Aktuell lydelse
Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om
sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid
Till socialförsäkringsbalken 25 kap. 2 § (upphört att gälla genom FKAR 2018:1)
25 kap. 6 §
Innehållet i bestämmelsen
Om den försäkrades förhållanden inte är kända för Försäkringskassan, ska beräkningen av den
försäkrades sjukpenninggrundande inkomst grundas på
1. de upplysningar som Försäkringskassan kan få av den försäkrade eller dennes arbetsgivare,
eller
2. den uppskattning av den försäkrades inkomster som gjorts vid inkomstbeskattningen.
Allmänna råd
Beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten bör grundas på en jämförelse av de
inkomstuppgifter som den försäkrade lämnat till Försäkringskassan och de inkomstuppgifter
på individnivå som arbetsgivaren redovisat till Skatteverket.
En lämnad inkomstuppgift som varierar från de uppgifter som redovisats till Skatteverket med
högst fem procent bör godtas, om inga andra skäl talar emot. (FKAR 2021:2)
25 kap. 7 a §
Innehållet i bestämmelsen
För en försäkrad som har inkomst av anställning, bedriver näringsverksamhet i
aktiebolagsform och som är företagare i den mening som avses i 34–34 c §§ lagen (1997:238)
om arbetslöshetsförsäkring ska, under en tid om 36 månader räknat från den månad då
anmälan för registrering enligt 7 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) har gjorts eller
borde ha gjorts (uppbyggnadsskedet), den sjukpenninggrundande inkomsten av anställningen i
aktiebolaget beräknas till minst vad som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för
annans räkning. (FKAR 2021:1)
Om den försäkrade tidigare har bedrivit samma verksamhet i en sådan företagsform som avses
i 9 § första stycket ska uppbyggnadsskedet räknas från den tidpunkt som följer av den
paragrafen.
Allmänna råd
Vid bedömning av om den inkomst som en försäkrad uppger till Försäkringskassan ska anses
vara skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning, bör Försäkringskassan ta ledning
av Statistiska centralbyråns löne-statistik avseende total genomsnittslön inom privat sektor, för
ett yrke med liknande arbetsuppgifter som de den försäkrade uppgett. (FKAR 2021:1)
25 kap. 9 §
1
Innehållet i bestämmelsen
För en försäkrad som har inkomst av annat förvärvsarbete och som bedriver
näringsverksamhet i någon form ska, under en tid om 36 månader räknat från den månad då en
anmälan för registrering enligt 7 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) har gjorts eller
borde ha gjorts (uppbyggnadsskedet), den sjukpenninggrundande inkomsten från
näringsverksamheten beräknas till minst vad som motsvarar skälig avlöning för liknande
arbete för annans räkning. I det fall den försäkrade inte är skyldig att göra en anmälan för
registrering, ska uppbyggnadsskedet räknas som om en sådan skyldighet hade funnits.
Om den försäkrade efter det att anmälan om registrering enligt första stycket gjordes, borde ha
gjorts eller ska anses som gjord, börjar bedriva samma verksamhet i en annan sådan
företagsform som avses i första stycket ska uppbyggnadsskedet räknas från det att den första
näringsverksamheten påbörjades.
Om den försäkrade tidigare har bedrivit samma verksamhet i aktiebolagsform ska
uppbyggnadsskedet räknas från den tidpunkt som följer av 7 a § första stycket. (FKAR
2021:1)
Allmänna råd
Vid bedömning av om den inkomst som en försäkrad uppger till
Försäkringskassan ska anses vara skälig avlöning för liknande arbete för
annans räkning, bör Försäkringskassan ta ledning av Statistiska centralbyråns
lönestatistik avseende total genomsnittslön inom privat sektor, för ett yrke
med liknande arbetsuppgifter som de den försäkrade uppgett. (FKAR 2012:1)
25 kap. 25 och 26 §§ Innehållet i bestämmelserna
Årsarbetstid ska beräknas för en försäkrad som har en
sjukpenninggrundande inkomst som helt eller delvis avser anställning.
Årsarbetstiden beräknas när den enligt särskilda bestämmelser har betydelse
för beräkningen av en förmån. (FKAR 2010:12)
Årsarbetstiden är det antal timmar eller dagar per år som en försäkrad tills
vidare kan antas komma att ha som ordinarie arbetstid eller motsvarande
normal arbetstid i sitt förvärvsarbete. (FKAR 2010:12)
Allmänna råd
I de fall det finns avtal om att ett arbete beräknas ta en viss tid i anspråk, men
den försäkrade får utföra arbetet på kortare tid, bör den avtalade arbetstiden
användas vid beräkning av årsarbetstiden.
I årsarbetstiden för idrottsutövare eller liknande yrkesgrupper bör ingå
1. träningstid,
2. matchtid eller tävlingstid, och
3. annan tid där den försäkrade får full ekonomisk kompensation. (FKAR
2005:1)
26 kap. 6 § Innehållet i bestämmelsen
En ändring av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten ska gälla
från och med den dag då anledningen till ändringen uppkom. (FKAR
2010:12)
2
Den ändrade sjukpenninggrundande inkomsten får dock läggas till grund för
ersättning tidigast från och med den första dagen i den ersättningsperiod som
infaller i anslutning till att Försäkringskassan har fått kännedom om
inkomständringen. (FKAR 2010:12)
Allmänna råd
För en person med inkomst av anställning bör dagen för anledning till ändring
på grund av löneändring vara den dag då löneavtalet undertecknats. Om den
nya lönen har utbetalats utan att ett löneavtal undertecknats bör anledningen
till ändringen anses ha uppkommit den första dagen i den månad då en sådan
utbetalning gjorts.
Om den årliga inkomst som den försäkrade kan antas komma att få tills vidare
har ändrats på grund av att Skatteverket vid inkomstbeskattning beslutat om
nytt skatterättsligt överskott, bör Skatteverkets beslutsdag vara den dag
anledningen till ändringen uppkommit. (FKAR 2018:1)
26 kap. 14 § Innehållet i bestämmelsen
SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade är gravid och avbryter eller
inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets födelse eller
den beräknade tidpunkten för födelsen. (FKAR 2010:12)
Allmänna råd
Att avbryta eller inskränka arbetssökande enligt 26 kap. 14 §
socialförsäkringsbalken bör jämställas med att avbryta eller inskränka
förvärvsarbete. Detta bör endast gälla den som omfattas av SGI-skydd enligt
3 § förordningen (2000:1418) om tillämpningen av vissa
skyddsbestämmelser för sjukpenninggrundande inkomst. (FKAR 2018:1)
26 kap. 15 § Innehållet i bestämmelsen
SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade helt eller delvis avstår från
förvärvsarbete för vård av barn, om den försäkrade är förälder till barnet
eller likställs med förälder enligt 1 § föräldraledighetslagen (1995:584) och
barnet inte fyllt ett år. (FKAR 2010:12)
Det som föreskrivs i första stycket gäller även vid adoption av barn som inte
fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om
mindre än ett år förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård. (FKAR
2010:12)
Allmänna råd
Enligt rättspraxis fortsätter SGI-skyddet att gälla även från och med barnets
ettårsdag om den försäkrade i oavbruten följd är helt eller delvis ledig från
förvärvsarbete och under den tiden får föräldrapenning. (FKAR 2018:1)
För att kunna anses vara ledig i oavbruten följd från förvärvsarbete för vård
av barn som fyllt ett år bör en försäkrad som är
1. helt ledig från förvärvsarbete ta ut totalt minst fem föräldrapenningdagar
per kalendervecka
3
2. delvis ledig från förvärvsarbete ta ut ett proportionellt färre antal
föräldrapenningdagar än den som är helt ledig från förvärvsarbete enligt
1.
Bedömningen av om uttaget enligt andra stycket 2 motsvarar minskningen i
arbetstid bör göras i förhållande till den arbetstid som ligger till grund för den
sjukpenninggrundande inkomst som gällde före arbetstidsminskningen.
Bedömningen av om uttaget enligt andra stycket 1 och 2 motsvarar
minskningen i arbetstid bör göras antingen dag för dag eller över en period av
en kalendervecka. När arbetstiden per kalendervecka varierar bör
bedömningen i stället göras utifrån den längre schemalagda arbetstidscykel
som den försäkrade har vid uttagstillfället.
Uttag av föräldrapenning enligt andra stycket kan göras på sjukpenning-,
grund- eller lägstanivå. (FKAR 2005:1)
110 kap. 13 § första stycket (upphört att gälla genom FKAR 2021:2)
Till Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:12) om
sjukpenninggrundande inkomst
3 § första stycket (upphört att gälla genom FKAR 2005:1)
5 § Innehållet i bestämmelsen
Har en försäkrad med inkomst av annat förvärvsarbete än anställning under
en följd av år i inkomstdeklaration redovisat lägre inkomst av
näringsverksamhet än vad som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete
för annans räkning, ska Försäkringskassan beräkna den
sjukpenninggrundande inkomsten av detta arbete med ledning av de tre
senaste årens inkomstbeskattningar. (FKAR 2018:1)
Försäkringskassan får beräkna den sjukpenninggrundande inkomsten till ett
högre belopp än vad som framgår av inkomst av näringsverksamhet om det
finns särskilda skäl som att näringsverksamheten har stark skuldbelastning,
ändrade förvärvsförhållanden eller tillfälliga förluster. (FKAR 2018:1)
Allmänna råd
Vid bedömning av vad som ska anses vara skälig avlöning för liknande
arbete för annans räkning, bör Försäkringskassan ta ledning av Statistiska
centralbyråns lönestatistik avseende total genomsnittslön inom privat sektor
för ett yrke med liknande arbetsuppgifter som de den försäkrade utför.
(FKAR 2012:1)
Vid jämförelse av fastställda förvärvsinkomster (vid Skatteverkets
inkomstbeskattning) mellan år bör en omräkning av tidigare års fastställda
förvärvsinkomster göras med hjälp av innevarande års förhöjda
prisbasbelopp. (FKAR 2018:1)
Om de tre senaste årens fastställda förvärvsinkomster visar en uppåtgående
eller nedåtgående trend bör detta beaktas vid beräkning av
sjukpenninggrundande inkomst. Om det går att göra en rimlig bedömning av
4
årets beräknade inkomst av näringsverksamhet bör beräkningen av den
sjukpenninggrundande inkomsten göras med utgångspunkt från innevarande
verksamhetsår. (FKAR 2018:1)
En uppåtgående trend bör antas fortsätta om det inte med säkerhet kan
konstateras att inkomstnivån kommer att sjunka i fortsättningen. Om en
nedåtgående trend kan antas bli bruten under året bör detta beaktas vid
beräkning av den sjukpenninggrundande inkomsten.
Om de tre senaste årens fastställda förvärvsinkomster inte uppvisar någon
trend bör som huvudprincip genomsnittet av dessa inkomster användas för
att fastställa den sjukpenninggrundande inkomsten. (FKAR 2018:1)
Vid beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten enligt ovan ska
hänsyn inte tas till skatterättsliga dispositioner inom ramen för
periodiserings- och expansionsfondssystemen. Det följer av rättspraxis.
(FKAR 2011:3)
Stark skuldbelastning bör anses föreligga när de långfristiga skulderna
uppgår till 55 procent av tillgångarna.
I bedömningen av på vilket sätt stark skuldbelastning ska påverka inkomsten
av näringsverksamheten bör den referensränta som gäller vid årets ingång
användas. Vid bedömning av om inkomsten av näringsverksamheten under
en följd av år understigit jämförelseinkomsten, och vid beräkning av den
sjukpenninggrundande inkomsten, bör bortses från inkomstår som inneburit
en tillfällig förlust. (FKAR 2011:3)
ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
RAR 2002:2
1. Dessa allmänna råd gäller från och med den 1 juli 2002.
2. Genom dessa allmänna råd upphävs Riksförsäkringsverkets allmänna råd
(AR 1986:6) Sjukpenninggrundande inkomst av annat förvärvsarbete än
anställning samt karenstidsregler enligt lagen om allmän försäkring (AFL)
och (AR 1996:13) Sjukpenninggrundande inkomst av anställning enligt
lagen om allmän försäkring (AFL).
RAR 2004:2
Dessa allmänna råd gäller från och med den 1 april 2004.
FKAR 2005:1
Dessa allmänna råd gäller från och med den 1 juli 2005.
FKAR 2006:3
Dessa allmänna råd gäller från och med den 13 oktober 2006.
FKAR 2006:7
Dessa allmänna råd gäller från och med den 1 januari 2007.
FKAR 2009:1
Dessa allmänna råd gäller från och med den 9 mars 2009.
FKAR 2010:3
5
Dessa allmänna råd gäller från och med den 1 juli 2010.
FKAR 2010:12
Dessa allmänna råd gäller från och med den 1 januari 2011.
FKAR 2011:3
Dessa allmänna råd gäller från och med den 1 maj 2011.
FKAR 2012:1
Dessa allmänna råd gäller från och med den 1 april 2012.
FKAR 2018:1
Dessa allmänna råd gäller från och med den 2 juli 2018.
FKAR 2021:1
Dessa allmänna råd gäller från och med den 5 mars 2021.
FKAR 2021:2
Dessa allmänna råd gäller från och med den 19 april 2021.
6
Document Outline
