom GS
tillhanda. Den 8 april ångrade sig GS om avsked och ville istället säga upp ekonomiansvarig på grund
av arbetsbrist. Detta har vi fått bekräftat av Unionen.
Unionen har meddelat att arbetsgivare inte kan avskeda en anställd för förhållanden som varit kända
i mer än två månader.
Från vår kontakt med Unionen, kommer vi att nedan återge de nyckeldatum och händelser som
Unionen lyft fram gällande kontakter tagna med deras organisation.
23 mars
GS kontaktar Unionen och har upplyst Arbetsförmedlingen om att samtliga anställda på NTF Riks
potentiellt kommer bli uppsagda.41
28 mars
Unionen blir kontaktade av ekonomiansvarig för mobbning och förtal mot bakgrund av att Bilaga B
blivit känd inom organisationen.
31 mars
GS kontaktar Unionen om att GS fått i uppdrag av styrelsen att säga upp samtliga inom NTF Riks
pga. arbetsbrist.
7 april (förmiddag)
Förhandlingar hålls mellan GS och Unionen. Unionen representerar ekonomiansvarig samt
ytterligare en anställd. Medverkar gör även ett annat fackförbund, Akavia, som representerar
ytterligare en anställd. GS meddelar Akavia att det inte råder några tveksamheter kring deras
medlem utan att de kan fortskrida processen med uppsägning pga. arbetsbrist. Till Unionen
meddelar GS att GS behöver stämma av med arbetsgivarorganisationen Fremia avseende
ekonomiansvarig innan de fortskrider processen om uppsägning pga. arbetsbrist.
7 april (eftermiddag)
GS ringer till Unionen och meddelar att GS tyvärr behöver avskeda ekonomiansvarig då denna
brustit i sitt arbete. Unionens representant uppger att de meddelar om de formkrav som föreligger i
form av skriftligt varsel samt återger vilka skyldigheter som föreligger enligt lagen (1982:80) om
anställningsskydd (”LAS”) för att verkställa avsked.
8 april
GS mailar till Unionen och meddelar att hon backar på frågan om avsked och fortskrider med
processen om uppsägning pga. arbetsbrist för ekonomiansvarig.
13 april
Beslut fattas av GS och Unionen blir informerade om att uppsägning pga. arbetsbrist kommer
verkställas den 19 april, då de anställda ska bli meddelade om uppsägning.
7.3.6 Konkursförvaltare säger upp personal
KF tar över ärendet om uppsägning och säger i slutet av april upp personal på NTF Riks pga.
arbetsbrist, i enlighet med det GS tidigare initierat. Samtliga anställda får arbeta till och med den 20
maj 2022.
41 Vid denna tidpunkt hade TRV stoppat utbetalningar till NTF Riks och således förelåg ett finansieringsproblem
för organisationen.
26
Utredning av NTF Riks
7.4
Slutsats
7.4.1 Slutsats i fråga om huruvida NTF Riks utdelat repressalier mot
ekonomiansvarig
Vad gäller GS utskick av Bilaga B till NTF Riks samtliga medarbetare och samtliga NTF-förbund kan
sägas följande. Det framstår som en ovanlig åtgärd av en person i ledningsställning att skicka ut ett
dylikt dokument till en så bred grupp av mottagare och så brett i organisationen.
Det är möjligt att GS inte haft som syfte med utskicket att vidta en repressalie. Ett nära tidssamband
mellan visselblåsningen och utskicket kan emellertid tolkas som att det finns ett samband, dvs. att
utskicket av Bilaga B skett som en bestraffning eller annars repressivt pga. rapporteringen. Här
behöver en fullständig bedömning göras om det finns ett orsakssamband mellan rapporteringen och
åtgärden, dvs. utskicket. En sådan bedömning kräver en värdering av de bevis som finns, dvs. mailet
samt de utsagor som finns.
Vad gäller åtgärden att initiera ett avskedande av ekonomiansvarig kan sägas följande. Det kan vara
så att GS som en ledningsperson med ett stort ansvar i organisationen kan ha känt sig nödgad att
vidta arbetsrättsliga åtgärder mot en påstådd misskötsamhet och brister i arbetsprestation. Utifrån
de skäl som GS lyft fram kan det i och för sig vara så att GS haft anledning att ifrågasätta
ekonomiansvariges kompetens samt ha haft synpunkter på vissa åtgärder, t.ex. att ekonomiansvarige
olovligen läst mail som ekonomiansvarig inte var mottagare eller avsändare av.
Även åtgärden att initiera avskedandet kan dock, om de tidsmässigt sammanfaller med
visselblåsningen/rapporteringen och det i övrigt finns ett orsakssamband mellan rapporteringen och
åtgärden, kunna tolkas och klassas som repressalier.
Det går inte att dra någon slutgiltig slutsats i frågan om de beskrivna åtgärderna utgör repressalier i
Visselblåsarlagens mening utan att ha gjort en fullständig bevisvärdering, vilket är något som slutligt
görs av en domstol. Av en övergripande genomgång av omständigheterna framstår det emellertid
inte som långsökt att sammankoppla GS åtgärder med rapporteringen; i vart fall inte sett ur
ekonomiansvariges perspektiv. Någon objektiv slutsats kan dock som sagt inte dras på detta stadium.
7.4.2 Slutsats i fråga om huruvida NTF Riks lever upp till demokrativillkor
Det huvudsakliga syftet med s.k. demokrativillkor är att förhindra att offentliga medel går till
verksamheter som står i strid med de grundläggande värderingar som ska skyddas och främjas av det
allmänna.
Det svenska samhällets grundläggande värderingar framgår av regeringsformen, som kräver att
staten skyddar och främjar enskildas grundläggande fri- och rättigheter. Exempel på sådana
grundläggande fri- och rättigheter är yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet,
demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet. Frågan om huruvida NTF Riks eller någon
av dess företrädare har brutit mot TRVs demokrativillkor i sin hantering av ekonomiansvarig måste
alltså ses i detta ljus.
Som framgår ovan är det möjligt att GS genom sitt agerande har utsatt ekonomiansvarig för
repressalier. Det framstår dock som mindre sannolikt att NTF Riks och/eller GS har agerat i strid med
TRVs demokrativillkor, eftersom detta förutsätter ett agerande som strider mot samhällets
grundläggande värderingar.
Repressalier eller andra problem i arbetsmiljön är inte typiskt sett sådant som brukar omfattas av
demokrativillkor.
Inte heller här är det möjligt att dra någon objektiv slutsats på detta stadium. För det fall en part till
ett avtal eller ett på annat sätt bindande villkor hävdar att motparten har brutit mot sagda
avtal/villkor, blir detta i slutändan en fråga om avtalstolkning och bevisvärdering. Aspekter som
27
Utredning av NTF Riks
behöver beaktas är till exempel avtalets/villkorets ordalydelse, den gemensamma partsavsikten,
omständigheterna vid avtalets/villkorets ingående samt skälighet.
Hur NTF Riks i övrigt lever upp till demokrativillkoren är något som kan behöva utredas vidare.
7.4.3 Sammanfattande slutsats
Utredningen har främst tagit sikte på två frågor: huruvida NTF Riks har utdelat eventuella repressalier
mot ekonomiansvarig samt huruvida NTF Riks lever upp till gällande demokrativillkor.
GS har, i egenskap av företrädare för NTF Riks, företagit vissa åtgärder efter det att rapporteringen
från ekonomiansvarig kom till hennes kännedom. Det går inte att dra någon slutgiltig slutsats i frågan
om de beskrivna åtgärderna utgör repressalier i Visselblåsarlagens mening utan att ha gjort en
fullständig bevisvärdering, vilket är något som slutligt görs av en domstol.
Av en övergripande genomgång av omständigheterna framstår det emellertid inte som långsökt att
sammankoppla GS åtgärder med rapporteringen; i vart fall inte sett ur ekonomichefens perspektiv.
Mot bakgrund av detta skulle åtgärderna från GS/NTF Riks kunna tolkas och klassas som repressalier,
men någon objektiv slutsats kan dock som sagt inte dras på detta stadium.
Huruvida NTF Riks lever upp till gällande demokrativillkor är något som får bedömas mot bakgrund
av den s.k. rättighetskatalogen i regeringsformen. Utifrån detta framstår det som mindre sannolikt
att NTF Riks och/eller GS har agerat i strid med TRVs demokrativillkor, eftersom detta förutsätter ett
agerande som strider mot samhällets grundläggande värderingar.
Inte heller här går dock att dra en objektiv slutsats på detta stadium. För det fall en part till ett
bindande villkor hävdar att motparten har brutit mot sagda villkor, blir detta i slutändan en fråga om
avtalstolkning och bevisvärdering. Aspekter som behöver beaktas är till exempel villkorets
ordalydelse, den gemensamma partsavsikten, omständigheterna vid villkorets ingående samt
skälighet.
Hur NTF Riks i övrigt lever upp till demokrativillkoren är något som kan behöva utredas vidare.
28
Utredning av NTF Riks
8.
Slutsats och rekommendationer
8.1
Slutsats
Vår bedömning är att NTF Riks betraktande av projektmedel som ett fastprisupplägg inte följer de
avtalsskrivelser som finns mellan NTF Riks och TRV.
Baserat på den information vi har tagit del av är vår slutsats för de granskade projekten (”Ingen ska
falla” samt ”Dialog för säkrare cykel- och gångvägar”) att NTF Riks inte har läst och inte följt de
projektavtal med TRV som organisationen åtagit sig att följa.
Vår bedömning är att NTF Riks inte kan styrka faktiska kostnader inom ramen för granskade projekt,
vare sig vad gäller lönekostnader eller övriga kostnader. NTF Riks har inte heller kunnat styrka
förbundens kostnader eftersom NTF Riks inte efterfrågat erforderliga underlag för att styrka
kostnader.
Baserat på den information vi har kunnat ta del av är vår bedömning att NTF Riks inte följer
bokföringslagen. Detta har också medfört att vi inte har kunnat styrka om kostnaderna är
ändamålsenliga för verksamheten.
Vi har lyft fram att flertalet kostnadsposter skulle kunna betraktas som ej rörelsegilla men där
avsaknad av kvitton medför att vi inte vet huruvida kostnadsposterna kan anses som rörelsegilla eller
ej.
Därutöver vill vi lyfta fram våra noteringar om att NTF Riks av projektspecifik redovisning medför att
vi inte heller kan fastslå huruvida projektspecifika medel använts för organisationens övergripande
kostnader.
Vi har även lyft fram två konferenser som hållits under 2021; en på Ellery Beach House på Lidingö
och en på Johannesbergs slott, vilka skulle kunna anses som extravaganta.
På grund av att NTF Riks företrädare inte godkänt förfrågan om att delge sina e-postboxar för
granskning har vi inte kunnat genomföra denna granskningsåtgärd, vilket försvårat vår möjlighet att
fastslå avsikt i hantering av medel samt avsikt i åtgärder vidtagna mot ekonomiansvarig. Vi har vidare,
inom ramen för denna utredning, erhållit flertalet motstridiga uppgifter som vi avsett att följa upp
genom e-postgranskning, där en version av uppgifter inte kunnat verifieras genom befintliga
granskningsåtgärder.
Vad gäller utredning av repressalier samt huruvida NTF Riks lever upp till gällande demokrativillkor:
Utredningen har främst tagit sikte på två frågor: huruvida NTF Riks har utdelat eventuella repressalier
mot ekonomiansvarig samt huruvida NTF Riks lever upp till gällande demokrativillkor.
GS har, i egenskap av företrädare för NTF Riks, företagit vissa åtgärder efter det att rapporteringen
från ekonomiansvarig kom till hennes kännedom. Det går inte att dra någon slutgiltig slutsats i frågan
om de beskrivna åtgärderna utgör repressalier i Visselblåsarlagens mening utan att ha gjort en
fullständig bevisvärdering, vilket är något som slutligt görs av en domstol.
Av en övergripande genomgång av omständigheterna framstår det emellertid inte som långsökt att
sammankoppla GS åtgärder med rapporteringen; i vart fall inte sett ur ekonomichefens perspektiv.
Mot bakgrund av detta skulle åtgärderna från GS/NTF Riks kunna tolkas och klassas som repressalier,
men någon objektiv slutsats kan dock som sagt inte dras på detta stadium.
Huruvida NTF Riks lever upp till gällande demokrativillkor är något som får bedömas mot bakgrund
av den s.k. rättighetskatalogen i regeringsformen. Utifrån detta framstår det som mindre sannolikt
att NTF Riks och/eller GS har agerat i strid med TRVs demokrativillkor, eftersom detta förutsätter ett
agerande som strider mot samhällets grundläggande värderingar.
29
Utredning av NTF Riks
Inte heller här går dock att dra en objektiv slutsats på detta stadium. För det fall en part till ett
bindande villkor hävdar att motparten har brutit mot sagda villkor, blir detta i slutändan en fråga om
avtalstolkning och bevisvärdering. Aspekter som behöver beaktas är till exempel villkorets
ordalydelse, den gemensamma partsavsikten, omständigheterna vid villkorets ingående samt
skälighet.
Hur NTF Riks i övrigt lever upp till demokrativillkoren är något som kan behöva utredas vidare.
8.2
Rekommendationer för framtida avtal
De brister som återgivits ovan har sedermera renderat i att vi lämnar följande rekommendationer till
TRV:
►
Förtydliga att tidredovisning ska ske, antingen genom dokumenterade tidsstudier eller
genom tidrapportering för all personal som arbetar inom projekt. Detta gäller både
huvudparter och eventuella underleverantörer.
►
I avtal reglera vilka typer av lönekostnader som får belasta projekten. Vi rekommenderar
TRV att ta stöd i Ekonomistyrningsverkets riktlinjer för lönebikostnader vid beskrivning av
vilka kostnader som ska vara ersättningsgilla för finansiering.
►
Implementera riktlinjer för hur OH-kostnader ska beräknas inom projekten, antingen som
en del av timpris eller som ett procentuellt påslag på kostnadsmassan.
►
Utveckla beskrivningen av hur revision av projekt ska ske. En revisionsinstruktion med
anvisning om granskningsform rekommenderas att tas fram. Om granskning ska ske enligt
ISRS 4400 rekommenderas Trafikverket att ta fram ett uppdragsbrev med förbestämda
granskningsmoment som revisorn ska genomföra.
►
Förtydliga vilken form av konsultkostnader/underleverantörer som godkänns inom projekt.
TRV rekommenderas att specificera att konsulter främst bör användas för enskilda insatser
(exempelvis en föreläsning) och att i de fall som kostnader vidareförmedlas till andra
organisationer så ställs samma krav på vilka kostnader som är ersättningsgilla som för
TRVs motpart i avtalet.
►
Överväga om stycke kopplat till budget ska utvecklas för att inkludera information om hur
omallokeringar mellan budgetposter får ske, och när en omallokering behöver godkännas
av TRV.
►
Överväga att utvidga kraven som finns om att inte ha några skulder för svenska skatter
eller avgifter hos Kronofogdemyndigheten och inte vara i likvidation eller försatt i konkurs
från att bara inkludera juridisk person till även att inkludera företrädare för organisationen.
►
Förtydliga skrivningar i avtal så det framgår att samtliga kostnader ska kunna verifieras
med bakomliggande underlag såsom kvitton, fakturor etc. och att TRV kan genomföra
projekt- och organisationsrevisioner utöver den revision som organisationen själva
upphandlar.
►
Inkludera skrivelser om att TRV förbehåller sig rätten att begära ut revisors-
PM/Management Letter för de organisationer TRV ingår avtal med.
►
Specificera vilka kostnader som inte är godkända att använda projekt- och
organisationsbidrag till. Vi rekommenderar särskilt att överväga hur exempelvis gåvor och
representationskostnader bör hanteras.
►
Specificera i avtal huruvida krav på avskilda konton för medel avser konton i redovisningen
eller bankkonton.
30
Utredning av NTF Riks
Bilagor
Bilageförteckning
Bilaga
Beskrivning
EY01
NTFs regionala förbund
EY02
Representationskostnader, inköpta på företagskort
EY03
Svar från GS till Spelinspektionen
EY04
Intervjuförteckning
31
Utredning av NTF Riks
EY01 – NTFs regionala förbund
Nedan återges de regionala förbund som verkar under NTF varumärke.
•
NTF Dalarna
•
NTF FyrBoDal
•
NTF Gävleborg
•
NTF Jönköping
•
NTF Norrbotten (ingår under NTF Riks)
•
NTF Skaraborg
•
NTF Skåne (ingår under NTF Riks)
•
NTF Sörmland, Örebro län, Östergötland
•
NTF Värmland
•
NTF Västerbotten (ingår under NTF Riks)
•
NTF Västernorrland
•
NTF Väst
•
NTF Västmanland
32
Utredning av NTF Riks
EY02 – Representationskostnader, inköpta på företagskort
33
Utredning av NTF Riks
EY 03 – Svar från GS till Spelinspektionen
34
Utredning av NTF Riks
35
Utredning av NTF Riks
EY04 – Intervjuförteckning
Nedan återges de funktioner som vi har hållit intervjuer med, inom ramen för denna utredning.
•
Generalsekreterare på NTF Riks
•
Projektansvarig på NTF Riks.
•
Ekonomiansvarig på NTF Riks.
•
Styrelseledamot inom NTF Riks42
•
Offentlig visselblåsare
•
Representant från Unionen
Därtill har vi haft flertalet avstämningar och löpande korrespondens med TRV. Via TRV har vi haft
direktkontakt med fem olika personer kontinuerligt. Dessa personer har i sin tur vidareförmedlat
uppgifter till oss som de har erhållit. Vi har följt upp de uppgifter som varit av relevans för vårt
uppdrag.
42 Obs. Uppgifter från styrelseledamot har bekräftats på annat håll eller inte ansetts vara av relevans inom
ramen för vårt uppdrag, varför dessa uppgifter inte framgår av vår rapport.
36
Utredning av NTF Riks
EY | Building a better working world
EY exists to build a better working world, helping create long-
term value for clients, people and society and build trust in the
capital markets.
Enabled by data and technology, diverse EY teams in over 150
countries provide trust through assurance and help clients grow,
transform and operate.
Working across assurance, consulting, law, strategy and
transactions, EU teams ask better questions to find new answers
for the complex issues facing our world today.
EY refers to the global organization, and may refer to one or more, of the
member firms of Ernst & Young Global Limited, each of which is a separate
legal entity. Ernst & Young Global Limited, a UK company limited by
guarantee, does not provide services to clients. Information about how EY
collects and uses personal data and a description of the rights individuals
have under data protection legislation are available via ey.com/privacy. For
more information about our organization, please visit ey.com.
© 2022 Ernst & Young AB
All Rights Reserved.
ey.com
