This is an HTML version of an attachment to the Freedom of Information request 'Digital Services Act / Digital Markets Act'.


 
 
 
 
Stockholm 20200904 
 
Positionspapper Digital Services Act 
 
Kommissionen avser att genom den så kallade Digital Services Act (DSA) föreslå nya och 
reviderade regler för de digitala tjänsterna, i synnerhet onlineplattformars ansvar och 
skyldigheter, samt stärka tillsynen av digitala tjänster i EU.  
  
Detta är ett välkommet initiativ där nödvändiga anpassningar kan ske till den snabba 
expansionen av plattformsekonomin. Målet måste vara att skapa en fungerande och säker 
inre marknad med utrymme för ny teknik och nya affärsmodeller. 
  
Vår position omfattar inte digitala marknadsplatser som säljer fysiska varor. Kommissionen 
bör inom ramen för DSA överväga om ansvars- och säkerhetsreglerna för digitala 
marknadsplatser kan hanteras effektivare i en särskild skrivning.  
  
Vid uppdatering av e-handelsdirektivet stödjer Svenskt Näringsliv D9 ländernas non paper[1] 
om olagligt innehåll med förslag att bibehålla 
  
•  ursprungsprincipen som gör det möjligt för små och medelstora företag att snabbt 
utvidga och skala upp utan att behöva anpassa sig till särskilda lagar i andra 
medlemsstater ska vara kvar.  
•  undantag för digitala plattformar från ansvar för det innehåll de lagrar om de 
uppfyller vissa villkor. Det garanterar att internet förblir en öppen miljö för alla att 
använda.  
•  förbudet mot allmän övervakningsskyldighet. Denna regel skyddar inte minst 
yttrandefriheten och tillgången till information.  
  
Svenskt Näringsliv anser vidare att  
  
•  regelverket ska främja digitala plattformars proaktiva arbete mot olagligt innehåll 
online. 
•  uppdaterade och eventuella nya regler ska vara proportionerliga och så långt möjligt 
principbaserade och teknikneutrala för att ge förutsägbarhet, innovationskraft och ett 
gott investeringsklimat. 
•  principen om regelförbättring måste beaktas i lagstiftningsarbetet.  
•  överlappande och motsägelsefulla regler måste undvikas. Hänsyn måste tas till 
befintlig och pågående lagstiftning som rör plattformarnas tjänster. 
Svenskt Näringsliv 
Postadress: 114 82 Stockholm   Besök: Storgatan 19   Telefon: 08-553 430 00 
www.svensktnaringsliv.se 
 

2 (8) 
•  regelverket bör uppgraderas till att också gälla för plattformar som inte är etablerade 
i EU men som erbjuder tjänster som når den inre marknaden. 
•  det uppdaterade regelverket inte ska omfatta lagligt men "skadligt" innehåll. 
•  en harmonierad process för notice and takedown måste utformas.  
•  medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter ska besluta hur olika typer av arbete 
och kategorier av arbetstagare ska definieras. 
  
Angående förslag på ex ante reglering anser Svenskt Näringsliv att 
 
•  konkurrensmyndigheternas verktyg måste uppdateras och effektiviseras.   
•  länderna bör koordinera sina åtgärder och utöka det internationella samarbetet. 
•  tillsynsmyndigheter bör ges mandat att samla information från stora digitala 
plattformar. 
•  förbud att använda hävstångsstrategier, självpreferens och MFN klausuler bör 
analyseras då de kan vara skadliga.  
•  förhandsregleringar måste leva upp till normala krav för en ingripande och ny 
offentlig reglering av näringsverksamhet. 
 
Ovan ståndpunkter utvecklas i det följande. 
  
-------------------- 
  
Den övergripande rättsliga ramen för digitala tjänster är oförändrad sedan antagandet av e-
handelsdirektivet, år 2000. Direktivet fastslår de grundläggande principer som möjliggör 
gränsöverskridande tillhandahållande av digitala tjänster.  
  
Onlineplattformar ger företag stora möjligheter till snabbt och effektivt tillträde till EU:s 
konsumentmarknader. De används av miljontals företag, både stora och små, inom de flesta 
branscher. Utbrottet av COVID 19-pandemin har tydligt visat på vikten av digitala tjänster 
och korrekt innehåll på plattformar. 
  
Av konsekvensanalysen till DSA framgår att den digitala omvandlingen bidrag stort till 
utvecklingen av såväl EU:s ekonomin som skapat omfattande samhällsnytta. Som vid all 
strukturomvandling och förändring av marknader har också vissa problem uppstått. Risker 
för medborgare och osund konkurrens mot seriösa företag måste hanteras. Risker består till 
exempel av försäljning av förfalskade, farliga produkter eller andra olagliga varor. Digitala 
tjänster kan också utnyttjas för att sprida olagligt innehåll. Det sker också överträdelser av 
äganderätten. Andra risker är relaterade till systematiskt missbruk av digitala tjänster och 
deras algoritmiska processer för att förstärka spridningen av desinformation på nätet. 
Säkerheten för utsatta användare, och i synnerhet barn, är också en utmaning. Ytterligare 
farhågor gäller de sociala konsekvenserna av användningen av onlineplattformar och de 
möjligheter och utmaningar som de medför för plattformsarbetare som erbjuder tjänster via 
plattformar. Dessa risker bör erkännas samtidigt som de också måste hanteras 
proportionerligt och med respekt för andra värden och rättigheter. 
Proportionerliga, principbaserade och teknikneutrala regler  
Svenskt Näringsliv ska verka för goda villkor för företagande och för väl fungerande 
marknader där både stora och små företag kan konkurrera och växa utifrån egna meriter. 
För de brister i nuvarande regelverk som identifierats och som gör att marknaderna inte 
fungerar tillfredsställande kan ny reglering behövas. Det är viktigt att eventuella nya regler är 
 

3 (8) 
proportionerliga och så långt möjligt principbaserade och teknikneutrala för att ge 
förutsägbarhet, innovationskraft och ett gott investeringsklimat. 
  
För att uppnå detta är det nödvändigt att i lagstiftningsarbetet beakta de olikheter som finns 
mellan olika typer av onlineplattformar, inte minst strukturella, kontraktuella och legala 
skillnader mellan kommunikationstjänster, försäljning business to business (B2B) samt 
business to consumer (B2C).  
  
För att undvika överlappande och motsägelsefulla regler måste hänsyn tas till andra 
lagstiftningsåtgärder som rör plattformarnas tjänster; t.ex. upphovsrättsdirektivet, 
förordningen om främjande av rättvisa villkor och transparens för företagsanvändare av 
onlinebaserade förmedlingstjänster, direktivet om audiovisuella medietjänster, 
momsreformer och den pågående diskussionen kring förordningen om onlineinnehåll för 
terrorister.  
Särskilt om digitala marknadsplatser som säljer fysiska varor  
Online försäljning av förfalskade, farliga produkter eller andra olagliga varor som säljs via 
digitala marknadsplatser sätter medborgarna i risk, snedvrider konkurrensen och skadar 
legitima företag och bör motverkas effektivt. Här måste också ytterligare lagstiftning som 
särskilt rör digitala marknadsplatser[2] som säljer fysiska varor beaktas. För att värna 
principen om regelförbättring föreslår Svenskt Näringsliv att kommissionen inom ramen för 
DSA överväger om ansvars- och säkerhetsreglerna för digitala marknadsplatser kan 
hanteras effektivare i en särskild skrivning  
Svenskt Näringslivs position om ansvars- och säkerhetsreglerna för onlineplattformar, 
undantaget digitala marknadsplatser som säljer fysiska varor, följer nedan.   
Inre marknadsaspekter 
Uppdateringen av reglerna måste ha som mål att undvika fragmentering mellan 
medlemsstaternas regleringar och övervakning av olagligt innehåll på nätet; 
  
•  Vissa medlemsstater har infört särskilda lagar om meddelande och borttagande av 
innehåll, till exempel när det gäller terrorismrelaterad information (Storbritannien), 
övergrepp mot barn/pornografi (Italien, Frankrike, Tyskland) och immaterialrättsligt 
intrång (Finland, Litauen), 
•  Vissa medlemsstater har fastställt en tidsfrist inom vilken onlineplattformen måste ta 
ned eller blockera tillgången till olaglig information, 
•  Nationella domstolar har olika synsätt när de beslutar om onlineplattformen har 
"faktisk kunskap". 
  
För att åstadkomma detta krävs en översyn och harmonisering av de principer som ska gälla 
för digitala tjänster, även med beaktande av ny praxis. 
  
Ursprungslandsprincipen, country-of-origin principle, är en viktig förenkling som stärker 
företagens vilja och förmåga att expandera till nya marknader. Regeln måste få vara kvar 
utan justeringar. 
  
Svenskt Näringsliv anser att e-handelsdirektivet bör uppgraderas till att gälla för 
tredjelandsplattformar som inte är etablerade i EU men som erbjuder tjänster inom den. 
Dessa plattformsaktörer bör vara skyldiga att ha en digital representant för att underlätta 
exterritoriala frågor och verkställighetsfrågor.  
 

4 (8) 
Ansvar och förbud mot allmän övervakning 
Svenskt Näringsliv anser att rådande princip i e-handelsdirektivet om ansvarsfrihet för 
onlineplattformar för det innehåll de lagrar om de uppfyller vissa villkor ska bestå. Detta 
undantag garanterar att internet förblir en öppen miljö för alla att använda. Det ska inte heller 
införas någon allmän skyldighet för onlineplattformar att övervaka information, som de 
överför, lagrar eller publicerar, inte heller en allmän skyldighet för dem att aktivt inhämta 
fakta eller omständigheter som tyder på olaglig verksamhet.  
  
Svenskt Näringsliv betonar vikten av tydliga och rättssäkra regler där lagstiftare och 
domstolar, inte privata aktörer, beslutar om eventuella inskränkningar av mänskliga 
rättigheter, som till exempel vår grundlagsstadgade yttrandefrihet, i den digitala miljön. 
Proaktiva åtgärder bör uppmuntras 
Onlineplattformar bör uppmuntras att proaktivt motverka olagligt innehåll på plattformen. För 
att lyckas med bortfiltreringen av olagligt innehåll använder plattformar i ökande omfattning 
automatiserade system. För att dessa system ska kunna programmeras för att uppnå ett 
önskat resultat är det nödvändigt att klargöra vad som är förbjuden allmän 
innehållsövervakning och godtagbar övervakning av specifikt innehåll. Proaktiva åtgärder 
främjas också om det är tydligt vilket innehåll som faktiskt anses vara "olagligt" och vad på 
plattformen som därför behöver tas bort. Risken är annars att plattformen avhåller sig från att 
vidta proaktiva åtgärder eller att plattformen, i brist på tydlighet, också tar bort lagligt innehåll 
för säkerhets skull, vilket inskränker vår grundlagsskyddade yttrandefrihet.  
  
Konsumentflaggning  kan  spela  en  viktig  roll  och  många  onlineplattformar  ger  redan  denna 
möjlighet.  Tillsynsmyndigheter  bör  kommunicera  sin  syn  på  vad  som  är  olagligt  innehåll  i 
avsaknad på domstolspraxis.   
  
Öppenhet är också viktigt för företagsanvändare som har placerat innehållet online och som 
senare bedöms som olagligt antingen av en tillsynsmyndighet eller en digital plattform. 
Information om varför innehållet ansågs olagligt och blivit borttaget bör tydligt och snabbt 
förmedlas till företagsanvändaren.  
Skadligt innehåll 
Svensk Näringsliv motsätter sig förslag om att utvidga DSA till att också omfatta lagligt men 
"skadligt" innehåll. Fokus inom DSA bör i stället ligga på att definiera olagligt innehåll för att 
lösa de större samhälleliga skadorna sådant innehåll kan orsaka.  
  
Det bedöms juridiskt svårt att juridiskt definiera "skadligt" (men inte olagligt) innehåll. Att 
motverka förekomsten av skadligt innehåll online bör bättre hanteras inom de själv- och 
samregleringsinitiativ som tagits på EU-nivå, inklusive EU:s praxiskodex om desinformation. 
Andra kommande initiativ som handlingsplanen för europeisk demokrati har möjlighet att 
ytterligare behandla frågan om skadligt innehåll på nätet. 
Notice and take down  
En viktig del i uppdateringen av e-handelsdirektivet är att hitta harmonierade regler för 
övervakningen av innehåll på nätet för att skapa rättssäkerhet för berörda parter. De frågor 
som bör klargöras är; 
  
•  Hur en anmälning om olagligt innehåll ska gå till, särskilt vilken information som bör 
finnas i meddelandet. 
 

5 (8) 
•  Huruvida den som tillhandahåller påstått olagligt innehåll ska ha rätt till svar. 
•  Hur snabbt onlineplattformen ska agera vid mottagandet av meddelande om olagligt 
innehåll. 
•  Huruvida onlineplattformar bör vara mer öppna när det gäller sina förfaranden för att 
lägga märke till och ta bort olagligt innehåll. 
Plattformsarbetare 
Det uppdaterade regelverket avser också beakta plattformsarbetares rättigheter som 
egenföretagare som tillhandahåller tjänster för plattformsekonomin. Svenskt Näringsliv anser 
att det är viktigt att inse att de frågor som för närvarande diskuteras inte är specifika för 
plattformar – de avser egenföretagare mer allmänt. Som redan klargjorts i 
överenskommelsen om direktivet om öppna och förutsägbara arbetsvillkor är det 
medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter som ska besluta hur olika typer av arbete 
och kategorier av arbetstagare ska definieras. Detta bör ske med hänsyn till de 
omständigheter och behov som finns i respektive medlemsstat och ska inte ske på EU-nivå. 
 
Ex-Ante reglering för plattformar med grindvaktsposition 
Kommissionen menar att ett begränsat antal stora onlineplattformar kan kontrollera allt 
viktigare plattformsekosystem i den digitala ekonomin, vilket i sin tur leder till många 
obalanser som påverkar konsumenter och konkurrens samt innovation.[3]   
  
Kommissionen överväger därför förslag på förhandsreglering. De underlag som 
kommissionen lyfter fram genom tre särskilt utpekade rapporter[4] pekar på att konkurrensen 
på digitala marknader inte är tillfredsställande och att åtgärder krävs.  
  
Svenskt Näringsliv stödjer de åtgärder som lyfts fram i rapporterna och som avser bidra till 
en rättssäker och effektiv tillämpning av konkurrensreglerna. Således välkomnar vi förslagen 
att: 
  
•  Uppdatera och effektivisera konkurrensmyndigheters verktyg  
•  Koordinera åtgärderna i länderna och även utöka det internationella samarbetet 
mellan konkurrensmyndigheterna. 
  
Dessa åtgärder kan dock inte fullt ut lösa det faktum att konkurrensanalyser blir ad-hoc 
baserade och därmed tar tid. Och företags rättigheter till försvar måste tillvaratas.  
Särskilda beaktanden  
Digitala Plattformar verkar på tvåsidiga marknader som, genom nätverkseffekter, tenderar att 
expandera mycket snabbare än andra marknader när den kritiska massan väl är nådd. 
Orsaken är att individer föredrar större nätverk framför mindre, eftersom det ger dem ett 
större utbud och därmed högre nytta. Tidiga åtgärder som syftar till att få igång marknader är 
således speciellt effektiva.  
  
Kombinationen av nätverkseffekter och snabb teknologisk utveckling medför å andra sidan 
att man bör vara särskilt försiktig med vilka ingrepp som görs på marknaden. Det är oftast 
mycket svårt att förutse framtidens teknik, och det är därför också vanskligt att veta hur 
marknaden skulle ha utvecklats utan ingrepp.  
  
 

6 (8) 
I teknikintensiva branscher brukar dessutom omväxlingarna vara stora, där vissa produkter 
och företag ersätts av helt andra. Därför finns det mycket som talar för att ingrepp bör ske 
endast om effekterna av en konkurrensbegränsning med stor grad av säkerhet motverkas 
eller om det är lätt att förutse dess effekter. 
  
En förhandsreglering kan skada EU:s affärsrelationer med USA och Kina eftersom många av 
de som träffas av regleringen har sitt huvudkontor i dessa länder. Och regleringen kan 
medföra att EU-baserade plattformar får svårt att överleva till följd av ökad regelbörda.  
  
Svenskt Näringsliv ser också utmaningar i att lyckas utforma ex ante regler som är generella 
och inte inriktade mot ett eller ett fåtal specifika företag. De aktörer som ex ante regleringen 
avser träffa är olika, med helt olika affärsmodeller och de verkar på olika marknader även om 
de också möts och delvis konkurrerar med varandra.  
  
Det är också problematiskt med trösklar där viss reglering ska tillämpas på bolag som nått 
viss storlek. Risken med att skapa olika regler för stora och små aktörer är att företagen 
hämmas i att växa vilket därmed påverkas tillväxten i Europa negativt. 
  
De underlag som kommissionen lyfter fram i rapporterna [4] pekar likväl på att det finns 
strukturella konkurrensproblem som EU:s konkurrensregler inte kan ta itu med eller inte kan 
hantera på det mest effektiva sättet. 
Mandat att samla information  
De tre särskilt utpekade rapporter (fotnot 4) som utgör underlag för ex ante reglering pekar 
enligt Svenskt Näringslivs mening på behov hos myndigheterna att bättre kunna förstå och 
följa de digitala marknaderna. Detta bör också främja rättssäkra och effektivare 
konkurrensanalyser. Svenskt Näringsliv anser att tillsynsmyndigheter bör ges mandat att 
samla information från stora plattformar – det kan också vara en förutsättning för att bättre 
följa den snabba utvecklingen i teknologi och tjänster. 
Hävstångsstrategier, self-referencing och MFN-klausuler 
Kommissionsrapporten menar att plattformar som ägnar sig åt hävstångsstrategier och ger 
sina egna produkter och tjänster fördelar (self-preferencing) bör analyseras för de kan vara 
skadliga. Vi är benägna att hålla med om detta och föreslår ytterligare analys och 
konsekvensutredning för att utreda om det är motiverat med nya regelverk mot sådana 
strategier.  
  
I kommissionsrapporten sägs också att alla typer av klausuler med Multi favourable nation 
(MFN) klausuler kan vara skadliga beroende på konkurrenstrycket. Till försvar för att tillämpa 
denna typ av klausuler nämns det sk snålskjutsargumentet. Detta argument har ifrågasatts 
tidigare och så sent som i förra veckan publicerade Bundeskartellamt en rapport[5] som visar 
på stora brister i snålskjutsargumentet så vitt rör hotellbokningar online. Svenskt Näringsliv 
anser att även tillämpningen av MFN klausuler kan vara skadliga. Vi föreslår att det utreds 
om MFN klausuler är skadliga på flera marknader, om de riskerar påverka konkurrensen 
negativt och, i så fall, om konkurrensreglerna är tillräckliga eller om det finns behov av nya 
regelverk.  
Krav för att ny reglering av näringsverksamhet 
En förhandsreglering av digitala marknader kan vara en väg att gå, förutsatt att den sker på 
ett sådant sätt att den tar hand om alla problem som behöver hanteras vid en sådan reglering. 
 

7 (8) 
Nya regleringar – såsom en förhandsreglering - måste dock leva upp till normala krav för en 
ingripande och ny offentlig reglering av näringsverksamhet. 
  
  
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
[1] D9+ Non paper on the creation of a modern regulatory framework for the provision of online services in the EU
från maj 2020. 
[2] Bl.a. Market Surveillance Regulation, Geo-blocking Regulation och New Deal for Consumers. Befintliga och 
förslagna lagstiftande åtgärder har kompletterats med en rad icke lagstiftande åtgärder, till exempel 
samförståndsavtalet om försäljning av varumärkesförfalskade varor via internet, kommissionens meddelande om 
marknadskontroll av produkter som säljs online, onlineförsäljning av produkter i livsmedelskedjan, EU:s 
handlingsplan mot olaga handel med vilda djur, vägledningen om direktivet om otillbörliga affärsmetoder och 
nationella myndigheters gemensamma åtgärder inom samarbetsnätverket för konsumentskydd.
  
[3] Konsekvensanalys för ex ante-reglering (Ares(2020)2877647) 
[4] Furmanrapporten ”Unlocking digital competition” (mars 2019), Stiglerrapporten (juli 2019) och 
Kommissionsrapporten ”Competition policy for the digital era” (2019) 
[5]https://www.bundeskartellamt.de/SharedDocs/Meldung/EN/Pressemitteilungen/2020/28_08_2020_Booking.html?
utm_source=POLITICO.EU&utm_campaign=aa2d2ff9d7-
EMAIL_CAMPAIGN_2020_08_31_05_00&utm_medium=email&utm_term=0_10959edeb5-aa2d2ff9d7-190579343 
 
 

8 (8)