This is an HTML version of an attachment to the Freedom of Information request 'Digital Services Act / Digital Markets Act'.

Frågor till regeringen och Regeringskansliet angående DSA 
Med anledning av kommissionens förslag till Digital Services Act (DSA), vill Svensk Handel ställa 
några frågor till Regeringskansliet. Frågorna handlar om hur nuvarande regelverk om online-
marknadsplatsers ansvar tolkas, hur Regeringskansliet tolkar DSA-förslaget samt hur Sverige 
kommer arbeta i processen framåt för att säkerställa konkurrens på lika villkor och ett starkt 
konsumentskydd. Vi har konkretiserat de övergripande frågorna i åtta mer konkreta frågor 
nedan. 

Fråga 1
Vem/vilken  aktör  i  värdekedjan  anser  Regeringskansliet  vara  ansvarig  enligt  dagens 
lagstiftning i det fall en exempelvis brandfarlig mobiltelefonladdare säljs av en säljare från 
tredje land via en online-marknadsplats (ex. Wish, Alibaba eller Amazon) till en konsument i 
Sverige, och det orsakas skada på konsumenten, på konsumentens egendom eller på andra 
människor? Säljaren i 3:e land, online-marknadsplatsen eller konsumenten själv?
Fråga 2
Anser den svenska regeringen att det är juridiskt och konkurrensrättsligt berättigat att införa 
krav på online-marknadsplatser som motsvarar de krav som föreligger på importörer idag? 
Dvs att introducera konceptet/rollen ”digital importör”, med motsvarande krav som redan 
föreligger på importörer enligt produktsäkerhetslagstiftning, för de online-marknadsplatser 
som förmedlar varor från 3:e land till europeiska konsumenter? 
Om ja, hur ska detta regleras inom ramen för DSA-förslaget eller i annan lagstiftning? Om nej, 
undrar vi om regeringen gör bedömningen att marknadskontrollmyndigheterna har resurser 
och lagstöd som medger tillfredställande möjlighet att kontrollera de farliga varor som säljs 
via online marknadsplatser idag? 
Fråga 3
Plattformsekonomin  omfattar  olika  typer  av  aktörer  och  affärsmodeller.  I  det  föreslagna 
regelverket, DSA, behandlas olika plattformar och affärsmodeller i allt för hög grad lika. Håller 
den svenska regeringen med om att det är en skillnad att bedöma olagligt innehåll på en social 
mediaplattform,  där  det  olagliga  innehållet  är  unikt  genererat  användarinnehåll  med 
betydande tolkningsutrymme, och att bedöma farliga produkter på en online-marknadsplats 
där produkterna och dess produktionsserier, antingen följer produktsäkerhetslagstiftningen 
eller inte (där tolkningsutrymmet är begränsat)?
 
Om ja, är det mot denna bakgrund lämpligt att ansvarsreglerna utformas på olika sätt för olika 
plattformar? Om ja, hur bör då online-marknadsplatser som hanterar innehåll som regleras 
genom annan harmoniserad lagstiftning (produktsäkerhetslagstiftning och konsumenträttslig 
lagstiftning) betraktas? På samma sätt som andra aktörer på den inre marknaden, dvs med ett 
direkt juridiskt ansvar? Eller på annat sätt? 

Fråga 4
Anser  den  svenska  regeringen  att  det  föreligger  en  orättvis  och  snedvriden 
konkurrenssituation när olika aktörer kan sälja samma typ av varor till samma konsument men 
samtidigt, enligt dagens regelverk, ha helt olika ansvar? Är det 2021 rättfärdigat att undanta 
online-marknadsplatser från ansvar för de produkter de förmedlar?  Trots att konsumenter 
nuförtiden vanligtvis vänder sig till online-marknadsplatser för att söka och handla produkter 
och  uppfattar  dessa  vara  motpart  då  det  är  online  marknadsplatsen  som  har  det  faktiska 
inflytandet  över  prissättning,  produktplacering  på  webbplats,  paketering  och 
logistik/betallösningar? 
Fråga 5
I  DSA-förslaget  fastslås  inga  förebyggande  åtgärdskrav  och  det  finns  med  andra  ord 
fortfarande  ett  kryphål  för  online-marknadsplatser.  Svensk  Handel  undrar  därför  om 
regeringen  anser  att  det  är  det  rimligt  att  alla  andra  produkter  som  säljs  inom  EU,  innan 
försäljning,  enligt  lagstiftning  ska  genomgå  bedömning  huruvida  de  efterlever 
produktsäkerhetsreglerna,  medan  exakt  samma  produkt  som  säljs  via  en  online 
marknadsplats inte behöver göra detta? Delar ni Svensk Handels slutsats att ett borttagande 
av en produkt när produkten redan konstaterats farlig och släppts ut på marknaden (alltså ett 
agerande ex-post), inte kan anses vara en förebyggande åtgärd?
Fråga 6
En  ny  princip  om  ”know  your  business  customer”  introduceras  i  DSA.  Svensk  Handel 
välkomnar principen, då detta redan är en del av grundläggande compliance-arbete för andra 
aktörer på den inre marknaden. Däremot undrar vi hur identifieringen av säljaren på online 
marknadsplatsen  kommer  undanröja  problemet  med  att  farliga  produkter  säljs  till 
konsumenter och flödar på den inre marknaden. Hur anser regeringen att principen ”know 
your business customer” kan undanröja problem med farliga produkter som förmedlas via 
online-marknadsplatser? 
Fråga 7
Ser  regeringen  en  risk  att  fler  företag  kan  välja  att  omorganisera  sin  verksamhet  för  att 
klassificeras som online-marknadsplatser istället för traditionella tillverkare, importörer eller 
distributörer, för att på så vis undvika regelbörda? 
Fråga 8
Hur  förhåller  sig  regeringen  till  att  DSA-förslaget  inte  täpper  igen  det  kryphål  som 
handelsföretag, 
konsumentorganisationer 
och 
marknadskontrollmyndigheter 
uppmärksammat? Kommer Sverige att aktivt arbeta i förhandlingarna i Bryssel för att den nya 
EU-lagstiftningen  ska  sluta  undanta  online-marknadsplatser  från  ansvar  i  de  fall  som  de 
importerar farliga fysiska varor från 3:e land?