Detta är en HTML-version av en bilaga till begäran om allmän handling 'Digital Services Act / Digital Markets Act'.


Maj 2021 
 
Positionspapper Digital Services Act  
En av EU-kommissionens prioriteringar under mandatperioden 2020–2025 är en digital 
strategin Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern. En del av strategin utgörs av förslaget 
till en Digital Services Act (DSA), som innehåller nya och reviderade regler för digitala 
tjänster i EU. Reglerna avser ansvar och skyldigheter för leverantörer av s.k. 
förmedlingstjänster och särskilt s.k. online-plattformar. 
Nedanstående branschposition är framtagen av Datarådet – ett medlemsråd inom 
IT&Telekomföretagen – och är förankrad i medlemskretsen. 
Grundläggande kommentar 
IT&Telekomföretagen stödjer EU-kommissionens ambition att stärka den inre marknaden för 
digitala tjänster i EU. Tydligare regler kring digitala tjänsteleverantörers roll och ansvar för 
olagligt innehåll på nätet är välkommet. För att åstadkomma en hållbar och balanserad 
reglering bör följande beaktas: 
•  Rättssäkerhet – lagstiftare och domstolar, inte privata aktörer, ska ansvara 
för att vid behov begränsa rättigheten att kommunicera och uttrycka sig fritt 
på internet. Samtidigt har privata företag rätten att definiera villkor för 
användning av deras tjänster. Krav som åläggs utpekade aktörer behöver 
därtill i praktiken gå att efterleva.  
•  Regulatorisk tydlighet – nya eller reviderade regler måste vara tydliga och 
generellt tillämpbara, de ska vara lätta att förstå och följa för alla som är 
berörda. Hur definitioner och begrepp beskrivs i lagtexten blir därför 
avgörande för lagens tillämpbarhet. Ett exempel på en såväl tydlig 
avgränsning som definition är avgränsningen av reglernas tillämpbarhet till 
uttryckligen illegalt innehåll. 
•  Proportionalitetsprincipen – måste beaktas genomgående, krav på till 
exempel agerande kan bara anses motiverat om det är proportionerligt, 
nödvändigt och ändamålsenligt. 
•  Harmonisering – för att stötta ett fritt och öppet internet och motverka 
oönskade skadliga effekter av särreglering bör lagstiftaren verka för 
harmonisering mellan olika rättsområden och jurisdiktioner. 
•  Bevara ansvarsfriheten – bibehåll mere conduit-principen från 
eHandelsdirektivet och undanta av lagstiftningen berörda leverantörer från 
ansvar för det innehåll de hanterar om de uppfyller vissa villkor. Det 
garanterar att internet förblir en öppen miljö för alla att använda. 
●  Bevara förbudet mot allmän övervakningsskyldighet – ett fritt och öppet 
internet är ett centralt samhällsintresse – inskränkningar i information- och 
yttrandefrihet i den digitala miljön ska därför vara förbehållet extraordinära 
situationer och sammanhang. 


Maj 2021 
●  Befäst ursprungsprincipen – den gör det möjligt för små företag att snabbt 
expandera på den inre marknaden utan att behöva anpassa sig till särskilda 
lagar i andra medlemsstater.  
Särskilt om behovet av konsekvensanalys  
Förslag till nya eller reviderade regler måste utgå ifrån tydligt definierade och erkända 
problem, medföra minsta möjliga ingrepp samt inte ge upphov till oproportionerliga kostnader 
för berörda aktörer. Mot bakgrund av lagförslagets omfattning och centrala del i den 
kommande regleringen av digitala tjänster inom EU måste lagstiftaren säkerställa en av 
konsekvenserna av det kommande lagförslaget blir grundligt genomlysta. Vi vill särskilt 
understryka behovet av att det slutliga förslaget uppfyller dessa grundläggande krav. Inför 
kommande förhandlingar är det därför av stor vikt att parterna är medvetna om de vidare 
konsekvenserna av lagförslagets utformning och löpande analyseras effekterna av 
kompromissförslag som tas fram. 
Kommentar av specifika artiklar 
Artikel 2 – definitioner:
 Det är av särskild vikt att de definitioner och begrepp som används i 
lagstiftningen är noga genomlysta i befintlig lagstiftning och rättspraxis så 
begreppsbildningen är konsekvent i all relevant lagstiftning och rättspraxis för de aktörer som 
träffas av detta lagförslag. Det är även av vikt att det görs konsekvensanalyser av definitioner 
och begrepp för att säkerställa att de fungerar i verkligheten samt är teknikneutrala.  
Artikel 2 (g) – Olagligt innehåll: Definitionen av olagligt innehåll - ”Information som i sig 
eller genom att den hänvisar till en verksamhet.” - bör förtydligas. Referensen till ”...genom 
att den hänvisar till en verksamhet.” innebär en otydlighet vilket riskerar att skapa 
rättsosäkerhet. Det vore lämpligt att harmonisera skäl (12) med artikel 2 (g) och därmed 
klargöra intentionen i skäl 12 istället för den ospecifika skrivningen med hänvisning till en 
verksamhet. Otydligheten riskerar att leda till överblockering av innehåll, och därmed en 
oavsiktlig yttrandefrihetsinskränkning, av tjänsteleverantörer som vill garantera att de inte 
bryter mot den nya lagen. Därtill kan skrivningen “hänvisa till en [olaglig] verksamhet” leda 
till tämligen bisarra konsekvenser. Till exempel, hur ska en plattformsleverantör agera om 
någon filmar en fortkörande bil och lägger upp filmen i tjänsten?  
Artikel 6 – Frivilliga undersökningar på eget initiativ och regelefterlevnad: 
IT&Telekomföretagen välkomnar möjligheten till frivilliga åtgärder utan att det förhindrar 
ansvarsfrihet enligt kapitel II. Samtidigt vill vi påtala att frivilliga åtgärder har vissa 
inneboende risker. För omfattande kontroll över innehållet på plattformen kan äventyra 
tjänstens status som neutral förmedlare och därmed dess budbärarimmunitet. För att 
säkerställa ett fullgott och avvägt användarskydd är det viktigt att lagstiftaren ger tillräckliga 
incitament för plattformar att vidta frivilliga åtgärder utan att de riskerar sin status som neutral 
förmedlare.  
Artikel 7 – Ingen allmän skyldighet avseende övervakning och aktivt faktasökande: 
IT&Telekomföretagen välkomnar förbudet mot generell övervakning. Att inför ett krav på 
förhandsgranskning av information innan den laddas upp på en plattform skulle kunna leda 
till överblockering av lagligt innehåll och inskränka användarnas fundamentala rätt till 
yttrandefrihet. 
Artikel 8–9: Förelägganden från myndigheter: För att säkerställa proportionalitet och att 
ett föreläggande inte blir mer ingripande än nödvändigt, bör det framgå i föreläggandet hur 


Maj 2021 
proportionalitetsprincipen är beaktad av den berörda myndigheten. Här är det av vikt att den 
myndighet som i medlemsstaterna tilldelas uppdraget att utöva tillsyn och meddela 
förelägganden även ges resurser och kompetens att utföra sitt uppdrag med respekt för ovan 
nämnda proportionalitet. Den leverantör som mottagit föreläggandet måste även ges rimlig tid 
att hantera ärendet. Berörda leverantörer måste även ges möjlighet att ifrågasätta ett felaktigt 
utfärdat föreläggande.  
Artiklar 10 - Kontaktpunkter: Införandet av en regel om sk kontaktpunkter (single-point-
of-contact) har potential att underlätta kommunikationen mellan berörda leverantörer och 
offentliga institutioner. 
Artikel 11 – Rättsliga företrädare: Från ett konsument- och konkurrensperspektiv är det 
rimligt att marknadsaktörer som riktar sig mot den inre marknaden får samma krav på sig. Av 
vikt är att sådana krav är praktiskt genomförbara och inte driver onödiga kostnader för 
företagen. Något som i sig skulle kunna snedvrida konkurrensen eller öka komplexiteten i 
internationell handel mellan EU och övriga världen.  
Artikel 12 – Allmänna villkor: IT&Telekomföretagen välkomnar transparens som möjliggör 
för användaren att fatta ett välgrundat beslut att använda leverantörens tjänster.  
Artikel 13 – Transparensrapporteringsskyldigheter: IT&Telekomföretagen välkomnar 
även strategin att införa en gradvis uppsättning skyldigheter för leverantörer, beroende på 
deras roll, storlek och närhet till innehållet. Däremot finns det en risk att rapporteringsbördan 
kan bli mycket stor. Det är därför viktigt att rapporteringsskyldigheterna är proportionella, 
rimliga och skalbara. Den information som ska inkluderas i sådana transparensrapporter bör 
begränsas till sådan information som är absolut nödvändig för allmänhetens intresse. 
Artikel 14 – Mekanismer för anmälan och åtgärder: IT&Telekomföretagen välkomnar att 
reglerna kring anmälan och åtgärder formaliseras och att ett meddelande måste gå att agera 
på. Processen ska förstås vara smidig och ändamålsenlig för de som ska meddela. Samtidigt 
måste det finnas flexibilitet för plattformarna att utforma anmälan och åtgärder på ett sätt som 
passar den enskilda plattformen (till exempel beroende på typ av innehåll, typ av tjänst, typ av 
risk). 
Artikel 18 – Tvistlösningsmekanismer: IT&Telekomföretagen håller med om att användare 
ska ha rätt att överklaga beslut gjorda av plattformsleverantörer gällande borttagande av 
innehåll. Däremot anser IT&Telekomföretagen att förslaget om att interagera med certifierade 
organ för tvistlösning utanför domstol bör villkoras med en uttömningsmekanism. Inte minst 
för att stävja missbruk. Prövning av beslut om borttagning av innehåll bör därför i första hand 
ske genom plattformsleverantörernas egna tvistlösningsmekanismer. Risken att tvistelösning 
med hjälp av certifierade organ leder till fragmenterade beslut i medlemsstaterna bör också 
hanteras.  
Artikel 19 – Betrodda anmälare: En lösning med betrodda anmälare kan möjliggöra en 
avvägd ansvarsfördelning och minska risk för att privata aktörer såsom onlineplattformar 
måste göra rättsliga överväganden om olagligt innehåll. Det måste dock vara tydligt hur 
samordnaren bedömer en betrodd anmälare och vilka krav som ställs på dem, för att 
säkerställa rättssäkerhet. Det är även att vikt att ett system med betrodda anmälare utvärderas 
löpande för att säkerställa dess proportionalitet och ändamålsenlighet. Även 
konkurrensrättsliga aspekter bör beaktas.   


Maj 2021 
Artikel 26 och artikel 35 samt skäl 68 – Riskanalys och uppförandekoder: 
IT&Telekomföretagen välkomnar att förslagets fokus är på olagligt innehåll. Samtidigt oroas 
vi av formuleringar som skulle kunna innebära att även annat innehåll ska tas bort och därmed 
möjliga konsekvenser för yttrandefriheten och rättssäkerheten. Det bör därför tydligt framgå 
att kommissionens, nämndens och de nationella samordnarnas rätt att definiera affärsrisker 
och åtgärder enbart ska gälla olagligt innehåll. 
Artikel 42 – Sanktioner: Sanktioner bör som huvudregel endast utfärdas för systematiska 
överträdelser snarare än enskilda övertramp. Om sanktionssystemet, och i förlängningen lagen 
i sig självt, ska upprätthålla legitimitet är det av vikt att proportionalitetsprincipen beaktas vid 
utfärdandet av sanktioner.  
Artikel 74 – Ikraftträdande: Mot bakgrund av lagförslagets omfattning och komplexitet, 
inte minst i relation till nationell rätt (t.ex. svensk yttrandefrihetslagstiftning), bör 
implementeringstiden förlängas avsevärt. Föreslagna 3 månader är en orimligt kort tid för 
införande. 12–24 månader är en rimlig tidsperiod. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Om IT&Telekomföretagen 
IT&Telekomföretagen är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom 
techbranschen, bestående av cirka 1350 medlemsföretag med närmare 100 000 
medarbetare. IT&Telekomföretagen är ett av nio samverkande förbund inom 
förbundsgruppen Almega. 
 
Detta positionspapper är framtaget i samverkan med medlemsrepresentanter i Datarådet. 
Positionerna i dokumentet grundar sig på de principiella ställningstaganden som tidigare 
tagits fram i Datarådet, ffa ställningstagande om lagstiftning samt ställningstagande om 
budbärarneutralitet
. Datarådet: www.itot.se/dataradet  
 
Kontakt 
My Bergdahl, näringspolitisk expert och förbundsjurist xx.xxxxxxxx@xxxx.xx