Detta är en HTML-version av en bilaga till begäran om allmän handling 'Önskar två pdf-rapporter upprättade 2022 av Trafikverket om NTF efter visselblåsning om ekonomiska oegentligheter'.

Utredning av NTF Riks
9 juni 2022

Ordlista
Begrepp
Definition
Bilaga B
Intervjuprotokoll från internrevisionens intervju (17 februari 2022) med
ekonomiansvarig på NTF Riks.
Ekonomiansvarig
Ekonomiansvarig på NTF Riks
GS
Generalsekreterare på NTF Riks
”EY” eller ”Vi”
Ernst & Young AB
”Förbund” eller ”NTF förbund”
NTF regionala förbund som är egna juridiska enheter
HB
Huvudbok
Internrevisionsrapporten
TRVs internrevisionsrapport från 2021 avseende NTF Riks, om ej annat anges.
ISRS 4400
International Standards of Related Services 4400. Detta är en revisionsstandard
som syftar till att granskning har genomförts avseende utvalda
granskningsåtgärder, i enlighet med särskild överenskommelse.
KF
Konkursförvaltare på NTF Riks
NTF
Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande
NTF Riks
NTF-kansliet samt distrikten Skåne, Västerbotten och Norrbotten.
NTF Riks utgör en egen juridisk person med organisationsnummer 802002–4173.
OH-kostnader
Overheadkostnader (Kostnader för en organisation som ej tillhör specifika projekt
såsom lokalkostnader, administrationskostnader och liknande)
PA
Projektansvarig på NTF Riks
Sie4-fil
Fil utdragen från redovisningssystemet som innehåller samtliga uppbokningar.
Trafiklotteriet
Trafiklotteriet AB som ägts av NTF Riks. Överskottet från lotteriet går till NTF Riks
arbete för en säkrare trafik i Sverige.
TRV
Trafikverket
VB
Visselblåsare
1  Utredning av NTF Riks

Innehållsförteckning
1.
Sammanfattning ............................................................................................................ 3
2.
Inledning ....................................................................................................................... 5
2.1
Bakgrund ................................................................................................................ 5
2.2
Syfte....................................................................................................................... 5
2.3
Metod och genomförande ......................................................................................... 5
2.4
Avgränsning ............................................................................................................ 6
2.5
Konfidentialitet ........................................................................................................ 7
3.
Organisationsstruktur .................................................................................................... 8
3.1
Finansiärer .............................................................................................................. 8
3.2
Fördelning av medel inom organisationen ................................................................... 8
3.3
Årsredovisning ........................................................................................................ 9
3.4
Slutsats organisationsstruktur................................................................................... 9
4.
Projektgranskning ........................................................................................................ 10
4.1
Avtal..................................................................................................................... 10
4.1.1
Förändring i avtalsskrivelse ..................................................................................... 10
4.2
Projektens kostnader .............................................................................................. 10
4.2.1
Lönekostnader och tidredovisning ........................................................................... 11
4.3
Rekommendationer för framtida avtal ...................................................................... 13
4.4
Slutsats projektgranskning ...................................................................................... 14
5.
NTF Riks övergripande kostnader .................................................................................. 16
5.1
NTF Riks hantering av övergripande kostnader ......................................................... 16
5.2
Analys av övergripande kostnader ........................................................................... 16
5.3
Stickprov............................................................................................................... 16
5.4
Resultat av stickprovsgranskningen ......................................................................... 16
5.4.1
Gåvor.................................................................................................................... 16
5.4.2
Representation ...................................................................................................... 17
5.4.3
Konferenser .......................................................................................................... 17
5.4.4
Resor .................................................................................................................... 18
5.4.5
Drivmedel ............................................................................................................. 19
5.4.6
Övriga noteringar från övergripande kostnadsanalys ................................................. 19
5.4.7
Löner .................................................................................................................... 19
5.4.8
Arvoden ................................................................................................................ 20
5.5
Slutsats NTF Riks övergripande kostnader ................................................................ 20
6.
E-postgranskning ......................................................................................................... 21
6.1
Slutsats e-postgranskning ....................................................................................... 21
7.
Utredning av repressalier ............................................................................................. 22
7.1
Demokratiska regler inom ramen för ”Samverkan med Civilsamhället” ........................ 22
7.2
Internrevisionen håller intervju med ekonomiansvarig ............................................... 22
7.2.1
NTF Riks och GS får kännedom om intervjun ............................................................. 23
7.3
Repressalier mot ekonomiansvarig........................................................................... 23
7.3.1
Förbud att vidta repressalier ................................................................................... 23
7.3.2
Arbetsmiljö och sjukskrivning .................................................................................. 24
7.3.3
Uppsägning ........................................................................................................... 24
7.3.4
Ansökan om spellicens ........................................................................................... 25
7.3.5
Fackliga förhandlingar ............................................................................................ 25
7.3.6
Konkursförvaltare säger upp personal ...................................................................... 26
7.4
Slutsats................................................................................................................. 27
7.4.1
Slutsats i fråga om huruvida NTF Riks utdelat repressalier mot ekonomiansvarig ......... 27
7.4.2
Slutsats i fråga om huruvida NTF Riks lever upp till demokrativillkor ........................... 27
7.4.3
Sammanfattande slutsats ....................................................................................... 28
8.
Slutsats och rekommendationer .................................................................................... 29
8.1
Slutsats................................................................................................................. 29
8.2
Rekommendationer för framtida avtal ...................................................................... 30
Bilagor ................................................................................................................................. 31
2  Utredning av NTF Riks

1.
Sammanfattning
Nedan sammanfattning bör läsas tillsammans med beskrivningarna i övriga delar av rapporten som
beskriver granskningen i detalj.
Efter att det kommit till TRVs kännedom att det kunde förekomma felaktigheter i den redovisning som
Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (”NTF Riks”) återrapporterat till TRV har TRV gett
EY i uppdrag att genomföra en fördjupad granskning.
Uppdraget har syftat till fyra huvuddelar att granska (se detaljerad beskrivning i avsnitt 2).

Granskning av två specifika projekt

Granskning av NTF Riks övergripande kostnader

Granskning av relevanta individers e-postboxar

Granskning av om ekonomiansvarig på NTF Riks (”ekonomiansvarig”) blivit utsatt för
repressalier och huruvida NTF Riks därigenom brutit mot demokrativillkor inom ramen för
”Samverkan med civilsamhället”.
Vår bedömning är att NTF Riks betraktande av projektmedel som ett fastprisupplägg inte följer de
avtalsskrivelser som finns mellan NTF Riks och TRV.
Baserat på den information vi har tagit del av är vår slutsats för de granskade projekten (”Ingen ska
falla”  samt  ”Dialog  för  säkrare  cykel-  och  gångvägar”)  att  NTF  Riks  inte  har  läst  och  inte  följt  de
projektavtal med TRV som organisationen åtagit sig att följa.
Vår bedömning är att NTF Riks inte kan styrka faktiska kostnader inom ramen för granskade projekt,
vare  sig  vad  gäller  lönekostnader  eller  övriga  kostnader.  NTF  Riks  har  inte  heller  kunnat  styrka
förbundens  kostnader  eftersom  NTF  Riks  inte  efterfrågat  erforderliga  underlag  för  att  styrka
kostnader.
Baserat  på  den  information  vi  har  kunnat  ta  del  av  är  vår  bedömning  att  NTF  Riks  inte  följer
bokföringslagen.  Detta  har  också  medfört  att  vi  inte  har  kunnat  styrka  om  kostnaderna  är
ändamålsenliga för verksamheten.
Vi  har  lyft  fram  att  flertalet  kostnadsposter  skulle  kunna  betraktas  som  ej  rörelsegilla  men  där
avsaknad av kvitton medför att vi inte vet huruvida kostnadsposterna kan anses som rörelsegilla eller
ej.
Därutöver vill vi lyfta fram våra noteringar om att NTF Riks avsaknad av projektspecifik redovisning
medför  att  vi  inte  heller  kan  fastslå  huruvida  projektspecifika  medel  använts  för  organisationens
övergripande kostnader.
Vi har även lyft fram två konferenser som hållits under 2021; en på Ellery Beach House på Lidingö
och en på Johannesbergs slott, vilka skulle kunna anses som extravaganta.
På  grund  av  att  NTF  Riks  företrädare  inte  godkänt  förfrågan  om  att  delge  sina  e-postboxar  för
granskning har vi inte kunnat genomföra denna granskningsåtgärd, vilket försvårat vår möjlighet att
fastslå avsikt i hantering av medel samt avsikt i åtgärder vidtagna mot ekonomiansvarig. Vi har vidare,
inom ramen för denna utredning, erhållit flertalet motstridiga uppgifter som vi avsett att följa upp
genom  e-postgranskning,  där  en  version  av  uppgifter  inte  kunnat  verifieras  genom  befintliga
granskningsåtgärder.
3  Utredning av NTF Riks

Vad gäller utredning av repressalier samt huruvida NTF Riks lever upp till gällande demokrativillkor:
Utredningen har främst tagit sikte på två frågor: huruvida NTF Riks har utdelat eventuella
repressalier mot ekonomiansvarig samt huruvida NTF Riks lever upp till gällande demokrativillkor.
GS har, i egenskap av företrädare för NTF Riks, företagit vissa åtgärder efter det att rapporteringen
från ekonomiansvarig kom till hennes kännedom. Det går inte att dra någon slutgiltig slutsats i
frågan om de beskrivna åtgärderna utgör repressalier i Visselblåsarlagens mening utan att ha gjort
en fullständig bevisvärdering, vilket är något som slutligt görs av en domstol.
Av en övergripande genomgång av omständigheterna framstår det emellertid inte som långsökt att
sammankoppla GS åtgärder med rapporteringen; i vart fall inte sett ur ekonomichefens perspektiv.
Mot bakgrund av detta skulle åtgärderna från GS/NTF Riks kunna tolkas och klassas som
repressalier, men någon objektiv slutsats kan dock som sagt inte dras på detta stadium.
Huruvida NTF Riks lever upp till gällande demokrativillkor är något som får bedömas mot bakgrund
av den s.k. rättighetskatalogen i regeringsformen. Utifrån detta framstår det som mindre sannolikt
att NTF Riks och/eller GS har agerat i strid med TRVs demokrativillkor, eftersom detta förutsätter ett
agerande som strider mot samhällets grundläggande värderingar.
Inte heller här går dock att dra en objektiv slutsats på detta stadium. För det fall en part till ett
bindande villkor hävdar att motparten har brutit mot sagda villkor, blir detta i slutändan en fråga om
avtalstolkning och bevisvärdering. Aspekter som behöver beaktas är till exempel villkorets
ordalydelse, den gemensamma partsavsikten, omständigheterna vid villkorets ingående samt
skälighet.
Hur NTF Riks i övrigt lever upp till demokrativillkoren är något som kan behöva utredas vidare.
Slutligen vill vi också uppmärksamma att vi har lämnat flertalet rekommendationer om åtgärder att
vidta vid ingång av framtida avtal, dessa återges i sin helhet i avsnitt 4.3.
4  Utredning av NTF Riks

2.
Inledning
Med hänvisning till uppdragsbrevet signerat 6 april 20221 mellan Trafikverket (”TRV”) och Ernst &
Young AB (”EY” eller ”vi”), Box 7850, 103 99 Stockholm, Sverige, avger EY denna rapport.
Rapporten summerar våra slutsatser och observationer baserat på den granskning som utförts under
perioden 8 april 2022 – 30 maj 2022.
2.1
Bakgrund
Det  har  kommit  till  TRVs  kännedom  att  det  kan  förekomma  felaktigheter  i  den  redovisning  som
Nationalföreningen för  trafiksäkerhetens  främjande  (”NTF  Riks”)  återrapporterat  till  TRV.  Därmed
önskade TRV att genomföra en fördjupad granskning av två projekt som har genomförts under 2021.
Den  fördjupade  granskningen  genomförs  på helheten av  de två  projekten,  samt med fokus  på  hur
personalkostnader har rapporterats.
Efter  att  inledande  granskning  genomförts  (Fas  I)  ombads  EY  genomföra  ytterligare  granskning
(Fas  II).  Fas  II  innefattade  att  utreda  huruvida  NTF  Riks  följt  avtalsskrivelser  i  samband  med
projektredovisning, samt att utreda NTF Riks övergripande kostnader och intäkter under 2021, dels
analytiskt, dels via  stickprov  av  kostnader.  Inom ramen  för  Fas  II  har  vi  även utrett om eventuella
repressalier har utövats mot ekonomiansvarig på NTF Riks (”ekonomiansvarig”).
2.2
Syfte
Vi  har  utfört  granskningen i  syfte  att  utreda  huruvida  det  finns  felaktigheter  i  redovisningen  som
återrapporterats  från  NTF  Riks  till  TRV,  samt  att  utreda  huruvida  NTF  Riks  utdelat  eventuella
repressalier mot ekonomiansvarig och om NTF Riks därigenom lever upp till de demokratiska regler
som finns i avtalsskrivelser med TRV inom ramen för ”Samverkan med civilsamhället”.
2.3
Metod och genomförande
EYs  granskning  innefattade  två  faser  vilka  beskrivs  nedan.  Då  den  initiala  informationen  som  EY
erhållit från TRV var begränsad, kom EY och TRV överens om ett tvåstegsupplägg. En första analys
gjordes för att få en bättre förståelse för uppdragets förutsättningar för att sedan precisera lämpliga
vidare granskningsåtgärder.
Fas I
Fas  I  innefattade  en  genomgång  av  underlag  för  ekonomisk  återrapportering  för  de  två  utvalda
projekten (”Ingen ska falla” och ”Dialog för säkrare cykel- och gångvägar”) som skulle granskas. Därtill
genomfördes en initial analys gällande avtal mellan TRV och NTF Riks. Vi höll även intervjuer med, för
uppdraget, relevanta personer.
Underlaget  som  samlades  in  var  bokföringsmaterial  för  att  analysera  de  granskade  projektens
samtliga kostnader, för att stämma av huruvida tid och timpris som rapporterats inom projekten var
rimliga  och  om  kostnaderna  i  bokföringen  överensstämmer  med  uppgifter  lämnade  av  NTF  Riks  i
respektive slutrapport. Den initiala analysen ledde till vidare granskningsförslag.
Intervjuerna som hölls med för granskningen relevanta personer var med projektansvarig för NTF Riks
(”PA”) och Ekonomiansvarig. Fas I avrapporterades muntligt till TRV och innefattas även av denna
skriftliga rapport.
1 Notera att det i uppdragsbrev beskrivs att tillkommande granskningsåtgärder kommer beslutas via skriftlig
korrespondens. Tillkommande granskningsåtgärder har beslutats 13 april, 19 april och 27 april.
5  Utredning av NTF Riks

Fas II
De  mellan  EY  och  TRV  överenskomna  granskningsåtgärderna  i  Fas  II  innefattade  tre  delar;
projektspecifika åtgärder, granskning av organisationens intäkter och kostnader samt uppföljning mot
TRVs demokratiska villkor. Granskningsåtgärderna beskrivs nedan.
Projektspecifika åtgärder
-
Analys  av  avtalsefterlevnad  för  de  två  utvalda  projekten  ”Ingen  ska  falla”  och  ”Dialog  för
säkrare cykel- samt gångvägar”.
-
Genomgång av TRVs avtal med NTF Riks samt TRVs hjälptext för projektansökan2
Granskning av organisationens intäkter och kostnader
-
Övergripande analys av NTF Riks samtliga kostnader och intäkter under 2021
-
Granskning  av  stickprov  på  utstickande  och  slumpmässiga  kostnadsposter  och  analys  av
tillhörande underlag
-
Analys av NTF Riks förslag på åtgärder att vidta framgent avseende brister i bokföringen,
-
Platsbesök på NTF Riks där genomgång av underlagen sker.
Utredning av huruvida NTF Riks utdelat repressalier mot ekonomiansvarig samt hur NTF Riks lever
upp  till  demokratiska  regler  som  finns  i  avtalsskrivelser  med  Trafikverket  inom  ramen  för
”samverkan med civilsamhället”
-
E-postgranskning av relevanta individer identifierad av TRV
-
Analys  av  huruvida  NTF  Riks  lever  upp  till  TRVs  demokratiska  regler  som  finns  i
avtalsskrivelserna när man söker bidrag inom ramen för “samverkan med civilsamhället”
-
Intervju med generalsekreterare för NTF Riks (”GS”)
-
Intervju med ekonomiansvarig
Då NTF Riks valde att göra en konkursansökan blev analysen av NTF Riks förslag på åtgärder att vidta
framgent  överflödig.  E-postgranskningen  kunde  inte  heller  genomföras  då  vi  inte  fick  tillgång  till
efterfrågade e-postboxar, förfarandet är beskrivet i avsnitt 6.
Intervjuer hölls  med  GS,  PA,  en  representant  för  Unionen,  en  styrelseledamot,  visselblåsare  samt
ekonomiansvarig.
Resultatet av granskningen har rapporterats muntligt i avrapporteringsmöten med TRV, samt i denna
slutrapport.
2.4
Avgränsning
Uppdraget har avgränsats till att avse genomgång av två av TRVs utvalda projekt som genomförts av
NTF Riks under  2021,  samt  en övergripande intäkts- och kostnadsanalys  av  samtliga  intäkter  och
kostnader  under  2021  för  NTF  Riks.  Vi  har  även  genomfört  intervjuer  mot  bakgrund  att  utreda
eventuella repressalier mot ekonomiansvarig efter att dennes intervju med TRVs internrevision blev
känd.
Uppdraget är inte att jämställas med en revision enligt International Standards on Auditing (”ISA”)
eller en översiktlig granskning enligt International Standards on Review Engagements (”ISRE”), och
därmed  görs  inget  bestyrkande  av  finansiell  information  eller  interna  rutiner  i  enlighet  med
standarderna.
Rådgivningen i sin helhet samt innehållet i våra rapporter utgör inte någon juridisk rådgivning.
2 Beslutat och avrapporterat muntligen. Vi har även inbegripit våra rekommendationer kring framtida avtal i
denna rapport.
6  Utredning av NTF Riks

2.5
Konfidentialitet
Denna rapport är endast avsedd att användas internt inom TRV. EY tar inget ansvar för om denna
rapport används av någon annan eller i annat syfte än det som avsetts.
7  Utredning av NTF Riks


3.
Organisationsstruktur
NTF Riks är en ideell, icke vinstdrivande organisation som arbetar med trafiksäkerhetsfrågor. NTF Riks 
är en egen juridisk person. Inom denna nationella organisation ingår, utöver kansliet i Solna, även tre 
distrikt. Dessa utgörs av Norrbotten, Västerbotten och Skåne.
NTF Riks samverkar med fristående regionala förbund vilka utgör egna juridiska enheter. Dessa verkar 
under  NTFs  varumärke.  De  regionala  förbunden  är  delvis  finansierade  av  NTF  Riks  via  nationella 
projekt där NTF Riks håller i samordning och ansökning. Inom ramen för projekten använder sig NTF 
Riks av förbunden för att genomföra arbeten.34
3.1
Finansiärer
Under 2021 har NTF Riks totala intäkter om 22,1 mkr. Av dessa har 4,9 mkr fördelats ut till de olika 
regionala NTF-förbunden. 
NTF  Riks  har  under  2021  finansierats  av  TRV  till  73  %,  av  Trafiklotteriet  (”lotteriet”)  till  5  %,  av 
Länsstyrelsen (”LS”) till 4 %, av Trafikförsäkringsföreningen (”TFF”) till 3%, av Allmänna arvsfonden 
(”AA”)  till  2%  och  av  Landstingsbidrag  (”LB”)  till  1%.  Resterande  12%  av  organisationens  intäkter 
kommer från övriga intäkter.
Figur 1 – NTF Riks intäkter 2021
Övriga intäkter
LS+TFF+AA+LB
Lotteriet
TRV
TRV
Lotteriet
LS+TFF+AA+LB
Övriga intäkter
Avseende  de medel som  NTF  Riks erhållit  från TRV under 2021  (totalt  16,2 mkr)  avser  12,2 mkr 
(75 %) projektbidrag, medan 4,0 mkr (25 %) avser organisationsbidrag. 
3.2
Fördelning av medel inom organisationen
NTF Riks samordnar och ansöker om medel för olika trafiksäkerhetsprojekt. Projekten finansieras i 
huvudsak av TRV, se avsnitt 3.1. NTF Riks ansöker om en projektsumma för att genomföra ett visst 
projekt. Utifrån budget innehållande uppskattning av timmar och kostnader fördelas sedan medel ut 
till förbunden samtidigt som en del medel hålls kvar inom NTF Riks (projektsamordningskostnader). 
I samband med intervju med GS och PA har det framkommit att de sett beviljade medel till NTF Riks 
från TRV som en typ av fastprisuppdrag, dvs. att organisationen erhållit en summa medel för att sedan 
genomföra den verksamhet som projekten syftar till, samt att eventuella medel som inte förbrukas 
inom ramen för ett projekt inte behöver återbetalas till TRV. Mot bakgrund av detta förhållningssätt 
3 Se bilaga EY01.
4 Under 2022 har NTF Öst brutit sig ur som medlemsorganisation och är inte längre en del av NTFs 
verksamhet. Organisationen har också bytt namn till Atentis. Verksamhetschef för NTF Öst är den offentliga 
visselblåsare som larmat om missförhållanden inom organisationen. NTF Öst har säkrat egen finansiering, 
medan övriga förbund i olika omfattning är helt eller delvis beroende av projektmedel från NTF Riks. 
8 Utredning av NTF Riks

har även medel fördelats ut till NTF-förbunden.
Historiskt har inga underlag från förbunden inhämtats av NTF Riks (för att påvisa kostnader). Den
summa som utbetalas till respektive förbund styrs av initial budgetfördelning.
Efter anmärkning från NTF Riks revisor 2015 om att det inte funnits något underlag för utbetalning
till  förbunden  har  förbunden  översänt  en  faktura  på  det  förutbestämda  beloppet.  Förutom  i
undantagsfall,  specificerar  inte  dessa  fakturor  annat  än  totalsumma,  dvs.  inga  summor  för
lönekostnader  eller  övriga  kostnader  såsom  resor  etc.  Vi  har  hållit  intervju  med  GS,  PA  och
ekonomiansvarig. Samtliga har bekräftat att det inte funnits något krav på förbunden att inkomma
med ytterligare  underlag. GS  har  förklarat att  det inte  varit relevant eftersom utbetalda medel till
förbunden setts som just ett fastprisupplägg/ fast arvode för att utföra förutbestämda aktiviteter, på
samma sätt som erhållna medel från TRV till NTF Riks betraktats.
3.3
Årsredovisning
Det  finns  ingen  signerad  årsredovisning  för  2021,  då  NTF  Riks  hann  sättas  i  konkurs  innan
årsredovisningen signerades. Vi har tagit del av ett utkast till årsredovisningen där det framgår att
revisorn ämnade att lämna en revisionsberättelse som avvek från standardutformningen5. Vi har även
tagit  del  av  årsredovisningen  för  2020.  Revisionsberättelsen  för  2020  är  en  så  kallad  ren
revisionsberättelse, dvs. att det inte förekommer några avvikelser från standardutformningen.
Anmärkningar

NTF Riks har betraktat erhållna projektmedel från TRV som ett fastprisupplägg, vilket medfört
att återrapporteringen speglat budget och inte faktiska kostnader.

NTF  Riks  har  hanterat  förbunden  på  motsvarande  sätt.  Förbunden  har  erhållit  en  fast
förutbestämd summa oaktat faktiska kostnader. Detta har också medfört att NTF Riks inte
begärt in några underlag för att styrka förbundens faktiska kostnader.
3.4
Slutsats organisationsstruktur
Vår bedömning är att NTF Riks betraktande av projektmedel som ett fastprisupplägg inte följer de
avtalsskrivelser som finns mellan NTF Riks och TRV. Vi utvecklar våra analyser kring avtal vidare i
avsnitt 4.
5 Vi kan inte fastslå vilken/ vilka uppgifter som föranledde att revisionsberättelsen skulle avvika från
standardutformningen.
9  Utredning av NTF Riks

4.
Projektgranskning
4.1
Avtal
Vi  har  granskat  avtalsskrivelserna  mellan  TRV  och  NTF  Riks6  för  de  två  ovan  nämnda  projekten.
Avtalsskrivelserna för de båda projekten är identiska. Vi har lyft fram de skrivelser vi ansett vara av
relevans utifrån vårt uppdrag.
Enligt  avtalen  ska  projektbidrag  endast  gå  till  projektrelaterade  kostnader7.  Vidare  är
bidragsmottagaren (NTF Riks) skyldig att hålla respektive mottaget bidrag avskilt på ett separat konto
.  Det  specificeras  att  endast  medel  från  TRV  får  hållas  på  samma  konto  och  att  medel  inte  får
sammanblandas med andra tillgångar. Det specificeras inte ifall kravet gäller avskilt konto på banken
eller i redovisningen.
Avtalen anger vidare att bidragsmottagaren ska redovisa projektets ekonomiska utfall där bokföringen
ska  ske  så  att  projektets  totala  kostnader  och  intäkter  direkt  kan  utläsas.  Bidrag  som  inte  har
förbrukats, projektets överskott, ska återbetalas om det överstiger 5 000 kronor.
Projektbidrag får inte användas för exempelvis alkohol eller tobak.
4.1.1 Förändring i avtalsskrivelse
Inför  2021  ändrades  avtalsvillkoren  för  TRVs  projektbidrag,  där  bl.a.  krav  på  avskilt  konto  för
projektmedlen lades till och återbetalningskrav på oförbrukade projektmedel tillkom. Detta berör båda
de projekt vi granskat.
GS har meddelat att hon inte läst dessa nya avtalsvillkor innan hon signerat och således inte beaktat
dessa nya skrivelser. GS påpekade också att TRV inte hade upplyst om de förändrade avtalsvillkoren.
Enligt ekonomiansvarig upptäckte han den nya avtalsskrivelsen den 12 oktober 2021 och införde då
att NTF Riks projektmedel skulle flyttas över till klientmedelskonto. Innan hösten 2021 låg alla NTF
Riks finansiella medel på  samma  konto och alla organisationens  in-  och  utbetalningar sköttes från
detta konto. Erhållna medel har hållits skilda i redovisningen under hela 2021.
Anmärkningar

GS har inte läst de projektavtal hon undertecknat (som varit föremål för denna utredning).

TRV kontaktades inte i samband med att NTF Riks upptäckte de nya avtalsskrivelserna.

NTF Riks har inte följt de avtal vi granskat inom ramen för denna utredning.
Se vidare kommentarer under avsnitt 4.2, där vi går vidare med granskning av de specifika
projekten.
4.2
Projektens kostnader
Enligt de projektavtal vi granskat ska projektmedel erhållna från TRV endast gå till projektrelaterade
kostnader, då overheadkostnader8 (”OH-kostnader”) ska täckas av det organisationsbidrag NTF Riks
6 NTF Riks har använt sig av de regionala NTF-förbunden för genomförande i båda projekten.
7 Se vidare beskrivning i avsnitt 4.2.
8 Kostnader för organisation som ej tillhör specifika projekt såsom lokalkostnader, administrationskostnader
och liknande.
10
Utredning av NTF Riks


erhåller från TRV. GS har angett att organisationsbidraget9 från TRV inte räcker för att täcka NTF Riks
samtliga OH-kostnader. GS anser att personalen på NTF Riks lägger stor del av sin arbetstid på att
stödja  eller  arbeta  i  projekt  och  därav  kan  även  projektmedel  användas  för  att  täcka  NTF  Riks
övergripande kostnader (i detta fall lönekostnader).
Vi har fått ta del av NTF Riks slutrapporter som skickats till TRV för de granskade projekten.
För projektet “Ingen ska falla” har NTF Riks återrapporterat i enlighet med budget (som vi beskrivit
tidigare har GS och PA sett erhållna projektmedel som ett fastprisuppdrag). Faktiska kostnader eller
projektets  faktiska  ekonomiska  utfall  kan  därmed  inte  utläsas.  Slutrapporten  för  ”Ingen  ska  falla”
skickades till TRV i juni 2021.
10
Tabell 1. Hämtad ekonomiredovisning från slutrapport för projektet ”Ingen ska falla”
NTF Riks har senare skickat in korrigerade version av samtliga slutrapporter11, där de försökt påvisa
faktiska kostnader, bland annat baserad på en retroaktiv tidrapportering. I samband med korrigering
av  rapportering  inskickad  till  TRV  i  april  2022  (se  sektion  4.2.1)  korrigerades  de  finansiella
rapporterna  i  samtliga  projekt.  I  detta  projekt  (Ingen  ska  falla)  har  NTF  Riks  i  efterhand  justerat
tidsredovisningen och uppskattat antalet upparbetade timmar, vilket lett till att de i sin korrigerade
slutrapport (inskickad 14 april) kommit fram till att projektet haft ett överskott om 140 117 kr.
Vi har fått uppgifter från flera håll om att återrapportering från NTF Riks till TRV även för tidigare
projekt skett i enlighet med budget och inte speglat projektens faktiska kostnader.
Slutrapporten  för  projektet  ”dialog  för  säkrare  cykel-  och  gångvägar”  skickades  till TRV  i  februari
2022, efter att NTF Riks ska ha blivit medvetna om de nya avtalsvillkoren och efter initiering av TRVs
utredning.  I  detta  läge  rapporterades  ett  överskott  om  80 910  kr.  I  detta  projekt  har  NTF  Riks  i
efterhand justerat tidsredovisningen och uppskattat antalet upparbetade timmar, vilket lett till att de
i  sin  slutrapport  (inskickad  den  14  april)  kommit  fram  till  att  projektet  har  haft  ett  överskott  om
199 610 kronor.
4.2.1 Lönekostnader och tidredovisning
Rapportering av lönekostnader i projekt historiskt
Lönekostnader är i projektansökan till TRV baserade på en schablonkostnad per arbetad timme och
uppgår till mellan 600 och 850 kronor per timme 12. Schablonkostnaden är beräknad så att den täcker
9 Samt övriga intäkter.
10 Asterisken för revisionskostnader har ingen förklaring i slutrapporten. Vi noterar att revisionskostnader
utgör hela den summa som utgör skillnad mellan budget och utfall.
11 Vilket vi har fått ta del av.
12 Förbund har fakturerat mellan 600 och 750 kronor per timme till NTF Riks. NTF Riks samt nationell
projektledning har haft en schablon på mellan 800 och 850 kronor per timme. Detta är baserat på ett visst
antal projekt utförda under 2021 som GS redogjort för i TRVs internrevisionsrapport.
11
Utredning av NTF Riks

både timkostnaden för personalen i fråga samt viss overhead (OH), vilket bekräftats av både GS och
PA.
Enligt  TRVs  internrevisionsrapport  skapade  NTF  Riks  en  schablon  genom  ett  gammalt
ekonomisystem. All tid redovisades i systemet och NTF Riks kunde därav beräkna timkostnaden som
användes i budget. Enligt utsago från ekonomiansvarig i TRVs interrevisionsrapport ska schablonen
ha ökat med 50 kr per år sedan 2015.
Även  förbunden  har  på  samma  sätt  använt  sig  av  schablonen  enligt  underlag  i  TRVs
internrevisionsrapport,  men  där  50–100  kronor  av  timkostnaden  stannat  hos  NTF  Riks  för
projektadministration (benämnda som projektsamordningskostnader i vissa sammanhang). NTF Riks
har  aldrig  ifrågasatt  om  förbunden  använder  alla  timmar  som  fakturerats,  utan  de  initialt
överenskomna summorna har fakturerats enligt plan.
NTF  Riks  har  inte  tillämpat  någon  tidsredovisning  för  sina  anställda,  vilket  GS  bekräftar.  Under
korttidspermitteringar  under  2020  införde  NTF  Riks  en  tidsrapportering  som  var  avsedd  för
individuell uppföljning av arbetstid13 och inte projektrelaterad uppföljning. Efter att permitteringarna
avslutades fortsatte de anställda att tidsrapportera14.
Korrigering av nedlagd tid under hösten 2021
I  samband  med  återrapportering  av  projekt  under  hösten  2021  uppdagades  att  timkostnaderna
innehöll  schabloner  samt  att  tidredovisning  inte  skett  för  projekten.  Istället  hade  kostnader
återrapporterats enligt budget.
Enligt PA gjorde NTF Riks då för projekten som inte ännu återrapporterats en uppskattning av nedlagd
tid som delvis byggde på de tidrapporter som hade börjat implementeras. Vi har fått uppgift om att
tid per person korrigerades. Ekonomiansvarig menar att han upparbetade 19 timmar för ett projekt15,
vilket sedan utan hans vetskap, ändrades till 80 timmar16. Likaså menar ekonomiansvarig att de totala
antalet timmar han/hon lagt på alla TRV-finansierade projekt var 49, men PA har angett 470 timmar
å ekonomiansvariges vägnar17.
En timprisberäkning baserad på respektive anställds månadslön togs i samband med detta fram av
PA, där timpriserna uppgick till mellan 300 och 700 kr i timmen och innehöll förutom månadslönen
påslag om 54 % vilka bestod av sociala avgifter, pensioner, semesterlön samt särskild löneskatt. Detta
förfarande har även presenterats i TRVs internrevisionsrapport.
Vi  har  vidare  fått  ta  del  av  en  mailkonversation  mellan  ekonomiansvarig  och  PA18,  där
ekonomiansvarig presenterar ett omräkningstal för att antalet timmar ska stämma i förhållande till
den lägre beräknade timkostnaden för personal på NTF Riks. Enligt ekonomiansvarige tog han fram
underlaget på begäran av PA och GS. PA tackar i mailkonversationen för underlaget.
Material  från  TRVs  internrevisionsrapport  visar  även  på  att  förbunden  har  korrigerat  sina  timmar
utefter lönekostnad och översänt detta till NTF Riks19. Vi har även uppmärksammat en radiointervju
13 Enligt uppgift från GS för att tillse att de anställda inte arbetade för mycket övertid.
14 Dock inte projektrelaterat.
15 Detta avser projekt ”Ingen ska falla” och har beskrivits i TRVs internrevisionsrapport.
16 Vi har tagit del av ett mail från PA till ekonomiansvarig, daterat 20 maj 2022, där PA menar att
ekonomiansvarig muntligen sagt att 80 timmar stämmer.
17 Information hämtad från TRVs internrevisionsrapport.
18 Mailkonversation från den 1 november 2021, Ämne: Omräkning tid.
19 Se punkt 23 i TRVs internrevisionsrapport.
12
Utredning av NTF Riks

med ett NTF-förbund där verksamhetschefen berättar att denne blivit uppmanad av GS att räkna upp
sina timmar.
Korrigering av nedlagd tid under 2022
Under 2022 började NTF Riks att redovisa all nedlagd tid uppdelat per projekt eller aktivitet, med ett
tydligt syfte inkluderat, enligt en skrivelse från NTF Riks till TRV den 8 april 2022.
Enligt underlag vi har tagit del av har NTF Riks retroaktivt under 2022 försökt beräkna och redovisa
timmarna som NTF Riks använt för de två granskade projekten (samt även övriga projekt finansierade
av  TRV).  Detta  har  alltså  gjorts  efter  att  TRVs  utredning  initierats  och  det  uppdagades  att
timkostnaderna innehöll  schabloner  samt att  ingen  komplett tidsrapportering  skett.  Samtliga  NTF-
anställda20 ombads gå igenom sina tidrapporter för hela 2021 och fylla i tid nedlagd för respektive
projekt. NTF Riks sände under april in korrigerade ekonomiska rapporter till TRV med de korrigerade
timmarna.
Anmärkningar
Även om lönekostnader inte kan kopplas till arbetade timmar, då tidsredovisning saknas, hävdar GS
att NTF Riks hela tiden haft lönekostnader i enlighet med projektansökan. Detta har vi inte kunnat
verifiera i och med att vi inte kunnat granska nedlagd tid på projekten. Eftersom rättningen av tid skett
ett år i efterhand har vi bedömt att korrigeringarna inte är tillförlitliga, då vi bedömer att det inte är
möjligt att återberätta vad som gjorts på en timbasis för ett år sedan. GS har även erkänt att detta
sannolikt inte blir en helt korrekt uppskattning.
Vi  har  nedan  sammanfattat  våra  anmärkningar  kopplat  till  kostnader  inom  projektverksamheten
finansierad av TRV.

Projektbudget är beräknad på en schablon som täcker både lön och OH.

Ingen projektrelaterad tidsredovisning har funnits inom NTF Riks innan 2022 och därav kan
inte lönekostnader styrkas.

Återrapportering för projekt har skett mot budget, inte i enlighet med faktiska kostnader.

NTF Riks kan inte styrka faktiska kostnader i de granskade projekten.

Förbunden arbetar mot NTF Riks genom ett fastprisupplägg som faktureras. Detta medför att
förbundens faktiska kostnader inte heller kan styrkas.

Förbunden  har  korrigerat  sina  timmar  i  efterhand  och  timberäkning  har  utgått  från
lönekostnad, inte från nedlagd tid, vilket har framgått av TRVs internrevision.

Respektive förbund utgör en egen juridisk enhet och vi har inte inom ramen för vårt uppdrag
utrett  respektive  förbund  specifikt.  Vi  har  kunnat  konstatera  att  vi  inte  kunnat  styrka
förbundens  kostnader mot  bakgrund  av fastprisupplägget.  Vi noterar vidare att förbunden
inte  har  uppdrag  mot  TRV  utan  att  deras  roll  endast  är  gentemot  NTF  Riks.  För  vidare
information kring förbunden hänvisar vi till TRVs internrevisionsrapport.
4.3
Rekommendationer för framtida avtal
Vi  har  tagit  del  av  avtal  mellan  TRV  och  NTF  Riks,  samt  TRVs  hjälptext  framtagen  inför
projektansökningar och gått igenom dessa för att identifiera områden där förbättring kan ske för en
20 Inklusive förbundens anställda.
13
Utredning av NTF Riks

bättre hantering framgent. Utöver våra skriftliga rekommendationer har en muntlig genomgång av
hjälptext och ansökningsformulär gjorts med representanter från TRV.
Vi rekommenderar TRV att:

Förtydliga  att  tidredovisning  ska  ske,  antingen  genom  dokumenterade  tidsstudier  eller
genom  tidrapportering  för  all  personal  som  arbetar  inom  projekt.  Detta  gäller  både
huvudparter och eventuella underleverantörer.

I avtal reglera vilka typer av lönekostnader som får belasta projekten. Vi rekommenderar
TRV att ta stöd i Ekonomistyrningsverkets riktlinjer för lönebikostnader vid beskrivning av
vilka kostnader som ska vara ersättningsgilla för finansiering.

Implementera riktlinjer för hur OH-kostnader ska beräknas inom projekten, antingen som
en del av timpris eller som ett procentuellt påslag på kostnadsmassan.

Utveckla  beskrivningen  av  hur  revision  av  projekt ska  ske.  En  revisionsinstruktion  med
anvisning om granskningsform rekommenderas att tas fram. Om granskning ska ske enligt
ISRS 4400 rekommenderas Trafikverket att ta fram ett uppdragsbrev med förbestämda
granskningsmoment som revisorn ska genomföra.

Förtydliga vilken form av konsultkostnader/underleverantörer som godkänns inom projekt.
TRV rekommenderas att specificera att konsulter främst bör användas för enskilda insatser
(exempelvis  en  föreläsning)  och  att  i  de  fall  som  kostnader  vidareförmedlas  till  andra
organisationer  så  ställs  samma  krav  på  vilka  kostnader  som  är ersättningsgilla  som  för
TRVs motpart i avtalet.

Överväga om stycke kopplat till budget ska utvecklas för att inkludera information om hur
omallokeringar mellan budgetposter får ske, och när en omallokering behöver godkännas
av TRV.

Överväga att utvidga kraven som finns om att inte ha några skulder för svenska skatter
eller avgifter hos Kronofogdemyndigheten och inte vara i likvidation eller försatt i konkurs
från att bara inkludera juridisk person till även att inkludera företrädare för organisationen.

Förtydliga skrivningar i avtal så det framgår att samtliga kostnader ska kunna verifieras
med  bakomliggande  underlag  såsom  kvitton,  fakturor  etc.  och  att  TRV  kan  genomföra
projekt-  och  organisationsrevisioner  utöver  den  revision  som  organisationen  själva
upphandlar.

Inkludera  skrivelser  om  att  TRV  förbehåller  sig  rätten  att  begära  ut  revisors-
PM/Management Letter för de organisationer TRV ingår avtal med.

Specificera  vilka  kostnader  som  inte  är  godkända  att  använda  projekt-  och
organisationsbidrag till. Vi rekommenderar särskilt att överväga hur exempelvis gåvor och
representationskostnader bör hanteras.

Specificera i avtal huruvida krav på avskilda konton för medel avser konton i redovisningen
eller bankkonton.
4.4
Slutsats projektgranskning
Vi har lyft fram flertalet anmärkningar i avsnitt 4.1 och 4.2. Baserat på dessa anmärkningar har vi i
avsnitt 4.3 lämnat rekommendationer om åtgärder att vidta framgent vid avtalsskrivning.
Baserat på den information vi har tagit del av är vår slutsats för de granskade projekten (”Ingen ska
falla”  samt  ”Dialog  för  säkrare  cykel-  och  gångvägar”)  att  NTF  Riks  inte  har  läst  och  inte  följt  de
projektavtal med TRV som organisationen åtagit sig att följa.
14
Utredning av NTF Riks

Vår bedömning är att NTF Riks inte kan styrka faktiska kostnader inom ramen för granskade projekt,
vare  sig  vad  gäller  lönekostnader  eller  övriga  kostnader.  NTF  Riks  har  inte  heller  kunnat  styrka
förbundens  kostnader  eftersom  NTF  Riks  inte  efterfrågat  erforderliga  underlag  för  att  styrka
kostnader.
15
Utredning av NTF Riks

5.
NTF Riks övergripande kostnader
5.1
NTF Riks hantering av övergripande kostnader
NTF Riks använder Fortnox som bokföringssystem. Kostnader kan märkas med projektnummer och
kostnadsställen. De flesta centrala kostnader märks dock med ”kontering kansli”. Systemet har en
funktionalitet för attest av fakturor vilket används, dock finns ingen formell attestordning upprättad
och de flesta kostnader har godkänts av ekonomiansvarig. Samtliga fakturor som inkommer scannas
och sparas i Fortnox.
Medarbetare som har företagskort (utgivna av EnterCard Group AB) gör inköp på företagskortet och
sedan går ekonomiansvarig igenom räkningarna och konterar kostnader. Företagskorten används dels
för  representationskostnader  som  beskrivs  i  avsnitt  5.4.2  nedan,  men  köp  av  elektronik,
kontorsinventarier  och  exempelvis  Facebook-annonser  identifieras  också.  Användarna  av  korten
lämnar inte in några kvitton för sina inköp till ekonomiansvarig. Medarbetare som inte har företagskort
har möjlighet att  redovisa utlägg i  form  av  reseräkningar.  Inga  kvitton  samlas in för  reseräkningar
heller.
Bokföringslag (1999:1078) 5 kap. (löpande bokföring och verifikationer) beskriver att det ska finnas
verifikationer  som  beskriver  varje  affärshändelse,  att  bara  inkludera  fakturor  från  kortföretag
uppfyller  inte  kraven  på  verifikationer.  Dessa  verifikationer  ska  enligt  7  kap.  sparas  i  sju  år  efter
räkenskapsårets utgång.
5.2
Analys av övergripande kostnader
EY  har  erhållit  en  SIE4-fil  från  NTF  Riks  där  samtliga  kostnader  för  2021  framgår.  Vi  har  okulärt
analyserat samtliga kostnadsposter. Baserat på vår professionella bedömning21 har vi valt ut stickprov
på relevanta poster och kostnadsslag. Vi har även beaktat input från TRV.
5.3
Stickprov
Stickprov har granskats utifrån överenskomna granskningsåtgärder där det bedömts att högre risk
föreligger för otillbörliga kostnader. Detta innebär exempelvis 100% granskning av kostnader såsom
gåvor och representation. Även för resekostnader uppgår granskade stickprov till närmare 100%. För
övriga kostnader har stickprov valts ut utifrån storlek av kostnaden, verifikationstexter av intresse,
leverantörer  som  inte  är  uppenbart  kopplade  till  verksamheten  och  regelbundenhet  i  kostnader.
Uppenbart  regelbundna  fasta  kostnader  såsom  hyreskostnader  har  inte  varit  subjekt  för  urval  av
stickprov.
5.4
Resultat av stickprovsgranskningen
Vi kommer beskriva våra iakttagelser nedan, där vi i betydande utsträckning inte erhållit erforderliga
underlag. Vi har under granskningens gång skickat upprepade påminnelser (eller försökt nå aktuell
person vid telefon).
5.4.1 Gåvor
Vi  har  noterat  att  kostnader  för  gåvor  tagits  upp  i  resultaträkningen.  Vi  har  stickprovsgranskat
samtliga fem transaktioner som är redovisade som gåvor och funnit att de avser köp av presentkort
hos Delicard (19 st), Interflora och Kitchn. Enligt GS avser dessa dels avgångspresenter till avgående
styrelseledamöter,  present till  stämmoordförande, julklappar till anställda  samt  gåvor  till  anställda
som gått i pension. Summan av kostnader för gåvor och summan vi granskat summerar till 17 505 kr.
21 Vi har utgått från våra tidigare erfarenheter och gjort en bedömning om vart högst risk föreligger för
otillbörliga kostnader.
16
Utredning av NTF Riks

För samtliga kostnader saknas kvitton.
Tabell 2 – Granskade kostnader för gåvor
Gåvor
Granskat belopp

17 505 kr
Fördelat enligt följande;
Kompletta underlag
0 kr
Faktura men inte underliggande information såsom kvitton till verifikat
17 505 kr
Underlag för att styrka kostnader saknas helt
0 kr
Vi har även noterat att NTF Riks redovisat kostnader för presentkort under projektkostnader, vilket
inte stämmer överens med den beskrivning som GS har givit oss avseende vilka som erhållit gåvorna.
En  kostnadspost  avser  två  presentkort  hos  GoGift  och  en  kostnadspost  avser  tio  presentkort  hos
Johns  Sport.  Enligt  PA  avsåg  detta  presentkort  som  delades  ut  där  mottagaren  kunde  lösa  in
presentkortet mot en cykelhjälm.
5.4.2 Representation
Granskade  representationskostnader  uppgår  till  34  872  kr,  vilket  motsvarar  samtliga  NTF  Riks
representationskostnader. Utav dessa kostnader har 30 026 kr betalats med anställdas företagskort.
Det saknas kvitton för samtliga dessa inköp, och därmed kan vi inte utläsa vad dessa kostnader avser.
På faktura för företagskorten har vi kunnat utläsa leverantörer, såsom ICA, McDonalds, Tabbouli och
Trattorian Stockholm. I bilaga EY02 finns en tabell över inköp på företagskort som granskats.
De kostnader som inte betalats av företagskort utgörs av ersättning i samband med löneutbetalning
(2 224 kr). Vi har ej kunnat verifiera vad denna kostnad avser. I ekonomisystemet är det angett att
469  kr  utav  2 224  kr  avser  lunch  eller  middag.  Resterande  1 755  kr  är  endast  angivna  som
utläggsersättning.  Därutöver  återfinns  en  faktura  från  NTF  Dalarna  (2 622  kr)  i  bokningar  på
representationskontot som avser ersättning för resekostnader såsom logi och middag.
Tabell 3 – Granskade kostnader för representation
Representation
Granskat belopp

34 872 kr
Fördelat enligt följande;
Kompletta underlag
0 kr
Faktura men inte underliggande information såsom kvitton till verifikat
32 648 kr
Underlag för att styrka kostnader saknas helt
2 224 kr
5.4.3 Konferenser
Granskade konferenskostnader uppgår 223 624 kr. Dessa kostnader är huvudsakligen hänförliga till
tre  större  konferenser.  Kostnaden  som  redovisas  för dessa  tre  konferenser är  189 628  kr.  Interna
riktlinjer gällande alkohol vid dessa tillfällen är ett glas vin till maten. Vi har inte för några av dessa
kostnader kunnat ta del av underliggande material i form av kvitton eller dylikt för att styrka att denna
riktlinje efterföljts.
Ellery Beach House (48 085 kr): Enligt den deltagarlista vi tagit del av uppgår antalet deltagare till 10
personer.  Kostnaden  för  denna  konferens  uppgår  till  4 809  kr  per  person.  Samtliga  personer  är
anställda hos NTF Riks. Konferensen tog plats den 25 augusti 2021 till 26 augusti 2021. Vi har tagit
del av kortfattad agenda för dessa dagar. GS har berättat att organisationen inte varit på konferenser
under  Covid-19,  vilket  kunde  motivera  att  kansli  och  distrikt  träffades  samt  att  kostnaden  var
försvarbar utifrån detta samt att de tittade på flera ställen och priserna var ungefär desamma på flera
ställen runt Stockholm.
17
Utredning av NTF Riks

Piperska Muren (28 931 kr): Enligt den deltagarlista vi tagit del av uppgår antalet deltagare till 26
personer. Kostnaden för denna konferens uppgår till 1 113 kr per person. Fakturan som ställts ut till
NTF  Riks  avser  31  personer.  Utav  dessa  kan  vi  bekräfta  6  som  anställda  hos  NTF  Riks.  GS  har
informerat  om  att  samtliga  övriga  deltagare  var  verksamhetschefer,  ordförande  i  förbunden  samt
styrelseledamöter. Vidare har GS och ekonomiansvarig informerat oss om att inga närstående parter
har närvarat. Konferensen  tog plats  11  november  2021. Vi har tagit  del av  kortfattad agenda  för
denna dag.
Johannesberg Slott (112 612 kr): Enligt deltagarlista vi tagit del av uppgår antalet deltagare till 37
personer varav 11 är anställda hos NTF Riks. Kostnaden för denna konferens uppgår till 3 044 kr per
person. GS har informerat om att samtliga övriga deltagare ska vara från förbunden. Vidare har GS
och ekonomiansvarig informerat oss om att inga närstående parter har närvarat. Konferensen tog
plats 1 december 2021 till 2 december 2021. Vi har tagit del av kortfattad agenda för dessa dagar.
Deltagarlista  för  konferenser  och  beskrivning  kring  ändamål  med  konferensen  (agenda)  har
efterfrågats  vid  flertalet  tillfället.  Efter  påminnelser  har  vi  erhållit  kortfattade  agendor  samt
deltagarlistor genom en sammanställd wordfil.
Konferenskostnader består också utav deltagarkostnader för två seminarier uppgående till totalt 15
645 kr, Transportforum och Tylösandsseminariet. Dessa seminarier avser ämnen kopplat till NTF Riks
verksamhet. De två personer som närvarat är PA och ytterligare en medarbetare på kansliet.
Tabell 4 – Granskade kostnader för konferenser
Konferenser
Granskat belopp

223 624 kr
Fördelat enligt följande;
Kompletta underlag
28 896 kr
Faktura men inte underliggande information såsom kvitton till verifikat
194 728 kr
Underlag för att styrka kostnader saknas helt
0 kr
5.4.4 Resor
Granskade resekostnader uppgår till 52 618 kr fördelat på 39 630 kr avseende flygresor, 11 789 kr
tågresor och 1 199 kr kollektivtrafikresor.
Flygresor  har  huvudsakligen  köpts  genom  resebyrå  på  faktura  men  det  förekommer  även  köp  av
flygresor på företagskort och i form av ersättning vid löneutbetalning. I dessa fall har vi ej kunnat ta
del av kvitton för köpen, de kostnaderna uppgår till 3 641 kr. För samtliga flygresor avser resorna
anställda hos NTF Riks eller styrelseledamot.
Resekostnader  för  tågresor  har  huvudsakligen  köpts  med  företagskort  eller  ersatts  i  efterhand  i
samband med löneutbetalningar. För dessa kostnader har kvitton ej funnits tillgängliga för oss. Ett köp
på företagskort avser ett ombord-köp på ett SJ-tåg. Dessa kostnader avser personer som är anställda
hos  NTF  Riks,  styrelseledamot  eller  tidigare  anställda  hos  NTF  Riks.  Två  tågresekostnader  avser
fakturering från andra NTF-förbund.
Kollektivtrafikskostnader  har  köpts  på företagskort eller ersatts i  samband  med  löneutbetalningar.
Dessa  kostnader  avser  personer  som  är  anställda  hos  NTF  Riks,  styrelseledamot  eller  tidigare
anställda hos NTF Riks.
Tabell 5 – Granskade kostnader för resor
Resor
Granskat belopp

52 618 kr
Fördelat enligt följande;
Kompletta underlag
35 989 kr
18
Utredning av NTF Riks

Faktura men inte underliggande information såsom kvitton till verifikat
6 690 kr
Underlag för att styrka kostnader saknas helt
9 939 kr
5.4.5 Drivmedel
Vi har noterat att drivmedel tagits upp i resultaträkningen till ett sammanlagt belopp om 26 905 kr.
Dessa kostnader har i vissa fall bokförts genom att en anställd har använt sitt företagskort. I dessa fall
har vi inte fått ta del av några kvitton.
I andra fall har tankning betalats genom faktura. Vi har fått ta del av fakturor för drivmedel där det
går att utläsa vilket avtal inköpet har gjorts på och vilket faktureringsobjekt som kostnaden avser. Det
går dock ej att utläsa registreringsnummer för fordonen och således ej fordonens registrerade ägare.
Summan av granskade kostnader uppgår till 3 108 kr.
Kopplat till fordon finns även reparationskostnader till en summa av 8 483 kr upptagna för fordon.
För  de  tre  valda  stickproven  har  vi  kunnat  utläsa  registreringsnummer  för  två  fakturor,  dessa
registreringsnummer avser fordon som ägs av NTF Riks, dvs. inga privata reparationskostnader. Det
sista  stickprovet  betalades  med  företagskort  och  för  denna  kostnad  kan  vi  inte  avgöra  ägaren.
Summan av granskade kostnader uppgår till 5 295 kr.
Tabell 6 – Granskade kostnader för Drivmedel och Reparation
Drivmedel och reparation
Granskat belopp

8 403 kr
Fördelat enligt följande;
Kompletta underlag
4 796 kr
Faktura men inte underliggande information såsom kvitton till verifikat
3 348 kr
Underlag för att styrka kostnader saknas helt
259 kr
5.4.6 Övriga noteringar från övergripande kostnadsanalys
NTF Riks gör inköp hos diverse leverantörer, huvudsakligen på företagskort. Dessa leverantörer är
bl.a. Coop, Rusta, Clas Ohlson, Kjell & Company, Webhallen, ICA, Hornbach, Stadium, Pressbyrån etc.
Eftersom  kvitton  ej  funnits  tillgängliga  har  vi  ej  kunnat  verifiera  vad  dessa  kostnader  avser  med
undantag för att ett kvitto har erhållits för ett köp hos Webhallen. Kostnaden om 5 449 kr avser en
nätverkslösning för att kunna styra exempelvis kontorselektronik. Vi har även identifierat en kostnad
för ledarskapsutbildning uppgående till 17 500 kr.
Vi har även uppmärksammat att det förefaller som att anställda får ersättning för privata bredband i
form av utläggsersättning. Dessa kostnader uppgår till ett sammanlagt belopp om 10 224 kr. Vi har
stämt av detta med ekonomiansvarig som bekräftat att så är fallet.
5.4.7 Löner
Vi har tagit del av en lönelista över månadslön för samtliga anställda inom NTF Riks. De elva anställda
har en medellön på 46 800 kr och en medianlön på 41 700 kr. För de tre personer vi har varit i kontakt
med (GS, PA, ekonomiansvarig) har vi jämfört lönerna mot statistik från Statistiska Centralbyrån och
funnit att lönerna inte är oskäliga. Ur huvudboken går att utläsa att friskvårdsbidrag om 2 000 kr
betalas ut, samt att det finns kostnader för hälsokontroller och annan sjukvård för anställda om totalt
25 520 kr.
Vi  har  inte  kunnat  stämma  av  huruvida  anställda  har  förmånsbeskattats  i  de  fall  som  de  erhållit
förmåner såsom sjukvård och liknande.
19
Utredning av NTF Riks

5.4.8 Arvoden
Organisationen betalar ut arvoden för begränsade insatser, exempelvis när funktionärer som inte är
kopplade till ett specifikt förbund genomför mätningar. Det finns en kombination av arvoden som är
timprisbaserade och en fast engångssumma. Vi har granskat hur dessa arvoden betalats för 121 768
kr utav totalt 155 248 kr.
För elva (11) av 31 granskade tillfällen har ett timarvode betalats, detta omfattar 51 770 kr. Dessa
timarvoden uppgår till mellan 120 kr och 170 kr per timme.
För 20 av 31 granskade tillfällen har ett fast arvode betalats, summan av dessa uppgår till 69 998 kr.
Anmärkningar

Genomgående  har  vi  noterat  att  kvitton  ej  sparas  som  underliggande  material  till
verifikationer. NTF Riks har genom detta förehavande inte följt bokföringslagen (1999:1078)
5 kap. (löpande bokföring och verifikationer) som beskriver att det ska finnas verifikationer
som beskriver varje affärshändelse, att bara inkludera fakturor från kortföretag uppfyller inte
kraven  på  verifikationer.  Dessa  verifikationer  ska  enligt  7  kap.  sparas  i  sju  år  efter
räkenskapsårets utgång.

Samtliga fordonskostnader har ej kunnat kopplats direkt till fordon ägda av organisationen.

Representationskostnaders innehåll har ej kunnat bekräftas till följd av avsaknad av kvitton.

Konferenskostnaders innehåll har ej kunnat bekräftas till följd av avsaknad av specifikation till
fakturor, offertförfrågan el. dyl.

Vi har noterat att tre konferenser hållits under 2021, varav en varit på Ellery Beach House
och en på Johannesbergs slott. Kostnaden per person uppgår för dessa konferenser till 4 809
kr respektive 3 044 kr, vilket skulle kunna anses som extravaganta kostnader.

För  resekostnader  har  resklass  ej  kunnat  verifieras  till  följd  av  avsaknad  av  kvitton  eller
biljetter för att avgöra att inga orimliga resekostnader redovisas.

Vi har inte kunnat bedöma rimligheten i en stor andel av kostnader eftersom kvitton saknas.
Vi kan exempelvis inte styrka att flertalet inköp på företagskort är ändamålsenliga.
5.5
Slutsats NTF Riks övergripande kostnader
Baserat  på  den  information  vi  har  kunnat  ta  del  av  är  vår  bedömning  att  NTF  Riks  inte  följer
bokföringslagen.  Detta  har  också  medfört  att  vi  inte  har  kunnat  styrka  om  kostnaderna  är
ändamålsenliga för verksamheten.
Vi har lyft fram flertalet kostnadsposter ovan som skulle kunna betraktas som ej rörelsegilla men där
avsaknad av kvitton medför att vi inte vet huruvida kostnadsposterna kan anses som rörelsegilla eller
ej.
Därutöver vill vi lyfta fram våra noteringar från avsnitt 4 om att NTF Riks avsaknad av projektspecifik
redovisning  medför  att  vi  inte  heller  kan  fastslå  huruvida  projektspecifika  medel  använts  för
organisationens övergripande kostnader.
Vi har även lyft fram två konferenser som hållits under 2021; en på Ellery Beach House på Lidingö
och en på Johannesbergs slott, vilka skulle kunna anses som extravaganta.
20
Utredning av NTF Riks

6.
E-postgranskning
Vi har fått i uppdrag att granska e-postboxar för relevanta individer hos NTF Riks, identifierade av oss
tillsammans med TRV.
Det  ena syftet  med  granskning  av e-postboxar  har varit  att  utreda om  eventuella  repressalier har
utövats  mot  ekonomiansvarig  i  samband  med  att  dennes  intervju  med  TRVs  internrevision  blev
offentlig och om NTF Riks således handlat i strid med de demokratiska regler NTF Riks åtagit sig att
följa22.
Det andra syftet med granskning av e-postboxar har varit att utreda huruvida det har varit medvetet
från NTF Riks företrädare att hantera medel och redovisning av medel på ett felaktigt vis. Hantering
och redovisning av medel har tidigare beskrivits i denna rapport.
Trafikverket har begärt att få ta del av e-postboxar för GS, PA och ekonomiansvarig.
TRV har initialt skickat begäran till GS. GS har nekat till att lämna ut såväl egen som medarbetares e-
postboxar. Vid intervju med GS har GS meddelat att hon ser det som en integritetsfråga och att värdet
i att kunna genomföra utredningen genom denna vidare granskningsåtgärd inte trumfar integriteten.
Efter att konkursförvaltare (”KF”) utsetts den 21 april 2022 har TRV ånyo begärt att få ta del av ovan
nämnda e-postboxar.
Även  KF  har  nekat  att  TRV,  och  i  förlängningen  vi,  får  ta  del  av  e-postboxar  från  NTF  Riks  med
hänvisning till dataskyddsförordningen23.
6.1
Slutsats e-postgranskning
På  grund  av  att  NTF  Riks  företrädare24  inte  godkänt  förfrågan  om  att  delge  sina  e-postboxar  för
granskning har vi inte kunnat genomföra denna granskningsåtgärd, vilket försvårat vår möjlighet att
fastslå  avsikt  i  hantering  av  medel  samt  avsikt  i  åtgärder  vidtagna  mot  ekonomiansvarig  (se
efterföljande avsnitt).
Vi har vidare, inom ramen för denna utredning, erhållit flertalet motstridiga uppgifter som vi avsett
att  följa  upp  genom  e-postgranskning,  där  en  version  av  uppgifter  inte  kunnat  verifieras  genom
befintliga granskningsåtgärder.
22 I samband med ingångna avtal med TRV.
23 Uppgift hämtad från KFs PM avseende utelämnande av e-post.
24 GS samt KF.
21
Utredning av NTF Riks

7.
Utredning av repressalier
TRV har mottagit en visselblåsning som berör att ekonomiansvarig fått utstå repressalier från GS efter
att denne blivit intervjuad av TRVs internrevision och denna intervju blivit känd för GS.
I samband med internrevisionen gav ekonomiansvarig sin bild om att NTF Riks medvetet struntat i
avtalsvillkoren  för  projekt  och  att  organisationen  medvetet  ansökt  om  ett  för  högt  belopp  samt
underlåtit  att  återbetala  projektmedel.  Ekonomiansvarig  lyfte  vidare  att  NTF  Riks  inte  ens  vid
upptäckten av de ändrade och tydligare avtalsvillkoren för projekten valt att betala tillbaka.25
Vi har fått i uppdrag av TRV att utreda huruvida ekonomiansvarig fått utstå repressalier av GS och
huruvida GS och NTF Riks därigenom bryter de demokratiska regler som NTF Riks åtagit sig att följa
vid  avtal  med  TRV.  Vi  har  även  utrett  detta  mot  lag  (2021:890)  om  skydd  för  personer  som
rapporterar om missförhållanden (”Visselblåsarlagen”), då vi ansett denna lag vara av relevans för
aktuell utredningspunkt. Utöver intervjuer med nyckelpersoner var vår avsikt att komplettera denna
utredningspunkt med stöd av e-postgranskning, vilket vi blivit nekade att ta del av.26
7.1
Demokratiska regler inom ramen för ”Samverkan med Civilsamhället”
I samband med att en organisation ansöker om bidrag hos TRV ska organisationen uppfylla de krav
som ställs kring demokrativillkor för att få rätt till bidrag av TRV.27
Bidrag  lämnas  inte  till  en  organisation  om  den  eller  någon  av  dess  företrädare,  inom  ramen  för
verksamheten:
- utövar våld, tvång eller hot eller på annat otillbörligt sätt kränker den enskildes grundläggande fri-
och rättigheter,
- diskriminerar eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde,
- rättfärdigar, främjar eller uppmanar till sådana ageranden som anges i 1 eller 2, eller
- motarbetar det demokratiska styrelseskicket.
Organisationen ska vid ansökan gå i god för att organisationen är demokratiskt uppbyggd, inklusive
jämställdhet och icke-diskriminering. Organisationens  firmatecknare ska  i ansökan  bekräfta  att  de
uppgifter som har lämnats är korrekta.
I samband med ansökan av bidrag har GS bekräftat att organisationen följer TRVs regler inom ramen
för ”Samverkan med Civilsamhället”.
7.2
Internrevisionen håller intervju med ekonomiansvarig
Den 17 februari 2022 blev ekonomiansvarig intervjuad av TRVs internrevision.
Enligt  ekonomiansvarig  gav  GS  strikta  direktiv  om  vad  som  fick  sägas  under  intervjun.28  GS  har
medgett att de haft ett samtal inför intervjun men påpekar att syftet var att ekonomiansvarig kunde
hänvisa till henne eller PA för de frågeställningar han inte var bekväm med.
25 I internrevisionsrapporten framgår ekonomiansvariges redogörelse och underlag.
26 Vilket vi redogjort för i föregående avsnitt.
27 Uppgifter från TRV.
28 Enligt uppgift från ekonomiansvarig belades han med munkavel och skulle hänvisa alla projektrelaterade
frågor till GS och PA.
22
Utredning av NTF Riks

7.2.1 NTF Riks och GS får kännedom om intervjun
Efter att internrevisionen avslutat sitt uppdrag har GS begärt att få ta del av internrevisionsrapporten.
Till internrevisionsrapporten  hörde en  bilaga,  ”Bilaga  B”.  Bilaga  B utgör  det  intervjuprotokoll med
ekonomiansvarig där denne redogjort för sin bild om felaktigheter inom NTF Riks avseende hantering
av bidragsmedel från TRV.
Internrevisionsrapportens  storlek  medförde  att  endast  Bilaga  B  kom  fram  till  GS  i  det  mail  som
skickades från TRV i samband med förfrågan.
I avslutande del av Bilaga B går det att utläsa att ekonomiansvarig godkänt texten.
Ekonomiansvarig  har  berättat  att  hans  godkännande  var  en  bekräftelse  på  att  informationen  i
intervjun var korrekt och kunde användas för vidare utredning, inte att intervjun skulle bli offentlig.
GS har berättat att det i bilagan står att ekonomiansvarig godkänt intervjun, vilket GS tolkat som att
ekonomiansvarig gett sitt godkännande till att intervjun blir offentlig.
Bilaga B kom GS tillhanda den 25 mars 2022.
I  samband  med  att  GS  fått  ta  del  av  bilaga  B  har  GS  skickat  ut  bilaga  B  till  NTF  Riks  samtliga
medarbetare29  och  samtliga  NTF-förbund  (inklusive  NTF-förbundens  styrelseordförande).  GS  har
berättat att hon tog en dialog med NTF Riks styrelseordförande innan hon gjorde utskicket men att
hon såg det som att ekonomiansvarig dels hade godkänt att intervjuprotokollet blev offentligt, dels
att hon ser det vara av vikt att vara transparant inom organisationen.30
Ekonomiansvarig har berättat att han upplevt att han efter denna dag blev utfryst från kollegor och
ifrågasätter också att Bilaga B skickas till samtliga medarbetare inom hela organisationen.
7.3
Repressalier mot ekonomiansvarig
Ekonomiansvarig har beskrivit sig som ”persona non grata” och att han inte kände sig välkommen
tillbaka till arbetsplatsen efter att intervjun med TRVs internrevision blivit offentlig. Ekonomiansvarig
har  känt  sig  utfryst  och  illa  behandlad.  Vi  har  också  erhållit  uppgifter  om  att  GS  försökte  få
ekonomiansvarig avskedad i samband med att Bilaga B kom GS till handa.
7.3.1 Förbud att vidta repressalier
Enligt 3 kap. 1 § 2 punkten i Visselblåsarlagen får en verksamhetsutövare inte vidta repressalier mot
en rapporterande person på grund av att denne har rapporterat om ett missförhållande.
En  repressalie är  en  direkt  eller indirekt  åtgärd eller underlåtenhet  som  vidtas eller inte vidtas  på
grund av att den rapporterande personen har rapporterat och som ger upphov till eller kan ge upphov
till skada eller men för den rapporterande personen. Karakteristiskt för repressalier är att de har ett
drag av bestraffningsåtgärder.
Som  repressalier  räknas  enligt  lagkommentaren  bl.a.  avstängning,  permittering,  uppsägning,
degradering,  utebliven  befordran,  ändrade  arbetsuppgifter,  ändrad  arbetsplats,  lönesänkning,
ändrade  arbetstider,  eller  negativa  vitsord.  Det  kan  också  vara  fråga  om  disciplinåtgärd,  hot,
trakasserier, utfrysning, diskriminering,  missgynnande  eller  orättvis behandling. Även skada  på  en
persons anseende räknas som en repressalie. Repressaliebegreppet ska således tolkas brett. I detta
sammanhang  ska  även  tilläggas  att  ett  försök  till  en  repressalie  som  av  någon  anledning  inte
29 Förutom ekonomiansvarig.
30 Samt att alternativet att inte skicka ut rapporten hade varit sämre än att delge organisationen denna
uppgift.
23
Utredning av NTF Riks

fullbordas,  kan  ge  upphov  till  skada  eller men  för  den  rapporterande  personen och är  då  i  sig  en
repressalie. Ett sådant försök till repressalie skulle kunna vara att verksamhetsutövaren lämnar en
underrättelse om uppsägning även om uppsägningen sedan av någon anledning inte fullbordas.
Visselblåsarlagen uppställer krav på att det ska finnas ett orsakssamband mellan repressalien och det
förhållandet som den rapporterande personen rapporterat om.
7.3.2 Arbetsmiljö och sjukskrivning
Vi har tagit del av mailkopior som visar att ekonomiansvarig tagit kontakt med Unionen pga. mobbning
och förtal den 28 mars 2022, dvs. första arbetsdagen efter att Bilaga B mailats ut till organisationen31
av GS. Ekonomiansvarig har i intervju beskrivit att han från denna dag blivit ”persona non grata” inom
hela organisationen. Den 31 mars 2022 blev ekonomiansvarig 100 % sjukskriven.32 Sjukskrivningen
gällde till och med 30 april 2022.
Enligt  uppgift  från  såväl  GS  som  ekonomiansvarig  har  ekonomiansvarig  fortsatt  arbeta  trots  en
sjukskrivning på 100 %. Ekonomiansvarig har under perioden arbetat hemifrån.
Vi  har  vidare  fått  ta  del  av  mailkopia  där  GS  förklarar  för  ekonomiansvarig  att  han  inte  längre  är
administratör för Outlook och att GS nu kommer att kommunicera detta till övriga i organisationen.
GS har påtalat att hon inte ansåg ekonomiansvarig som lämplig att ansvara för Outlook när det blev
känt att ekonomiansvarig hade läst mail som inte skickats till eller från ekonomiansvarig.33 Mailet från
GS är daterat den 4 april 2022, dvs. efter det att GS fått ta del av Bilaga B.
Ekonomiansvarig  och  GS  har  båda  berättat  att  de  inte  diskuterat  varken  Bilaga  B  eller
internrevisionsrapporten, utan endast  övriga  jobbrelaterade  delar  efter  att Bilaga  B skickats  ut till
organisationen.
7.3.3 Uppsägning
För att en arbetsgivare ska kunna säga upp en anställd krävs saklig grund. Det finns två olika typer av
uppsägningsförfarande, där den ena utgörs av arbetsbrist och den andra av personliga skäl. Vid grov
misskötsamhet kan en anställd även bli avskedad.
Arbetsbrist innebär att medarbetaren blir uppsagd av skäl som inte har med honom eller henne att
göra personligen. Uppsägningen kan t.ex. ske av ekonomiska eller organisatoriska skäl, dvs. skäl som
hänför  sig  till  arbetsgivarens  verksamhet.  Uppsägning  på  grund  av  arbetsbrist  behöver  alltså  inte
innebära att det finns en faktisk brist på arbete eller arbetsuppgifter.
Innan  en  uppsägning  på  grund  av  arbetsbrist  verkställs  måste  en  arbetsgivare  utreda  om
medarbetaren kan bli omplacerad: i första hand till en ledig tjänst och i andra hand till en tjänst som
innehas av en medarbetare med kortare anställningstid. Arbetsgivaren behöver också förhandla med
berörda fackförbund.
En uppsägning på grund av personliga skäl innebär att medarbetaren blir uppsagd av skäl som hänför
sig  till  honom  eller  henne  personligen.  Exempel  kan  vara  misskötsamhet,  olovlig  frånvaro,
samarbetssvårigheter och liknande. Det är generellt sett svårt att säga upp någon av personliga skäl,
eftersom  arbetsgivaren  har  en  långtgående  skyldighet  att  stötta  den  anställde  i  att  förändra  sitt
beteende.  Detta  kräver  kommunikation med den  anställde  samt, till exempel, varningar  och andra
åtgärder från arbetsgivaren.
31 NTF Riks samt övriga NTF-förbund (egna juridiska personer).
32 Vi har erhållit läkarintyg på detta.
33 Hänvisning till TRVs internrevisionsrapport där ekonomiansvarig lagt fram mail som inte var skickade till eller
från honom.
24
Utredning av NTF Riks

Innan  en  uppsägning  på  grund  av  personliga  skäl  kan  verkställas  måste  arbetsgivaren  utreda  om
medarbetaren  kan  bli omplacerad till en ledig tjänst. Om medarbetaren är  fackligt  ansluten  måste
arbetsgivaren även varsla det berörda fackförbundet.
Enligt uppgift från ekonomiansvarig har GS försökt avskeda ekonomiansvarig. GS har meddelat att
hon endast övervägt detta i samband med att ekonomiansvarig misskött sina uppgifter med att tillse
att NTF Riks skulle erhålla spellicens samt att förtroendet för ekonomiansvarig försvann i samband
med att det framkom att ekonomiansvarig hade spelat in deras samtal34 samt olovligen läst mail där
ekonomiansvarig  inte  var  mottagare  eller  avsändare.35  Vi  noterar  att  GS  initierat  ett  avsked  av
ekonomiansvarig ca två veckor efter att Bilaga B blivit känd för GS.
7.3.4 Ansökan om spellicens
15  november  2021  skickar  ekonomiansvarig  in  en  spellicensansökan  för  Trafiklotteriet.36  Enligt
uppgift från ekonomiansvarig skulle ansökan ha skickats in i september 2021 för att hinna erhålla
spellicens inför kommande år. Detta var ekonomiansvarig inte medveten om vid tidpunkten.37 Efter
ansökan  i  november  2021,  skickar  ekonomiansvarig  in  kompletteringar  för  spellicensen  eftersom
ansökan inte varit komplett. Detta görs även under tiden då han är sjukskriven (7 december 2021 till
den 7 januari 2022).38 Vi har erhållit underlag från Spelinspektionen som visar att en komplettering
gjordes den 14 december 2021.
Under januari 2022 har det framgått av NTF Riks hemsida att de bedriver spelverksamhet och att det
har  funnits  möjlighet  att  köpa  lotter.  Likaså  framgick  det  att  lotteriverksamheten  var  godkänd  av
Spelinspektionen.39  Enligt  GS  arbetade  ekonomiansvarig  den  13  januari  2022  ekonomiansvarig
fortfarande  med  kompletteringar  för  spellicensansökan  för  2022,  men  bedrev  ändå  en
lotteridragning.  Med  anledning  av  detta  övervägde  GS  att  avskeda  ekonomiansvarig,  men  gjorde
aldrig slag i saken.
Den  20  januari  2022  begärde  Spelinspektionen  att  NTF  Riks  skulle  yttra  sig  om  att  de  bedrivit
lotteriverksamhet utan tillstånd. Den 21 januari inkommer GS med svar till Spelinspektionen.40 Enligt
GS  innebär  förlusten  av  lotteriverksamheten  ett  inkomstbortfall  runt  140  000  kronor  i  månaden.
Enligt  ekonomiansvarig  hade  GS  inte  gett  några  indikationer  på  att  GS  varit  missnöjd  med
ekonomiansvarig i detta läge. Den 17 mars avslår Spelinspektionen NTF Riks ansökan om licens.
7.3.5 Fackliga förhandlingar
Ekonomiansvarig har godkänt att vi tagit kontakt med Unionen som varit involverade i frågan kring
såväl avskedande som uppsägning pga. arbetsbrist. Därutöver har ekonomiansvarig drivit en separat
process gällande den behandling han fått utstå efter det att Bilaga B blev känd inom organisationen.
34 Vilket framgår av TRVs internrevisionsrapport.
35 GS hänvisar till mail som framgår av TRVs internrevisionsrapport som inte var skickade till eller från
ekonomiansvarig.
36 Helägt dotterbolag till NTF Riks. Trafiklotteriet bedriver spelverksamhet och överskottet från lotteriet går till
NTF Riks verksamhet. För att bedriva lotteriet krävs ett godkännande från Spelinspektionen. Ekonomiansvarig
var VD för Trafiklotteriet.
37 Ekonomiansvarig har även påpekat att ansökan året innan var sen, men att det inte resulterade i indragen
spellicens. Vi har erhållit utdrag som visar att ansökan skickades in 26 oktober under 2020.
38 Ekonomiansvarig blev även sjukskriven i samband med att Bilaga B mailades ut till organisationen. Notera att
detta utgör en tidigare sjukskrivning. Vi har erhållit läkarintyg även för denna sjukskrivning, som avser
perioden 7 december 2021 till 7 januari 2022.
39 I enlighet med underlag från Spelinspektionen.
40 Se svaret i sin helhet i bilaga EY03.
25
Utredning av NTF Riks

Vi har varit i kontakt med Unionen. Unionen har bekräftat att GS informerade Unionen den 7 april om
att hon hade för avsikt att avskeda ekonomiansvarig, dvs. knappt två veckor efter att Bilaga B kom GS
tillhanda. Den 8 april ångrade sig GS om avsked och ville istället säga upp ekonomiansvarig på grund
av arbetsbrist. Detta har vi fått bekräftat av Unionen.
Unionen har meddelat att arbetsgivare inte kan avskeda en anställd för förhållanden som varit kända
i mer än två månader.
Från  vår  kontakt  med  Unionen,  kommer  vi  att  nedan  återge  de  nyckeldatum  och  händelser  som
Unionen lyft fram gällande kontakter tagna med deras organisation.
23 mars
GS kontaktar Unionen och har upplyst Arbetsförmedlingen om att samtliga anställda på NTF Riks
potentiellt kommer bli uppsagda.41
28 mars
Unionen blir kontaktade av ekonomiansvarig för mobbning och förtal mot bakgrund av att Bilaga B
blivit känd inom organisationen.
31 mars
GS kontaktar Unionen om att GS fått i uppdrag av styrelsen att säga upp samtliga inom NTF Riks
pga. arbetsbrist.
7 april (förmiddag)
Förhandlingar hålls mellan GS och Unionen. Unionen representerar ekonomiansvarig samt
ytterligare en anställd. Medverkar gör även ett annat fackförbund, Akavia, som representerar
ytterligare en anställd. GS meddelar Akavia att det inte råder några tveksamheter kring deras
medlem utan att de kan fortskrida processen med uppsägning pga. arbetsbrist. Till Unionen
meddelar GS att GS behöver stämma av med arbetsgivarorganisationen Fremia avseende
ekonomiansvarig innan de fortskrider processen om uppsägning pga. arbetsbrist.
7 april (eftermiddag)
GS ringer till Unionen och meddelar att GS tyvärr behöver avskeda ekonomiansvarig då denna
brustit i sitt arbete. Unionens representant uppger att de meddelar om de formkrav som föreligger i
form av skriftligt varsel samt återger vilka skyldigheter som föreligger enligt lagen (1982:80) om
anställningsskydd (”LAS”) för att verkställa avsked.
8 april
GS mailar till Unionen och meddelar att hon backar på frågan om avsked och fortskrider med
processen om uppsägning pga. arbetsbrist för ekonomiansvarig.
13 april
Beslut fattas av GS och Unionen blir informerade om att uppsägning pga. arbetsbrist kommer
verkställas den 19 april, då de anställda ska bli meddelade om uppsägning.
7.3.6 Konkursförvaltare säger upp personal
KF tar över ärendet om uppsägning och säger i slutet av april upp personal på NTF Riks pga.
arbetsbrist, i enlighet med det GS tidigare initierat. Samtliga anställda får arbeta till och med den 20
maj 2022.
41 Vid denna tidpunkt hade TRV stoppat utbetalningar till NTF Riks och således förelåg ett finansieringsproblem
för organisationen.
26
Utredning av NTF Riks

7.4
Slutsats
7.4.1 Slutsats i fråga om huruvida NTF Riks utdelat repressalier mot
ekonomiansvarig
Vad gäller GS utskick av Bilaga B till NTF Riks samtliga medarbetare och samtliga NTF-förbund kan
sägas följande. Det framstår som en ovanlig åtgärd av en person i ledningsställning att skicka ut ett
dylikt dokument till en så bred grupp av mottagare och så brett i organisationen.
Det är möjligt att GS inte haft som syfte med utskicket att vidta en repressalie. Ett nära tidssamband
mellan visselblåsningen och utskicket kan emellertid tolkas som att det finns ett samband, dvs. att
utskicket  av  Bilaga  B  skett  som  en  bestraffning  eller  annars  repressivt  pga.  rapporteringen.  Här
behöver en fullständig bedömning göras om det finns ett orsakssamband mellan rapporteringen och
åtgärden, dvs. utskicket. En sådan bedömning kräver en värdering av de bevis som finns, dvs. mailet
samt de utsagor som finns.
Vad gäller åtgärden att initiera ett avskedande av ekonomiansvarig kan sägas följande. Det kan vara
så att GS som en ledningsperson med ett stort ansvar i organisationen kan ha känt sig nödgad att
vidta arbetsrättsliga åtgärder mot en påstådd misskötsamhet och brister i arbetsprestation. Utifrån
de  skäl  som  GS  lyft  fram  kan  det  i  och  för  sig  vara  så  att  GS  haft  anledning  att  ifrågasätta
ekonomiansvariges kompetens samt ha haft synpunkter på vissa åtgärder, t.ex. att ekonomiansvarige
olovligen läst mail som ekonomiansvarig inte var mottagare eller avsändare av.
Även  åtgärden  att  initiera  avskedandet  kan  dock,  om  de  tidsmässigt  sammanfaller  med
visselblåsningen/rapporteringen och det i övrigt finns ett orsakssamband mellan rapporteringen och
åtgärden, kunna tolkas och klassas som repressalier.
Det går inte att dra någon slutgiltig slutsats i frågan om de beskrivna åtgärderna utgör repressalier i
Visselblåsarlagens mening utan att ha gjort en fullständig bevisvärdering, vilket är något som slutligt
görs av en domstol. Av en övergripande genomgång av omständigheterna framstår det emellertid
inte  som  långsökt  att  sammankoppla  GS  åtgärder  med  rapporteringen;  i  vart  fall  inte  sett  ur
ekonomiansvariges perspektiv. Någon objektiv slutsats kan dock som sagt inte dras på detta stadium.
7.4.2 Slutsats i fråga om huruvida NTF Riks lever upp till demokrativillkor
Det  huvudsakliga  syftet  med  s.k.  demokrativillkor  är  att  förhindra  att  offentliga  medel  går  till
verksamheter som står i strid med de grundläggande värderingar som ska skyddas och främjas av det
allmänna.
Det  svenska  samhällets  grundläggande  värderingar  framgår  av  regeringsformen,  som  kräver  att
staten  skyddar  och  främjar  enskildas  grundläggande  fri-  och  rättigheter.  Exempel  på  sådana
grundläggande  fri-  och  rättigheter  är  yttrandefrihet,  informationsfrihet,  mötesfrihet,
demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet. Frågan om huruvida NTF Riks eller någon
av dess företrädare har brutit mot TRVs demokrativillkor i sin hantering av ekonomiansvarig måste
alltså ses i detta ljus.
Som  framgår  ovan  är  det  möjligt  att  GS  genom  sitt  agerande  har  utsatt  ekonomiansvarig  för
repressalier. Det framstår dock som mindre sannolikt att NTF Riks och/eller GS har agerat i strid med
TRVs  demokrativillkor,  eftersom  detta  förutsätter  ett  agerande  som  strider  mot  samhällets
grundläggande värderingar.
Repressalier eller andra problem i arbetsmiljön är inte typiskt sett sådant som brukar omfattas av
demokrativillkor.
Inte heller här är det möjligt att dra någon objektiv slutsats på detta stadium. För det fall en part till
ett avtal eller ett på annat sätt bindande villkor hävdar att motparten har brutit mot sagda
avtal/villkor, blir detta i slutändan en fråga om avtalstolkning och bevisvärdering. Aspekter som
27
Utredning av NTF Riks

behöver beaktas är till exempel avtalets/villkorets ordalydelse, den gemensamma partsavsikten,
omständigheterna vid avtalets/villkorets ingående samt skälighet.
Hur NTF Riks i övrigt lever upp till demokrativillkoren är något som kan behöva utredas vidare.
7.4.3 Sammanfattande slutsats
Utredningen har främst tagit sikte på två frågor: huruvida NTF Riks har utdelat eventuella repressalier
mot ekonomiansvarig samt huruvida NTF Riks lever upp till gällande demokrativillkor.
GS har, i egenskap av företrädare för NTF Riks, företagit vissa åtgärder efter det att rapporteringen
från ekonomiansvarig kom till hennes kännedom. Det går inte att dra någon slutgiltig slutsats i frågan
om  de  beskrivna  åtgärderna  utgör  repressalier  i  Visselblåsarlagens  mening  utan  att  ha  gjort  en
fullständig bevisvärdering, vilket är något som slutligt görs av en domstol.
Av en övergripande genomgång av omständigheterna framstår det emellertid inte som långsökt att
sammankoppla GS åtgärder med rapporteringen; i vart fall inte sett ur ekonomichefens perspektiv.
Mot bakgrund av detta skulle åtgärderna från GS/NTF Riks kunna tolkas och klassas som repressalier,
men någon objektiv slutsats kan dock som sagt inte dras på detta stadium.
Huruvida NTF Riks lever upp till gällande demokrativillkor är något som får bedömas mot bakgrund
av den s.k. rättighetskatalogen i regeringsformen. Utifrån detta framstår det som mindre sannolikt
att NTF Riks och/eller GS har agerat i strid med TRVs demokrativillkor, eftersom detta förutsätter ett
agerande som strider mot samhällets grundläggande värderingar.
Inte  heller  här  går  dock  att  dra  en  objektiv  slutsats  på  detta  stadium.  För  det  fall  en  part  till  ett
bindande villkor hävdar att motparten har brutit mot sagda villkor, blir detta i slutändan en fråga om
avtalstolkning  och  bevisvärdering.  Aspekter  som  behöver  beaktas  är  till  exempel  villkorets
ordalydelse,  den  gemensamma  partsavsikten,  omständigheterna  vid  villkorets  ingående  samt
skälighet.
Hur NTF Riks i övrigt lever upp till demokrativillkoren är något som kan behöva utredas vidare.
28
Utredning av NTF Riks

8.
Slutsats och rekommendationer
8.1
Slutsats
Vår bedömning är att NTF Riks betraktande av projektmedel som ett fastprisupplägg inte följer de
avtalsskrivelser som finns mellan NTF Riks och TRV.
Baserat på den information vi har tagit del av är vår slutsats för de granskade projekten (”Ingen ska
falla”  samt  ”Dialog  för  säkrare  cykel-  och  gångvägar”)  att  NTF  Riks  inte  har  läst  och  inte  följt  de
projektavtal med TRV som organisationen åtagit sig att följa.
Vår bedömning är att NTF Riks inte kan styrka faktiska kostnader inom ramen för granskade projekt,
vare  sig  vad  gäller  lönekostnader  eller  övriga  kostnader.  NTF  Riks  har  inte  heller  kunnat  styrka
förbundens  kostnader  eftersom  NTF  Riks  inte  efterfrågat  erforderliga  underlag  för  att  styrka
kostnader.
Baserat  på  den  information  vi  har  kunnat  ta  del  av  är  vår  bedömning  att  NTF  Riks  inte  följer
bokföringslagen.  Detta  har  också  medfört  att  vi  inte  har  kunnat  styrka  om  kostnaderna  är
ändamålsenliga för verksamheten.
Vi  har  lyft  fram  att  flertalet  kostnadsposter  skulle  kunna  betraktas  som  ej  rörelsegilla  men  där
avsaknad av kvitton medför att vi inte vet huruvida kostnadsposterna kan anses som rörelsegilla eller
ej.
Därutöver vill vi lyfta fram våra noteringar om att NTF Riks av projektspecifik redovisning medför att
vi inte heller kan fastslå huruvida projektspecifika medel använts för organisationens övergripande
kostnader.
Vi har även lyft fram två konferenser som hållits under 2021; en på Ellery Beach House på Lidingö
och en på Johannesbergs slott, vilka skulle kunna anses som extravaganta.
På  grund  av  att  NTF  Riks  företrädare  inte  godkänt  förfrågan  om  att  delge  sina  e-postboxar  för
granskning har vi inte kunnat genomföra denna granskningsåtgärd, vilket försvårat vår möjlighet att
fastslå avsikt i hantering av medel samt avsikt i åtgärder vidtagna mot ekonomiansvarig. Vi har vidare,
inom ramen för denna utredning, erhållit flertalet motstridiga uppgifter som vi avsett att följa upp
genom  e-postgranskning,  där  en  version  av  uppgifter  inte  kunnat  verifieras  genom  befintliga
granskningsåtgärder.
Vad gäller utredning av repressalier samt huruvida NTF Riks lever upp till gällande demokrativillkor:
Utredningen har främst tagit sikte på två frågor: huruvida NTF Riks har utdelat eventuella repressalier
mot ekonomiansvarig samt huruvida NTF Riks lever upp till gällande demokrativillkor.
GS har, i egenskap av företrädare för NTF Riks, företagit vissa åtgärder efter det att rapporteringen
från ekonomiansvarig kom till hennes kännedom. Det går inte att dra någon slutgiltig slutsats i frågan
om  de  beskrivna  åtgärderna  utgör  repressalier  i  Visselblåsarlagens  mening  utan  att  ha  gjort  en
fullständig bevisvärdering, vilket är något som slutligt görs av en domstol.
Av en övergripande genomgång av omständigheterna framstår det emellertid inte som långsökt att
sammankoppla GS åtgärder med rapporteringen; i vart fall inte sett ur ekonomichefens perspektiv.
Mot bakgrund av detta skulle åtgärderna från GS/NTF Riks kunna tolkas och klassas som repressalier,
men någon objektiv slutsats kan dock som sagt inte dras på detta stadium.
Huruvida NTF Riks lever upp till gällande demokrativillkor är något som får bedömas mot bakgrund
av den s.k. rättighetskatalogen i regeringsformen. Utifrån detta framstår det som mindre sannolikt
att NTF Riks och/eller GS har agerat i strid med TRVs demokrativillkor, eftersom detta förutsätter ett
agerande som strider mot samhällets grundläggande värderingar.
29
Utredning av NTF Riks

Inte  heller  här  går  dock  att  dra  en  objektiv  slutsats  på  detta  stadium.  För  det  fall  en  part  till  ett
bindande villkor hävdar att motparten har brutit mot sagda villkor, blir detta i slutändan en fråga om
avtalstolkning  och  bevisvärdering.  Aspekter  som  behöver  beaktas  är  till  exempel  villkorets
ordalydelse,  den  gemensamma  partsavsikten,  omständigheterna  vid  villkorets  ingående  samt
skälighet.
Hur NTF Riks i övrigt lever upp till demokrativillkoren är något som kan behöva utredas vidare.
8.2
Rekommendationer för framtida avtal
De brister som återgivits ovan har sedermera renderat i att vi lämnar följande rekommendationer till
TRV:

Förtydliga  att  tidredovisning  ska  ske,  antingen  genom  dokumenterade  tidsstudier  eller
genom  tidrapportering  för  all  personal  som  arbetar  inom  projekt.  Detta  gäller  både
huvudparter och eventuella underleverantörer.

I avtal reglera vilka typer av lönekostnader som får belasta projekten. Vi rekommenderar
TRV att ta stöd i Ekonomistyrningsverkets riktlinjer för lönebikostnader vid beskrivning av
vilka kostnader som ska vara ersättningsgilla för finansiering.

Implementera riktlinjer för hur OH-kostnader ska beräknas inom projekten, antingen som
en del av timpris eller som ett procentuellt påslag på kostnadsmassan.

Utveckla  beskrivningen  av  hur  revision  av  projekt ska  ske.  En  revisionsinstruktion  med
anvisning om granskningsform rekommenderas att tas fram. Om granskning ska ske enligt
ISRS 4400 rekommenderas Trafikverket att ta fram ett uppdragsbrev med förbestämda
granskningsmoment som revisorn ska genomföra.

Förtydliga vilken form av konsultkostnader/underleverantörer som godkänns inom projekt.
TRV rekommenderas att specificera att konsulter främst bör användas för enskilda insatser
(exempelvis  en  föreläsning)  och  att  i  de  fall  som  kostnader  vidareförmedlas  till  andra
organisationer  så  ställs  samma  krav  på  vilka  kostnader  som  är ersättningsgilla  som  för
TRVs motpart i avtalet.

Överväga om stycke kopplat till budget ska utvecklas för att inkludera information om hur
omallokeringar mellan budgetposter får ske, och när en omallokering behöver godkännas
av TRV.

Överväga att utvidga kraven som finns om att inte ha några skulder för svenska skatter
eller avgifter hos Kronofogdemyndigheten och inte vara i likvidation eller försatt i konkurs
från att bara inkludera juridisk person till även att inkludera företrädare för organisationen.

Förtydliga skrivningar i avtal så det framgår att samtliga kostnader ska kunna verifieras
med  bakomliggande  underlag  såsom  kvitton,  fakturor  etc.  och  att  TRV  kan  genomföra
projekt-  och  organisationsrevisioner  utöver  den  revision  som  organisationen  själva
upphandlar.

Inkludera  skrivelser  om  att  TRV  förbehåller  sig  rätten  att  begära  ut  revisors-
PM/Management Letter för de organisationer TRV ingår avtal med.

Specificera  vilka  kostnader  som  inte  är  godkända  att  använda  projekt-  och
organisationsbidrag till. Vi rekommenderar särskilt att överväga hur exempelvis gåvor och
representationskostnader bör hanteras.

Specificera i avtal huruvida krav på avskilda konton för medel avser konton i redovisningen
eller bankkonton.
30
Utredning av NTF Riks

Bilagor
Bilageförteckning
Bilaga
Beskrivning
EY01
NTFs regionala förbund
EY02
Representationskostnader, inköpta på företagskort
EY03
Svar från GS till Spelinspektionen
EY04
Intervjuförteckning
31
Utredning av NTF Riks

EY01 – NTFs regionala förbund
Nedan återges de regionala förbund som verkar under NTF varumärke.

NTF Dalarna

NTF FyrBoDal

NTF Gävleborg

NTF Jönköping

NTF Norrbotten (ingår under NTF Riks)

NTF Skaraborg

NTF Skåne (ingår under NTF Riks)

NTF Sörmland, Örebro län, Östergötland

NTF Värmland

NTF Västerbotten (ingår under NTF Riks)

NTF Västernorrland

NTF Väst

NTF Västmanland
32
Utredning av NTF Riks


EY02 – Representationskostnader, inköpta på företagskort
33
Utredning av NTF Riks


EY 03 – Svar från GS till Spelinspektionen
34
Utredning av NTF Riks


35
Utredning av NTF Riks

EY04 – Intervjuförteckning
Nedan återges de funktioner som vi har hållit intervjuer med, inom ramen för denna utredning.

Generalsekreterare på NTF Riks

Projektansvarig på NTF Riks.

Ekonomiansvarig på NTF Riks.

Styrelseledamot inom NTF Riks42

Offentlig visselblåsare

Representant från Unionen
Därtill har vi haft flertalet avstämningar och löpande korrespondens med TRV. Via TRV har vi haft
direktkontakt med fem olika personer kontinuerligt. Dessa personer har i sin tur vidareförmedlat
uppgifter till oss som de har erhållit. Vi har följt upp de uppgifter som varit av relevans för vårt
uppdrag.
42 Obs. Uppgifter från styrelseledamot har bekräftats på annat håll eller inte ansetts vara av relevans inom
ramen för vårt uppdrag, varför dessa uppgifter inte framgår av vår rapport.
36
Utredning av NTF Riks

EY | Building a better working world
EY exists to build a better working world, helping create long-
term value for clients, people and society and build trust in the
capital markets.
Enabled by data and technology, diverse EY teams in over 150
countries provide trust through assurance and help clients grow,
transform and operate.
Working across assurance, consulting, law, strategy and
transactions, EU teams ask better questions to find new answers
for the complex issues facing our world today.
EY refers to the global organization, and may refer to one or more, of the
member firms of Ernst & Young Global Limited, each of which is a separate
legal entity. Ernst & Young Global Limited, a UK company limited by
guarantee, does not provide services to clients. Information about how EY
collects and uses personal data and a description of the rights individuals
have under data protection legislation are available via ey.com/privacy. For
more information about our organization, please visit ey.com.
© 2022 Ernst & Young AB
All Rights Reserved.
ey.com