Detta är en HTML-version av en bilaga till begäran om allmän handling 'Digital Services Act / Digital Markets Act'.


 
 
 
 
Stockholm 20210126 
 
Inledande kommentarer till förslag om en ny lag om digitala 
marknader (Digital Markets Act) 
 
Svenskt Näringsliv har tagit del av kommissionens förslag den 15 december 2020 om en ny 
lag om digitala marknader (Digital Markets Act, i det följande ”DMA”). Våra inledande 
kommentarer till förslaget är följande 
 
•  Vi välkomnar förslag om ett horisontellt regelverk som omfattar även plattformar som 
inte är etablerade i EU men som erbjuder tjänster som når den inre marknaden. 
•  Näringslivets behov av en så långt möjligt proportionerlig, principbaserad och 
teknikneutral lagstiftning som ger tillräcklig förutsägbarhet, innovationskraft och ett 
gott investeringsklimat tillgodoses endast delvis. 
•  Näringslivets behov av en ingående konsekvensanalys kan inte nog betonas. 
•  Bedömningen av vilka digitala plattformar som omfattas av DMA bör vara restriktiv.  
•  Krav på datadelning måste vara förenliga med nuvarande och kommande regelverk 
för dataskydd och upphovsrätt.  
•  För att möjliggöra effektiv regelefterlevnad krävs att förbuden utformas så att det blir 
tydligt för såväl de plattformar som omfattas och dess användare vad regleringen 
innebär.  
 
 
Ovan ståndpunkter utvecklas i det följande.  
………………………………. 
 
DMA riktar sig mot stora digitala plattformar som fungerar som grindvakter mellan 
företagsanvändare och slutanvändare och har en befäst och varaktig position (i det följande 
”grindvakter eller grindvaktsbolag”).  
 
Det är mycket välkommet med EU gemensamma regler inom den digitala sektorn som syftar 
till att undvika fragmentering av lagstiftningen och säkerställa konkurrensdrivna och rättvisa 
marknader. Detta gäller inte minst för sådana tjänster som erbjuds av plattformar med en 
grindvaktsfunktion och som verkar i flera medlemsländer. 
 
Svenskt Näringsliv välkomnar att regelverket ska tillämpas på grindvaktsbolag vars tjänster 
tillhandahålls eller erbjuds till företagsanvändare som är etablerade inom EU eller 
slutanvändare som är etablerade eller vistas inom EU, oavsett grindvaktens etablerings- 
Svenskt Näringsliv 
Postadress: 114 82 Stockholm   Besök: Storgatan 19   Telefon: 08-553 430 00 
www.svensktnaringsliv.se 
 

2 (4) 
eller lokaliseringsort och oavsett vilken lag som annars gäller för tillhandahållandet av 
tjänster  
 
Näringslivets behov av en så långt möjligt proportionerlig, principbaserad och teknikneutral 
lagstiftning som ger tillräcklig förutsägbarhet, innovationskraft och ett gott investeringsklimat 
tillgodoses dock endast delvis med gällande förslag. 
Det är med hänsyn till de långtgående krav som föreslås för grindvakter, viktigt att 
grindvaktsdefinitionen är begränsad till sådana företag som har den allra största 
marknadsmakten och möjligheten att utöva en sådan makt på de digitala marknaderna. 
Kraven på dessa företag bör därtill vara proportionerliga så att man kan åstadkomma 
önskvärd effekt gentemot de mest problematiska beteendena, utan att för den skull förstöra 
möjligheterna och incitamenten till innovation och plattformarnas övergripande 
affärsmodeller med tanke på de positiva effekter de för med sig. 
Nuvarande förslag föreslår att företag som haft 45 miljoner aktiva slutanvändare per månad 
och mer än 10 000 årsaktiva företagsanvändare under de senaste tre åren, och som haft en 
årlig EES-omsättning på minst 6,5 miljarder euro under de senaste tre åren (eller ett 
genomsnittligt börsvärde på minst 65 miljarder euro) och tillhandahåller en 
kärnplattformstjänst i minst tre medlemsländer ska omfattas av grindvaktsdefinitionen. 
Förslaget ska kompletteras med delegerade akter för att specificera metodiken för att 
fastställa om tröskelvärdena är uppnådda. 
Utan att ta ställning till de föreslagna tröskelvärdena som sådana, är det välkommet att de 
delegerade akterna regelmässigt kan anpassas till utvecklingen av marknadsförhållanden 
och teknologi. Likaså välkomnas att tröskelvärdena kan anpassas till marknadsutvecklingen 
och den tekniska utvecklingen.  
Men, näringslivet kan inte nog påtala vikten av att regleringsarbetet föregås av en ingående 
konsekvensanalys. Även om DMA sannolikt i dagsläget bara omfattar ett begränsat antal 
stora digitala plattformar, kan den tekniska utvecklingen inom snart sagt alla sektorer 
medföra att tjänster som idag inte varit avsedda att omfattas av nuvarande regleringsförslag 
kan komma att omfattas i framtiden. Ett exempel är fordonssektorn, där utvecklingen mer 
och mer går mot ett globalt ekosystem för rörlighet och där tjänster och produkter på 
eftermarknader i hög grad väntas bli beroende av bland annat fordonsgenererad data. Ett 
annat exempel är de förmedlare av data som ingår i kommissionens förslag till ny 
dataförvaltningsakt (Eng: proposal for a European Data Governance Act) och som i 
framtiden kan bli grindvakter. 
 
Tillgång till data 
Bland de krav som föreslagits för att ta itu med de strukturella konkurrensproblem som EU:s 
konkurrensregler inte kan motverka eller inte kan hantera på det mest effektiva sättet nämns 
ökad tillgång till data. Stora digitala plattformar får, genom insamling av stora mängder data1 
 
1 Exempel på de data som genereras av digitala plattformar kan vara information om deras 
företagsanvändare (såsom organisationsnummer och verksamhetsland), information om 
kunderna (såsom namn, ålder, kön, kontaktuppgifter, IP-adress eller e-post), uppgifter om 
enskilda transaktioner mellan enskilda och företag (såsom vad som köpts, pris, 
betalningsmetod, omdömen, vad kunden tittade på för varor innan köpet), statistisk 
information om alla de transaktioner som sker på plattformen samlade (såsom antalet 
transaktioner, prisförändringar, totala försäljningsvärdet, användartrafik), och information om 
kundernas beteenden på plattformen (såsom klick, webbhistorik, andra produkter kunden 
köpt på plattformen). 
 

3 (4) 
om sina användare samt kunder, tillgång till värdefulla insikter och konkurrensfördelar. All 
denna information är värdefull för leverantören av plattformen men även i högsta grad för de 
företag som säljer sina produkter via plattformen.  
 
Många företagsanvändare har en önskan att få tillgång till mer data än vad de får i 
dagsläget.  
 
Plattformarna motiverar sina restriktiva datadelningspolicyer med bland annat värnandet av 
kundens integritet, efterlevnad av dataskyddsregler, bristande kompetens, kommersiella 
överväganden och interoperabilitetsfrågor.  
 
Att vara tvingad att dela med sig av data i kombination med det starka skyddet för 
personuppgifter ger upphov till många komplicerade frågeställningar och gränsdragningar. I 
de fall uppgifterna som ska delas innehåller personuppgifter kan dataskyddsförordningen 
sätta upp hinder mot delningen. I sådana situationer kan möjligen anonymisering vara en 
lösning, men dessa åtgärder är både tidskrävande, riskfyllda och kostsamma. Även 
upphovsrätten måste beaktas när data ska eller måste delas, främst beträffande vem som 
därmed måste samtycka till eventuell överlåtelse.  
 
Om grindvakter tvingas dela med sig av sina insamlade data förminskas också den 
konkurrensfördel de får av att generera data för egen användning. Svenskt Näringsliv anser 
att ny reglering i första hand ska värna avtalsfrihet och frivillig delning av data från privata 
aktörer, vilket kan ske genom rättslig vägledning och tillgång till effektiva tekniska system för 
delning. Tvingad datadelning kan hämma grindvakters incitament till datainsamling vilket inte 
nödvändigtvis gynnar den digitala utvecklingen.  
 
Svenskt Näringsliv anser dock att grindvakters dominerande ställning, omfattande inflytande 
och förmåga att ensidigt diktera avtalsvillkoren i förhållande till sina företagsanvändare talar 
emot förhoppningen att aktörerna ska komma överens om frivillig datadelning. För att borga 
för att grindvakter agerar rättvist på marknaden och för att underlätta för nya innovativa 
aktörer, är det motiverat att införa krav för grindvakter att tillgängliggöra sådana data som 
företagsanvändarna och deras kunder genererat på plattformen till företagsanvändaren i 
fråga. Krav att tillgängliggöra sådana data måste dock vara förenlig med annan gällande 
lagstiftning som nämnts ovan. 
 
Hävstångsstrategier och MFN-klausuler 
Svenskt Näringsliv välkomnar förslaget att förbjuda sådana hävstångsstrategier som innebär 
att grindvakter använder sin styrka på en marknad som hävstång för att växa på en annan. 
Svenskt Näringsliv stödjer också förslaget att förbjuda grindvakter att tillämpa multi 
favourable nation (MFN) klausuler som hindrar företagsanvändare att saluföra sina varor och 
tjänster med olika erbjudanden på olika marknader eller plattformar.   
 
DMA avser att komplettera konkurrensrätten genom att ta itu med otillbörliga metoder som 
antingen faller utanför dess räckvidd eller inte tillåter tillräckligt effektiv hantering eftersom ett 
ingripande enligt konkurrensrätten endast kan ske i efterhand, från fall till fall, och vanligtvis 
först efter en lång utredning och inte sällan en ännu längre domstolsprocess.  
 
Förslaget att förbjuda tillämpningen av hävstångsstrategier och MFN-klausuler bygger på de 
erfarenheter som upparbetats av konkurrensrättsliga ingripanden samt på resultaten av flera 
expertrapporter om tillämpningen av konkurrenslagstiftningen på digitala marknader. 
 

4 (4) 
 
Dessa strategier och klausuler kan dock ta sig olika uttryck på olika marknader och 
plattformar. Hävstångsstrategier kan t.ex. innebära att plattformar villkorar användandet av 
en av sina tjänster med användandet av en annan, eller att plattformar använder data från 
plattformen för att träda in på närliggande marknader eller att plattformar styr sina användare 
till det egna utbudet framför konkurrenters eller att plattformen försämrar konkurrenters 
utbud. MFN klausuler kan tillämpas både direkt men också indirekt i förhållande till dess 
företagsanvändare. Svenskt Näringsliv ser därför utmaningar i att utforma förbuden så att 
det blir tydligt för såväl grindvakterna som dess användare vad förbuden innebär. 
Utgångspunkten måste dock vara den att det ska finnas en obalans mellan 
företagsanvändarnas rättigheter och skyldigheter samt att grindvakterna får en fördel av 
företagsanvändarna som inte står i proportion till tjänsten som erbjuds av grindvakten och att 
konkurrensdynamiken på marknaden är nedsatt på grund av grindvaktens förfarande. 
 
Förslaget i artikel 5 och 6 i DMA innebär att förbuden kan tillämpas på grindvakter, utan att 
det behöver visas att de bryter mot EU:s eller nationella konkurrenslagar. De aktörer som 
DMA avser att reglera är få men olikartade och med helt olika affärsmodeller. De är 
dessutom verksamma på olika marknader, även om de delvis konkurrerar med varandra. För 
att DMA ska kunna tillämpas över tid krävs också att förbuden utformas generellt och inte 
riktar sig till ett eller ett fåtal specifika företag.