En vägledning till
barnkonventionen
1

---

Innehåll
Barnkonventionen och dess metod 
4
Barnrättsperspektiv 4
Barnets perspektiv 
5
Barnperspektiv 5
Tolkning av barnkonventionen 
7
Texten 7
Sammanhanget 8
Ändamål och syfte 
8
Tillämpning av barnkonventionen 
10
Ledande principer 
12
Artikel 2 - Icke-diskriminering  
13
I annan svensk lagstiftning 
13
Diskriminering 14
Arbeta mot diskriminering 
14
Artikel 3 - Barnets bästa  
18
I annan svensk lagstiftning 
19
Prövning av barnets bästa & barnkonsekvensanalys 
20
2

---

Barnets bästa i löpande verksamhet 
20
Barnets bästa i åtgärder som rör barn 
20
Barnkonsekvensanalys 20
Artikel 6 - Liv, överlevnad & utveckling  
24
I annan svensk lagstiftning 
24
Samarbeta för barnets överlevnad och utveckling 
25
Artikel 12 - Åsiktsfrihet och rätten att bli hörd  
28
I annan svensk lagstiftning 
29
Arbeta för delaktighet 
30
Barnkonventionen sammanfattad  
- Vad står det om i vilken artikel?  
34
Tips på vidare läsning 
36
Om barnkonventionen 
36
Om praktisk tillämpning av barnkonventionen 
36
Referenser 38
Noter 39
3

---

Barnkonventionen 
och dess metod
Barnkonventionen är en av nio konventioner om de mänskliga rättigheterna. Den 1 januari 
2020 inkorporerades FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 1 – 42, i svensk lag (SFS 
2018:1197). Artiklarna i barnkonventionen rör samtliga rättighetskategorier: medborgerliga, 
politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
Sedan tidigare finns 
den alltså fått en starkare formell 
inkräva sina rättigheter i Sverige, 
Europakonventionen om de 
ställning än vad den hade tidigare då 
eftersom barn inte har rättshabilitet 
mänskliga rättigheterna inkorporerad 
den var ratificerad. En förhoppning 
eller rösträtt.2 Det vilar alltså ett 
i svensk grundlag (RF 2 kap 19 §).
som lagstiftaren har är att detta ska 
extra stort ansvar på det allmänna 
leda till att barnets rättigheter ska 
att tillämpa barnkonventionen på ett 
Barnkonventionen har vertikal 
få stärkt reell ställning, alltså att 
klokt och riktigt sätt, eftersom den 
verkan. Det innebär att det som 
det allmänna ska börja arbeta med 
medborgargrupp som konventionen 
regleras i lagen är det allmännas 
att uppfylla barnets rättigheter i 
är tänkt att skydda har få möjligheter 
ansvar gentemot de människor som 
praktiken.
att säga ifrån om något blir fel.
vi i dagligt tal kallar för barn. 
Barnkonventionen är, som det 
Enligt barnkonventionen är vi 
BARNRÄTTSPERSPEKTIV
brukar uttryckas, ”hel och odelbar". 
barn till den dag vi fyller 18 år.  
Barnkonventionen bygger 
Med detta menas att rättigheterna 
All offentlig verksamhet i Sverige 
på ett barnrättsperspektiv. 
inte ska läsas var och en för sig, 
ska förhålla sig till och följa 
Barnrättsperspektivet kan beskrivas 
utan tillsammans. Konventionen 
barnkonventionen. Tjänstemän, 
som en metod vilken baseras 
innehåller flera olika rättigheter 
politiker och övrig personal inom 
på barnkonventionens artiklar. 
och rättsområden: medborgerliga, 
offentlig förvaltning har ansvar 
Barnombudsmannen menar att man 
politiska, sociala, ekonomiska 
att se till att barn kan utnyttja 
måste ha tagit hänsyn till och utrett 
och kulturella rättigheter, samt 
sina rättigheter i enlighet med 
barnkonventionens grundartiklar (2, 
humanitär rätt och flyktingrätt. 
konventionens ändamål och syfte. 
3, 6 och 12) för att en miniminivå av 
Idén med detta är att barnet ska få 
Barnet är alltså rättighetsbärare 
barnrättsperspektivet ska anses vara 
sina rättigheter tillgodosedda i den 
och vi som arbetar inom offentlig 
uppnått.1  Verksamheten ska alltså 
situation hen befinner sig i och inte 
förvaltning är ansvarsbärare.
arbeta aktivt för att inget barn ska 
ska behöva rätta sig efter flera olika 
diskrimineras (artikel 2), att alla barn 
rättsområden.3
När barnkonventionen 
ska få sitt bästa beaktat (artikel 3), 
inkorporerades i svensk lag fick den 
att alla barn ska kunna leva, överleva 
I tillämpningen kan detta dock 
genast samma status som annan 
och utvecklas (artikel 6) och att alla 
bli lite rörigt. Barnkonventionen 
lagstiftning. Endast grundlagen står 
barn ska ha möjlighet att höras och 
uttrycker inte problemen eller 
över barnkonventionen i den svenska 
bli hörda(artikel12). 
frågorna som rättsliga problem, 
normhierarkin. Konventionen har 
utan som sociala. Detta gör att 
alltså företräde framför förordningar, 
Barnrättsperspektivet innebär också 
barnkonventionen inte endast 
föreskrifter, rekommendationer och 
att barnet ska ha rätt att agera och 
tillämpas med juridisk metod, utan 
riktlinjer, och samma värde som 
kräva sina rättigheter, och inte endast 
även genom exempelvis politiska 
annan lagstiftning.
vara en passiv mottagare av det 
beslut och etiska överväganden. 
skydd och omvårdnad som familjen 
Detta kan utgöra en utmaning för 
Nu när barnkonventionen har 
och samhället ska ge den. I dagsläget 
den som ska göra en objektiv och 
inkorporerats i svensk lag har 
har barn dock ingen möjlighet att 
saklig prövning i ett ärende, eftersom 
4

---

barnkonventionen inte ger någon 
människor, kan ett barns perspektiv 
barnperspektiv är beroende av 
tydlig guidning i hur problemet 
förändras över tid och behöver inte 
den vuxnas egna erfarenheter av 
ska lösas, utan beskriver vad det 
vara hugget i sten. En person som är 
barndomen, samt samhälleliga och 
allmänna ska tillförsäkra barnet eller 
17 år kanske inte tycker och känner 
personliga värderingar.6  Det kan vara 
avstå från att göra mot barnet. 4
samma saker som hen gjorde när hen 
bra att tänka igenom vilka attityder 
var 8 år, eller så gör hen det – det 
Att arbeta aktivt för barns rättigheter 
går inte att veta utan att ha lyssnat 
och känslor du har om barndomen 
och att tillämpa barnkonventionen 
på vad barnet har att säga vid olika 
och barn innan du sätter igång och 
innebär alltså inte att du arbetar 
tidpunkter.
arbetar med barnkonventionen. Hur 
med en specifik fråga eller 
du relaterar till din egen barndom 
tillämpar lagstiftning inom ett 
Barnets perspektiv är starkt 
och till barn (både dina egna och 
specifikt rättsområde, utan att du 
kopplat till artikel 3 och 12 i 
andras) får konsekvenser för vilka 
arbetar med den mängd av olika 
barnkonventionen. Att säkerställa att 
beslut du kommer att fatta i ärenden 
sociala frågor och problem som 
barnets perspektiv får utrymme och 
som rör barn. 
ryms inom barnkonventionen: 
tas till vara är alltså en förutsättning 
diskriminering, delaktighet, 
för att ett barnrättsperspektiv ska 
För att ett barnperspektiv ska vara 
brottsförebyggande arbete, folkhälsa, 
anses vara uppfyllt.
användbart och relevant är det 
informationssäkerhet, jämlikhet etc.
viktigt att alla delar finns med och 
Förutom barnrättsperspektivet 
BARNPERSPEKTIV
tas hänsyn till. Om du skulle anlägga 
brukar man tala om två andra 
Barnperspektivet är det övergripande 
ett barnperspektiv på något, utan 
perspektiv som genomsyrar 
perspektivet, som innefattar både 
att ha klart för dig vad barnets 
barnkonventionen: barnets 
kunskap om barnets egen vilja 
perspektiv på frågan är, försvinner 
perspektiv och barnperspektiv.
(barnets perspektiv), kunskap om 
två viktiga kärnkomponenter ur 
vad som anses relevant för barn ur 
barnkonventionens metod (artikel 
BARNETS PERSPEKTIV
ett forskningsperspektiv, kunskap om 
3 och 12) – och då går det inte att 
lagar, regler och mål som relaterar till 
hävda att du arbetar barnrättsbaserat. 
Barnets perspektiv är ”det som 
barn. Ett barnperspektiv utgörs alltså 
förmedlas av barn själva och handlar 
Likaså behöver barnkonventionen 
av den samlade kunskap som finns 
om varje enskilt barns uttryck, 
om barn vid ett givet tillfälle.
ha beaktats för att barnperspektivet 
perspektiv och erfarenheter”.5 För 
ska vara fullgott, eftersom den är en 
att få veta vad barnets perspektiv 
Även den vuxnas egna föreställningar 
av våra viktigaste lagar som rör barn 
är behöver barnet få tillfälle att få 
och åsikter om barn ingår i 
och beskriver vilka rättigheter som 
berätta om det. Precis som hos alla 
barnperspektivet. En vuxen persons 
finns att ta hänsyn till.
Sammanfattningsvis
 
»
Inget barnperspektiv utan 
rättigheter och den metod 
utgörs av den samlade kunskap 
ett barnrättsperspektiv, och 
för problemlösning som 
som finns om barn vid ett givet 
inget barnrättsperspektiv utan 
barnkonventionen ger. 
tillfälle. Det innefattar exempelvis 
barnets perspektiv. De tre olika 
kunskap om barnets egen vilja 
perspektiven hänger ihop och 
»  Barnets perspektiv är barnets 
(barnets perspektiv), kunskap 
utgör snarare olika dimensioner 
eget perspektiv på en fråga. För 
om vad som anses relevant för 
än åtskilda perspektiv.
att veta vad barnets perspektiv 
barn ur ett forskningsperspektiv, 
är på en fråga måste man fråga 
kunskap om lagar, regler och 
 
»
Barnrättsperspektivet är det 
barnet vad hen tycker.
mål som relaterar till barn 
perspektiv som barnkonventionen 
(barnkonventionen, bland andra).
ger när den appliceras på en 
»  Barnperspektivet är det 
fråga. Det utgår från barnets 
övergripande perspektivet. Det 
5 5

---

ÖVNING
Vad är ditt  
perspektiv på  
barn och  
barndomen?
Nedan följer några diskussionsfrågor som kan göras både enskilt och i grupp. Frågorna 
kan hjälpa er att börja reflektera över er syn på barndomen och på barn. Gör ni frågorna 
i grupp kan det vara värt att tänka på att barndomen är olika för alla. För vissa var och 
är barndomen en problemfri period som var eller är riktigt trevlig. För andra kanske 
barndomen var och är en period av svår utsatthet, full av problem som ska överkommas. 
Det är därför viktigt att diskussionerna sker i en trygg miljö med ett tillåtande samtalsklimat 
och plats för olika erfarenheter. Det är viktigt att en får avstå att dela erfarenheter om sin 
barndom om det känns obekvämt.
 
» Nämn tre ord som du tänker på när du hör eller 
 
» När i livet är människor i allmänhet bäst på att 
läser ordet ”barndom”. Varför tänker du på just 
fatta kloka beslut?
de orden?
 
» På vilket sätt tror du att människor i din 
 
» På vilket sätt tror du att din egen erfarenhet av 
generation har haft inflytande över sina liv under 
barndomen påverkar hur du ser på barn idag när 
barndomen?
du är vuxen? 
 
» Varför tror du att en del människor tycker att 
 
» Hur har ditt eget perspektiv på livet förändrats 
barn är jobbiga att ha att göra med?
över tid, ser du likadant på livet nu som när du 
var exempelvis 15 år gammal?
6

---

Tolkning av barnkonventionen
Även om barnkonventionen numera är svensk lag gäller folkrättsliga tolkningsregler för 
konventionen, eftersom det ursprungligen är ett folkrättsligt dokument. Tolkningsreglerna 
beskrivs i Wienkonventionen, artikel 31, 32 och 33. I den här vägledningen kommer endast 
artikel 31 beskrivas närmare. 
Artikel 32 handlar om 
När barnkonventionen gjordes till 
och mot bakgrund av konventionens 
”supplementära tolkningsregler”, 
svensk lag genom inkorporering 
ändamål och syfte. Den allmänna 
alltså hur konventioner ska tolkas 
blev det den engelska och franska 
tolkningsregeln sammanlänkar texten, 
när artiklarna i sig själva inte räcker 
originaltexten som blev lag. Den 
sammanhanget och ändamål och syfte.
till för tolkning. Det är osannolikt 
svenska översättningen ligger som en 
att en sådan situation skulle uppstå i 
bilaga till lagen (2018:1197). När du 
TEXTEN
kommunal verksamhet.
tillämpar barnkonventionen är det 
naturligt att utgå från den svenska 
Med ”konventionens uttryck” menas 
Artikel 33 i Wienkonventionen 
översättningen. Originaltexterna blir 
kort och gott konventionstexten. 
slår fast att en konvention gäller på 
förmodligen aktuella först i mycket 
När du ska tolka barnkonventionen 
det språk som parterna (staterna) 
komplicerade fall där nyanserna i 
måste du alltså börja med att läsa vad 
som faktiskt står i barnkonventionen. 
bestyrkt. Med andra ord gäller 
språken kan bli avgörande.
Det finns tyvärr en tendens bland 
konventionerna på det språk som 
människor att utgå från vad de tror 
de ursprungligen skrevs på. Vad 
Artikel 31 i Wienkonventionen 
att det står i barnkonventionen. 
beskriver en allmän tolkningsregel 
det gäller barnkonventionen har 
Barnkonventionen är en lag, när du 
för folkrätten. Den fastslår att en 
den bestyrkts på arabiska, engelska, 
tillämpar barnkonventionen ska du 
konvention ska tolkas ärligt (in 
franska, kinesiska, ryska och 
inte tro att du vet vad som står i den 
good faith) i enlighet med den 
– du ska veta vad som står i den. Vet 
spanska. Dessa språkversioner utgör 
gängse meningen av konventionens 
du inte så måste du ta reda på vad 
barnkonventionens originaltexter.
uttryck sedda i sitt sammanhang 
som står i texten genom att läsa den.
7

---

När du läser och tolkar texten ska du 
konventionens helhet – alltså 
artiklar som anger ett mål som 
försöka hitta ”den gängse meningen”. 
till sammanhanget. Om samma 
ska nås genom en gradvis process.9  
Det betyder att du ska läsa texten 
begrepp återkommer på flera ställen 
Detta möjliggör en ”dynamisk 
som den står och att du ska tolka 
i barnkonventionen är ett rimligt 
tolkning”. Det innebär att tolkningar 
texten på ett sätt så att även andra 
antagande att begreppet har samma 
av barnkonventionen kan skilja sig 
skulle kunna komma fram till samma 
betydelse vid samtliga tillfällen. Har 
över tid beroende på social, kulturell 
tolkning. 7  Står det ”banan”, till 
däremot olika begrepp använts vid 
och ekonomisk utveckling i de 
exempel, är det alltså inte tillåtet att 
tillfällen där samma begrepp hade 
samhällen där den tillämpas.
tolka det som att det står ”äpple”, 
kunnat användas kan det tyda på 
även om du personligen kanske 
att begreppen förutsätts få olika 
Artikel 19 är ett exempel på en sådan 
tycker bättre om äpplen än bananer. 
betydelse vid tolkning. 8 
artikel. I den står det bland annat 
Står det däremot ”frukt”, då är det 
att: ”konventionsstaterna ska vidta 
förmodligen okej med vilken frukt 
ÄNDAMÅL OCH SYFTE
alla lämpliga lagstiftningsåtgärder, 
som helst: äpplen, bananer, kiwi eller 
administrativa, sociala och 
något annat. 
Artikel 31 i Wienkonventionen 
fastslår att konventioner även ska 
utbildningsmässiga åtgärder för 
att skydda barnet mot alla former 
SAMMANHANGET
tolkas utifrån ”sitt ändamål och syfte”. 
Vad som är barnkonventionens 
av fysiskt eller psykiskt våld […]”. 
Barnkonventionen är hel och 
ändamål och syfte går att utläsa av 
Barnkonventionen fastslogs år 
odelbar. Det innebär att de olika 
den helhet som samtliga artiklar 
1989, det innebär att den är över 
artiklarna i barnkonventionen 
ger och inledningen (preambeln). 
30 år gammal. Vad som ansågs vara 
inte är fristående, utan att de är 
Artikel 6 kan sägas ge en hint om 
”lämpliga åtgärder” mot psykiskt och 
beroende av varandra. Dessutom 
vad syftet med barnkonventionen 
fysiskt våld i Sverige år 1989, skiljer 
har barnkonventionen en inledning 
är: att barn ska få leva, överleva 
sig förmodligen från vad som kan 
– en preambel – och bilagor 
och utvecklas. Resterande artiklar i 
anses vara ”lämpliga åtgärder” mot 
som ingår i barnkonventionens 
konventionen beskriver mer detaljerat 
våld i dagens Sverige. Denna aspekt 
sammanhang. Även praxis ingår i 
hur överlevnaden och utvecklingen 
av vad som kan anses lämpligt här 
barnkonventionens sammanhang.
bör te sig.
och nu, behöver du ta med i din 
tillämpning.
Om du är osäker på hur ett uttryck 
Barnkonventionen innehåller många 
i konventionen ska tolkas, se till 
målsättningsartiklar. Det vill säga 
Sammanfattningsvis
 
»
När du ska tolka barnkonventionen behöver du börja 
 
»
Om resultatet av din tolkning är tvetydigt, oklart eller 
med att läsa konventionstexten. Vad säger den? 
uppenbart oförnuftigt behöver du be om hjälp. Prata 
med dina kollegor, med kommunens stödfunktioner, 
 
»
Tolka sedan texten i enlighet med den allmänna regeln 
Sveriges Kommuner och Regioner eller myndigheter 
om tolkning, alltså ärligt, i enlighet med den gängse 
som kan bidra med kunskap och insikter.
meningen av konventionens uttryck, sedda i sitt 
sammanhang och mot bakgrund av konventionens 
ändamål och syfte.
8

---

9

---

Tillämpning av barnkonventionen
Barnkonventionen innehåller civila, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. 
Hur rättigheterna uttrycks i konventionstexten får konsekvenser för hur de kan tillämpas, 
därför är det viktigt att innan du börjar tillämpa barnkonventionen verkligen har läst 
konventionstexten.
Inom vissa rättigheter finns ett stort 
”respektera”, ”tillförsäkra”, 
tillgodosedda – det skulle vara att 
manöverutrymme, till exempel genom 
”säkerställa” och ”erkänna” ger inget 
omkullkasta barnkonventionens 
ordet ”lämplig”. I artikel 19 står det 
större manöverutrymme, utan anger 
ändamål och syfte.
att konventionsstaterna ska vidta alla 
något som ska göras av det allmänna. 
lämpliga lagstiftnings-, administrativa, 
Att konventionsstaten enligt artikel 
Du behöver alltså ta hänsyn till hur 
sociala och utbildningsmässiga 
2 ska ”respektera och tillförsäkra 
de olika artiklarna är utformade, och 
åtgärder för att skydda barnet mot 
varje barn inom deras jurisdiktion 
vilken betydelse de kan tillmätas i 
fysiskt och psykiskt våld. Vad som 
det enskilda fallet som du är satt att 
är ”lämpligt” i vår kommun, i din 
de rättigheter som anges i denna 
bedöma. 10 
verksamhet och vid en specifik 
konvention…” ger inget utrymme att 
tidpunkt är upp till dig och dina 
undanta vissa barn från rättigheterna 
När du tillämpar konventionen 
kollegor att tolka, och sedan tillämpa.
i barnkonventionen. Det finns inget 
kan du följa stegen nedan. De 
utrymme för att göra en tolkning av 
ger i sig själv inga svar, men ger 
Andra rättigheter är utformade på 
huruvida det är ”lämpligt” eller inte 
dig hållpunkter att ta stöd av vid 
andra sätt. Ord som exempelvis 
för vissa barn att få sina rättigheter 
tillämpning. 11 
10

---

Först behöver du fastställa om beslutet eller åtgärden rör ett 
SE 
enskilt barn, en grupp av barn eller barn i allmänhet. Om det 
BARNET
är så att beslutet eller åtgärden gör det, behöver du ta hänsyn 
till barnets rättigheter. Du behöver också fastställa om beslutet 
eller åtgärden berör barn direkt eller indirekt. 
När du har fastställt på vilket sätt frågan rör barn ska du se efter 
om det finns rättigheter som är tillämpbara på det ärende som 
SE 
du har framför dig. Det kan vara så att bara en av konventionens 
RÄTTIGHETEN
artiklar aktualiseras, eller så behöver du ta hänsyn till flera 
artiklar samtidigt. Tänk på att artikel 3 är en artikel som är 
tillämpbar på alla beslut och åtgärder som rör barn.
Ofta finns det andra lagar än barnkonventionen som är viktiga 
i ett beslut eller inför en åtgärd. Dessa behöver du identifiera 
SE 
och sedan försöka klarlägga vad barnkonventionen betyder i 
REGLERINGEN
förhållande till dem. Barnkonventionen kan bidra till förståelsen 
av annan lagstiftning och komplettera den, och vice versa.
Om du behöver ytterligare vägledning i hur du gör för att tillämpa barnkonventionen kan du läsa Vägledning vid 
tolkning och tillämpning av FN:s konvention om barnets rättigheter (DS 2019:23). Lättast hittar du den genom att 
söka på den på internet.
Om du vill läsa mer om hur en särskild artikel stämmer överens med övrig svensk lagstiftning kan du slå upp artikeln 
i Barnkonventionen och svensk rätt (SOU 2020:63). Det är en statlig offentlig utredning om svensk lagstiftning och 
praxis stämmer överens med barnkonventionen
11

---

Ledande principer
Barnkonventionen har fyra så kallade ledande principer eller grundartiklar. Det är artikel 2, 
3, 6 och 12. Att principerna är ledande, eller grundläggande, betyder att alla andra artiklar i 
konventionen ska tolkas utifrån dessa fyra artiklar. 12 
Att utgå från grundartiklarna när 
liknande bestämmelser i annan 
konkreta svar på exakt hur ni ska gå 
du tillämpar barnkonventionen 
svensk lagstiftning. Slutligen beskrivs 
till väga för att uppfylla artiklarna, 
är ett minimikrav för att ett 
hur en verksamhet kan arbeta med 
men förhoppningsvis kan den 
barnrättsperspektiv ska anses vara 
artikeln på ett sätt som kan ses 
fungera som ett stöd och som 
uppfyllt.
som mer praktiskt. Framförallt 
diskussionsunderlag. Själva arbetet 
beskrivs olika frågeställningar som 
att komma på exakt hur ni ska gå till 
Nedan följer beskrivningar av de fyra 
verksamheten kommer behöva ta 
väga, det är upp till er att utforma så 
grundprinciperna. Beskrivningarna 
ställning till när arbetet med artikeln 
att det passar er, er verksamhet och 
är upplagda på så vis att först citeras 
ska utformas.
framförallt de barn som ni kommer i 
artikeln som följs av en kommentar. 
kontakt med – direkt och indirekt.
13 Sedan följer en kort beskrivning 
Texten kommer i sig själv inte ge 
av var en kan hitta samma eller 
dig eller din verksamhet några 
12

---

ARTIKEL 2  
Icke-diskriminering 
1.  Konventionsstaterna ska respektera och tillförsäkra varje barn inom deras 
jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något 
slag, oavsett barnets eller dess förälders eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, 
språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala 
ursprung, egendom, funktionsnedsättning, börd eller ställning i övrigt.
2.  Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet 
skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, 
vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter 
eller tro.
ARTIKEL 2 innehåller två punkter. I den första punkten fastslås att alla rättigheter i 
konventionen gäller för alla barn i Sverige, oavsett om de är svenska medborgare eller 
inte.14  Punkten handlar inte om diskriminering i allmänhet, utan om att inget barn får 
fråntas eller nekas sina mänskliga rättigheter. 
De skyddade kategorierna i punkt ett är kopplade till identitet: ras, hudfärg, kön, språk, 
religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, 
egendom, funktionsnedsättning, börd eller ställning i övrigt. I punkten tas ingen 
hänsyn till om diskrimineringen är/var medveten eller om den är/var omedveten, utan 
artikeln tar sikte på effekter. Om effekten av ett beslut eller struktur blir att någon av 
de skyddade kategorierna inte får tillgång till sina rättigheter räcker det för att artikel 2 
ska anses bruten, oavsett om effekten var avsedd eller inte.15  
Den andra punkten skyddar barnet även från indirekt diskriminering på grund av sina 
föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning. Till skillnad från den 
första punkten, är diskrimineringsförbudet i den andra punkten allmänt, och rör alltså 
inte endast mänskliga rättigheter utan alla former av diskriminering eller bestraffning.16 
I andra punkten räcker det inte att effekten är diskriminerande, utan diskrimineringen 
behöver vara riktad mot barnets föräldrar, vårdnadshavare eller familjemedlemmar 
för att anses olaglig. Ytterligare en skillnad från första punkten är att de skyddade 
kategorierna inte är kopplade till identitet som i den första punkten. I andra punkten 
är de skyddade kategorierna kopplade till de medborgerliga rättigheterna; ”ställning”, 
”verksamhet”, ”uttrycka åsikter eller tro” hos personer i barnets direkta närhet.17
I ANNAN SVENSK LAGSTIFTNING
Bestämmelser mot diskriminering finns förutom i barnkonventionen i Regeringsformen 
(1. Kap 2§), där ålder utgör en av diskrimineringsgrunderna. Skydd mot diskriminering 
finns även i 1 kapitlet 9§ (Regeringsformen), där anges att offentlig verksamhet 
ska beakta allas likhet inför lagen. Andra exempel på lagar där bestämmelser mot 
diskriminering finns är Kommunallagen (2 kap. 3§) och Diskrimineringslagen (2008:567).
När det gäller området diskriminering fyllde barnkonventionen en lucka i svensk 
lagstiftning när den inkorporerades. I svensk lagstiftning fanns inte tidigare ett skydd 
mot diskriminering och bestraffning på grund av föräldrars, familjemedlemmars eller 
vårdnadshavares ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro på det sätt som 
artikel 2.2 ger. 18 
13

---

DISKRIMINERING
upp, förändras och byts ut i en 
Enligt lagen ska arbetet med aktiva 
Det går att skilja på två former av 
verksamhet är viktigt för att värna 
åtgärder genomföras fortlöpande 
diskriminering, individuell och 
rättssäkerheten och därmed värna 
och åtgärderna ska tidsplaneras och 
strukturell diskriminering. Vid 
demokratin. 
genomföras så snart som möjligt 
individuell diskriminering blir en 
(Diskrimineringslag 3 kap. § 1-3).
individ aktivt diskriminerad av en 
Det är också viktigt att förstå att 
annan. Exempelvis ett fall där ett 
diskriminerande strukturer byggs 
Lagen beskriver alltså en process 
barn från en minoritetsgrupp inte 
och upprätthålls av människor och 
genom vilken en verksamhet ska 
blir behandlad på samma sätt som  
står inte utanför vår kontroll. Vill du 
bedriva ett förebyggande arbete mot 
barn i majoritetsposition av en 
förändra dem, så går det – men det 
diskriminering. Det är värt att notera 
handläggare för att handläggaren 
krävs mod och initiativ. 
att det inte står i lagen att vi ska 
hyser rasistiska åsikter. Vid 
undersöka om diskriminering sker i 
strukturell diskriminering är 
ARBETA MOT DISKRIMINERING
verksamheten, utan om det finns risk 
det regler, praxis, rutiner etc. 
för diskriminering eller om det finns 
som avsiktligt eller oavsiktligt är 
Artikel 2 är både en negativ och 
hinder för enskildas lika rättigheter. 
konstruerade på ett sådant sätt att 
en positiv rättighet. Negativ i den 
En risk kan exempelvis vara daterade 
de får diskriminerande effekter. 
mening att en stat ska respektera 
rutiner och riktlinjer, att personalen 
Diskrimineringen blir på så vis en 
alla barns rätt till sina rättigheter 
inte har tillräcklig kunskap om 
del av organisationens formella 
– i praktiken låta bli att göra saker 
barns levnadsförhållanden, att 
eller informella rutiner, och 
som har effekten att barn, oavsett 
verksamhetslokalerna saknar hiss 
diskrimineringen kan således ske 
identitet, inte får tillgång till sina 
eller att personalen i en verksamhet 
ganska omedvetet. Handläggare och 
rättigheter. Artikel 2 är också positiv 
har lagt sig till med ett beteende 
annan personal "lyder order" eller 
i och med att staten ska tillförsäkra 
som skulle kunna kränka barn i 
"gör som de alltid har gjort".
och vidta alla lämpliga åtgärder 
allmänhet eller vissa grupper av barn 
för att alla barn ska skyddas mot 
i synnerhet.
Det kan vara svårare att upptäcka 
diskriminering. I praktiken innebär 
diskriminering när den ligger 
det att kommunen måste vidta aktiva 
När riskerna undersöks behöver 
inbäddad i abstrakta strukturer 
åtgärder för att säkerställa att inget 
det också analyseras varför riskerna 
och omedvetna tankemönster. Det 
barn utsätts för direkt eller indirekt 
finns. Är det så att den som skulle 
betyder inte att den omedvetna 
diskriminering. 19
uppdatera riktlinjerna har slutat och 
diskrimineringen är mindre 
ingen annan fått uppdraget? Har 
allvarlig eller mindre olaglig än 
Diskrimineringslagen föreskriver 
verksamheten för lite pengar för att 
den medvetna. Om en kommun 
hur arbetet med aktiva åtgärder ska 
ha råd med kompetensutveckling? 
inte klarar av att stå upp för allas 
genomföras (3 kap.), men varken 
Inte förrän vi vet varför saker och 
– även barns – lika värde blir det 
diskrimineringslagen eller artikel 2 
ting är som de är kan vi sätta in 
i förlängningen svårt att kalla den 
i barnkonventionen föreskriver vilka 
rätt åtgärd, och för att veta om den 
kommunen för en demokratisk 
aktiva åtgärder som ska vidtas. Det 
åtgärd vi satte in faktiskt fungerade 
kommun. Regeringsformen som 
behöver verksamheten komma fram 
behöver vi utvärdera åtgärden. 
fastslår att: ”Den offentliga makten 
till på egen hand.
Kanske fungerade åtgärden jättebra 
ska utövas med respekt för alla 
och nu är det dags för ett nytt steg i 
människors lika värde […]” (1. 
Enligt diskrimineringslagen ska en 
arbetet? Eller kanske den fungerade 
Kap § 2). Att arbeta aktivt mot 
verksamhet bedriva ett förebyggande 
jättedåligt och ska skrotas? Det 
diskriminering är därför att arbeta 
och främjande arbete genom att:
kan vi inte veta utan att ha gjort en 
för demokratin.
utvärdering av åtgärden.
1.  Undersöka om det finns risker för 
För att rå på diskriminering, både 
diskriminering eller repressalier 
Det kan vara värt att påminna 
individuell och strukturell, behövs ett 
eller om det finns andra hinder 
sig om att det som kallas för 
gediget och ofta modigt analysarbete. 
för enskildas lika rättigheter och 
positiv särbehandling inte är 
Att våga se vilka rasistiska, sexistiska, 
möjligheter i verksamheten.
diskriminering.20  Säg att ni i 
ålderistiska, fobiska och förtryckande 
2.  Analysera orsaker till upptäckta 
er undersökning och analys har 
föreställningar du själv och den 
risker och hinder.
kommit fram till att barn på grund 
organisation du arbetar för bär 
av sin könsidentitet löper risk att 
på och medvetet eller omedvetet 
3.  Vidta de förebyggande och 
bli diskriminerade i er verksamhet, 
reproducerar kan vara svårt och 
främjande åtgärder som skäligen 
då finns det ingenting som hindrar 
göra ont. Att kritiskt granska de 
kan krävas.
er från att satsa extra resurser på 
strukturer som kontinuerligt byggs 
4.  Följa upp och utvärdera arbetet.
dessa barn, även om effekten blir att 
14

---

lite mindre resurser satsas på andra 
Varken diskrimineringslagen 
förverkliga idén om alla människors 
barn. Det viktiga är att resultatet blir 
eller artikel 2 i barnkonventionen 
inneboende värde – det är det ni 
jämlikt, och för att det ska bli jämlikt 
syftar till att ge en grupp mer 
arbetar med när ni arbetar med 
mellan barn behöver vi ibland göra 
makt än någon annan. Syftet är 
artikel 2.
olika – eftersom olika individer har 
att demokratisera makten, att göra 
olika behov. 
vårt samhälle mer jämlikt och att 
Vi har olika förutsättningar
Sammanfattningsvis
 
»
Artikel 2 fastslår att inget barn 
»  Man brukar säga att det finns två 
missgynnad grupp för att denna 
får berövas sina mänskliga 
typer av diskriminering: individuell 
grupp ska bli jämlik majoriteten.
rättigheter. Enligt artikeln spelar 
och strukturell diskriminering. 
det ingen roll om diskrimineringen 
Individuell diskriminering innebär 
 
»
Diskrimineringslagen föreskriver 
är medveten eller inte, utan det 
att en individ diskrimineras genom 
att verksamheter ska vidta aktiva 
är effekterna av ett beteende, 
en medarbetares beteende. Till 
åtgärder mot diskriminering. 
Enligt lagen ska arbetet med 
beslut, förändring etc. som är 
exempel att en medarbetare 
aktiva åtgärder genomföras 
intressant i sammanhanget. 
inte ger individen bra service 
på grund av hens hudfärg. 
fortlöpande och åtgärderna 
Artikel 2 skyddar även barnet mot 
Strukturell diskriminering sker när 
ska tidsplanernas och 
indirekt diskriminering via barnets 
strukturerna i samhället eller i en 
genomföras så snart som möjligt 
vårdnadshavare. 
organisation är uppbyggda på så 
(Diskrimineringslag 3 kap. § 1-3).
 
vis att de avsiktligt eller oavsiktligt 
»
Skydd mot diskriminering finns 
missgynnar vissa grupper av 
 
»
För att rå på diskriminering är 
förutom i barnkonventionen 
människor. 
det nödvändigt att våga se sina 
i Regeringsformen (1.kap 2§), 
egna fördomar och våga analysera 
Diskrimineringslagen (2008:567) 
»  Positiv särbehandling innebär att 
sitt eget och sin organisations 
och Kommunallagen (2.kap 3§).
man satsar mer resurser på en 
beteenden och praxis. 
15 15

---

ÖVNING
Prata om  
diskriminering!
Dessa diskussionsfrågor kan fungera som en grund för att börja prata om hur ni arbetar med 
eller kan börja arbeta med artikel 2 i er verksamhet. Diskutera dem i grupp eller reflektera 
över dem enskilt.
 
» Vad betyder de olika diskrimineringsgrunderna 
 
» Kan barn tillgodogöra sig den information som vi 
(både i artikel 2 och i diskrimineringslagen) i vår 
i vår verksamhet kommunicerar till allmänheten? 
verksamhet?
Finns det några barn som informationen inte 
når?
 
» Finns det risk för att barn behandlas olika i vår 
verksamhet? 
 
» Vilka barn visar de bilder som vi använder i våra 
kommunikationsmaterial? Är barnen på bilderna 
 
» Hur brukar vi resonera när vi fördelar resurser i 
lika de barn som lever i vår kommun och som 
vår verksamhet? På vilket sätt arbetar vi för att 
besöker vår verksamhet?
fördelningen ska bli jämlik?
 
» Vilken lagstiftning tycker vi är viktigast för oss 
 
» Finns det grupper av barn som vi inte hör? Varför 
i vår verksamhet? Varför tycker vi att just de 
i så fall?
lagarna är viktigast?
16

---

17

---

ARTIKEL 3  
Barnets bästa 
1.  Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller 
privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa 
myndigheter eller lagstiftande organ, ska i första hand beaktas vad som 
bedöms vara barnets bästa.
2.  Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och 
sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen 
till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, 
vårdnadshavare eller andra personer som har juridiskt ansvar för barnet, 
och ska för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder och 
administrativa åtgärder.
3.  Konventionsstaterna ska säkerställa att institutioner, tjänster och 
inrättningar som ansvarar för omvårdnad eller skydd av barn uppfyller 
av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, 
hälsa, personalens antal och lämplighet samt behörig tillsyn.
ARTIKEL 3 är kanske barnkonventionens mest kända artikel, och utgör ett 
tolkningsverktyg för övriga artiklar genom formuleringen ”i alla åtgärder som 
rör barn”.21  Vilka åtgärder som rör barn ska tolkas brett, det handlar både om 
åtgärder som direkt rör barn och åtgärder som indirekt rör barn. I artikel tre 
används också ordet ”barn” i obestämd form, tillskillnad från andra artiklar 
där ordets bestämda form används (”barnet”). Detta innebär att det inte bara 
är i åtgärder rörande det enskilda barnets bästa som en bedömning ska göras, 
utan också när det handlar om grupper av barn och barn i allmänhet.22  
Artikel 3 består av tre punkter: i första punkten återfinns formuleringen ”i 
första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa”. Att i första hand 
beakta vad som bedöms vara barnets bästa betyder att principen ska 
balanseras i förhållande till andra intressen och rättigheter.23  För att kunna 
göra en sådan bedömning måste man först genom en utredning ha tagit 
reda på vad som är barnets bästa, och sedan väga barnets intresse av att få 
sitt bästa vägt mot andra intressen. 
Det är dock viktigt att förstå att artikel 3 aldrig kan trumfa en annan artikel.24  
Exempelvis kan vi aldrig på laglig väg argumentera att det skulle vara bäst för 
ett barn att inte få utbildning. Det skulle gå emot artikel 28. Däremot är artikel 
3 viktig i en utredning för att komma fram till vilken typ av utbildningsinsats 
som skulle vara bäst för barnet.
Första punkten fastslår också att det inte bara är offentlig verksamhet som 
ska ta hänsyn till barnets bästa; privata välfärdsinstitutioner ska regleras av 
det allmänna på ett sådant sätt att artikel 3 uppfylls.
18

---

I andra punkten går att utläsa att det är staten som har det yttersta ansvaret 
för barnets välfärd. Staten kan ta över ansvaret för barnet först om barnets 
vårdnadshavare har brustit i sin omvårdnad av barnet. Familjen skrivs fram i 
barnkonventionen som den centrala delen i barnets liv i artikel 5. En stat kan 
alltså inte ta över ansvaret för ett barn lättvindigt.25 
Tredje punkten fastslår att det allmänna har skyldighet att se till att privata 
och offentliga aktörer som på något sätt vårdar barn följer de regler som 
fastställts vad det gäller hälsa, säkerhet, personalantal och ”lämplighet samt 
behörig tillsyn”.26 
I ANNAN SVENSK LAGSTIFTNING
Artikel 3 finns transformerad i flera svenska lagar. Exempelvis i 
Socialtjänstlagen 1 kap. 2§ första stycket och i Hälso- och sjukvårdslagen 
5 kap. 6§ finns formuleringen att barnets bästa särskilt ska beaktas. I 
skollagen, 1 kap. 10 §, står att barnets bästa ska vara utgångspunkt. Dessa 
bestämmelser har utformats mot bakgrund av artikel 3, detta anges i 
förarbetena till lagarna.27  
Det finns även lagar kopplade till barnets bästa som går längre än 
barnkonventionen, vilket är helt i sin ordning, eftersom barnkonventionen 
utgör en miniminivå enligt artikel 41. Stater får stifta lagar som ger barn 
mer långtgående rättigheter än de som står i barnkonventionen. Det är 
alltså inget problem för oss som kommun att göra mer än vad som står i 
barnkonventionen, vi får dock inte göra mindre.
Exempel på lagar som ger mer långtgående rättigheter än barnkonventionen 
är 1 kap. 2§ andra stycket socialtjänstlagen och i lagen om vård av unga 
1 §, där det fastslås att barnets bästa inte bara ska beaktas utan ska vara 
avgörande.
Även i lagstiftning där barnets bästa inte är ett intresse som nämns explicit, 
ska rättstillämparen beakta barnets bästa utifrån det manöverutrymme som 
ges i lagstiftningen. Alltså, även om det inte står tydligt i en lag att barnets 
bästa ska beaktas, måste vi göra det, eftersom artikel 3 i barnkonventionen 
numera är svensk lag och har samma värde som andra lagar.
19 19

---

PRÖVNING AV BARNETS BÄSTA 
För att även odokumenterade beslut 
Härnösands kommuns modell för 
& BARNKONSEKVENSANALYS
ska vara rättssäkra är det viktigt 
barnkonsekvensanalys innehåller ett 
Att få sitt bästa beaktat är en 
att i verksamheterna få tillfälle 
antal olika frågor som du behöver 
rättighet som barnet har enligt 
att fortlöpande diskutera barnets 
besvara innan du slutligen gör en 
svensk lag. Att på ett seriöst och 
rättigheter, sin barnsyn, få uppdatera 
uttrycklig bedömning av barnets 
genomtänkt sätt beakta barnets 
sitt barnperspektiv och diskutera när 
bästa och motiverar hur du kom 
bästa är en rättssäkerhetsfråga. Det 
och hur odokumenterade beslut kan 
fram till den. 
ska vara tydligt vad som anses vara 
fattas och när beslut faktiskt behöver 
barnets bästa, hur vi kom fram 
dokumenteras utifrån artikel 3.1. 
Det är viktigt att komma 
till det och på vilket sätt det har 
Kunskap är en färskvara och vi gör 
ihåg att du ofta behöver 
beaktats i det beslut som fattas 
ständigt nya erfarenheter om vilka 
ha gjort en större eller 
löpande i verksamheter, i förslag som 
beslut som har varit mer eller mindre 
läggs fram för våra nämnder och i 
bra.
mindre utredning innan 
myndighetsutövning. Ofta behöver 
du på ett seriöst sätt kan 
barnets bästa utredas för att sedan 
BARNETS BÄSTA I ÅTGÄRDER 
besvara frågan om barnets 
kunna beaktas. Hur barnets bästa 
SOM RÖR BARN
bör beaktas beror dock lite på i vilka 
bästa. En utredning kan 
sammanhang bedömningen görs.
Vid de flesta andra åtgärder är det 
göras på flera olika sätt. 
dock nödvändigt att kommunen 
Barnperspektivet kan 
Den här vägledningen beskriver inte 
gör en strukturerad och uttrycklig 
bedömningar av barnets bästa vid 
bedömning av vad som är barnets 
integreras i den generella 
myndighetsutövning mot enskild. 
bästa, och även dokumenterar 
utredningen av ärendet, 
I det fall då verksamheten har 
den. Åtgärderna kan exempelvis 
eller så kan en särskild 
myndighetsutövning som riktar 
handla om budgetfrågor, om 
sig mot enskilda barn och redan 
policyförändringar, framtagandet 
utredning göras i ärendet 
inte har en befintlig rutin för hur 
av nya program, planer och i 
med särskilt fokus på 
bedömningar av barnets bästa ska 
frågor rörande omstrukturering 
barnperspektivet och barnets 
genomföras, kan stödmaterialet som 
av organisation och verksamhet.29  
bästa.
beskrivs i denna vägledning anpassas 
Om en strukturerad och uttrycklig 
 
och användas i verksamheten.
bedömning av barnets bästa inte 
görs inför åtgärder som rör barn, 
Det är också viktigt att komma ihåg 
kan åtgärden bli föremål för 
att ur ett barnrättsperspektiv, är det 
BARNETS BÄSTA I LÖPANDE 
oftast nödvändigt att barnet eller 
VERKSAMHET
laglighetsprövning och beslutet kan 
upphävas.30 
barnen själva har fått komma till 
Flera yrkesgrupper, till exempel 
tals (artikel 12) och att deras åsikter 
lärare, fritidspedagoger, fältarbetare, 
Din uppgift som tjänsteperson är att 
vägs in i bedömningen av hens eller 
bibliotekarier med flera, gör hela 
i sådana ärenden utreda, analysera 
deras bästa. Om du är osäker på 
tiden bedömningar om vad som är 
och göra ett ställningstagande i 
vilka frågor du kan behöva ställa dig 
barnets bästa och vidtar åtgärder 
frågan om vad som är barnets bästa. 
i en utredning om barnets bästa kan 
eller fattar beslut därefter. En lärare 
Du har också uppgiften att väga 
du använda dig av mallen som finns 
kanske gör en snabb bedömning att 
och balansera olika intressena i 
inlagd i kommunens 
det inte är det bästa för barnet att äta 
ärendet mot varandra, och göra en 
Microsoft 
en krita och hindrar således barnet 
bedömning av vilket intresse som 
Word. 
från att göra det. En fältarbetare 
du anser väger tyngst i en viss 
kanske fattar ett beslut om att det 
fråga. Det är dock inte du som 
inte är ungdomens bästa att fortsätta 
fattar beslutet, det gör nämnden, 
festen, och vidtar därför åtgärder så 
men du behöver skriva fram ett 
att ungdomen kan komma därifrån. 
tydligt underlag till nämnden så att 
Sådana beslut fattas ofta genom den 
de kan fatta ett klokt beslut.
enskilda personens kunskap och 
erfarenhet om barn och deras behov. 
BARNKONSEKVENSANALYS
Denna typ av kontinuerliga beslut 
behöver inte dokumenteras.28  Det 
Barnkonsekvensanalysen är den del 
betyder dock inte att man får bortse 
av prövningen där du analyserar 
från barnets rättigheter eller annan 
vilka konsekvenser ditt förslag till 
lagstiftning i sin yrkesutövning.
beslut kan få ur ett barnperspektiv. 
20

---

Nu följer en lite mer ingående beskrivning av de olika 
stegen i barnkonsekvensanalysen
Barnet
kommunens dataskyddsombud. Hen 
lusläsa varenda artikel, men du bör 
Till att börja med behöver du 
finns på kommunledningskontoret 
ha tagit ställning till om temat för 
fundera över om det ärende som du 
och kan hjälpa dig att tänka och 
den specifika artikeln på något sätt 
har framför dig rör barn. Rör ärendet 
resonera kring hur du kan göra dina 
är tillämpbart på det ärende du 
ett enskilt barn, en grupp av barn 
beskrivningar på ett korrekt sätt.
har framför dig och vilka effekter 
eller barn i allmänhet? Det här steget 
förslaget till beslut kan tänkas få. En 
är även väsentligt i din utredning 
Barn i allmänhet berörs när alla barn 
sammanfattning av alla artiklar hittar 
och i din analys. Beroende på hur 
berörs, oavsett deras identitet. Man 
du sist i den här vägledningen, på 
många barn ärendet berör kommer 
kan tänka att barn i allmänhet berörs 
sidan 34-35.
utredningen av barnets bästa att bli 
när alla medborgare i kommunen 
Även om barnkonventionen ska 
olika.
berörs eller om en åtgärd är särskilt 
inriktad på att få barn i allmänhet 
ses som en helhet, så kommer 
När ett enskilt barn berörs riktar 
att förändra sitt beteende eller göra 
förmodligen inte varje enskild 
sig beslutet mot ett enda barn. Om 
något särskilt.
artikel vara relevant i ditt ärende. 
du handlägger ett ärende som rör 
När du har blivit mer van vid 
ett enskilt barn behöver du vara 
Även om barnkonventionen är en 
barnkonventionen kommer du 
uppmärksam på sekretesslagen 
mycket bred lag som kan appliceras 
snabbt att se vilka artiklar som är 
och GDPR. Du får inte beskriva 
på de flesta frågor kommer det finnas 
relevanta i just det ärende som du 
barnet på ett detaljerat sätt så att 
ärenden där barnrättsperspektivet 
har framför dig.
hen riskeras att identifieras via 
inte är tillämpligt eller relevant. I 
Barnets perspektiv
barnkonsekvensanalysen. Din text 
fall då du bedömer att barn inte 
ska vara allmänt hållen och så 
berörs på ett sätt som är mycket 
För att kunna utröna vad som skulle 
anonym som möjligt.
indirekt behöver du inte göra 
kunna vara barnets bästa, behöver 
en barnkonsekvensanalys. Men 
du i de allra flesta fall veta vad som 
En grupp av barn kan exempelvis 
du behöver dock skriva in i din 
är barnets perspektiv på ärendet. 
vara en skolklass eller barn i social 
tjänsteskrivelse att du har gjort den 
Det är viktigt att komma ihåg att 
utsatthet. Det skulle även kunna 
bedömningen, och gärna något om 
barnkonventionen beskriver den 
tänkas vara barn som bekänner 
varför du gjort den bedömningen.
unika individens rättigheter. Barnet 
sig till en särskild religion eller 
talar alltså för sig själv, inte för alla 
som tillhör en minoritet. Artikel 
Effekter på barnets
barn i en grupp. Förutsatt att inte 
2 och diskrimineringslagen kan 
rättigheter
alla barn i den aktuella gruppen har 
fungera som ett stöd vid avgörande 
valt ut ett specifikt barn att vara 
om en särskild grupp påverkas 
I den här delen ska du noggrant 
företrädare för hela gruppen (läs 
särskilt av ett beslut. Där räknas 
fundera över vilka effekter ditt 
mer under artikel 12).Om ärendet 
flera identitetskategorier upp som 
förslag till beslut får på barnets 
rör ett enda barn, ja då behöver du 
ska tas extra hänsyn till. Även här 
möjligheter att få sina rättigheter 
klargöra vad det barnets åsikt är. Om 
är det viktigt att din beskrivning 
tillgodosedda.
ärendet rör en avgränsad grupp av 
är generell och anonym. Sociala 
barn, behöver du fundera över hur 
förhållanden eller uppgifter som 
Det är viktigt att komma ihåg att 
du ska klargöra vad de olika barnens 
ligger nära den privata sfären räknas 
barnkonventionens alla artiklar 
åsikter är. 
som skyddsvärda uppgifter, enligt 
hänger samman. Ofta kan barnets 
Integritetsskyddsmyndigheten.31  
möjlighet att få en rättighet 
Du behöver alltså fundera över hur 
Det ska inte gå att identifiera exakt 
tillgodosedd påverkas av utfallet av 
du ska få reda på barnens perspektiv 
vilka individer som ingår i gruppen. 
en annan.Det är därför viktigt att i 
i den aktuella gruppen, om det är 
början, när du fortfarande är obekant 
möjligt och vilken metod som kan 
Behöver du hjälp med att göra 
med barnkonventionens alla artiklar, 
passa för den specifika situationen. 
bedömningar om vad du kan skriva 
faktiskt tar dig tid att gå igenom 
Om gruppen av barn är för stor eller 
och inte i din analys, ska du kontakta 
dem. Med det sagt behöver du inte 
om frågan rör barn i allmänhet kan 
21

---

det vara svårt att på ett meningsfullt 
Intressekonflikter
styrkeförhållanden är viktig att 
sätt höra alla enskilda individer. Då 
reflektera kring. En ambition bör 
behöver du på ett lämpligt sätt ta 
I det här steget behöver du 
vara att inte omedvetet fatta beslut 
reda på vad ett representativt tvärsnitt 
reflektera över och beskriva de 
endast grundat på vem som har mest 
av barnen i kommunen tycker om 
intressekonflikter som finns i ärendet 
makt i en given situation, utan att 
frågan.32  Kanske uppkommer en 
du har framför dig. Intressekonflikter 
försöka värna samhället som helhet. 
situation där det är praktiskt omöjligt 
kan förekomma i frågor som rör 
Vad är mest bäst för de flesta?
att höra alla barn som berörs av ett 
barn, precis som de kan förekomma i 
visst ärende. Då behöver du och 
frågor som inte anses röra barn. 
Barnets bästa
dina kollegor fundera på vad som 
Det kan exempelvis finnas 
Utifrån den utredning som du gjort av 
är tillräckligt i det specifika fallet. 
motstridiga intressen mellan 
det aktuella ärendet och utifrån den 
Grundregeln är dock att alla barn ska 
olika barn, mellan barn och 
analys som du gjort av vilka effekter 
få möjlighet att höras.
vårdnadshavare, mellan barn 
och konsekvenser som beslutet kan 
Mer om barnets rätt till delaktighet 
och företagare, mellan barn och 
få ur ett barnperspektiv ska du göra 
kan du läsa i kapitlet om artikel 12.
kommunorganisationen, mellan 
ett uttryckligt ställningstagande om 
barn och hyresvärdar, mellan barn 
huruvida förslaget till beslut är i linje 
Vinster och risker
och vuxna, mellan barn och staten… 
med barnets bästa eller inte. För att 
Listan på intressekonflikter kan 
kunna göra det ställningstagandet 
När du har analyserat vilken effekt 
göras lång, och de kan förekomma 
behöver du såklart ha en idé om 
förslaget till beslut kan få på 
i olika hög grad i olika ärenden och 
vad du anser skulle vara den bästa 
barnets rättigheter och om det är 
i olika verksamheter. Det är viktigt 
lösningen för barnet.
samstämmigt med barnets perspektiv 
att intressekonflikterna klargörs 
på frågan, ska du fundera igenom 
och redovisas, eftersom det är viktig 
Hur tungt barnets bästa väger i 
om det finns särskilda vinster ur 
information för beslutsfattare och 
ärenden i allmänhet finns det tyvärr 
ett barnperspektiv om förslaget 
medborgare. Det behöver framgå i 
inget på förhand givet svar. Ofta 
genomförs. Med en vinst menas att 
analysen vilka andra intressen som 
beror det på sammanhanget och det 
förslaget till beslut ska ge en effekt 
ligger i vågskålen och hur barnets 
kan ibland läsas ut i annan lagtext 
för barnet eller barnen som gör att 
intresse bedöms i förhållande till dem.
hur tungt barnets bästa ska väga. 
deras situation kan antas bli bättre än 
I vissa fall ska barnets bästa vara 
vad det varit innan.
Som nämndes ovan innebär att 
avgörande (1 kap. 2§ andra stycket 
”i första hand beakta vad som 
socialtjänstlagen) och då finns det 
Du ska också fundera igenom om 
bedöms vara barnets bästa” betyder 
inga andra intressen som väger 
det finns särskilda risker. Då ska du 
att principen ska balanseras i 
tyngre.
fokusera på effekter av förslaget som 
förhållande till andra intressen och 
skulle kunna vara särskilt dåliga eller 
rättigheter.33  Det betyder att det 
I fall där det inte finns någon 
till och med farliga för barn.
finns utrymme för att fatta beslut i 
vägledning att hämta från andra 
lagtexter blir det upp till dig som 
Hållbarhet
strid med barnets bästa, om det finns 
goda skäl för det, om det finns andra 
rättstillämpare att göra bedömningen 
Är förslaget till beslut hållbart 
intressen som väger tyngre.
av hur tungt barnets bästa bör väga 
över tid? Om till exempel två 
i det aktuella ärendet. Bedömningen 
skolor kommer att slås samman 
Det är dock viktigt att 
får inte vara godtycklig, du måste ha 
och eleverna behöver flytta på 
bedömningarna om vems intresse 
fog för din bedömning. Du måste 
sig, behöver du fundera över om 
som väger tyngst inte görs 
alltså ha gjort en seriös utredning av 
den lösningen kommer att hålla 
slentrianmässigt. Som nämndes 
barnets bästa innan du fattar beslut.
tillräckligt länge för att den stress 
i första kapitlet saknar barn 
och osäkerhet som elever utsätts för 
rättshabilitet och rösträtt, vilket gör 
Vad du anser att barnets bästa är och 
ska anses försvarbar. 
att deras möjligheter att överklaga 
din åsikt om huruvida det aktuella 
beslut är liten och beroende av de 
beslutet är till hennes bästa eller inte 
Här behöver du alltså tänka ett 
vuxna i deras närhet. De kan inte 
ska du beskriva i din motivering till 
varv kring hållbarheten av beslutet. 
heller rösta bort en politik som de är 
ditt ställningstagande. Tänk på att 
Om beslutets effekter kommer att 
missnöjda med. Barn är inte heller 
du noggrant och begripligt redogör 
vara bestående kan beslutet anses 
ekonomiskt lönsamma på samma 
för varför du gör de bedömningar 
vara hållbart över tid. Om ni snart 
sätt som till exempel ett företag kan 
du gör. En rad eller två kommer 
kommer behöva fatta ett nytt beslut 
vara. Barn kan alltså inte hävda sina 
förmodligen inte att räcka. Du måste 
i samma ärende kan det inte anses 
intressen på samma sätt som andra 
förklara på ett sådant sätt att även 
vara hållbart över tid.
intressenter. Den ojämlikheten i 
andra personer förstår hur du har 
22

---

kommit fram till det du har kommit 
beskriva dem så tydligt som möjligt 
kopplade till det aktuella ärendet, det 
fram till. 
för beslutsfattarna, annars blir det 
är inte ett tröstpris. Dessa åtgärder 
svårt för dem att fatta kloka beslut.
ska vara kopplade till det aktuella 
Om ditt förslag till beslut är i linje 
ärendet, för att minska den negativa 
med barnets bästa är det naturligtvis 
Kompensatoriska åtgärder
påverkan barnet utsätts för. 
det bästa. Men dina beslut måste inte 
I de fall barnets bästa inte 
alltid gå i linje med barnets bästa, 
väger tyngst kan det finnas 
Det finns dock ingen juridisk 
och du ska varken be om ursäkt för 
anledning för förvaltningen att 
skyldighet för förvaltningen att vidta 
eller försköna omständigheterna 
vidta kompensatoriska åtgärder. 
kompensatoriska åtgärder, utan de 
kring ditt förslag till beslut. Du ska 
Kompensatoriska åtgärder ska vara 
vidtas utifrån den goda viljan. 34 
Sammanfattningsvis
 
»
Artikel 3 fastslår att barnets bästa 
bästa måste utredas innan en 
 
»
Härnösands kommun har en 
ska beaktas ”i alla åtgärder som 
intresseavvägning kan göras.
modell för barnkonsekvensanalys. 
rör barn”. Det ska tolkas brett och 
Den innehåller ett antal olika 
innefattar åtgärder som rör barn 
»  Du ska alltid beakta barnets bästa 
frågor som du behöver besvara 
både direkt och indirekt. Med 
utifrån det manöverutrymme som 
innan du slutligen gör en 
”barn” menar man i artikel 3 både 
lagstiftningen ger. Alltså, även om 
uttrycklig bedömning av barnets 
enskilda barn, grupper av barn 
det inte står tydligt i en lag att 
bästa och motiverar hur du kom 
och barn i allmänhet. 
barnets bästa ska beaktas, måste 
fram till den. Mallen hittar du 
 
»
Barnets bästa (hennes intresse) 
du göra det, eftersom artikel 3 
i Word, DOÄ och EDP Vision. 
ska enligt artikel 3 vägas mot 
i barnkonventionen numera är 
Instruktioner för hur du använder 
andra intressen i det aktuella 
svensk lag och har samma värde 
mallen hittar du ovan i den här 
ärendet. Vad som är barnets 
som andra lagar.
vägledningen.
23 23

---

ARTIKEL 6  
Liv, överlevnad & utveckling 
1.  Konventionsstaterna erkänner varje barns inneboende rätt till livet.
2.  Konventionsstaterna ska till det yttersta av sin förmåga säkerställa 
barnets överlevnad och utveckling.
I ARTIKEL 6 blir innebörden av att barnkonventionen är ”hel och odelbar” som 
tydligast. Artikel 6 kan sägas sammanfatta syftet med barnkonventionen: att 
barn ska få leva, överleva och utvecklas. 
Barnets inneboende rätt till livet är en så kallad negativ rättighet. Det betyder 
att staten inte får beröva något barn dess liv.35  Idén om rätten till liv skapades 
inte i och med att barnkonventionen skrevs, utan kan härledas till de så 
kallade naturlagar som formulerades under upplysningstiden.36  Idén att varje 
människa har rätt till sitt eget liv är alltså långt äldre än barnkonventionen och 
finns även i konventionen om politiska och medborgerliga rättigheter, artikel 
6.1.37 
I den andra punkten uttrycks en så kallad positiv rättighet. Det betyder att 
barnet har rätt till något – i det här fallet att kunna överleva och utvecklas. 
Staten ska till ”det yttersta av sin förmåga” se till att barnet når vuxen ålder. 
För att barnet ska kunna utvecklas och ha en framtid måste staten vidta aktiva 
och förebyggande åtgärder.38  
I ANNAN SVENSK LAGSTIFTNING
Rätten till liv är en grundläggande princip i den svenska rättsordningen 
och finns fastslagen i Europakonventionen som är inkorporerad i den 
svenska grundlagen (RF 2 kap. § 19). Det framgår även av regeringsformen 
att det allmänna särskilt ska verka för social omsorg, trygghet och goda 
förutsättningar för hälsa (RF 1 kap. § 2). 
Barnets rätt att leva, överleva och utvecklas är alltså grundläggande inom 
rättsordningen, och regleras även i andra lagar. Exempelvis genom de 
bestämmelser inom socialtjänstlagen som gör samhället skyldigt att se till att 
barn får växa upp under trygga förhållanden.39  Ett annat exempel är lagen 
om skydd mot olyckor (2003:778) som syftar till att skydda enskilda – alltså 
även barn – mot olyckor. Ytterligare ett exempel på en lag som kan anses höra 
samman med artikel 6 är bibliotekslagen (2013:801). Där framgår det av § 8 att 
barn och ungdomar ska ägnas särskild uppmärksamhet för att främja deras 
språkutveckling. Att ha ett språk är en viktig del för att kunna utvecklas och 
leva ett gott liv. 
24

---

SAMARBETA FÖR BARNETS 
samverkan med andra aktörer, och 
ni ska göra om ni upptäcker eller 
ÖVERLEVNAD OCH  
vilka artiklar som en verksamhet är 
misstänker att ett barn far illa och vet 
UTVECKLING
direkt ansvarig för att uppfylla. 
ni hur ni ska gå till väga för att i ett 
Som nämndes ovan ska en stat 
sådant fall göra en orosanmälan till 
vidta aktiva och förebyggande 
Det finns sådant som relaterar till 
socialtjänsten?
ett barns rätt till liv, överlevnad och 
åtgärder för att varje barn ska kunna 
utveckling som din förvaltning eller 
leva, överleva och utvecklas. FNs 
Ju mer ni arbetar med 
verksamhet kanske inte är direkt 
Barnrättskommitté menar att ordet 
barnkonventionen, desto fler 
ansvarig för, men där ni genom 
”utveckling” ska tolkas i dess vidaste 
områden kommer ni förmodligen 
samverkan med andra verksamheter 
bemärkelse, att det innefattar barnets 
upptäcka där ni i er verksamhet inte 
kan göra skillnad för barnet. 
”fysiska, mentala, andliga, moraliska, 
bär hela ansvaret, men bär en del av 
psykologiska och sociala utveckling” 
Ett typexempel är om ni i er 
det. Alla kommunens verksamheter 
och att ”genomförandeåtgärderna 
verksamhet träffar ett barn som 
påverkar varandra, och vad ni gör 
ska syfta till att uppnå bästa möjliga 
ni misstänker eller får veta far 
i er verksamhet kan få effekter på 
utveckling för alla barn”.40  Vad dessa 
illa. Enligt socialtjänstlagen (14 
andra verksamheters möjligheter 
åtgärder bör bestå av konkretiseras i 
kap. 1 c §) bör allmänheten göra 
att fullfölja sina barnrättsuppdrag. 
konventionens övriga artiklar. Därför 
orosanmälan vid misstanke om 
För att kommunen som helhet och 
är det viktigt att läsa och begrunda 
att ett barn far illa, och för vissa 
er förvaltning ska ha ett fullgott 
hela konventionen för att klargöra 
yrkesgrupper och verksamheter finns 
barnrättsarbete kommer ni att 
vilka artiklar som en verksamhet 
en anmälningsskyldighet (14. Kap. 
behöva samverka både internt och 
kan hjälpa till att uppfylla genom 
SoL). Vet ni i er verksamhet vad 
externt.
Sammanfattningsvis
 
»
Artikel 6 kan sägas sammanfatta 
fastslagen i Europakonventionen 
enskild verksamhet. I de fallen 
barnkonventionens syfte: att 
som är inkorporerad i den 
måste verksamheterna genom 
barn ska få leva, överleva och 
svenska grundlagen (RF 2 kap. § 
samverkan hjälpas åt uppfylla 
utvecklas. Hur överlevnaden 
19). 
rättigheten.
och utvecklingen ska te sig 
konkretiseras i konventionens 
»  Olika verksamheter har olika 
 
»
För att kommunen som helhet 
övriga artiklar.
rättigheter att uppfylla. Man 
har olika uppdrag i att värna 
och er förvaltning ska ha ett 
 
»
Rätten till liv är en grundläggande 
barnets liv, överlevnad och 
fullgott barnrättsarbete kommer 
princip i den svenska 
utveckling. Det finns dock flera 
ni att behöva samverka både 
rättsordningen och finns 
rättigheter som inte ”ägs” av en 
internt och externt.
25 25

---

ÖVNING
Vad kan vår  
verksamhet 
göra?
Dessa diskussionsfrågor kan fungera som en grund för att börja prata om hur ni arbetar med 
eller kan börja arbeta med artikel 6 i er verksamhet. Diskutera dem i grupp eller reflektera 
över dem enskilt.
 
» Vilka artiklar i barnkonventionen kan er 
 
» Hur skulle ni kunna börja samarbeta med andra 
verksamhet direkt arbeta med?
verksamheter för att göra livet bättre och 
enklare för barn Härnösands kommun?
 
» Vilka artiklar i barnkonventionen delar ni med 
andra kommunala verksamheter?
26

---

27

---

ARTIKEL 12  
Åsiktsfrihet och rätten att 
bli hörd 
1.  Konventionsstaterna ska tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda 
egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. 
Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder 
och mognad.
2.  För detta ändamål ska barnet, i alla domstolsförfaranden och 
administrativa förfaranden som rör barnet, särskilt beredas möjlighet 
att höras, antingen direkt eller genom en företrädare eller ett lämpligt 
organ och på ett sätt som är förenligt med nationella procedurregler.
ARTIKEL 12 ger barnet rätt att bli hörd. Liksom artikel 3 innehåller artikel 12 
formuleringen ”i alla frågor som rör barnet”, vilket gör att konventionens 
övriga artiklar behöver tolkas utifrån artikel 12. 41 
Rätten att bli hörd ska inte blandas samman med artikel 13, rätten till 
yttrandefrihet. Artikel 12 är nämligen en positiv rättighet som kräver ett aktivt 
agerande från det allmänna, medan artikel 13 är en negativ rättighet genom 
att det allmänna åtar sig att inte blanda sig i när barnet söker, tar emot eller 
sprider information och åsikter.42 
Första punkten i artikel 12 fastslår att det allmänna ska ”tillförsäkra” barnet 
”som är i stånd att bilda en åsikt” möjligheten att få göra dessa kända i alla 
frågor som rör hen. Exakt hur det allmänna ska tillförsäkra att barnet får 
möjlighet att göra detta fastslår inte artikeln, men det framgår av artikeln att 
barnet ska få uttrycka sina egna åsikter fritt och få dem beaktade. Artikeln 
föreskriver heller ingen metod för att ta reda på vilket sätt barnet är ”i stånd” 
att bilda en egen åsikt.
FNs barnrättskommitté menar att det allmänna inte ska utgå från att ett barn 
inte kan bilda en egen åsikt. I största möjliga utsträckning ska det allmänna 
bedöma barnets kapacitet att bilda en egen åsikt utan att lägga bevisbördan 
på barnet – barnet ska alltså inte behöva bevisa huruvida hen är ”i stånd” att 
bilda egna åsikter eller inte. Det kan vara värt att komma ihåg att det inte är 
samma sak att ha svårt för att uttrycka sin åsikt, som att inte vara ”i stånd” att 
bilda en.43  Bara för att det kan anses vara svårt att klarlägga någons åsikt om 
något, betyder inte det att det allmänna har tillåtelse att låta bli att försöka.
I andra ledet i första punkten framgår det dock att barnets åsikter ska 
tillmätas betydelse utifrån hur gammalt och moget barnet är. Här bryts 
en objektiv parameter (ålder) mot en subjektiv (mognad). Enligt FNs 
barnrättskommitté får inte enbart ålder avgöra vikten av ett barns åsikter, 
eftersom barn kan vara olika mogna vid olika ålder. Mognad, enligt kommittén, 
avser förmågan att förstå och bedöma konsekvenser av en särskild fråga.44  
28

---

Mognad och ålder måste, enligt kommittén, bedömas i varje enskilt fall – det 
är alltså inte förenligt med barnkonventionen att sätta upp åldersgränser eller 
liknande för när ett barns åsikter ska beaktas i en offentlig verksamhet. Det är 
alltså inte tillåtet att säga att vi alltid lyssnar på 16-åringar, men att 8-åringar 
är för omogna. En ny bedömning av mognad måste alltså göras i varje enskilt 
fall, oavsett barnets ålder. Det är alltså upp till den enskilda handläggaren att 
bedöma på vilket sätt barnets ålder och mognad ska ge någon begränsning på 
hur barnets åsikter ska beaktas.
Andra punkten handlar om att barnets åsikter ska höras i domstols- och 
administrativa förfaranden och hur detta kan ske. Barnet behöver enligt 
artikeln inte höras direkt i sådana förfaranden, utan kan höras genom en 
”företrädare eller lämpligt organ”. Enligt FNs barnrättskommitté kan ett 
lämpligt organ vara exempelvis en förälder, advokat eller socialsekreterare.45  
Det är dock viktigt att understryka att företrädaren har i uppdrag att endast 
kommunicera barnets åsikter, inte att göra en bedömning av barnets 
bästa.46  Det är barnets åsikt som ska framföras av företrädaren och inte en 
analys av åsikten. Det är också viktigt att företrädaren faktiskt företräder 
barnet och inte andra personers intressen, så som exempelvis föräldrarnas, 
organisationers eller institutioners intressen.47  Barnets intresse är hennes 
eget.
I ANNAN SVENSK LAGSTIFTNING
Barn som är folkbokförda i en kommun har liksom andra medborgare i 
kommunen rätt att väcka medborgarförslag enligt 8 kap. 1 § kommunallagen. 
Kommunallagen föreskriver även kommuner en skyldighet att verka för att 
samråd sker med dem som brukar deras tjänster (8 kap. 3 § kommunallagen). 
Eftersom barn är brukare av kommunala tjänster är det därför nödvändigt att 
kommunen även samråder med barn.
Även i verksamhetsspecifik lagstiftning finns bestämmelser att barns åsikter 
ska inhämtas och beaktas. Exempelvis i 1 kap. 10 § andra stycket skollagen 
finns artikel 12 transformerad och även i 8 § andra stycket LSS. Även i 
socialtjänstlagen (11 kap. 10 §) finns bestämmelser om att barnet ska ges 
möjlighet att framföra sina åsikter och om hen inte kan göra det ska barnets 
inställning klarläggas på annat sätt. Paragrafen ger även barn som har fyllt 15 år 
rätten att föra sin egen talan i domstol.
Ofredande och hets mot folkgrupp är – precis som för vuxna – förbjudet för 
barn. I svensk lagstiftning finns det i övrigt sällan lagstadgade hinder för barn 
att uttrycka sina åsikter.
29 29

---

ARBETA FÖR DELAKTIGHET
området kan du alltid be biblioteket 
att uttrycka sina åsikter.  Det är 
Artikel 12 handlar om det enskilda 
om hjälp.
dock bara de enskilda barnen i 
barnets individuella åsikt. Det är fritt 
det specifika ungdomsrådet som 
Är du ovan vid att arbeta med barn 
för barnet att uttrycka sina åsikter. 
uttrycker sina åsikter och inte alla 
kan de metoder som finns upplevas 
Det är alltså inget tvång. Om inte 
barn i kommunen. Även ett barn 
som mycket tidskrävande, men 
barnet vill uttrycka sina åsikter, så 
som inte sitter med i ett eventuellt 
egentligen är metoderna för att 
behöver hen inte göra det. Men 
ungdomsråd måste ha möjlighet att 
höra barn inte mer tidskrävande 
för att artikel 12 ska anses uppfylld 
uttrycka sin individuella åsikt. Om 
än de som finns för att höra vuxna. 
behöver det finnas en verklig 
ungdomsrådet är demokratiskt valt 
möjlighet för barnet att uttrycka sin 
Perspektivet är dock annorlunda. För 
av barnen i en kommun, och därmed 
åsikt om hen skulle vilja det och få 
att höra barn behöver du anlägga ett 
kan sägas representera barnen, räcker 
den beaktad. Inget barn får direkt 
barnperspektiv på processen, och det 
det dock att inhämta ungdomsrådets 
eller indirekt diskrimineras från 
perspektivskiftet kan upplevas som 
åsikter. 49
möjligheten att göra sin åsikt känd.
svårt.
48 
Vuxna har definitionsmakten
Verksamheterna behöver därför ha 
Det finns nämligen några specifika 
möjlighet: 
omständigheter som omger 
Idén om att den som har uppnått en 
barndomen som är lätta att fastna 
viss ålder vet bäst är grundmurad i 
 
» att ta emot barns åsikter och 
i när du ska byta perspektiv. Dessa 
vårt samhälle, och leder inte sällan 
synpunkter.
kan göra det svårt att ens börja 
till att personer som inte har den 
försöka ta reda på vad barnet tycker 
”rätta” åldern diskrimineras. Det 
 
» att beakta de åsikter som 
i olika frågor. Det är därför viktigt 
gäller både de personer som vi i 
barnet ger uttryck för. 
att vara uppmärksam på de här 
vardagligt tal kallar för ”barn” och 
 
omständigheterna när barn ska 
» att återkoppla till barnet om 
de som vi kallar för ”äldre”. Barn ses 
hur hens åsikter tillvaratogs, 
höras, eftersom de lätt sätter käppar 
ofta som oskuldsfulla och sköra i vår 
om de ledde till någon åtgärd 
i hjulet.
kultur, men även som oberäkneliga, 
eller om det beslutats att inte 
känslostyrda och opålitliga. Dessa 
vidta några åtgärder.
Barn är individer
föreställningar leder inte sällan till 
att barn medvetet eller omedvetet 
En förutsättning för att barn ska 
Det finns en tendens att tänka att 
”skyddas” från olika processer 
uttrycka sina åsikter i frågor som 
alla barn är likadana, att om du har 
(eftersom de ses som sköra) eller 
rör dem är att de vet om att de kan 
talat med ett barn så har du talat 
utesluts ur processer (eftersom de ses 
göra det och hur strukturerna för 
med alla. Så är naturligtvis inte fallet. 
som oberäkneliga). 50 
det ser ut. Därför är det viktigt att 
Ett barn kan inte representera alla 
barn får information om att de har 
barn, lika lite som en vuxen kan 
När barn väl får komma till tals finns 
rätt och kan lämna sina åsikter till 
representera alla vuxna. Vi frågar inte 
det en risk att den vuxna omedvetet 
verksamheten, och hur de går till 
en slumpmässigt utvald vuxen på 
väljer att tolka barns åsikter på 
väga för att göra det. Det räcker 
stan om något, och sen hävdar att vi 
ett sätt som passar den vuxnas 
alltså inte med att barn i teorin skulle 
vet vad alla vuxna i hela kommunen 
förutfattade meningar. 51 Inte för att 
kunna använda samma system som 
tycker i frågan. Samma krav på 
den vuxna nödvändigtvis tycker illa 
vuxna använder för att kommunicera 
urval och representativitet vi har 
om barn eller inte vill arbeta med 
sina åsikter till kommunen. 
när vuxnas åsikter undersöks gäller 
barnperspektivet; utan för att den är 
Systemen behöver vara anpassade så 
för undersökning av barns åsikter. 
ovan vid att lyssna till och ta tillvara 
att barnet förstår hur hen ska gå till 
Därför är det viktigt att försäkra 
på barnets perspektiv. När du ska till 
väga för att använda det.
sig om att när du undersöker barns 
att göra barn delaktiga behöver du 
åsikter i en fråga, att du frågar en 
alltså fråga dig hur dina fördomar 
Det finns utmaningar i att beakta 
mångfald av barn. Då kan det också 
mot barn ser ut och hur du ska gå 
barnets åsikter, och det har 
vara nödvändigt att använda en 
till väga för att undvika att göra en 
oftast inte att göra med att det 
mångfald av metoder, eftersom olika 
stereotyp och reflexmässig tolkning 
saknas metoder för att höra och 
metoder passar olika barn.
av det barnet säger.
sammanställa åsikterna. Det finns 
nämligen en uppsjö av metoder 
Ofta hänvisas du till ungdomsråd 
Att ta tillvara på barns åsikter 
för att höra barn och litteraturen 
och liknande när det talas om barns 
handlar alltså till mångt och mycket 
på området är omfattande. Om du 
rätt att uttrycka sina åsikter. I ett 
om att byta perspektiv och genom 
behöver hjälp att hitta litteratur på 
ungdomsråd får ju barnen tillfälle 
det avsäga sig makt. Innan du aktivt 
30

---

börjar samla in barns åsikter om 
att få höras och vara delaktiga i 
dem delaktiga när de ”gamla” barnen 
någon fråga behöver du därför fråga 
samhället från andra grupper som 
har växt ur barndomen.
dig om du är beredd att avsäga 
har kämpat för samma sak.
dig en del av din makt och om du 
Denna barndomens förgänglighet 
verkligen vill ha fler perspektiv på 
Barn behöver kontinuerligt 
och barns relativa okunskap om 
den aktuella frågan? Är svaren nej – 
inkluderas i delaktighetsprocesser 
hur de kan och får vara delaktiga, 
du vill varken lämna från dig makt 
för att få chansen att lära sig hur 
gör att det kan upplevas som ett 
en kan vara delaktig och vad det 
sisyfosarbete att gång på gång 
eller byta perspektiv – då ska du inte 
kan innebära. De mentorer (andra 
involvera nya barn i olika processer. 
heller aktivt be barn (eller någon 
barn) som nya barn kan lära sig av 
Men, faktum är att barn som får 
annan) om deras åsikt.
slussas kontinuerligt ut ur forum 
chansen att vara delaktiga och får 
för barn när de blir myndiga. Den 
lära sig hur delaktighet kan te sig 
Barn blir vuxna
gemensamma kunskapen som 
– och kanske till och med löna sig 
barn kan skapa om sin förmåga 
– har en större kunskapsbank om 
Barndomen varar inte för evigt. 
att påverka sin omgivning och de 
delaktighet när de når vuxenlivet. 
Att vara barn är alltså en temporär 
vägar som finns tillgängliga för dem 
Det bäddar för en mer vital och 
identitet, till skillnad från andra 
riskerar att försvinna i och med detta. 
stark demokrati, och för individer 
identitetsmarkörer som är mer fasta. 
Vuxna måste kontinuerligt skapa nya 
med större självkänsla och trygghet i 
Detta skiljer barn som kämpar för 
relationer med nya barn och göra 
framtiden.
Sammanfattningsvis
 
»
Artikel 12 ger barnet rätt att 
»  Ett barn kan inte representera alla 
Barndomen är förgänglig och nya 
uttrycka sina åsikter i alla frågor 
barn, lika lite som en vuxen kan 
barn tillkommer och försvinner 
som rör hen. Kommunen ska 
representera alla vuxna. 
ständigt till och från de olika 
aktivt arbeta för att detta ska vara 
forum som finns öppna för barn 
möjligt för alla barn, oavsett ålder.
»  Vuxna har definitionsmakten i 
att delta i. Det är viktigt att vuxna 
stöttar barn och lär dem vara 
 
»
Barnets mognad måste bedömas 
samhället. Det kan vara svårt att 
delaktiga, trots att detta tar tid 
i varje enskilt fall, artikel 12 tillåter 
som vuxen byta perspektiv och 
och är ett arbete som aldrig blir 
inga åldersgränser.
lyssna på barns åsikter. Det är 
färdigt.
nödvändigt att vara ödmjuk inför 
 
»
Barns rätt att uttrycka sina åsikter 
finns förutom i barnkonventionen 
barns åsikter och våga avsäga sig 
exempelvis även i kommunallagen, 
den makt som kommer med att 
skollagen och socialtjänstlagen.
vara i en viss ålder (vuxen). 
31 31

---

ÖVNING
Prata om 
delaktighet!
Dessa diskussionsfrågor kan fungera som en grund för att börja prata om hur ni arbetar med 
eller kan börja arbeta med artikel 12 i er verksamhet. Diskutera dem i grupp eller reflektera 
över dem enskilt. 
 
» På vilket sätt kan barn vara delaktiga i vår 
 
» Vilka metoder för att tala med barn känner vi till 
verksamhet?
och/eller använder oss av?
 
» När har vi i vår verksamhet tagit hänsyn till ett 
 
» Väljer vi hellre metoder som passar oss i vår 
barn eller en grupp av barns åsikter?
verksamhet, än metoder som passar barn?
 
» Hur kan barn lämna sina åsikter om vår 
 
» På vilket sätt spelar barns ålder roll för oss när vi 
verksamhet till oss?
lyssnar på dem?
32

---

33

---

Barnkonventionen sammanfattad  
- Vad står det om i vilken artikel?52 
ART.
ART.
ART.
1
2
3
Definition av barn
Icke-diskriminering
Barnets bästa
ART.
ART.
ART.
4
5
6
Genomförandet av  
Föräldrarnas ledning
Rätt till liv, överlevnad 
rättigheterna
och utveckling
ART.
ART.
ART.
7
8
9
Rätt till namn och  
 Rätten att behålla sin 
Åtskiljande från föräldrar
medborgarskap
identitet
ART.
ART.
ART.
10
11
12
Familjeåterförening
Olovligt bortförande
Åsiktsfrihet och rätten 
att bli hörd
ART.
ART.
ART.
13
14
15
Yttrande och  
Tanke-, samvets- och 
Förenings- och  
informationsfrihet
religionsfrihet
mötesfrihet
ART.
ART.
ART.
16
17
18
Rätt till privat- och 
Massmediernas roll
Uppfostran och  
familjeliv
utveckling
ART.
ART.
ART.
19
20
21
Skydd mot våld och 
Alternativ omvårdnad
Adoption
övergrepp
34

---

ART.
ART.
ART.
22
23
24
Barn på flykt
Barn med  
Rätt till hälsa och tillgång 
funktionsnedsättning
till hälso- och sjukvård
ART.
ART.
ART.
25
26
27
Översyn avseende barn 
Social trygghet
Rätt till skälig  
som har omhändertagits
levnadsstandard
ART.
ART.
ART.
28
29
30
Rätt till utbildning
Utbildningens syfte
Minoriteter och urfolk
ART.
ART.
ART.
31
32
33
Vila och fritid
Skydd mot ekonomiskt 
Skydd mot narkotika
utnyttjande
ART.
ART.
ART.
34
35
36
Skydd mot sexuellt  
Förhindrande av handel 
Skydd mot annat  
utnyttjande
med barn
utnyttjande
ART.
ART.
ART.
37
38
39
Skydd mot tortyr och 
Skydd mot väpnade 
Rehabilitering
dödsstraff
konflikter
ART.
ART.
ART.
40
41
42
Straffprocess och  
Barnkonventionen är  
Informationsskyldighet 
kriminalvård
en miniminivå
om konventionen
35

---

Tips på vidare läsning 
OM BARNKONVENTIONEN
 
» Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter
Den svenska översättningen av barnkonventionen kommer efter den engelska och franska versionen. 
https://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=2018:1197
 
» Barnkonventionen – en kommentar
Grahn-Farley, Maria (2019). Finns på biblioteket
 
» Att förstå barnkonventionen - en överblick
Grahn-Farley, Maria (2020). Finns på biblioteket
 
» Barnkonventionen och svensk rätt,
Barnkonventionsutredningen (2020) 
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2020/11/sou-202063/
 
» Vägledning vid tolkning och tillämpning av FN:s konvention om barnets rättigheter
Ds 2019:23 
https://www.regeringen.se/4adaf9/contentassets/bbd8569231a2423b9326b5f74a836c33/bilaga-ds-2019-23.pdf
 
» FN:s Barnrättskommittés allmänna kommentarer
https://www.barnombudsmannen.se/barnkonventionen/allmanna-kommentarer/
 
» En lag för barn: kulturvetenskapliga perspektiv på barnrättskonventionen,
Karlsson Häikiö, Tarja, Asplund Carlsson, Maj & Sundhall, Jeanette (red.) (2020). Finns på biblioteket
OM PRAKTISK TILLÄMPNING AV BARNKONVENTIONEN
 
» Prövning av barnets bästa – ett verktyg för styrning och ledning
Sveriges Kommuner och Regioner (2018) 
https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7585-619-3.pdf’
 
» Unga direkt – en metod för att lyssna till barn
Barnombudsmannen (2021) 
https://www.barnombudsmannen.se/stod-och-verktyg/genomfora-barnkonventionen/barns-delaktighet-och-inflytande/
unga-direkt/
 
» Handbok för barns delaktighet och inflytande: Teori och praktik för nyfikna läsare som vill lära sig mer 
om värdet av barnets perspektiv
Åhl, Cecilia. Karlsson, Jonas och Ingeström, Shanti (2020) 
https://unicef.se/rapporter-och-publikationer/unicefs-handbok-for-barns-delaktighet-och-inflytande
36

---

 
» Bedöma barns mognad för delaktighet – Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt 
tandvården
Socialstyrelsen (2015) 
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2015-12-22.pdf
 
» Mänskliga rättigheter på hemmaplan – en inspiration för arbetet i kommunen, 
Diskrimineringsombudsmannen (2014).
https://www.do.se/download/18.277ff225178022473141e40/1618941287860/stod-inspiration-manskliga-rattigheter-
kommun-skrift.pdf
 
» Medverkan – Fungerande förändringsarbete för lika rättigheter och möjligheter, Rönngren, Jenny (2011). 
Framförallt kapitel 4 om verksamhetsutveckling.
https://www.do.se/download/18.277ff225178022473141e43/1618941288014/stod-medverkan-skrift.pdf
 
» Om barns och ungas utsatthet för rasism
Barnombudsmannen (2021) 
https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/dokument/publikationer/om-barns-och-ungas-utsatthet-for-
rasism_2021.pdf
 
» Vit, svart eller brun – handbok i aktiva åtgärder kopplat till hudfärg
Länsstyrelsen i Stockholm (2019) 
https://www.lansstyrelsen.se/download/18.5e83a30f169d90292df17384/1624005597909/Rapport%202019-08%20Vit%20
svart%20eller%20brun%20Handbok%20aktiva%20%C3%A5tg%C3%A4rder%20hudf%C3%A4rg.pdf
 
» Barnkonventionen i fysisk planering och stadsutveckling,
Boverket (2020) 
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2020/barnkonventionen-i-fysisk-planering-och-
stadsutveckling.pdf
 
» Barnkonsekvensanalyser i stadsplaneringen,
Nordström, Maria (2020) 
file:///C:/Users/lncr/Downloads/barnkonsekvensanalyser-i-stadsplaneringen.pdf
 
» Barn, plats, lek, stad - strategier för barnvänlig stadsplanering
Jungmark, Lena (2021)
https://www.movium.slu.se/system/files/news/15134/files/Lekfull%20stad_hela_low_sidor.pdf
 
» Barns rättigheter och föräldraskap – information till dig som är förälder eller annan viktig vuxen till ett barn
Länsstyrelsen i Örebro Län (2020) 
https://www.lansstyrelsen.se/download/18.6395bf21784b0add954f77/1616498274790/Handbok_Barns%20
r%C3%A4ttigheter%20och%20f%C3%B6r%C3%A4ldraskap.pdf
37

---

Referenser 
 
Barnkonventionsutredningen, Barnkonventionen och svensk rätt, Norstedts juridik, Stockholm, 2020
Barnombudsmannen, Barnkonventionen på 15 minuter, 2021 
https://www.barnombudsmannen.se/webbutbildning/barnkonventionen-pa-15-min/story_html5.html (hämtad 2021-12-16) 
Barnombudsmannen, Prövning av barnets bästa – ett stödmaterial för beslutsfattare och tjänstepersoner, u.d.
Barnrättighetsutredningen, Barnkonventionen blir svensk lag: betänkande, Wolters Kluwer, Stockholm, 2016
Fisher, David I., Mänskliga rättigheter: en introduktion, Nionde upplagan, Norstedts Juridik, Stockholm, 2020
FN:s kommitté för barnets rättigheter, CRC/C/GC/14, ”Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 14 om: Barnets rätt 
att i första hand få beaktat vad som bedöms vara barnets bästa”, 2013
FN:s kommitté för barnets rättigheter, CRC/C/GC/5, ”Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 5: Allmänna åtgärder 
för genomförandet av konventionen om barnets rättigheter (artikel 4, 42 och 44.6)”, 2003
Förvaltningsrätten i Stockholm, Dom 2021-06-30, Mål nr: 4518-21 
Förvaltningsrätten i Stockholm, Dom 2021-07-05, Mål nr: 28889-20
Grahn-Farley, Maria, Att förstå Barnkonventionen: en överblick, Upplaga 1, Studentlitteratur, Lund, 2020
Grahn-Farley, Maria, Barnkonventionen: en kommentar, Upplaga 1, Studentlitteratur, Lund, 2019 
Högskolan i Borås. Extra skyddsvärda personuppgifter. Högskolan i Borås. 2020 
https://www.hb.se/anstalld/for-mitt-arbete/informationshantering/behandling-av-personuppgifter-gdpr/allman-
information/integritetskansliga-personuppgifter/extra-skyddsvarda-personuppgifter/ (Hämtad 2021-12-16)
Internationell konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, SÖ 1971:42
Häikiö, Tarja, Asplund Carlsson, Maj & Sundhall, Jeanette (red.), En lag för barn: kulturvetenskapliga perspektiv på 
barnrättskonventionen, Upplaga 1, Studentlitteratur, Lund, 2020
Sveriges Kommuner och Regioner. Tolka, tillämpa barnkonventionen. Sveriges Kommuner och Regioner. 2021 
https://skr.se/skr/demokratiledningstyrning/manskligarattigheterjamlikhet/barnetsrattigheter/
barnkonventionenarsvensklag/tolkatillampabarnkonventionen.33920.html (Hämtad: 19 november 2021)
Vägledning vid tolkning och tillämpning av FN:s konvention om barnets rättigheter, Regeringskansliet, 2019
Åhl, Cecilia, Karlsson, Jonas & Ingeström, Shanti, Handbok för barns delaktighet och inflytande: teori och praktik för nyfikna 
läsare som vill lära sig mer om värdet av barnets perspektiv, Första upplagan, UNICEF Sverige, Stockholm, 2020
38

---

Noter 
1 
Barnombudsmannen, 2021
28  CRC/C/GC/14, s. 18
2  Grahn-Farley, 2019, s. 13
29  CRC/C/GC/14, s. 20
3  Grahn-Farley, 2019, s. 13
30  Se exempelvis Förvaltningsrätten i Stockholm, Dom 
2021-06-30, Mål nr: 4518-21; och Förvaltningsrätten i 
4  Grahn-Farley, 2019, s. 13 - 14
Stockholm, Dom 2021-07-05, Mål nr: 28889-20
5  Karlsson. et al. 2020, s.72.
31  Högskolan i Borås, Extra skyddsvärda personuppgifter, 
6  Karlsson, 2020, s.71. och Barnombudsmannen 2021
2020
7 
Regeringskansliet 2019, s. 35
32  CRC/C/GC/14, s. 18
8  Regeringskansliet 2019, s 36-37
33  Grahn-Farley, 2019, s. 49
9  Se vidare Barnrättighetsutredningen, 2016, s.374
34  Sveriges Kommuner och Regioner. “Tolka, tillämpa 
barnkonventionen”.
10  Regeringskansliet 2019, s.64
35  Grahn-Farley 2020, s. 26
11  Mallen är hämtad från Vägledning vid tolkning 
och tillämpning av FN:s konvention om barnets 
36  Fisher 2020, s. 13
rättigheter, Regeringskansliet, 2019 s.66-67
37  SÖ 1971:42. Rätten till liv finns även formulerad i Den 
12  Grahn-Farley, 2019, s. 15
allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna 
(artikel 3) och Konvention om rättigheter för personer 
13  Kommentarerna är hämtade och sammanfattade från 
med funktionsnedsättning (SÖ 2008:26; artikel 10)
Barnkonventionen: En kommentar av Maria Grahn-
Farley, 2019.
38  Grahn-Farley 2019, s.68
14  Barnkonventionsutredningen, 2020, s. 134
39  Barnkonventionsutredningen, 2020, s.336
15  Grahn-Farley, 2019, s. 41-43
40  CRC/GC/2003/5 s.6
16  Barnkonventionsutredningen, 2020, s. 137
41  Grahn-Farley 2019, s.90
17  Grahn-Farley 2019, s.43
42  Barnkonventionsutredningen 2020, s. 529
18  Barnkonventionsutredningen, 2020, s.176
43  Barnkonventionsutredningen 2020, s.537
19  Barnkonventionsutredningen, 2020, s. 137
44  Barnkonventionsutredningen 2020, s. 540
20  Barnkonventionsutredningen, 2020, s. 135-136.
45  Barnkonventionsutredningen 2020, s. 543
21  Grahn-Farley, 2019, s. 49
46  Grahn-Farley 2019, s.91
22  Barnombudsmannen, u.d., s. 10
47  Barnkonventionsutredningen, 2020, s.543
23  Grahn-Farley, 2019, s. 49
48  Barnkonventionsutredningen, 2020, s. 556
24  Grahn-Farley, 2019, s. 48. Även 
49  Barnkonventionsutredningen, 2020, s. 556-557
Barnkonventionsutredningen, 2020, s.242
50  Karlsson Häikiö et al. 2020, s 43.
25  Grahn-Farley, 2019, s. 64
51  Åhl, Karlsson och Ingeström, 2021. s. 31-32
26  Grahn-Farley, 2019, s. 51
52  Hämtad ur Vägledning vid tolkning och tillämpning 
27  Barnkonventionsutredningen, 2020, s. 244
av FN:s konvention om barnets rättigheter, 
Regeringskansliet, 2019,  s. 13-14
39

---

40

---