Detta är en HTML-version av en bilaga till begäran om allmän handling 'Högskolan I Borås arkivbeskrivning samt beskrivning av allmänna handlingar'.

DNR 801-15 
 
2015-11-23 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Arkivbeskrivning 
Högskolan i Borås 
 
 
 
 
 
 
      

link to page 3 link to page 3 link to page 3 link to page 4 link to page 5 link to page 6 link to page 6 link to page 6 link to page 7 link to page 7 link to page 7 link to page 8  
Innehåll 
Tillkomst .................................................................................................................................... 2 
Verksamhet ................................................................................................................................. 2 
Organisation ........................................................................................................................... 2 
Arkivverksamheten vid Högskolan i Borås................................................................................ 3 
Handlingar samt sökingångar ................................................................................................. 4 
Sekretess ................................................................................................................................. 5 
Gallringsregler ........................................................................................................................ 5 
Arkiv som Högskolan i Borås förvarar .................................................................................. 5 
Bibliotekshögskolan i Borås ............................................................................................... 6 
Förskoleseminariet ............................................................................................................. 6 
Tidigare arkivbeskrivningar ................................................................................................... 6 
Bilagor .................................................................................................................................... 7 
 
 
 

 

Tillkomst 
Högskolan i Borås inrättades den första juli 1977 till följd av högskolereformen 1977. Den 
grundläggande tanken med högskolereformen var att förflytta högskoleutbildningen från 
central till regional nivå. Till grund för Högskolan i Borås låg två utbildningar; 
Förskoleseminariet (förskollärarutbildning) som upprättades 1966, och Bibliotekshögskolan 
som flyttade från Solna till Borås 1972. Från start fram till tidigt 90-tal var det 
bibliotekarielinjen som dominerade Högskolan i Borås verksamhet. Under 80- och 90-talet 
utökades högskolans verksamhet med ekonomi- och IT-utbildningar, teknik- och 
ingenjörsutbildningar samt utbildningar inom textil och mode. Sist att ansluta sig var de 
vårdvetenskapliga utbildningarna som blev en del av högskolan 1999.  
 
Geografiskt sett var högskolan från början spridd över Borås, men 1982 stod en ny byggnad 
avsedd att samla högskolans verksamhet klar i kvarteret Balder i centrala Borås. Idag är 
verksamheten förlagd till tre byggnader; Balder, Sandgärdet och Simonsland/Textile Fashion 
Center som alla ligger inom gångavstånd från varandra.  
 
Verksamhet 
Högskolan i Borås är en statlig myndighet vars uppdrag består i att bedriva utbildning och 
forskning samt utvecklingsarbete. Utöver detta ska högskolan även samverka med det 
omgivande samhället, informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat 
kommer till nytta. Bestämmelser för verksamheten finns i högskolelagen (SFS 1992:1434) 
samt högskoleförordningen (SFS 1993:100). Därtill utfärdar regeringen varje år ett 
regleringsbrev som mer i detalj styr högskolans uppgift samt hur mycket pengar högskolan 
har till förfogande.  
Organisation 
Högskolans högsta beslutande organ är styrelsen. För verksamhetens ledning närmast under 
styrelsen ansvarar rektor. Ställföreträdande för rektor är prorektor. På högskolan finns även ett 
antal högskoleövergripande organ med beslutsfattande funktioner. Inom området forskning 
och utbildning finns två nämnder; forsknings- och utbildningsnämnden samt nämnden för 
konstnärlig forskning och utbildning. Disciplinnämnden och personalansvarsnämnden 
hanterar disciplinärenden rörande studenter respektive personal. Utöver de beslutsfattande 
nämnderna finns även ett antal organ som har till uppgift att vara rådgivande och ge förslag 
till beslut inom sina områden. Exempel på rådgivande organ är rektors ledningsråd vars 
uppgift är att vara rådgivande inför rektors ställningstaganden. 
  
Högskolan består av tre akademier och en enhet för verksamhetsstöd (se organisationsschema 
nedan). Akademierna leds av varsin akademichef. Under respektive akademi finns ett antal 
sektioner dit utbildningsprogrammen är kopplade. Verksamhetsstödet leds av 
förvaltningschefen och består av åtta avdelningar.  Inom verksamhetsstödet finns dessutom en 
stab samt ett Grants and Innovation Office. 
 

 


 
 
Vid högskolan finns även sex centrumbildningar (se lista nedan). Dessa är till största delen 
externfinansierade och är viktiga för samverkan med det omgivande samhället.  
 
•  Centrum för arbetsliv och vetenskap (CAV) 
•  Centrum för hållbart samhällsbyggande (CHSB) 
•  Centrum för kulturpolitisk forskning 
•  Centrum för väldfärdsstudier (CVS) 
•  Prehospen – Centrum för prehospital forskning 
•  SIIR – Swedish institute for innovative retailing 
 
Den nuvarande organisationen är resultatet av en omfattande omorganisation som 
implementerades 2014-07-01. Före omorganisationen bestod högskolan av sex institutioner, 
gemensamma förvaltningen samt bibliotek och läranderesurser.  För information om de 
tidigare organisatoriska enheterna, se bilaga 1-3. 
Arkivverksamheten vid Högskolan i Borås 
Förvaltningschefen har det övergripande arkivansvaret för Högskolan i Borås arkiv, vilket 
regleras i Rektors organisations- och beslutsordning (ROB) 5 kap. 6 §. Arkivarie vid 

 

verksamhetsstöd har ansvar för att bevaka nya händelser inom arkivområdet, ta fram interna 
riktlinjer för arkivering samt det löpande arbetet med högskolans arkiv. 
 
Högskolan i Borås är en arkivbildare och det fysiska arkivet förvaras i tre centrala 
arkivlokaler. Arkivleverenser sker löpande under året i enlighet med instruktioner från 
högskolans arkivarie.  
 
Högskolan införskaffade 2015 ett system för digitalt bevarande, Marshall OAIS. Skarpa 
leveranser för digitalt bevarande har ännu inte genomförts. I väntan på överföring till 
bevarande förvaras viss avställd elektronisk information på hårddisk på N://Arkiv och 
N://Forskningsarkiv. En stor del av den digitala information som kan bli föremål för 
överföring till bevarande finns idag i aktiva verksamhetssystem. Det har påbörjats arbete med 
att ta fram rutiner och riktlinjer för bevarande av denna information. 
 
Handlingar samt sökingångar 
 
 
Verksamhetsområde 
Handlingar   
Sökingång (nuv. system inom 
parentes) 
 

Styra verksamhet 
Budget, årsredovisning, 
Diarieförda handlingar *(W3D3) 
handlingar rörande 
granskningar och revisioner, 
remisser, styrdokument 
 
Stödja verksamhet 
Personalhandlingar, 
Diarieförda handlingar (W3D3) 
ekonomihandlingar, 
Personaladm. system (Primula) 
fastighetsfrågor,  
Rekryteringssystem (ReachMee) 
allmänna förfrågningar/ 
Ekonomiadm. System (Agresso) 
synpunkter 
 
Bedriva utbildning 
Studieresultat, läromedel, 
Studieadm.system **(Ladok) 
kurs och programutbud, 
Lärplattform (Pingpong) 
uppsatser, schema 
Kurs/programplaneringssystem 
(KursInfo) 
Diarieförda handlingar (W3D3) 
Publikationsplattform (DiVA) 
Schema-/salsbokningssystem 
(KronoX) 
 
Bedriva 
Studieresultat, kurs och 
Studieadm.system (Ladok) 
forskarutbildning 
programutbud, 
Diarieförda handlingar (W3D3) 
doktorandakter 
Publikationsplattform (DiVA) 
 
 
Bedriva forskning 
Ansökningar om 
Diarieförda handlingar (W3D3) 
forskningsmedel, 
Ekonomiadm. System (Agresso) 
projektbudget, vetenskapliga 
Publikationsplattform (DiVA) 
artiklar 
 
 

 

Samverka med 
Ärenden gällande samverkan 
Diarieförda handlingar (W3D3), 
omgivande samhälle 
och internationalisering 
System för antagning av 
(inklusive internationella 
internationella stud. (TransIt) 
studenter) 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Övriga sökingångar till arkivet är arkivförteckning (i förteckningssystemet Klara), 
klassificeringsstruktur och dokumenthanteringsplan/arkivbildningsplaner. Handlingar från 
före 2013 är förtecknade enligt allmänna arkivschemat och därefter enligt högskolans 
klassificeringsstruktur (dnr 444-13).  
 
*Diarieförda handlingar: Nuvarande system för diarieföring, W3D3, infördes 2006-05-29. 
Dessförinnan, 1989–2006-05-28 användes Filemaker vars innehåll har exporterats till W3D3. 
Äldre diarieförda handlingar är i pappersform och återsöks via sakregister. 
 
**För återsökning av studieresultat före införandet av Ladok, finns det matrikelkort i 
pappersform från f.d. Handels- och IT-högskolan samt i viss mån även från andra 
institutioner. 
 
Arkivarie samt registrator kan lämna närmare upplysningar om myndighetens allmänna 
handlingar och nås via mailadressen xxxxxxxxxxx@xx.xx eller telefonnummer 033-435 45 31 
respektive 033-435 40 73.  
 
Sekretess 
 
Högskolan i Borås är en statlig myndighet och strävar som sådan efter öppenhet där sekretess 
är ett undantag. Inskränkningar i tillgängligheten av Högskolan i Borås arkiv regleras enligt 
Offentlighets och sekretesslagen. Exempel på sekretessbelagda handlingar vid högskolan är 
vissa studentärenden, vissa handlingar i rehabiliteringsärenden, sjukvårdsjournaler vid 
högskolans studenthälsa och vissa handlingar i upphandlingsärenden.  
 
Gallringsregler 
Gallring sker efter Riksarkivets föreskrifter (se lista nedan). I de arkivbildningsplaner, som är 
upprättade av arkivarier vid myndigheten, framgår det vilka handlingar som ska bevaras samt 
vilken gallringsfrist det är på gallringsbara handlingar. Gallring av ekonomihandlingar sker en 
gång per år.  
 
RA-FS 1991:6 – Gallring av handlingar av ringa och tillfällig betydelse 
RA-FS 1999:1 – Gallring av handlingar i statliga myndigheters forskningsverksamhet 
RA-FS 2004:1 Gallring och återlämnande av handlingar vid ansökan om tjänst 
RA-FS 2006:5 – Gallring av handlingar tillkomna inom löne- och personaladministrativ 
verksamhet 
RA-FS 2007:1 – Gallring och återlämnande av handlingar vid universitet och högskolor 
RA-F 2013:1 – Gallring och återlämnande av handlingar vid upphandling 
RA-FS 2015:2 – Gallring och utlån av räkenskapsinformation m.m. 
 
Arkiv som Högskolan i Borås förvarar  
Högskolan i Borås förvarar arkiven från Bibliotekshögskolan i Borås (1972-1977) och 
Förskoleseminariet (1965-1977). 

 

Bibliotekshögskolan i Borås 
Högskolan i Borås får tillsvidare förvara bibliotekshögskolans arkiv hos sig, se Högskolans 
dnr 2229/77 A:5 från 1977.  
Förskoleseminariet 
Högskolan i Borås ska ansvara för Förskoleseminariets handlingar så länge högskolan har en 
möjlighet att utfärda studieintyg grundade på de betygsjournaler och betygskataloger som 
utgör en del av materialet. Förskollärarseminariets handlingar har gåtts igenom och den 
existerande arkivförteckningen har rapporterats till Landsarkivet Göteborg. En beskrivning av 
arkivet och en innehållsförteckning har tillgängliggjorts i Arkis (GLA:s söksystem).  
Tidigare arkivbeskrivningar 
2014-06-27 
2013-08-28 
2005-10-20 
1995-12-07 
 
 
 

 

Bilagor 
Bilaga 1 Högskolans enheter 1977-2014 

 
Institutionen för pedagogik (PED) 
Förskoleseminariet startade som en tvåårig utbildning och hade redan från början en  
handledarutbildning. Under 1970-talet ökade efterfrågan på förskolelärare och fler antogs till 
utbildningen. 1977 gick Förskoleseminariet ihop med Bibliotekshögskolan och Högskolan i 
Borås bildades. Institutionen för förskollärarutbildningen skulle senare komma att byta namn 
till Institutionen för förskollärar- och fritidspedagogutbildningen, när 
fritidspedagogutbildningen startade. 1984 kom beslutet om att dessa två utbildningar skulle 
läggas ned till följd av besparingar. Det skulle dröja till 1990 innan utbildningen var tillbaka 
vid Högskolan i Borås igen. I början av 1990-talet expanderade institutionen kraftigt och 
grundskollärarutbildningen tillkom. Kurser som hade beteendevetenskaplig bas, exempelvis 
Psykologi, flyttades över från Institutionen Handels- och IT-högskolan (HIT) till PED.  
 
Under de senare åren bedrev Institutionen för pedagogik lärarutbildning och utbildning för 
organisations- och personalutvecklare i samhället (OPUS). Institutionen erbjöd utbildningar 
upp till magister- och masternivå. Utbildning gavs på plats i Borås och på Campus Varberg 
(reguljär utbildning förlagd till annan geografisk plats). 
 
Vid institutionen pågick även forskning, huvudsakligen inom området utbildningsvetenskap. 
Utbildningsvetenskap användes i en bred betydelse och omfattade ämnena pedagogiskt arbete, 
psykologi, sociologi, och arbetsvetenskap. Examensrättigheter på forskarnivå saknades ännu 
och de doktorander som var anställda på institutionen var därför antagna för forskarstudier vid 
ett annat lärosäte. 
 
Vid omorganisationen 2014-07-01 gick de verksamheter inom PED som arbetade med 
arbetsvetenskap, sociologi och psykologi in i Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. De 
verksamheter inom PED som arbetade med lärarutbildning gick in i Akademin för bibliotek, 
information, pedagogik och IT. 
 
Institutionen Bibliotekshögskolan (BHS)  
En av grunderna till Bibliotekshögskolan var en utredning från 1969 - “Utbildning för 
bibliotek, arkiv och informatik”. Tanken bakom utredningen var att komma fram till en grund 
för alla typer av bibliotekarier som skulle ta fasta på det gemensamma inom olika 
arbetsområden. Bibliotekshögskolan grundades 1972 (1964-1972 fanns en tvåårig 
bibliotekarieutbildning i Solna) och var då den enda i sitt slag i landet. I samband med 
högskolereformen 1977 upphörde Bibliotekshögskolan som myndighet och gick upp i den 
nystartade Högskolan i Borås. Bibliotekshögskolans arkiv har sedan dess upphörande 
förvarats i Högskolan i Borås arkivlokaler, för mer information se nedan, stycket om 
”Förvarade arkiv”. 
 
Alltsedan Bibliotekshögskolans tillkomst har vikten av att knyta forskning till 
grundutbildning påtalats, samtidigt som det har varit angeläget att erbjuda en gedigen 
eftergymnasial yrkesutbildning. 1987 bildades Centrum för Biblioteksforskning, för att främja 
vetenskap och forskning inom området. En avgörande förändring kom i och med 
högskolereformen 1993 när bibliotekarieexamen slopades och ersattes med kandidat- och 
magisterexamen i ämnet. Några år senare, 1999, inledde Institutionen Bibliotekshögskolan ett 
samarbete med Institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap, vilket innebar 

 

bildandet av en gemensam enhet; Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap 
vid högskolan i Borås. Den nya enheten var lokaliserad till Borås och erbjöd en etablerad 
grundutbildning, magisterutbildning, forskarutbildning och forskning. 
 
Ett drygt decennium senare, 2010 erhöll BHS tillstånd att utfärda licentiat- och 
doktorsexamen inom området biblioteks- och informationsvetenskap. Idag är forskningen vid 
BHS den mest omfattande i Sverige inom sitt område. Även utbildningen vid institutionen har 
utvecklats sedan starten 1972 och utbildningar inom inom biblioteks- och 
informationsvetenskap (förkortas B&I) såväl som inom övriga ämnen som t.ex. informatik 
och humaniora kom att erbjudas. 
 
Vid omorganisationen 2014-07-01 gick BHS:s verksamheter in i Akademin för bibliotek, 
information, pedagogik och IT. 
Institutionen Handels- och IT-högskolan (HIT) 
Institutionen benämndes under perioden 1977-01-01 – 1982-05-30 Avdelningen för enstaka 
kurser, 1982-06-01 – 1994-12-31 Institutionen för samhällsvetenskap, 1995-01-01 – 2011-08-
15 Institutionen för Data och Affärsvetenskap (IDA) och fr.o.m. 2011-08-16 enligt ovan. 
 
När Högskolan i Borås bildades 1977 tilldelades den en särskild pott pengar för att anordna 
enskilda universitetskurser i olika ämnen. Anslaget användes till att skapa Avdelningen för 
enstaka kurser som fokuserade på att erbjuda grundkurser inom ett stort antal ämnen. 
Undervisningen skedde på ett stort antal platser i Borås men från och med 1982 fanns 
verksamheten i kvarteret Balder.  
 
Avdelningen för enstaka kurser omvandlades i början på 1980-talet till Institutionen för 
samhällsvetenskap. Det fanns en mycket stark koppling till Göteborgs universitet och då 
främst till Handelshögskolan. I början av 1990-talet tog utvecklingen av Institutionen för 
samhällsvetenskap fart och 1995 fick institutionen magisterrättigheter i Informatik och 
Företagsekonomi. Under samma period satsades det dessutom starkt på internationalisering. I 
skiftet mellan 1994 och 1995 upphörde namnet Institutionen för samhällsvetenskap att gälla 
och ersattes av Institutionen för data- och affärsvetenskap, IDA. 2001 flyttade IDA till nya 
lokaler i kvarteret Sandgärdet.  
 
2011 bytte institutionen namn till Handels- och IT-högskolan eftersom man upplevde det 
gamla namnet som otidsenligt. HIT utbildade inom huvudämnena företagsekonomi och 
informatik. Examensrättigheter på forskarnivå saknades och de doktorander som var anställda 
på institutionen var därför antagna för forskarstudier vid ett annat lärosäte. 
 
Vid omorganisationen 2014-07-01 delades HIT:s verksamhet upp på flera av de tre 
akademierna. De verksamheter som arbetade med företagsekonomi med inriktning mot 
handels- och IT gick till Akademin för textil, teknik och ekonomi. De verksamheter som 
arbetade med ledarskap, administration och förvaltnings i offentlig sektor gick till Akademin 
för vård, arbetsliv och välfärd. De verksamhetar som arbetade med informatik gick till 
Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. 
 
Textilhögskolan (THS) 
Textilinstitutet, som från början hette Tekniska Väfskolan i Borås (1866-1948), fick understöd 
från staten och landstinget 1868. 1929 började man planera för en textilskola med modern  
utrustning och fräscha lokaler och det resulterade i Institutionen Textilinstitutet. 1971 blev  
Textilinstitutet gymnasieskola. Bara fyra år senare försökte man sig på att starta som 

 

yrkesteknisk högskola, men intresset var för litet från studenternas sida. Under 1980-talet 
minskade Landstingets betydelse för Textilinstitutet för att 1985 upphöra helt. Nya 
riksdagsbeslut innebar förändringar för Textilinstitutet som började arbeta mot att bli 
Institutionen för textil och konfektion. 1996 fick institutionen namnet Institutionen 
Textilhögskolan. 1998 startade CTF, Centrum för textilforskning, som kom till för att stärka 
forskningen inom området. Idag arbetar THS både med internationalisering och med 
samverkan med näringslivet.  
 
En viktig händelse var när THS i slutet av 2010 erhöll rättigheter att utfärda konstnärliga samt 
generella examen på forskarnivå inom området textil och mode. 
 
Den första augusti 2013 flyttade Textilhögskolan in i nya lokaler i kvarteret Simonsland. 
Textilhögskolan blir därmed en del av Textile Fashion Center, en ny mötesplats för kreativa 
verksamheter inom mode textil och design, tillsammans med Textilmuseet, Drivhuset i Borås, 
Inkubatorn, Modeinkubatorn och Marketplace Borås. 
 
Vid omorganisationen 2014-07-01 gick THS verksamheter in i Akademin för textil, teknik 
och ekonomi. 
 
Ingenjörshögskolan (IH)  
1989 startade Ingenjörsutbildningen som ett samarbete med Borås kommun. Den bestod till 
en början av två inriktningar; kemi och elektronik och ett år senare tillkom även inriktningen 
mot maskiningenjör. Institutionen Ingenjörshögskolan hette från början Institutionen för 
teknik och tillkom 1990. I mitten av 1990-talet utökade Högskolan Borås sin utbildning med 
flera magisterexamina. IM hade då vuxit såpass mycket att det fanns ett behov för större 
lokaler. 1993 flyttade institutionen till kvarteret Balder. Med expansionen av IH följde också  
uppdragsverksamhet med utbildningar för bland andra Ericsson. Institutionen har från och 
med tidigt 1990-tal och tills idag varit starkt inriktad på forskning, dock ej i egen regi förrän 
2010 då examensrättigheter på forskarnivå inom området resursåtervinning erhölls. 
 
Vid omorganisationen 2014-07-01 gick IH:s verksamheter in i Akademin för textil, teknik och 
ekonomi förutom medicinteknik som gick till Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. 
 
Institutionen för vårdvetenskap (VHB) 
Grunden till Institutionen för Vårdvetenskap (VHB) lades så långt tillbaka som 1940 då 
Västra Sveriges Sjuksköterskeskola grundades i Borås. Bakgrunden var att det under 30-talets 
senare hälft rådde stor brist på sjuksköterskor i hela landet. Till 1938 års landsting inkom flera 
motioner om inrättande av en sjuksköterskeskola inom landstinget. Frågan utreddes och 
följande års landsting beslöt att förlägga skolan till centrallasarettet i Borås. Till höstterminen 
1940 antogs de första eleverna. 
Efterföljaren till Västra Sveriges Sjuksköterskeskola var Vårdhögskolan i Borås som länge 
var en självständig högskoleenhet. 1999-01-01 blev Vårdhögskolan en del av Högskolan i 
Borås.  
Högskolan i Borås tog över Vårdhögskolan i en tid av omfattande utvecklingsarbete. 1993 
ledde utökades den tidigare två-åriga sjuksköterskeutbildningen med ett år. Den nya 
utbildningen fokuserade i högre grad på vetenskaplig teori. 1998 erhåll Vårdhögskolan 
kandidaträttigheter och året därefter, som en av de första i landet, även rätten att utfärda 
magisterexamen inom området omvårdnad. Som en ytterligare följd av den ämnesmässiga 

 

fokuseringen bytte Vårdhögskolan 2002 namn till Institutionen för vårdvetenskap. 
Förkortningen VHB kom dock att leva kvar och används än idag. 
 
Utöver den tydliga vetenskapligt orienterade linjen har institutionen arbetet med att samverka 
med det kringliggande samhället. 1998 gick uppdraget att bygga upp ett regionalt kunskaps- 
och kompetenscentrum för prehospital akutsjukvård. Ett annat kompetenscentrum som VHB 
har varit drivande bakom är Äldre Väst Sjuhärad, idag FoU Sjuhärad Välfärd. Här ligger 
fokus på utbildning, utveckling och forskning inom äldreområdet. 
 
Under de senare åren gav institutionen för Vårdvetenskap (VHB) både program och fristående 
kurser. Bland programutbudet fanns exempelvis sjuksköterske- och barnmorskeutbildning 
samt specialistsjuksköterskeutbildning inom ambulans, anestesi, intensivvård, 
operationssjukvård och psykiatri. Examensrättigheter på forskarnivå saknades ännu och de 
doktorander som var anställda på institutionen var därför antagna för forskarstudier vid ett 
annat lärosäte. 
 
Vid omorganisationen 2014-07-01 gick VHB:s verksamhet in i Akademin för vård, arbetsliv 
och välfärd. 
Stödverksamhet 
Ända sedan grundandet av högskolan 1977 har det funnits en gemensam förvaltning med 
syfte att ge administrativt stöd åt ledning och institutioner. Samtidigt hade institutionerna 
alltid viss egen administrativ verksamhet. Vilka uppgifter som har centralt, på den 
gemensamma förvaltningen, och vilka som har legat på de lokala administrationerna har dock 
ändrats under verksamhetens gång.  
 
När det gäller biblioteksverksamheten så har den sitt ursprung i de biblioteksresurser som 
medföljde högskolans första institutioner Bibliotekshögskolan och institutionen för 
pedagogik. Under de senare åren ingick biblioteket i en enhet som kallades för Bibliotek och 
läranderesurser. I BLR ingick, förutom bibliotekssamlingarna, även en funktion som 
pedagogisk resurs inom informationskompetens samt högskolans studentstödjande 
verksamheter såsom studenthälsa, studentombudsman, central studievägledning m.m. 
Centrum för lärande och undervisning (CLU) som bedrev verksamhet inom pedagogisk 
utveckling och pedagogiskt stöd för högskolans verksamhet, införlivades fr. o. m. 2012-01-01 
i BLR:s verksamhet.  
 
Vid omorganisationen 2014-07-01 gick högskolans olika stödverksamheter in i enheten 
Verksamhetsstöd, uppdelad på 8 avdelningar. Undantaget är CLU som gick in i Akademin för 
bibliotek, information, pedagogik och IT. 
 
10 
 

 
Bilaga 2 Historik – högskolans styrning 
1977 byggde organisationen vid landets högskolor på ett system där all grundläggande 
utbildning var indelad i fem yrkesutbildningssektorer: teknisk yrkesutbildning, administrativ, 
ekonomisk och social yrkesutbildning, vårdyrkesutbildning, utbildning för 
undervisningsyrken samt utbildning för kultur- och informationsyrke. Landet var indelat i sex 
högskoleregioner vilka styrdes av en regionstyrelse. Dessa stod för planering och samordning 
av den grundläggande utbildningen, samt hade ansvar för enstaka/fristående kurser i 
respektive region.  
 
För att säkerställa en nationell enighet stod Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) till en 
början för utarbetandet av utbildningsplaner för de nationella grundutbildningslinjerna. 
Ekonomiska resurser och antalet studieplatser beslutades av Riksdagen. Även flera av de mer 
administrativa delarna av verksamheten detaljstyrdes av myndigheter såsom planering av 
lokaler som Kungliga byggnadsstyrelsen (KBS) stod för. 
 
Högskolan leddes av en styrelse där rektor var ordförande. För den lokala styrningen av 
utbildningslinjerna skulle det finnas en eller flera linjenämnder med representanter från lärare, 
studenter och TA-personal. Ordföranden utsågs av styrelsen och fick hämtas utifrån. Vid 
Högskolan i Borås fick dessa linjenämnder en dubbel funktion en bit in på 80-talet genom att 
även fungera som institutionsstyrelser. 
 
Under högskolans första tid var med andra ord möjligheten till lokala initiativ begränsat.1988 
avvecklades dock regionstyrelserna och högskolereformen 1993, som innebar stora 
förändringar i den nationella organisationen av högre utbildning, resulterade bland annat i 
ökat självbestämmande för de enskilda lärosätena. Som en följd av detta togs de centralt 
reglerade utbildningslinjerna togs bort och ersattes av lokalt inrättade utbildningsprogram. 
Den centrala styrningen bestod i en examensordning där utbildningen längd, examenstitel, 
rätten att utfärda en viss examen m.m. reglerades. Lärosätena fick nu att själva utforma sin 
organisation utifrån ett antal övergripande riktlinjer, bl. a. skulle det även fortsättningsvis 
finnas en styrelse och en rektor, tillsatta av regeringen. 
 
Högskolans styrelse 
Interimsstyrelse 1977-04-14 – 1977-08-31 
Högskolans första styrelse håller sitt första möte 1977-09-01 
Rektor var vanligtvis ordförande fram till 1998, därefter extern ordförande 
 
 
11 
 

Bilaga 3 Institutionernas styrning 1977-2014 
Institutionerna leddes av styrelser med prefekten som ordförande och där lärare, studenter och 
övrig personal fanns representerade. På högskolan i Borås fanns under tiden 1977-07-01 – 
1984-07-01 en institutionsstyrelse vid varje institution (ej protokollförda möten). Dessa 
upphörde och funktionen övertogs av respektive linjenämnd som delegerade vissa uppgifter 
till prefekten. 1993-07-01 återinrättades institutionsstyrelser med utvidgat funktionsområde 
vid respektive institution. Dessa benämndes fr.o.m. 1995-01-01 institutionsnämnder. 
Benämningen institutionsstyrelser återinfördes 2002-02-02 och upphörde i och med 
omorganisationen 2014-07-01. Nedan följer redogörelser för hur de styrande organen på 
respektive enhet har varit organiserad. 
 
Institutionen bibliotekshögskolan – Linjenämnden för bibliotekarieutbildningen bildades 
1977-07-01 och benämndes 1979-07-1 – 1984-06-30 LNKI – Linjenämnden för kultur och 
informationsyrken. Fr.o.m. 1984-01-01 benämnd Linjenämnden för kultur- och 
informationssektorn. 1993-07-01 upphörde linjenämnden och viktiga funktioner övertogs av 
Institutionsstyrelsen för Institutionen bibliotekshögskolan fr.o.m. 1995-01-01 benämnd 
Institutionsnämnden vid Institutionen bibliotekshögskolan. Benämningen institutionsstyrelser 
återinfördes 2002-02-02 – 2014-07-01. 
 
Institutionen för pedagogik - Linjenämnden för förskollärarlinjen och linjenämnden för 
fritidsledar- och fritidspedagoglinjen bildades 1977-07-01. LNBU – Linjenämnden för 
beteendevetenskap och undervisningsyrken bildades 1979-07-01 och omfattade även 
fritidspedagogutbildningarna fr.o.m. 1980-07-01. Under tiden 1984-07-01 – 1986-06-30 var 
benämningen Linjenämnden för undervisningsyrken, LNU. Linjenämnden upphörde i 
samband med utbildingens nedläggning 1986. Då förskollärarutbildningen återupptogs 
inrättades en (under första perioden interimistisk) Linjenämnd för undervisningsyrken fr.o.m. 
1990-07-01. Fr.o.m. 1993-07-01 upphörde linjenämnden och viktiga funktioner övertogs av 
institutionsstyrelsen vid institutionen för pedagogik fr. o. m. 1995-01-01 benämnd 
Institutionsnämnden vid institutionen för pedagogik. Benämningen institutionsstyrelser 
återinfördes 2002-02-02 – 2014-07-01. 
 
Institutionen Handels- och IT-högskolan – Linjenämnden sekreterarlinjen och enstaka 
kurser bildades och arbetade under tiden 1977-07-01 – 1979-06-30. Benämndes linjenämnden 
för administrativa, ekonomiska och tekniska yrken – AET, fr.o.m. 1979-07-01 LNAET och 
LNAES. Linjenämnden hade under tiden 1983-07-01 – 1984-06-30 en särskild 
underavdelning för utbildningar inom textil- och konfektionsområdet. Under tiden 1984-07-
01 – 1993-06-30 var benämningen Linjenämnden för samhällsvetenskap – LNSHV. 
Linjenämnden upphörde 1993-06-30 och viktiga funktioner övergick till institutionsstyrelsen 
vid institutionen för samhällsvetenskap. Fr.o.m. 1995-01-01 benämnd institutionsnämnden för 
institutionen för data- och affärsvetenskap. Benämningen institutionsstyrelser återinfördes 
2002-02-02 – 2014-07-01. 
 
Institutionen Ingenjörshögskolan – En interimistisk linjenämnd för ingenjörsutbildningarna 
inrättades 1989-07-01 – till försöksperiodens slut 1993-06-30. 1991-07-07 – 1993-06-30 
benämnd Linjenämnden TEKNIK. 1993-07-01 upphörde linjenämnden och viktiga funktioner 
överfördes till institutionsstyrelsen vid institutionen för teknik, fr.o.m. 1995-01-01 benämnd 
institutionsnämnden vid institutionen för teknik. Benämningen institutionsstyrelser 
återinfördes 2002-02-02 – 2014-07-01. 
12 
 

Document Outline