Detta är en HTML-version av en bilaga till begäran om allmän handling 'Arkivbeskrivning samt beskrivning av allmänna handlingar'.

LFV 
Dokumenttyp 
Datum 
Ver.rev 
Dokumentnummer 
Sida 
GSF 
Beskrivning 
2019-10-08 
1.0 
D-2018-150697 
1(17) 
Dokumentadministration 
 
 
 
 
Upprättad av 
Godkänd 
Referens 
Sekretess 
Salkvist, Sara 
 
 
 
 
Arkivbeskrivning för Luftfartsverket 2019 
 
Denna arkivbeskrivning är upprättad enligt 6§ arkivlagen (1990:782) och ska ge en 
samlad bild över Luftfartsverkets arkiv och arkivbildning. 
 
Arkivbeskrivningen utgör en del av Luftfartsverkets arkivredovisning enligt Riksarkivets 
föreskrifter och allmänna råd om arkiv hos statliga myndigheter RA-FS 1991:1 (ändrad 
genom 1997:4, 2008:4, 2012:1 och 2018:2). Arkivredovisningen består även av 
arkivförteckningar och klassificeringsstruktur, samt processbeskrivningar och 
beskrivningar av verksamhetsfunktioner i LFVs verksamhetsledningssystem. 
Dokumentationen registreras även i myndighetens dokument- och 
ärendehanteringssystemet.  
 
Föregående version av arkivbeskrivningen är upprättad år 2013 och är bilagd till den här 
versionen. 
 
 
 
 

link to page 3 link to page 3 link to page 3 link to page 4 link to page 4 link to page 4 link to page 5 link to page 5 link to page 5 link to page 5 link to page 6 link to page 6 link to page 6 link to page 6 link to page 6 link to page 7 link to page 7 link to page 7 link to page 7 link to page 7 link to page 7 link to page 8 link to page 8 link to page 8 link to page 8 link to page 8 link to page 8 link to page 8 link to page 9 link to page 9 link to page 10 link to page 11 LFV 
Dokumenttyp 
Datum 
Ver.rev 
Dokumentnummer 
Sida 
GSF 
Beskrivning 
2019-10-08 
1.0 
D-2018-150697 
2(17) 
Dokumentadministration 
 
 
 
 
Upprättad av 
Godkänd 
Referens 
Sekretess 
Salkvist, Sara 
 
 
 
 
INNEHÅLL 
 
1 
ORGANISATION OCH ARBETSUPPGIFTER .................................................................... 3 
1.1 

Nuvarande organisation ............................................................................................ 3 
1.2 
Bolag .......................................................................................................................... 3 
1.3 
Uppgifter ................................................................................................................... 4 
1.4 
Historik ...................................................................................................................... 4 
1.4.1  Flygtrafiktjänsten ......................................................................................... 4 
1.4.2  Fjärrstyrda torn (RTS) .................................................................................. 5 
1.4.3  Övrigt ........................................................................................................... 5 

2 
SAMBAND MELLAN MYNDIGHETENS UPPGIFTER OCH HANDLINGAR ........................... 5 
2.1 

Diarieföring ................................................................................................................ 5 
2.2 
Verksamhetsfunktioner och processer ..................................................................... 6 
2.3 
Dokumenthanteringsplan.......................................................................................... 6 
2.4 
Viktigare handlingstyper hos LFV .............................................................................. 6 
2.4.1  Flygtrafikledning .......................................................................................... 6 
2.4.2  Flyginformation ........................................................................................... 6 
2.4.3  Luftrumstjänster/Flygplatstjänster ............................................................... 7 
2.4.4  Statistik för miljöuppföljning ....................................................................... 7 
2.4.5  Flygstatistik .................................................................................................. 7 
2.4.6  Avvikelser och förbättringar ........................................................................ 7 
2.4.7  Fotografier .................................................................................................... 7 

2.5 
Strategi för bevarande .............................................................................................. 7 
3 
ARKIV SOM FÖRVARAS HOS LFV ................................................................................. 8 
3.1 

Arkiv före 1990 .......................................................................................................... 8 
3.2 
Arkiv efter 1990 ......................................................................................................... 8 
3.2.1  Centralförvaltningen 1990-2010 .................................................................. 8 
3.2.2  Flygtrafiktjänsten ANS ................................................................................ 8 
3.2.3  Bolag ............................................................................................................ 8 
3.2.4  LFV 2010- .................................................................................................... 8 

4 
SÖKINGÅNGAR .......................................................................................................... 9 
5 
TILLÄMPAD SEKRETESS .............................................................................................. 9 
6 
REGLER FÖR BEVARANDE OCH GALLRING ................................................................. 10 
7 
ANSVAR FÖR ARKIVVERKSAMHETEN ........................................................................ 11 
 
 


LFV 
Dokumenttyp 
Datum 
Ver.rev 
Dokumentnummer 
Sida 
GSF 
Beskrivning 
2019-10-08 
1.0 
D-2018-150697 
3(17) 
Dokumentadministration 
 
 
 
 
Upprättad av 
Godkänd 
Referens 
Sekretess 
Salkvist, Sara 
 
 
 
 

ORGANISATION OCH ARBETSUPPGIFTER 
1.1 
Nuvarande organisation 
Luftfartsverkets (LFV) styrning och organisation regleras i myndighetsförordningen 
(2007:515), förordningen (2010:184) med instruktion för Luftfartsverket samt av gällande 
arbetsordning för LFV. 
  
LFV är en styrelsemyndighet under infrastrukturdepartementet och generaldirektören är 
myndighetschef. Inom kärnverksamheterna finns avdelningarna System och utveckling, 
En Route och Operations. De stödjande och styrande verksamheterna finns i 
avdelningarna Koncernkommunikation, Koncern HR, Koncernverksamhetsutveckling, 
Koncernjuridik och Koncernekonomi. Under styrelsen finns även Internrevision. LFV har 
tillsammans med Sjöfartsverket bildat Gemensamma servicefunktioner (GSF) som 
hanterar administrativa stödfunktioner åt båda verken. GSF är organisatoriskt placerad 
under avdelningen Koncern HR. 
 
 
 
Luftfartsverkets organisation 2019 
 
1.2 
Bolag 
LFV har tre helägda bolag: LFV Holding AB, LFV Aviation Consulting AB (LAVCO) 
och LFV Norway AS. LFV är även delägare i bolagen Entry Point North (EPN), NUAC 
och Saab Digital Air Traffic Solutions (SDATS). 
 
LFV Holding AB är LFVs holdingbolag. 
 
LAVCO är LFVs dotterbolag för internationella konsulttjänster inom civil luftfart. 
Bolaget har verkat sedan 1982. Fram till och med 1 april 2010 hette bolaget Swedish 
Aviation Development (Swedavia). 
 
I och med avregleringen av den norska marknaden för flygtrafikledningen bildades hösten 
2015 dotterbolaget LFV Norway AS. 
 

LFV 
Dokumenttyp 
Datum 
Ver.rev 
Dokumentnummer 
Sida 
GSF 
Beskrivning 
2019-10-08 
1.0 
D-2018-150697 
4(17) 
Dokumentadministration 
 
 
 
 
Upprättad av 
Godkänd 
Referens 
Sekretess 
Salkvist, Sara 
 
 
 
 
EPN startade år 2006 och utbildar flygledningspersonal. Bolaget ägs av svenska LFV, 
danska Naviair, norska Avinor A/S och irländska IAA. 
 
NUAC skötte den operativa driften på kontrollcentralerna i Stockholm, Malmö och 
Köpenhamn. Sverige och Danmark har sedan 1 juli 2012 ett gemensamt funktionellt 
luftrumsblock. Bolaget ägdes till hälften av båda länderna. Den 1 september 2019 
avvecklades NUAC. 
 
LFV och Saab bildade år 2016 det gemensamma bolaget SDATS för att marknadsföra, 
sälja, utveckla och driva digital fjärrstyrd flygtrafikledning. 
1.3 
Uppgifter 
LFV är ett affärsdrivande verk vars kärnverksamhet är flygtrafikledning och 
flygtrafiktjänster för civil och militär luftfart i Sverige. 
 
LFV ska inom och utom landet tillhandahålla flygtrafiktjänster samt service- och 
konsulttjänster som är knutna till verksamheten. LFVs ska även svara för forskning och 
innovation som motiveras av myndighetens uppgifter. 
 
LFV får utöver detta bedriva utbildning av flygledare, samt direkt eller genom till verket 
knutna bolag bedriva tjänsteexport inom sitt verksamhetsområde. 
 
LFV bedriver flygtrafikledning i flygledartorn, Air Traffic Service (ATS), på ett antal 
civila och militära flygplatser och på kontrollcentraler, Air Traffic Control Centre 
(ATCC), i Stockholm och Malmö, samt från en kontrollcentral i Norrköping, Östgöta 
kontrollcentral (ÖKC). LFV bedriver även flygtrafikledning på distans från Sundsvall 
RTC. 
 
ATS leder och kontrollerar start och landning samt trafiken på flygplatsen medan ATCC 
leder och kontrollerar den överflygande trafiken i Sveriges luftrum, En Route. 
1.4 
Historik 
1.4.1 
Flygtrafiktjänsten 
Flygtrafiktjänst i anslutning till flygplats konkurrensutsattes år 2010 och flygplatser 
kunde därmed upphandla flygtrafikledningstjänst. Det har medfört att ett antal ATS-
enheter efter upphandling har övergått i privat regi.  
 
Den 1 juli år 2012 driftsattes Sveriges och Danmarks gemensamma funktionella luftrum. 
Driften övergick till det gemensamma bolaget NUAC. Detta innebar en bolagisering av 
områdeskontrollerna men personalen var även fortsättningsvis anställd av svenska LFV 
respektive danska Naviair, med några få undantag. År 2019 beslutades det att NUAC 
skulle upphöra den 1 september samma år, vilket innebär ett återtagande av en route-
verksamheten inom respektive land. 
 
Den 17 juni 2014 togs ett riksdagsbeslut med knapp majoritet om återreglering av del av 
flygtrafiktjänsten i anslutning till flygplats, vilket innebar att LFV åter fick ensamrätt på 
att utöva flygtrafiktjänst på flygplatser som ägs eller drivs av staten eller av en juridisk 
person där staten har ett bestämmande inflytande. Det innebär i huvudsak Swedavia ABs 
flygplatser samt Försvarsmaktens flygplatser. 

LFV 
Dokumenttyp 
Datum 
Ver.rev 
Dokumentnummer 
Sida 
GSF 
Beskrivning 
2019-10-08 
1.0 
D-2018-150697 
5(17) 
Dokumentadministration 
 
 
 
 
Upprättad av 
Godkänd 
Referens 
Sekretess 
Salkvist, Sara 
 
 
 
 
 
1.4.2 
Fjärrstyrda torn (RTS) 
År 2006 startade arbetet med att ta fram en lösning för fjärrstyrda torn eller Remote 
Tower Service (RTS), som utvecklades inom EU-finansierade projektet SESAR (Single 
European Sky ATS Research). LFV fick ett driftgodkännande från Transportstyrelsen för 
fjärrstyrning av Örnsköldsviks flygplats i oktober 2014. Sedan april 2015 fjärrstyrs 
Örnsköldsviks flygplats från Remote Tower Center (RTC) i Sundsvall. LFV var då först i 
världen med operativt fungerande flygtrafikledning på distans. Sedan år 2017 leds även 
trafiken på Sundsvall Timrås flygplats från RTC i Sundsvall och sedan år 2019 även 
Linköping-Saab airport. 
 
År 2016 startades bolaget Saab Digital Air Traffic Solutions (SDATS) tillsammans med 
Saab AB. Bolagets syfte är att arbeta med försäljning och marknadsföring av RTS. 
 
I januari 2017 beslutades att flygledningen vid Swedavias flygplatser i Umeå, Kiruna, 
Östersund och Malmö ska fjärrstyras från och med 2019-2020. Även Visby var från 
början tänkt att ingå i projektet men undantogs senare efter dialog med Försvarsmakten. 
 
LFV har tillsammans med Swedavia byggt ytterligare en RTC i anslutning till ATCC 
Stockholm, vid Arlanda flygplats. 
 
Den 1 januari 2019 tog SDATS över flygtrafikledningen på Sundsvall-Härnösands och 
Örnsköldviks flygplatser, vilket innebär en verksamhetsövergång för den operativa 
personalen. 
 
1.4.3 
Övrigt 
Den 1 januari 2012 bildades Gemensamma Servicefunktioner (GSF), som är ett 
samarbete mellan LFV och Sjöfartsverket. GSF levererar administrativa tjänster och 
service till båda verken. Syftet med GSF var att öka kvalitet och kostnadseffektivitet. 
GSF sköter administrativa stödfunktioner i enheterna Ekonomi, HR/Lön, Internservice 
och Dokumentadministration. GSF tillhör LFV organisatoriskt men är placerade i 
Sjöfartsverkets lokaler. Från starten 2012 var även Inköp en del av GSF men enheten 
flyttades tillbaka till respektive verk år 2017. 
 
Inom NUAC bildades år 2019 en ny organisationsstruktur, Sweden En Route, som 
inkluderar både ATCC Malmö och ATCC Stockholm. Syftet är att skapa en gemensam 
och mer enhetlig organisation för all en route-verksamhet inom LFV. Avdelningen En 
Route bildades 1 september 2019. 
 
LFV beslutade 2019 att avveckla avdelningen Försäljning och att fasa ut flygmätnings-
verksamheten från och med 1 september 2019. Orsaken var att LFV inte längre hade den 
leveransförmåga som krävs. 

SAMBAND MELLAN MYNDIGHETENS UPPGIFTER OCH HANDLINGAR 
2.1 
Diarieföring 
Den 14 april 2014 infördes Advantum som nytt dokument- och ärendehanteringssystem. 
Det tidigare ärendehanteringssystemet W3D3 låstes för ändringar den 16 mars 2015. 

LFV 
Dokumenttyp 
Datum 
Ver.rev 
Dokumentnummer 
Sida 
GSF 
Beskrivning 
2019-10-08 
1.0 
D-2018-150697 
6(17) 
Dokumentadministration 
 
 
 
 
Upprättad av 
Godkänd 
Referens 
Sekretess 
Salkvist, Sara 
 
 
 
 
 
Den 10 juli 2017 slutade LFV skapa personakter på papper. Istället användes en funktion 
i Advantum, där dokument kopplas till respektive person och bildar en digital personakt. 
Funktionen hade redan använts sedan Advantum implementerades men personakter på 
papper hade använts parallellt. Dokument i de aktiva personakterna sorterades in i 
ordinarie dokumentnummerserie och de avslutade personakterna arkivlades i aktuell 
arkivbildare. 
 
LFV skriver inte ut diarieförda dokument sedan 1 juni 2009, med undantag för handlingar 
som måste bevaras på papper. 
2.2 
Verksamhetsfunktioner och processer 
I LFVs verksamhetsledningssystem beskrivs myndighetens verksamhetsfunktioner och 
processer. Dokumentationen uppdateras kontinuerligt och registreras även i dokument- 
och ärendehanteringssystemet Advantum. 
 
Funktionsstyrning inom LFV avser att styra ett ansvarsområde avseende på vad, när och 
hur någonting ska göras. En verksamhetsfunktion är en beskrivning av en avgränsad del 
av vad LFV gör för att leverera produkter och uppnå de uppsatta målen. I förekommande 
fall kopplas en eller flera processer till en verksamhetsfunktion för att stödja utförandet av 
funktionen. 
 
LFV har valt att använda verksamhetsfunktionerna som processer enligt RA-FS 2008:4, 
eftersom de representerar de uppgifter som avsätter handlingar i myndighetens 
verksamhet. 
2.3 
Dokumenthanteringsplan 
I LFVs dokumenthanteringsplan framgår sambandet mellan handlingstyperna som 
förekommer hos myndigheten och LFVs verksamhetsfunktioner, samt LFVs 
tillämpningar av Riksarkivets generella och myndighetsspecifika föreskrifter om gallring. 
I dokumenthanteringsplanen framgår även på vilket sätt handlingstyperna registreras, 
samt uppgifter om sekretess och säkerhetsklassning som kan gälla för handlingstyperna. 
 
Dokumenthanteringsplanen är uppställd efter LFVs klassificeringsstruktur, som är 
baserad på myndighetens verksamhetsfunktioner. 
2.4 
Viktigare handlingstyper hos LFV 
2.4.1 
Flygtrafikledning 
En stor del av informationen som uppstår inom flygtrafikledningen är minutoperativ, 
vilket innebär att den endast sparas en kortare stund eller ett visst antal dagar. Exempel på 
handlingstyper är radardata, väderdata och färdplanedata. 
 
2.4.2 
Flyginformation 
Aeronautisk information (AI) och färdplanering relaterat till information om gällande 
regler, kartor på luftrum, flygvägar, radiofrekvenser, navigationshjälpmedel samt 
flygprocedurer. 
 

LFV 
Dokumenttyp 
Datum 
Ver.rev 
Dokumentnummer 
Sida 
GSF 
Beskrivning 
2019-10-08 
1.0 
D-2018-150697 
7(17) 
Dokumentadministration 
 
 
 
 
Upprättad av 
Godkänd 
Referens 
Sekretess 
Salkvist, Sara 
 
 
 
 
Enheten Flyginfo SE förser Försvarsmakten med militär aeronautisk information och 
navigationsdata genom att producera militär källdata, militära flygprocedurer och 
specifika produkter som Försvarsmakten efterfrågar. 
 
LFV publicerar Aeronautical Information Publication (AIP), som är ett informationspaket 
bestående av flera olika delar. AIP är utformat för att vara en manual som innehåller 
noggranna uppgifter om regler, förfaranden och annan information som är relevant för 
luftfarten i det land där den gäller. LFV producerar även Notice to Airmen (NOTAM) i 
form av meddelanden till piloter och flygbolag inför en flygning från eller till särskilda 
flygplatser eller i särskilda områden. Alla underlag som resulterar i ändringar till AIP 
samt själva ändringarna diarieförs i dokument- och ärendehanteringssystemet Advantum. 
 
2.4.3 
Luftrumstjänster/Flygplatstjänster 
LFV utför flygmätningar i Sverige och utomlands. Den första flygmätningen per flygplats 
och procedur bevaras. LFV tar även fram procedurer och andra tjänster åt flygplatser. 
 
2.4.4 
Statistik för miljöuppföljning 
LFV samlar in flyginformation i syfte att förbättra flygets klimatpåverkan. Detta 
genererar statistik som innehåller data om färdplaner (flygplanstyp, avgångsflygplats, 
destinationsflygplats), radardata (position, tryckhöjd, stig-/sjunkhastighet, hastighet över 
mark (GS), hastighet genom luft (TAS), hastighet som funktion av ljudhastigheten 
(MACH)), indikerad hastighet (IAS), inmatad höjd i flygplans dator, inmatad hastighet i 
flygplanet dator, flygplanets magnetiska riktning, höjd över mark) 
 
2.4.5 
Flygstatistik 
LFV samlar statistik för inrikes- och utrikes flygningar samt överflygningar per rörelse 
(en siffra) för stora flygplan som flyger över 9000 fot. Det som registreras är flygningar 
där piloten använder sig av instrument för navigering (IFR-flygningar) i de tre blocken 
inrikes, utrikes och överflygare. 
 
2.4.6 
Avvikelser och förbättringar 
LFVs avvikelsehantering, inklusive ärenden relaterade till flygsäkerhet, hanteras i 
systemet Synergi. I systemet finns även en del som hanterar förbättringsförslag. 
 
2.4.7 
Fotografier 
LFV har ett system för bildarkivering, ImageVault. GSF Arkiv har ansvaret för att välja 
ut bilder för arkivering och för att fylla i korrekt metadata. 
2.5 
Strategi för bevarande 
LFV har en strategi för bevarande (D-2019-155937). Strategin har implementerats bland 
annat genom rutiner för arkivering, som är specifika för de system som myndigheten 
använder. Rutinerna innehåller en sammanfattad beskrivning av systemet, vilken 
information som det hanterar och vad som ska arkiveras eller gallras. Uppgifterna om 
arkivering och gallring kommer från LFVs dokumenthanteringsplan. 
 
Strategin lever upp till kraven enligt RA-FS 2009:1 tillsammans med LFVs 
dokumenthanteringsplan och rutinerna för arkivering av information i olika system. 

LFV 
Dokumenttyp 
Datum 
Ver.rev 
Dokumentnummer 
Sida 
GSF 
Beskrivning 
2019-10-08 
1.0 
D-2018-150697 
8(17) 
Dokumentadministration 
 
 
 
 
Upprättad av 
Godkänd 
Referens 
Sekretess 
Salkvist, Sara 
 
 
 
 

ARKIV SOM FÖRVARAS HOS LFV 
3.1 
Arkiv före 1990 
LFV har levererat hela arkivbeståndet före år 1990, med några undantag, till Riksarkivet. 
Delar av arkiven tillhörande de regionala arkivbildarna inom flygtrafiktjänsten samt vissa 
ritningar och annan teknisk dokumentation inom Centralförvaltningen 1990-2000 härrör 
från tiden före 1990. 
3.2 
Arkiv efter 1990 
Från och med år 1990 bildar verksamheten vid huvudkontoret ett gemensamt arkiv, med 
undantag från Luftfartsinspektionen och Flygtrafiktjänsten ANS vars verksamheter är så 
pass omfattande och specialiserade att de hålls isär i egna arkiv. På samma sätt hålls 
flygplatserna och flygtrafikledningsenheterna samman i separata arkiv. 
 
Luftfartsinspektionens arkiv, inklusive de regionala distriktens arkiv, har levererats till 
Landsarkivet i Härnösand. Även flygplatsernas arkiv och Aeronautical Rescue 
Coordinating Centers (ARCC) arkiv har levererats till samma landsarkiv. 
 
3.2.1 
Centralförvaltningen 1990-2010 
Centralförvaltningens verksamhet hålls samman i ett arkiv från 
organisationsförändringarna 1990 fram till 2010-03-31, då delar av LFVs verksamhet 
bolagiseras och en ny organisation träder i kraft. 
 
3.2.2 
Flygtrafiktjänsten ANS 
ANS, Air Navigation Services, var samlingsnamnet för den verksamhet som svarade för 
flygtrafiktjänsten inom Luftfartsverket under perioden 1990-11-01 till 2010-03-31.  
 
ANS omfattade både en regional organisation med flygtrafikledningsenheter ute i landet 
och en centralt sammanhållande enhet vid huvudkontoret i Norrköping. Handlingar från 
ANS centrala organisation har samlats i en arkivbildare medan de regionala enheterna 
bildar egna arkiv. 
 
De regionala arkivbildarna inom flygtrafiktjänsten kan innehålla handlingar från tiden 
före 1990. 
 
3.2.3 
Bolag 
LFV förvarar arkiven från sina helägda bolag: LFV Holding AB och LFV Aviation 
Consulting (LAVCO). LFV förvarar även arkivet från NUAC. LFV Norway AS har ännu 
inga handlingar i arkivet. 
 
3.2.4 
LFV 2010- 
LFVs pågående arkivbildning finns i LFV 2010-. Anledningen till att arkivbildningen 
bröts år 2010 var att flygtrafiktjänsten och flygplatstjänsten då separerades. Det statliga 
bolaget Swedavia bildades och flygplatstjänsten hänfördes dit medan ansvaret för 
flygtrafiktjänsten stannade kvar inom LFV. Den pågående arkivbildningen innehåller hela 
LFVs arkiv, inklusive regionala enheter. 

LFV 
Dokumenttyp 
Datum 
Ver.rev 
Dokumentnummer 
Sida 
GSF 
Beskrivning 
2019-10-08 
1.0 
D-2018-150697 
9(17) 
Dokumentadministration 
 
 
 
 
Upprättad av 
Godkänd 
Referens 
Sekretess 
Salkvist, Sara 
 
 
 
 

SÖKINGÅNGAR 
LFV har dels generella sökmedel, dels mer verksamhetsspecifika sökingångar.  
 
Generella sökmedel: 
  Dokument- och ärendehanteringssystemet Advantum från och med 2014. 
  Föregående diarium W3D3 historikdatabas 1997-2014. Diarieföringen gjordes i 
systemet ÄHS 1995-2005, som efter 2005 konverterades in i det nya systemet 
DIS och som nu finns bevarat i W3D3. ÄHS gallrades i samband med 
konverteringen. Digitala register över diariet åren 1995-2005 finns som bilagor i 
arkivförteckningen till Centralförvaltningen 1990-2010. 
  Arkivförteckningar i VisualArkiv och i förekommande fall utskrivna på papper. 
  Dokumenthanteringsplaner 
 
Verksamhetsspecifika sökmedel (ansvarig enhet anges inom parentes): 
  Löne- och personalhandlingar finns i Heroma (GSF HR/Lön) 
  Redovisnings- och bokföringshandlingar finns i IFS (GSF Ekonomi) 
  Data för miljöuppföljning finns i GAIA (Operations) 
  Avvikelse- och förbättringsärenden finns i Synergi 
(Koncernverksamhetsutveckling) 
  Flygstatistik finns i ERI statistikdatabas (GSF Ekonomi) 

TILLÄMPAD SEKRETESS 
De allmänna handlingar som förvaras vid LFV är i regel offentliga. Undantag 
förekommer och tabellen som följer redovisar de sekretessregler som vanligtvis tillämpas 
i LFVs verksamhet, enligt Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 
 
 
Handlingstyp/verksamhetsområde  Stöd i lagstiftning 
Tid 
Sekretess rikets säkerhet: 
 
 
Utrikessekretess, Försvarssekretess, 
15 kap 1 §  
40 år 
Skyddsobjekt, Totalförsvar 
15 kap 2 §  
40år  
Skydd främst för intresset av att 
 
 
förebygga eller beivra brott: 
 
Beskrivning av bevaknings- och 
18 kap 8 § 
säkerhetssystem 
Allmännas ekonomiska intresse: 
 
 
Upphandling, överlåtelse, slutna avtal, 
19 kap 1-11 § 
Mellan 2 och 20 år  
upplåning, tekniska undersökningar, 
rättslig tvist, stridsåtgärder mellan 
parter 
Enskilds personliga förhållanden: 
 
 
Hälsa och sexualliv 
21 kap 1 §  
Högst 70 år 
Förföljda personer 
21 kap 3 § 
Högst 70 år 
Statistik om personliga och eller 
24 kap 8 § 
Personliga i högt 70 år 
ekonomiska förhållanden 
övriga uppgifter högst 20 
år 
Skydd för enskild inom verksamhet som   
 
rör transporter eller kommunikation: 
 
 
Rapport om händelse inom civil luftfart 
29 kap 10 § 
Högst 50 år 
(incidentrapport) 
 
 

LFV 
Dokumenttyp 
Datum 
Ver.rev 
Dokumentnummer 
Sida 
GSF 
Beskrivning 
2019-10-08 
1.0 
D-2018-150697 
10(17) 
Dokumentadministration 
 
 
 
 
Upprättad av 
Godkänd 
Referens 
Sekretess 
Salkvist, Sara 
 
 
 
 
Handlingstyp/verksamhetsområde  Stöd i lagstiftning 
Tid 
Skydd för enskild i frågor som avser 
 
 
tillsyn i näringslivet: 
 
 
Utredning, planering, prisreglering, 
30 kap 23 § 
Högst 20 år 
tillstånd i produktion, handel och 
transportverksamhet 
Skydd för enskild i annan verksamhet 
 
 
med anknytning till näringslivet: 
 
 
Affärsförbindelse med myndigheter  
31 kap 16 § 
Mellan 2 och 20 år 
 
 
Skydd för enskild i verksamhet som 
 
 
gäller annan tillsyn, granskning, 
 
 
insatser: 
 
 
Räddningsinsatser, undersökningar, 
32 kap 8§ 
Högst 50 år 
olyckor, tillbud, tillsyn 
Skydd för enskild i verksamhet som 
 
 
syftar till att förebygga eller beivra 
 
 
brott, m.m: 
 
 
Registerkontroll 
35 kap 1 §  
Högst 70 år 
Skydd för enskild i 
 
 
personaladministrativ verksamhet: 
 
 
Personalsocial verksamhet 
39 kap 1-3§ 
Högst 50 år 
Tester/psykologutvärderingar 
39 kap 5 § 
Högst 50 år 

REGLER FÖR BEVARANDE OCH GALLRING 
Tillämpning av gallringföreskrifter finns dokumenterade i LFVs 
dokumenthanteringsplan. Den finns tillgänglig som applikation på LFVs intranät. 
 
Av de generella gallringsföreskrifterna i Riksarkivets föreskrifter och allmänna 
råd (RA-FS) tillämpas följande: 
 
  RA-FS 1991:6 Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om gallring av 
handlingar av tillfällig eller ringa betydelse 
  RA-FS 2000:1 Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om gallring av vissa 
handlingar som inkommit eller upprättats i EU-samarbetet hos statliga 
myndigheter 
  RA-FS 2004:1 Föreskrifter om gallring och återlämnande av handlingar vid 
ansökan om tjänst 
  RA-FS 2006:5 Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om gallring av 
handlingar tillkomna inom löne- och personaladministrativ verksamhet 
  RA-FS 2018:3 Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om återlämnande eller 
gallring av handlingar vid upphandling 
  RA-FS 2018:10 Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om gallring och utlån 
av räkenskapsinformation m.m. 
 
LFV tillämpar även Riksarkivets föreskrifter om gallring hos Luftfartsverket (RA-MS 
2018:14). 

LFV 
Dokumenttyp 
Datum 
Ver.rev 
Dokumentnummer 
Sida 
GSF 
Beskrivning 
2019-10-08 
1.0 
D-2018-150697 
11(17) 
Dokumentadministration 
 
 
 
 
Upprättad av 
Godkänd 
Referens 
Sekretess 
Salkvist, Sara 
 
 
 
 

ANSVAR FÖR ARKIVVERKSAMHETEN 
Arkivhanteringen sköts av GSF Arkiv. Diarieföring och registerkontroll enligt 
Säkerhetsskyddslagen utförs av GSF Registratur. 
 
Chefsjuristen är processägare för processen hantering av verksamhetsinformation. En 
utpekad verksjurist är processledare samt kontaktperson för GSF Arkiv och GSF 
Registratur. 
 
 
 

LFV 
Dokumenttyp 
Datum 
Ver.rev 
Dokumentnummer 
Sida 
GSF 
Beskrivning 
2019-10-08 
1.0 
D-2018-150697 
12(17) 
Dokumentadministration 
 
 
 
 
Upprättad av 
Godkänd 
Referens 
Sekretess 
Salkvist, Sara 
 
 
 
 
Bilaga 1 
 
ARKIVBESKRIVNING 2013 
 
Luftfartsverket (LFV) är ett affärsdrivande verk vars främsta verksamhet varit inom 
flygtrafiktjänst och flygplatsdrift. Verket har haft det samlade nationella ansvaret för 
flygtrafiktjänst och bedrivit flygtrafikledning vid flygledartorn på civila såväl som 
militära flygplatser. Man har också haft ansvaret för att driva och utveckla de statliga, 
civila flygplatserna. Därtill har LFV haft ett tillsynsansvar över flygsäkerheten, ansvar för 
att handlägga trafikala myndighetsuppgifter, såsom utfärdande av tillstånd till olika 
aktörer inom luftfarten, och haft en ledande roll inom internationella och nationella 
luftfartsfrågor.  
 
Luftfartsverket har en historia som går tillbaka till 1 maj 1923 då det första steget mot att 
inrätta en luftfartsmyndighet togs. Vid den tidpunkten hanterades luftfartsfrågorna av en 
enda anställd inom Kommunikationsdepartementet. I takt med flygtrafikens expansion 
växte behovet av reglering däröver och 1936 inrättades en Luftfartsavdelning inom Väg- 
och vattenbyggnadsstyrelsen. Flygtrafiken ökade snabbt i omfattning under 1940-talets 
början och 1 juli 1945 inrättades ett ämbetsverk under namnet Kungliga 
Luftfartsstyrelsen, vilket innebar startskottet för dagens LFV. 1947 omvandlades detta till 
affärsdrivande verk kallat Luftfartsverket, bestående av Luftfartsstyrelsen, dvs. 
verksamheten vid huvudkontoret, och flygplatsorganisationen. För mer uppgifter om dess 
tidiga historia hänvisas till arkivbeskrivningen för Kungliga Luftfartsstyrelsen 1945-1967 
som finns på Riksarkivet. Här ges en övergripande beskrivning av huvudkontorets 
organisation 1967-1990, Luftfartsinspektionen 1967-2005, flygplatserna, 
flygtrafikledningen och skolverksamheten. Mer information finns i respektive enhets 
arkivbeskrivning.  
 
Organisationen vid huvudkontoret 1967-1990 
 
1967 infördes en ny organisation inom Luftfartsverket som då bestod av fyra avdelningar 
med placering vid huvudkontoret i Bromma: 
 
Ekonomiavdelningen med centralt ansvar för verkets ekonomi, adb-frågor och 
framtagande av statistik.  
 
Administrativa avdelningen med ansvar för personal-, utbildnings- och 
organisationsfrågor. Här fanns även juridiska och tillståndsgivande funktioner.  
 
Under avdelningen fanns en utrikessektion som ansvarade för verkets internationella 
luftfartsrelationer. Sektionen hade en så pass självständig ställning att den i praktiken 
fungerade som en egen avdelning.  
Driftavdelningen som hade det övergripande ansvaret för flygplatsdriften och 
flygtrafikledningen. 
 
Luftfartsinspektionen som utövade tillsyn över flygsäkerheten, utfärdade certifikat och 
genomförde haveriutredningar. Inspektionen hade även en regional verksamhet förlagd 
till fyra distriktskontor ute i landet.  
 
Under 1970-talets början gjordes en omfattande utredning av Luftfartsverkets 
organisation och uppdrag i den s.k. Luftfartsverksutredningen (LfvU). Utredningen 

LFV 
Dokumenttyp 
Datum 
Ver.rev 
Dokumentnummer 
Sida 
GSF 
Beskrivning 
2019-10-08 
1.0 
D-2018-150697 
13(17) 
Dokumentadministration 
 
 
 
 
Upprättad av 
Godkänd 
Referens 
Sekretess 
Salkvist, Sara 
 
 
 
 
resulterade i en omorganisering av Luftfartsverkets avdelningar och en utveckling av dess 
uppgifter. Den största förändringen var det ökade ansvaret angående flygtrafikledning 
som verket tilldelades av Regeringen. (Se Prop. 1973:27.) Luftfartsverket fick nu det 
samlade nationella ansvaret för militär såväl som civil flygtrafikledning, med syfte att 
tillföra de militära flygledartornen till LFVs organisation, vilket genomfördes under 1978. 
Samtidigt övertog Luftfartsverket även ansvaret för flygräddningstjänsten från 
Försvarsmakten.  
 
Luftfartsverket fick även ett utökat tekniskt ansvar för flygtrafikledningssystem och 
utrustning genom att de teletekniska tjänster som tidigare utförts av Televerket och 
Försvarets materielverk nu tillföll verket.  
 
Det utökade ansvaret inom flygtrafiktjänstområdet ledde till ett behov av en 
omorganisering även vid huvudkontoret. Den tidigare Driftavdelningen upphörde och i 
syfte att separera och renodla flygtrafik- och flygplatstjänsterna inrättades istället två nya 
avdelningar, Trafikavdelningen och Flygplatsavdelningen. 
 
En annan del av organisationsförändringen var inrättandet av Transport- och 
planeringsavdelningen, vilket även det var en konsekvens av en breddning av 
Luftfartsverkets uppdrag. Verket skulle ta en mer utstuderad inriktning mot planering och 
utveckling av flygtransportsektorn. En planeringsfunktion inrättades inom avdelningen, 
där även ansvaret för de trafikala myndighetsuppgifterna och för det internationella 
luftfartssamarbetet placerades. Det sistnämnda var en uppgift som överfördes från den 
upphörda Utrikessektionen.  
 
Organisationsförändringarna genomfördes 1 juli 1975 och huvudkontoret bestod därefter 
av Administrativa avdelningen, Ekonomiavdelningen och Luftfartsinspektionen, såsom 
tidigare, samt de nyinrättade Trafikavdelningen, Flygplatsavdelningen och Transport- och 
planeringsavdelningen. Samma år skedde även en flytt av huvudkontoret från Bromma 
till Norrköping.  
 
1985 gjordes en indelning av Luftfartsverkets verksamhet i tre områden; 
myndighetsfunktioner, centrala staber och rörelsedrivande enheter. Transport- och 
Planeringsavdelningen stod tillsammans med Luftfartsinspektionen för 
myndighetsfunktionerna medan de centrala staberna utgjordes av Administrativa 
avdelningen, Ekonomiavdelningen, Revisionen och en nyinrättad marknadsstab. 
Rörelsedrivande enheter var de enheter som genererade inkomster till Luftfartsverket och 
bestod av flygplatser och Trafikavdelningen med underliggande flygtrafikledningsenheter 
samt Tekniska avdelningen. 
 
Tekniska avdelningen var en nyinrättad avdelning från 1985-01-01 som bildades genom 
en sammanslagning av Flygplatsavdelningen och Trafikavdelningens teletekniska 
sektion, i syfte att samla de tekniska funktionerna inom en enhet. 
1985-års organisationen verkade fram till 1990-10-31, varpå en genomgripande 
organisationsförändring trädde i kraft. Samtliga avdelningar vid huvudkontoret, förutom 
Luftfartsinspektionen, upphörde och ombildades i nya enheter. Den övriga verksamheten 
vid huvudkontoret har samlats i två arkiv; ANS (Air Navigation Services) som hade det 
centrala ansvaret för flygtrafiktjänsten och Centralförvaltningen där övriga avdelningar 
vid huvudkontoret samlats. För mer information därom hänvisas till dess 
arkivbeskrivningar på LFV. 
 

LFV 
Dokumenttyp 
Datum 
Ver.rev 
Dokumentnummer 
Sida 
GSF 
Beskrivning 
2019-10-08 
1.0 
D-2018-150697 
14(17) 
Dokumentadministration 
 
 
 
 
Upprättad av 
Godkänd 
Referens 
Sekretess 
Salkvist, Sara 
 
 
 
 
2005 bildades en ny myndighet, Luftfartsstyrelsen, vilken övertog de 
myndighetsfunktioner som LFV hanterat. Detta innebar att Luftfartsinspektionen, 
Flygräddningen (ARCC) och avdelningen Luftfart och samhälle lämnade verket. 
Se även bifogade organisationsplaner (1954-2005) för en grafisk översikt av verkets mer 
genomgripande organisationsförändringar.  
 
Flygplatsernas organisering 
 
Under 1930- och 1940-talen övertog staten ansvaret för de flesta befintliga flygplatser 
och när Bromma övergick i statlig ägo 1947 innebar det att samtliga flygplatser som 
nyttjades för reguljär luftfart var under statlig förvaltning. Luftfartsverket har ansvarat för 
driften av de statliga flygplatserna från dess bildande fram till bolagiseringen under 2010.  
Flygplatserna har varierat i antal över tid. T.ex. så byggdes ett antal sk hjälpflygplatser 
längs flyglederna under 1930-talet, vilka skulle finnas som reserv om något hände och 
markera flygleden som ett komplement till de ljusfyrar som också fanns. De förlorade 
dock sin betydelse i takt med utvecklingen av tekniska hjälpmedel och kom att läggas ned 
i samband med besparingsåtgärder under slutet av 40-talet och början av 50-talet. En del 
flygplatser har också övergått i kommunal ägo eller lagts ned av olika orsaker.  
Flygplatsernas organisering inom Luftfartsverket har varierat över tid och fram till 1975 
var de samlade under Flygplatsorganisationen. Flygplatsorganisationens uppgifter var 
dels flygplatsförvaltning, dvs. drift och underhåll av flygplatsens anläggningar och 
byggnader, dels flygsäkerhetstjänst som innebar flygtrafikledning från kontrolltorn och 
kontrollcentraler.  
 
Flygplatsorganisationen växte fram i ett tidigt skede. En viss distriktsorganisation med 
ansvarsfördelning mellan flygplatserna verkar ha funnits redan under 1930-talet och 
under krigsåren. Till en början var flygplatsorganisationen indelad i två regioner; Malmö-
Bulltofta och Göteborg-Torslanda men vid organisationsförändringarna 1947 gjordes en 
indelning i fyra förvaltningar med säte vid de större flygplatserna; Stockholm-Bromma, 
Malmö-Bulltofta, Göteborg-Torslanda och Norrköping-Kungsängen. Någon gång runt 
1950-talets början upphörde förvaltningen vid Norrköping-Kungsängen. De mindre 
flygplatser som inte sorterades under någon förvaltning placerades direkt under 
Marktjänstbyråns förvaltningssektion.  
 
Vid de flygplatser som hade egna förvaltningar fanns en flygplatschef medan det vid de 
övriga flygplatserna fanns en föreståndare eller tillsynsman. Vid Göteborg-Torslanda och 
Malmö-Bulltofta fanns även några mindre flygplatser som ordnades under 
förvaltningarna.  
 
En ytterligare förändring gjordes i flygplatsorganisationen någon gång under 1950/1960-
talet som då kom att delas in i västra, östra, södra och norra förvaltningen samt Arlanda. 
Organisatoriskt sorterades förvaltningarna under Marktjänstbyrån och vid 
omorganiseringen 1967 underställdes de Driftavdelningen.  
 
Vid omorganiseringen 1975 beslutades att flygplatsförvaltningarna skulle upphöra och att 
flygplatserna skulle ställas direkt under Flygplatsavdelningen. Samtidigt ställdes ATS-
enheterna (kontrolltornen och kontrollcentralerna) under Trafikavdelningen. 1985 blev 
flygplatserna egna rörelsedrivande enheter, och flygplatscheferna lydde direkt under GD.  
Flygplatsförvaltningarna bildade aldrig några egna arkiv, utan deras handlingar finns 
arkiverade med respektive flygplatsarkiv där förvaltningen haft sitt säte.  
 

LFV 
Dokumenttyp 
Datum 
Ver.rev 
Dokumentnummer 
Sida 
GSF 
Beskrivning 
2019-10-08 
1.0 
D-2018-150697 
15(17) 
Dokumentadministration 
 
 
 
 
Upprättad av 
Godkänd 
Referens 
Sekretess 
Salkvist, Sara 
 
 
 
 
1993 infördes återigen en gruppering av flygplatserna som delades in i divisioner. 
Arlanda och Landvetter bildade egna enheter och Sturup bildade en division tillsammans 
med Halmstad, Ängelholm och Ronneby. De övriga flygplatserna sammanfördes i 
Division Regionflygplatser. Bromma stod utanför divisionsindelningen fram till 1995 då 
Division Stockholm bildades genom en sammanslagning med Arlanda.  
 
Antalet flygresenärer minskade under 1990-talet och 2003 reducerades de fyra 
flygplatsdivisionerna till två. Arlanda och Bromma utgjorde fortfarande Division 
Stockholm medan de övriga flygplatserna bildade Division Flygplatsgruppen med säte på 
Landvetter.  
 
2010-04-01 bolagiserades de statliga flygplatserna under det nybildade Swedavia AB och 
utträdde därmed ur LFVs organisation. 
 
Flygtrafiktjänstens organisering 
 
Fram till 1967 ansvarade Trafikbyrån för de övergripande flygtrafikledningsfrågorna. 
Men de lokala flygtrafiklednings-enheterna var nära sammanbundna med flygplatsen och 
lokala frågor hanterades ofta tillsammans med flygplatsen. Enheterna ingick också i de 
geografiska avdelningarna tillsammans med flygplatserna inom flygplatsorganisationen. 
Det här förhållandet fortsatte även under Driftavdelningens tid 1967-1975.  
När flygtrafiktjänsten omorganiserades och den militära flygtrafikledningen tillfördes 
LFV blev de lokala flygtrafikenheterna mer framträdande. De särskiljdes från 
flygplatserna genom uppdelningen i Flygplats- och Trafikavdelningen. Efter att 
Trafikavdelningen upphörde 1990-10-31 fortsatte flygtrafikledningarnas organisering 
under den nya avdelningen ANS (Air Navigation Service).  
De lokala flygtrafikledningsenheterna finns bevarade i LFVs centralarkiv, med undantag 
från ARCC (sjöräddningen) och Projekt flygledningssystem som levererats till 
Riksarkivet 2012 respektive 2013.  
 
Skolverksamhet 
 
Luftfartsverket har bedrivit utbildningsverksamhet vid två skolor, Flygledarskolan 
SATSA/ Swedish ATS Academy och Brand- och räddningsskolan/BRS. 
Flygledarskolan SATSA (Swedish ATS Academy, även förkortad FLSS) och dess 
föregångare genomförde utbildning av flygtrafikledare och flygledarassistenter under 
perioden 1945-2005. Till en början var utbildningen förlagd till Trafikskolan vid Bromma 
men 1974 sammanfördes utbildningen med Flygvapnets flygtrafikledningsskola på 
Hägernäs och förlades till Sturup. En enhet fanns även i Halmstad.  Skolan verkade fram 
till 2006 då den bolagiserades i Entry Point North. 
 
Brand- och räddningsskolans främsta uppgift var att utbilda civilpliktiga till 
flygplatsbrandmän. Utbildningen startade 1954 vid Bromma och flyttades till Arlanda 
1960. Själva skolan bildades dock inte förrän 1976 och blev en självständig enhet inom 
Luftfartsverket först 1993. Skolan upphörde 2004, till följd av förändringar inom 
civilpliktssystemet.  
 
Om arkivet 
 
Luftfartsverket är en arkivbildare med delarkiv. Fram till 1990 utgör varje avdelning i 
Luftfartsverket ett delarkiv. Därefter slås enheterna vid huvudkontoret ihop till ett 
sammanhållet arkiv (Centralförvaltningen), med undantag för Luftfartsinspektionen som 

LFV 
Dokumenttyp 
Datum 
Ver.rev 
Dokumentnummer 
Sida 
GSF 
Beskrivning 
2019-10-08 
1.0 
D-2018-150697 
16(17) 
Dokumentadministration 
 
 
 
 
Upprättad av 
Godkänd 
Referens 
Sekretess 
Salkvist, Sara 
 
 
 
 
hålls samman till sitt upphörande 2005 och Flygtrafiktjänsten/ANS som är så omfattande 
att den bildar ett eget delarkiv. Flygplatserna, skolorna och flygledningsenheterna är 
självständiga enheter under hela sin verksamhetsperiod. Flygledningsenheternas arkiv 
finns dock kvar i LFVs centralarkiv. Många av de små, nedlagda flygplatserna lämnade 
aldrig några arkiv efter sig utan information om dem får sökas i de av huvudkontorets 
avdelningar som ansvarat för flygplatsdriften (Marktjänstbyrån 1947-1967, 
Driftavdelningen 1967-1975, Flygplatsavdelningen 1975-1984.)  
 
Centralt bevarade handlingstyper 
 
Vissa typer av handlingar har hanterats centralt. Personakter har samlats och arkiverats 
inom Administrativa avdelningens arkiv. Där finns akter för personal med födelsedatum 
t.o.m. 1940-12-31. Handlingar rörande personer födda 1941 och senare finns kvar på 
LFV. Även andra personalhandlingar har hanterats centralt och finns inom Administrativa 
avdelningen t.o.m. 1990. Därefter finns handlingarna i LFVs centralarkiv och i digital 
form sedan 2006.  
 
T.o.m. 1988 fanns en central hantering av ekonomihandlingar, som bevarats i 
Ekonomiavdelningen. Därefter decentraliserades ekonomihanteringen och de 
rörelsedrivande enheterna ansvarade för sina egna räkenskaper. 1994-2002 användes 
ekonomisystemet Mistral vars rapportuttag bevarats i digital form och finns förtecknat 
inom respektive arkiv. I slutet av 2002 ersattes Mistral med det nya systemet IFS som 
bevaras digitalt och ingår i Centralförvaltningens arkiv. 
 
Samtliga enheter har diariefört sina egna handlingar fram till 2006. Därefter infördes ett 
gemensamt diarium för hela LFV och handlingarna finns bevarade i 
Centralförvaltningens dokumentnummerserie. 1995 infördes en digital diarieföring på de 
flesta enheter, i diariesystemet ÄHS (ärendehanteringssystem). ÄHS-diarierna har 
bevarats i pdf-format och finns i respektive arkiv, informationen har även konverterats in 
i det gemensamma diariet W3D3 som finns kvar på LFV och är sökbar där. Variationer 
och avvikelser i diarieföringen beskrivs utförligare i respektive enhets arkivbeskrivning.  
Handlingar som innehåller uppgifter om rikets säkerhet har diarieförts i ett separat, 
hemligt diarium som finns bevarat i Administrativa avdelningen.  
Centrala avtal har arkiverats i en nummerserie i Administrativa avdelningen fram till 
1994, medan avtal fr.o.m. 1995 finns kvar på LFV. Avtal kan även finnas i de andra 
enheternas arkiv, t.ex. har flygplatserna egna avtalsserier.  
 
Numrerade rapport- och publikationsserier finns ordnade i Administrativa avdelningens 
arkiv. Men en viss dubbelarkivering förekommer och de kan även ingå i andra enheters 
arkiv, t.ex. som rapportserier eller bland diarieförda handlingar.  
 
Koncessionsärenden, d.v.s. ärenden som handlar om tillståndsprövningar utifrån 
miljösynpunkt, förekommer både i flygplatsarkiven och i Administrativa avdelningen. 
Efter 1990 finns handlingar även i Centralförvaltningens arkiv på LFV. De kan finnas 
både som diarieförda handlingar och bland övriga ämnesordnade serier.  
Foto- och filmhandlingar bevaras myndighetsgemensamt inom LFVs bildarkiv. 
Hänvisningar till var materialet ursprungligen hört hemma finns i registret över det 
fotografiska materialet. Det finns också hänvisningar i de arkiv som har innehållit 
fotografiskt material till bilderna i bildarkivet. Bildarkivets handlingar kommer att 
levereras till Riksarkivet 2014.  
 

LFV 
Dokumenttyp 
Datum 
Ver.rev 
Dokumentnummer 
Sida 
GSF 
Beskrivning 
2019-10-08 
1.0 
D-2018-150697 
17(17) 
Dokumentadministration 
 
 
 
 
Upprättad av 
Godkänd 
Referens 
Sekretess 
Salkvist, Sara 
 
 
 
 
Ritningar finns inom flertalet arkivbildare. Utöver ritningar i pappersformat finns även en 
serie mikrofilmade ritningar med register i Tekniska avdelningens arkiv. Luftfartsverket 
filmade alla sina ritningar fram till 1992 och de filmer som finns bevarade här 
framställdes som säkerhetskopia av samtliga mikrofilmer som fanns fram till den 
tidpunkten. Mikrofilmen innehåller bilder av ritningar som gallrats, men i övrigt ska 
samtliga bilder finnas i pappersformat och vice versa. Sökbarheten är dock mycket bättre 
i serierna för pappersritningar, som försetts med aktuella register nyligen. Registret över 
mikrofilmerna är svårare att söka i och eftersom det skapats utifrån ett äldre 
hålkortsregister kan en del information ha fallit bort.  
 
Gallring och sekretess 
 
Gallring har genomförts enligt rådande föreskrifter för LFV. Se RA-MS 1989:41, 1992:9, 
1996:64, 2001:25, 2003:33, 2004:62, 2004:79, 2008:88 och 2010:58. Eventuella 
typbevaranden och särskild hantering av gallringsbara handlingar har beskrivits inom 
respektive delarkiv.  
 
Sekretesskyddade uppgifter kan förekomma i de flesta delarkiven och olika paragrafer 
kan vara aktuella. En lista över exempel på sekretess som kan vara aktuell bifogas. I en 
del fall har handlingar hemligstämplats med hänvisning till lagrum. Stämpeln varnar för 
att sekretess kan förekomma, men måste prövas från fall till fall. I många fall kan dåtida 
hemliga uppgifter ha blivit offentliga under den tid som förflutit från handlingens 
uppkomst. Det gäller även handlingar i hemliga diariet.  
Stämpling av handlingar har använts sparsamt och avsaknad därav är ingen garanti för att 
handlingen är offentlig.  
 
Sökingångar 
 
Sökingångar beskrivs mer ingående i respektive enhets arkiv. Diarierna utgör de främsta 
sökingångarna och för de enheter som använt sig av digitala diarier så har de bifogats. 
Hur stor andel av handlingarna som diarieförts och inte har varierat över tid och mellan 
olika enheter. I en del fall finns register till andra handlingstyper, såsom avtal, PM och 
ritningar. I många av de ämnesordnade serierna har förteckning gjorts på handlingsnivå, 
varpå fritextsökningar i förteckningen alltid är bra att göra.   
 
Hänvisning till andra arkivbildare 
 
Hänvisningar till andra arkiv finns i respektive arkivs arkivbeskrivning men generellt 
gäller att handlingar från 1990-11-01 finns i LFVs centralarkiv för den centrala 
verksamheten. För dokumentation om flygplatserna efter 2010-03-31 hänvisas till 
Swedavia AB. Handlingar före 1967 finns på Riksarkivet i Kungliga luftfartsstyrelsens 
arkiv.  
 
Andra arkivinstitutioner som förvarar handlingar som relaterar till LFVs verksamhet är 
bl.a. landsarkivet i Lund där Bulltofta flygplatsarkiv finns bevarat i sin helhet samt 
Regionarkivet i Göteborg som har handlingar från Torslanda från de första åren då 
flygplatsen var kommunal.  
 
Arkivbeskrivning upprättad av Jenny Johansson 2013-10-03