Detta är en HTML-version av en bilaga till begäran om allmän handling 'Förfrågan om IT/digitaliseringsstrategi och/eller policy'.



Ett program för  
digital förnyelse
Stockholms stads 
it-program
2013–2018
Beslutat i kommunfullmäktige 
den 29 april 2013
The Capital of Scandinavia




Innehåll
1 Program för digital förnyelse ............................................ 4
2 It:s bidrag till fullmäktiges mål ........................................ 5
3  Prioriterade områden för  
verksamhetsutveckling med hjälp av it......................... 6
4 It-styrning ............................................................................. 8
5 Finansiering ........................................................................10
6 Uppföljning av it-verksamheten ....................................12
7 Leverans av it-stöd ............................................................13
      
7.1 Arkitektur ......................................................................13
      
7.2 Sourcing .......................................................................14
Produktion: Snick-Snack AB    Foto: omslag, Björn Tesch och Yanan Li. Sidan 2, Lieselotte van der Meijs. Sidan 15, Svartpunkt AB.    
Tryck: Edita Västra Aros AB 2013    Art.nr: 10061 Stadsledningskontoret 2013-04
3

1 Program för digital förnyelse 
Programmet och dess riktlinjer
Målet för Stockholms stad är att bli en stad i världsklass. Inom flera 
Detta program innehåller av kom-
områden har vi redan kommit en bit på väg för att nå detta mål, med-
munfullmäktige beslutade prin-
an det inom andra områden krävs ett fortsatt arbete. Informationstek-
ciper för ledning och prioritering 
nikens uppgift i staden är att öka verksamheternas förmåga att nå sina 
inom stadens it-verksamhet och 
mål. Att se informationstekniken som ett verktyg i det dagliga arbetet, 
för stadens verksamhetsutveckling 
och att använda det på ett nytt och innovativt sätt är mycket betydel-
med hjälp av it. Programmet är 
sefullt. Utgångspunkten för all it-verksamhet är att it ska hjälpa staden 
bindande för samtliga nämnder 
och för bolag vars styrelser antagit 
att nå vision 2030.
programmet.
Vi befinner oss mitt i en stor sam-
tillvara är det av vikt att premiera och 
Syftet är att samordna stadens 
hällsförändring. Att utveckla verk-
generöst skapa möjligheter för innova-
arbete med digital förnyelse. Med 
samheten för att ta vara på den nya 
tion och verksamhetsutveckling med 
digital förnyelse avses det arbete 
teknikens möjligheter är ett prioriterat 
hjälp av ny teknik.
organisationen utför för att öka ser-
arbete inom stadens förnyelse. Digital 
vice och effektivitet genom att an-
förnyelse är en förutsättning för att 
Ett gemensamt program är viktigt där-
vända modern informationsteknik. 
hålla jämna steg med en omvärld som 
för att en avgörande framgångsfaktor 
Den digitala förnyelsen syftar till att 
snabbt förändras när informations-
är att stadens verksamheter åstadkom-
öka organisationen förmåga att 
tekniken blir allt mer tillgänglig och 
mer digital förnyelse tillsammans
uppnå kommunfullmäktiges mål. 
finner användning inom allt fler områ-
Utvecklingen kräver ett aktivt och 
den i samhället. Detta skärper kraven 
samordnat arbete från nämnder, bo-
För att konkretisera programmets 
på stadens verksamheter genom att 
lagsstyrelser, chefer och medarbetare i 
innehåll utfärdar kommunstyrel-
medborgarnas förväntan på tillgänglig- hela organisationen för att säkerställa 
sen riktlinjer. I dessa regleras hur 
het till service ökar. Det ställer också 
att teknisk utveckling verkligen leder 
organisationen ska arbeta för att 
högre krav på stadens medarbetare 
till en ökad förmåga att nyttja infor-
verkställa kommunfullmäktiges 
som ska kunna använda den digitala 
mation och ge service utifrån med-
beslut om inriktning för stadens 
tekniken för att ge service till med-
borgarens fokus. Alla som har it som 
it-verksamhet utifrån vad som spe-
borgare på andra platser och vid andra 
sin huvudsakliga arbetsuppgift ska 
cificeras i detta program.
tider än vad som tidigare förväntats.
ständigt ha fokus på hur it kan stödja 
It-området styrs också genom 
verksamhetsutvecklingen. 
stadens säkerhetsprogram med 
De möjligheter till genomgripande 
tillhörande riktlinjer. Dessa bestäm-
förändring av stadens arbetssätt och 
För en del medarbetare är den nya 
melser existerar parallellt med 
service som tekniken erbjuder är 
tekniken en utmaning i sig. För andra 
it-programmet. 
skälet till att den digitala förnyelsen 
är tekniken och dess möjligheter en 
ägnas ett särskilt styrdokument och 
självklarhet som det är svårt att vara 
Kommunfullmäktige och stadens 
särskilt finansiellt stöd. Tekniken står i  utan. Det viktiga är att de steg som tas 
nämnder och bolagsstyrelser kan 
medborgarnas, företagandets, besö-
i den tekniska utvecklingen tas i syfte 
besluta om andra styrande doku-
karnas och verksamhetens tjänst. Den 
att stödja verksamhetens förmåga att 
ment inom it-området. Exempel på 
tekniska utvecklingen blir genom sin 
nå de av kommunfullmäktige uppsatta 
sådana dokument, som existerar 
intensitet också en möjliggörare för 
målen. 
parallellt med och kompletterar 
en snabb förnyelse. För att den ska tas 
 
it-programmet är:
•  Grön it-strategi
•  E-strategi
•  E-hälsa 
•  Öppna Data
4

2 It:s bidrag till fullmäktiges mål
Nyttan med it ska förstås i relation 
ling måste knytas till verksamhets-
Verksamhetsutveckling 
till Vision 2030 och till fullmäktiges 
utveckling. Effekt av ett visst it-stöd 
syftar till att bygga upp nya eller 
inriktningsmål. Beslut som fattas och 
uppnås först då det accepteras och tas 
förbättra befintliga verksamhets-
som rör it ska alltid relatera till målen 
i bruk av den som är tänkt att nyttja 
förmågor i syfte att öka kvaliteten 
och visionen. 
it-stödet. En fullständig nyttoanalys 
och  effek tiviteten. 
Genom att etablera tekniska lös-
bör därför ta hänsyn till både vad den 
ningar kan staden bygga upp förmågan  tekniska lösningen möjliggör och hur 
Verksamhetsförmåga 
att utföra ett visst arbete digitalt och 
verksamheten behöver förändras för 
beskriver vad verksamheten kan 
möjliggöra utveckling och förnyelse 
att teknikinförandet ska resultera i en 
 eller behöver kunna för att nå 
av verksamheten. Genom att använda 
ökad förmåga och en högre måluppfyl-
målen. Verksamhetsförmågor 
tekniska lösningar och verktyg byggs 
lelse.  Stadens modeller för utvärde-
byggs upp av kompetens, proces-
verksamhetsspecifika förmågor upp. 
ring av nyttan med it ska utgå från ett 
ser, medarbetare, it-förmågor och 
Dessa förmågor gör det möjligt att 
synsätt där tekniska lösningar möjlig-
andra resurser.
effektivt nå de av kommunfullmäktige 
gör nya arbetsätt som ökar verksamhe-
prioriterade inriktningsmålen. 
tens förmåga att nå fullmäktiges mål.  
It-förmågor 
beskriver vad som är möjligt 
Ett exempel hur relationen mellan 
att göra med hjälp av specifika 
kommunfullmäktiges mål och stadens 
 tekniska  lösningar.
satsningar på it-stöd fungerar illustre-
ras i Figur 1.
Tekniska lösningar 
är de faktiska tekniska resurser 
Att tekniken är en möjliggörare och 
(it-infrastruktur, it-system etc.) som 
inte en nytta i sig innebär att it-utveck-
används för att skapa it-förmågor. 
Identifierade behov av nya för-
mågor och tekniska möjligheter
Vision och strategi
Styrdokument, beslut och  övriga 
dokument som upphävs i och med 
detta program är:
Möjliggörande  
Drivkrafter, 
•  Informationsteknisk plattform 
verksamhets- 
utmaningar
utveckling
(031-966/2004)
Möjliggörande 
Mål för  
•  En globaliserad värld
•   It-program  (031-2486/2007)
teknik
organisationen
•  Ett växande Stockholm
•  Telestrategi (041-775/1995)
Nya arbetssätt  
•  En stad på öar
•  Stadens datakommunikation 
och förmågor 
•  Förväntningar på service
(035-3036/2007)
•  Leveransstrategi för IT-området 
(031-2080/2008)
Kontinuerlig utveckling leder till ökad måluppfyllelse  
•  Inrättande av centralt ändrings-
och effektiva verksamheter.
råd (033-800/2008)
•  Införande av gemensam lös-
ning för inloggning till stadens 
Figur 1
 e-tjänster  (034-2147/2008)
Nytta med it i stadens verksamheter ska värderas utifrån att it är en 
•  Utvecklingsmodellen  
möjliggörare till förmåga att nå organisationens mål. Hänsyn är tagen 
(031-3884/2007)
till ekonomiska förutsättningar, inriktningsmål och verksamhetsmål.
5

3 Prioriterade områden för verk sam-  
hets utveckling med hjälp av it 
Sammanfattning
För att staden som helhet ska bli effektiv i it-utvecklingen krävs en hög 
Stadens verksamhetsutveckling 
grad av samverkan och ett gemensamt arbete. En viktig del i det digi-
med hjälp av it ska fokuseras till 
tala förnyelsearbetet är att underlätta informationsutbyte mellan olika 
följande fem områden: 
verksamhetsdelar. För att detta ska bli möjligt krävs en gemensam 
målbild, där vissa områden måste prioriteras framför andra.
1.   Tillgänglighet och service för 
medborgare, företagande och 
besök.
Under de kommande åren ska stadens 
skapas, bearbetas och bevaras i digital 
2.  Förbättrad förmåga att sam-
nämnder och bolagsstyrelser som 
form. För medborgarnas, företagarnas 
manställa, analysera och återan-
omfattas av detta it-program priori-
och besökarnas tillgång till information 
vända information.
tera it-utveckling inom följande fem 
spelar också öppna data, som fritt kan 
3.  Utbildning och systemutveck-
fokusområden: 
analyseras utanför organisationen, en 
ling i syfte att öka och förenkla 
avgörande roll.
användning av befintligt it-stöd.
1. Tillgänglighet och service 
4.  Samverkan och informationsut-
för medborgare, företagande 
3. Utbildning och system-
byte med andra myndigheter 
och besök
utveckling i syfte att öka och  
och organisationer.
Utifrån medborgares, företagares och 
förenkla användning av  
5.   Innovativ  verksamhetsutveckling 
besökares fokus och situation ska 
befintligt it-stöd
med hjälp av it.
staden erbjuda möjlighet att utföra 
Stadens nämnder och bolagsstyrelser 
ärenden och hantera kontakter med 
ska inom ramen för sitt uppdrag se till 
staden digitalt. Genom effektiv använd-
att respektive verksamhet drar nytta av 
ning av ny teknik kan tid frigöras för 
teknikens möjligheter för att nå sina 
att möta medborgare personligen där 
mål. Detta ställer krav på it-mognad 
det krävs. Det är också möjligt att spara  bland stadens medarbetare, men också 
tid för medborgare, företagare och be-
på satsningar på användarvänlighet 
sökare genom att erbjuda service över 
och en utvecklad support till de som 
nätet och genom att samla tjänster som 
använder it-stödet internt. Kunskapen 
rör en viss situation på ett sådant sätt 
om vilket it-stöd som finns i organisa-
att flera olika kanaler i kontakten med 
tionen och hur man effektivt använder 
staden inte är nödvändiga. Ofta, men 
det ska öka. En bred satsning på ökad 
inte alltid, leder sådana externa nyttor 
it-användning ska genomföras, i vilket 
för medborgare också till interna nyttor  det både ingår kompetensutveckling 
när information kommer in digitalt 
utifrån olika roller i organisationen 
och därmed snabbare och billigare kan 
och satsningar på ökad användbarhet i 
överföras, analyseras och återanvändas.  stadens system.  Att såväl internt som 
externt ha lättanvända och använ-
2. Förbättrad förmåga att 
darvänliga system är en prioriterad 
sammanställa, analysera och 
fråga och ska ges särskilt fokus i alla 
återanvända information 
utvecklingsprojekt. Under programpe-
Det ska vara möjligt att kunna beskriva  rioden står staden inför beslut om en 
kvalitet och effekter av stadens arbete 
eventuell generationsväxling för flera 
såväl internt som externt, så att beslut 
av stadens gemensamma och stadsö-
kan fattas på rätt grunder och effekter 
vergripande system.
av beslut kan tydliggöras och förklaras. 
Det ska vara enkelt både för stadens 
4.Samverkan och informations-
medarbetare och för medborgare, före-
utbyte med andra myndigheter 
tagare och besökare att ta del av olika 
och organisationer
slags information och att snabbt göra 
Ett viktigt utvecklingsområde framö-
sammanställningar på det sätt situatio-
ver är att kunna samverka och utbyta 
nen kräver. För att nå detta mål krävs 
information med andra myndigheter 
utöver analysstöd också bra grunddata.  och organisationer. Detta handlar både 
Det är viktigt att så mycket av stadens 
om att kunna överföra information 
information som möjligt tas emot, 
och att kunna presentera gemensamma 
6

3 Prioriterade områden för verk sam-  
hets utveckling med hjälp av it 
gränssnitt mot medborgare, företagare 
idé till förstudie eller pilotprojekt. 
och besökare. Staden behöver på olika  Det ska vara enkelt att framföra idéer. 
sätt bedriva projekt som ökar förmå-
Kommunstyrelsen ska ge stöd till de 
gan till digital samverkan, till exempel  som vill driva verksamhetsutveckling 
genom etablering av federativ identi-
med hjälp av it. Metoder ska finnas 
tetshantering och genom att bedriva ett  för att fånga upp, utveckla och sortera 
arbete för att utbyta information och 
idéer, prioritera projekt och stötta 
i ökad grad integrera och/eller samut-
genomförande. Staden ska centralt be-
nyttja system. Detta gäller inte minst 
driva ett arbete för att fånga upp idéer 
samverkan med landsting och med 
och premiera innovationer.
externa utförare.
De utpekade fokusområdenas huvud-
sakliga bidrag till fullmäktiges mål 
5.Innovativ verksamhets-
framgår av Figur 2.
utveckling med hjälp av it 
Staden ska bedriva ett särskilt arbete 
för att sänka trösklarna för att gå från 
Förmågor
KF 1 
KF 2 
KF 3 
Stockholm ska vara 
Kvalitet och valfrihet 
Stadens verksam-
en attraktiv, trygg, 
ska utvecklas och 
heter ska vara 
tillgänglig och 
förbättras
kostnadseffektiva
växande stad för 
boende, företagande 
och besök
1. Tillgänglighet och 
Tillgänglighet dygnet 
Enkelt att göra 
Lägre kostnader med 
service för medbor-
runt, enkelt att nå 
val, enkelt att följa 
effektiva vägar in i 
gare, företagande 
kommunal service.
kvalitet.
staden.
och besök.
2. Förbättrad 
Beslutsunderlag 
Kunna följa upp kvali-
Minska kostnaden 
förmåga att sam-
både internt inom 
tet och fatta kloka 
för att ta fram 
manställa, analysera 
staden samt för med-
beslut. Underlätta 
beslutsunderlag. 
och återanvända 
borgare, företagare 
medborgares val 
Sätta in åtgärder för 
information.
och besökare.
utifrån fakta.
verksamhetsutveck-
ling på rätt ställe.
3. Utbildning och 
Förmåga att genom 
Förmåga att attra-
Ökad förmåga att 
systemutveckling 
att behärska det 
hera, rekrytera och 
utnyttja de it-verktyg 
i syfte att öka och 
verksamhetsstöd 
behålla engagerade 
som erbjuds vilket ger 
förenkla användning 
som erbjuds kunna 
och kompetenta 
förutsättningar för 
av befintligt it-stöd.
erbjuda en hög grad 
medarbetare.
verksamhetsutveck-
av tillgänglighet.
ling och effekthem-
tagning.
4. Samverkan och 
Förmåga att ge 
Förmåga att tillgäng-
Effektivare sam-
informationsutbyte 
sammanhängande 
liggöra samman-
verkan med andra 
med andra myndig-
service med hjälp av 
hållen information 
myndigheter frigör 
heter och organisa-
myndighetsgemen-
som underlättar för 
resurser.
tioner.
samma gränssnitt.
medborgare att 
följa ärenden oavsett 
huvudman.
5. Innovativ verksam-
Kunskap och idéer till framtida verksamhetsutveckling.
hetsutveckling med 
hjälp av it.
Figur 2 Fokusområdenas huvudsakliga bidrag till respektive fullmäktigemål. 
Tabellen syftar inte till att vara uttömmande utan till att ge en grundläggande 
bild av hur utveckling inom fokusområdena förväntas bidra till kommunfullmäkti-
ges mål. Enskilda projekt kan inom ramen för ändamålet med respektive fokus-
område bidra till fullmäktiges mål även på andra sätt.
7

4 It-styrning
Grundläggande principer för sta-
Kommunstyrelsen ska i riktlinjer förtydliga innebörden av de grundläg-
dens it-styrning är att:
gande principerna för stadens it-styrning och tydliggöra vad den ge-
 
mensamma plattformen omfattar vid varje given tidpunkt. Styrningen 
• it-styrningen ska utgå från verk-
tydliggörs också genom riktlinjer för specifika arbetssätt vid arbete 
samhetens behov  
med systemförvaltning, systemutveckling och projekt. Detta är viktigt 
• verksamheten ska vara delaktig i
för att upprätthålla användarvänlighet, tillgänglighet, kostnadseffekti-
beslut som rör it 
vitet och säkerhet i stadens it-miljö. Undantag från dessa riktlinjer ska 
• staden ska sträva efter återan-
vara dokumenterade och godkända av kommunstyrelsen. 
vändning av såväl information 
som tekniska lösningar 
• system ska vara öppna, stödja
Styrningen ska se olika ut beroende 
processerna inte kortlivade. Denna typ 
ett horisontellt, organisationso-
på vilken typ av it-utveckling det 
av it-stöd har ofta en livslängd på 3-5 
beroende arbetssätt samt tillåta 
är fråga om. Utgångspunkten är 
år. Eftersom lösningarna på sikt kan bli 
integration på ett enkelt sätt 
förändringstakten i olika tekniska 
en del av det etablerade it-stödet och 
• it-utveckling ska gå i takt med
plattformar, det vill säga hur snabbt 
behållas under en längre tid är kraven 
verksamhetsutveckling  
olika typer av it-stöd behöver och 
på tekniska standarder höga. Imple-
• kostnaden för it-stödet måste
kan förändras. I Figur 3 visas hur 
mentering i stor skala förutsätter nog-
ställas i relation till verksamhets-
it-styrningen i Stockholm stad ska 
grann testning och där det är möjligt 
nyttan.
fungera.
ska lösningar återanvändas. Kom-
 
munfullmäktige prioriterar särskild 
Basen i stadens it-leverans är de ge-
finansiering till fokusområdena för att 
mensamma och lokala verksamhets-
stimulera den digitala förnyelsen av 
systemen. Det är ett grundläggande 
stadens verksamheter. 
it-stöd som inte har ett direkt syfte 
att göra staden unik, men som ofta är 
För att kunna prova ny teknik eller 
verksamhetskritiskt och ofta används 
kreativa idéer i liten skala finns inno-
av flera olika verksamheter. Föränd-
vativt it-stöd. Här tillåts verksamheter 
ringstakten för processer som stöds 
göra försök med ny teknik utan att 
av detta it-stöd är låg, och it-stödet 
behöva förhålla sig till hela stadens 
kan ofta vara i grunden detsamma i 
befintliga plattform. Syftet är att skaffa 
tio år eller mer. De styrmetoder som 
erfarenheter eller göra förstudier som 
används är anpassade för stabil sys-
kan ligga till grund för framtida större 
temförvaltning och kraven på test-
projekt som har en differentierande 
ning och överensstämmelse mot de 
funktion. De arbetssätt och processer 
tekniska standarderna är strikt. Kom-
som stöds av innovativt it-stöd är nya 
munstyrelsens riktlinjer för arkitek-
eller av andra skäl uttalat tillfälliga. 
tur beskriver närmare de arbetssätt 
Livslängden på detta it-stöd bör inte 
som gäller. För det grundläggande 
överstiga 3-6 månader. Projekten drivs 
it-stödet finns ett behov av strikt 
under friare former med lägre krav på 
styrning och alla förändringar måste 
vara genomtänkta och noga avvägda. 
All finansiering sker inom linjen.
En högre förändringstakt finns i de 
lösningar som tas fram för att göra 
staden unik och för att förbättra 
Innovativt
Stockholms konkurrenskraft. Det vi 
kallar differentierande it-stöd kän-
netecknas av att förändringstakten 
Differentierande
är högre än för de etablerade 
systemen och att vi behöver 
kunna arbeta mer med pro-
Grundläggande
jektstyrning.  Samtidigt 
är de under liggande 
8

Definition av 
Krav på  
Kategori  
Lämpliga 
Finansierings-
verksamhets-
tekniska  
av it-stöd
styrmodeller
modell
behov
lösningar
Innovativt
Medarbetares 
Förstudier, 
Enkla/provisor-
Portfölj för  
förslag och 
piloter, projekt-
iska lösningar, 
innovation 
idéer, samt en 
styrning, ledigt 
specialinköp, 
dimensionerad 
gemensam 
förhållande till 
minimala 
enligt full- 
process för att 
styrmodeller 
integrationer.
mäktiges beslut 
stimulera  
och formella 
i budget.
innovation.
processer.
Differentierande
Politiska 
Projektstyrning 
Stadens  
Portföljer  
prioriteringar, 
enligt stadens 
riktlinjer ska  
dimensionerade  
utvecklingsråd 
projektmodell.
följas, och 
enligt full-
och bered-
system  
mäktiges beslut 
ningsgrupper, 
integreras.
i budget.
fokusområden i 
it-program.
Grundläggande
Förvaltnings-
Förvaltnings-
Standarsplatt-
Nämnd/ 
objektets 
modell enligt 
form, standard-
Bolagsstyrelses 
styrgrupp, 
riktlinjer, till  
system.
linjebudget  
användar-
exempel  
eller särskilt 
grupper, mät-
F-guide.
till delade 
ningar, politiska 
medel.
beslut.
Figur 3 Stadens it-styrning varierar beroende på förändringstakt i de 
underliggande processerna.
exakta nyttoberäkningar, lägre krav 
på testning och utan krav på att kunna 
Verksamheter som skapar nya system 
ansluta till alla tekniska standarder. 
ska säkerställa att dessa system ges 
Stadens säkerhetsprogram med tillhö-
ett tydligt ägarskap. Då införande av 
rande riktlinjer gäller dock även för 
nya systemlösningar planeras ska den 
innovativt it-stöd. Även för innovativa  tänkta systemägaren vara känd och ha 
projekt och förstudier prioriterar kom-
accepterat framtida ansvar och kostna-
munfullmäktige särskilda medel. 
der som följer av detta ansvar. Syste-
mägaren är alltid en nämnd eller en 
Innovativt it-stöd ska drivas i liten 
bolagsstyrelse. Den som löpande utövar 
skala. Projekt som syftar till införande 
ansvaret på uppdrag av nämnden eller 
av innovativt it-stöd ska redan när 
bolagsstyrelsen benämns systemägar-
de startas ha en uttalad plan för hur 
representant. Systemägaren ansvarar 
gjorda erfarenheter ska tas om hand 
för att förvaltning av systemet sker med 
och hur de lösningar som etablerats 
beaktande av de bestämmelser som 
kan avvecklas eller integreras i stadens  framgår av it-program och säkerhets-
miljö när projektet är slut. 
program med tillhörande riktlinjer.
9

5 Finansiering
Sammanfattning
Grundtanken är att it-stöd i Stockholms stad finansieras inom ramen 
•   It ska i första hand finansie-
för respektive nämnds- eller bolagsstyrelses ordinarie verksamhet 
ras inom ramen för respektive 
och budget. Löpande kostnader för centrala system kan hanteras 
nämnd eller bolagsstyrelses 
genom central fakturering från leverantör. Dessa fördelas till nämnder 
ordinarie verksamhet.
och bolagsstyrelser i enlighet med den fördelning kommunstyrelsen 
•  Vid framtagning av underlag för 
beslut om verksamhetsföränd-
beslutar. Utnycklingen ska spegla användningen av tjänsterna utan att 
ringar ska kostnaden för möjlig-
innebära en orimlig arbetsinsats eller kostnad. Om beslut i kommun-
görande förändringar i it-stödet 
fullmäktige eller i stadens nämnder och bolagsstyrelser kräver föränd-
alltid beaktas.
ringar i stadens it-stöd ska kostnaden för dessa beaktas i beslutet.
•  Särskild finansiering avsätts 
inom ramen för fem portföljer 
För de fem fokusområden som defi-
projekt som bedrivs med samma ända-
för att stimulera utveckling inom 
nierats i kapitel 5 ovan avsätts särskild  mål och motsvarande målbild. Syftet 
stadens fokusområden för digital 
finansiering inom ramen för så kall-
med portföljstyrning är att säkerställa 
förnyelse. En projektportfölj är 
lade projektportföljer. Det innebär 
balans mellan utveckling inom de 
knuten till ett specifikt fokusom-
att staden under programmets löptid 
olika fokusområdena.
råde och omfattar projekt som 
kommer att ha fem portföljer som syf-
bedrivs med samma ändamål 
tar till att finansiera prioriterad digital 
Kommunfullmäktige balanserar de 
och motsvarande målbild.
förnyelse. En portfölj är knuten till 
olika perspektiven genom att besluta 
•  Kommunfullmäktige beslutar 
ett specifik fokusområde och omfattar 
om ambitionsnivå för respektive port-
ambitionsnivå genom att årligen 
följ. Detta sker genom att ekonomiska 
fastställa ekonomisk ram för 
ramar för respektive portfölj fastställs 
respektive portfölj.
i kommunfullmäktiges budget. Genom 
•  Ett utvecklingsråd och bered-
Politisk styrning genom 
att ramarna sätts med koppling till ett 
ningsgrupper säkerställer verk-
ramar för portföljer
tydligt syfte, men utan koppling till 
samhetens delaktighet i värde-
ett specifikt projekt blir det möjligt för 
ringen av planerad utveckling. 
kommunstyrelsen att snabbt och lö-
Verksamhetsmål
pande under året besluta om finansie-
ring till projekt utifrån prioriteringar 
inom ramen för respektive portfölj. 
Finansering inom projektportföljerna 
kan ske antingen över driftbudget eller 
Förändringsbehov
genom disposition av eget kapital.
För att få finansiering inom ramen för 
en portfölj ska den som vill driva ett 
projekt inkomma med en ansökan till 
Inventering/Analys
kommunstyrelsen. Inom varje portfölj 
tilldelas medel till de projekt som be-
döms mest angelägna, dock högst till 
det värde som fastställts av kommun-
fullmäktige i budget. Hur angeläget 
Förslag till ramar  
för portföljer
ett projekt är bedöms i förhållande till 
kommunfullmäktiges inriktningsmål 
med tillämpning av de principer för 
värdering av nytta som framgår av 
modellen för it:s bidrag till organisa-
Beslut i KF-budget
tionens mål i kapitel 2 ovan. Denna 
modell utvecklas och specificeras i 
kommunstyrelsens riktlinjer. För den 
portfölj som syftar till att finansiera 
Portföljer med  
innovation anpassas kraven på nytto-
ramar och mål
bedömning till det faktum att projek-
ten kan ha som huvudsyfte att bedöma 
10

nyttan med ett visst arbetssätt.
utses av stadsdirektören bland förvalt-
Kommunstyrelsens beslut om vilka 
nings- och bolagschefer samt berörda 
projekt som ska tilldelas medel ska 
chefer inom stadsledningskontoret. 
bygga på samråd med representanter 
Utöver utvecklingsrådet ska bered-
från stadens verksamheter. Besluts-
ningsgrupper formeras för att bereda 
processen ska närmare beskrivas i 
och bedöma förslag inom respektive 
riktlinjer för portföljhantering och 
portfölj. 
ansökningsprocessen. Rådgivande till 
kommunstyrelsen i dessa beslut är ett 
Varje projekt som beviljas medel ur 
utvecklingsråd som leds av stadsdirek- portföljerna ska ha en tydlig plan för 
tören. Ledamöter i utvecklingsrådet 
hur den verksamhetsutveckling som 
planeras ska uppnås och hur den för-
väntade nyttan ska realiseras. Projek-
ten ska normalt vara avgränsade och 
Tilldelning av projektmedel 
kunna genomföras under ett och samma 
inom ramen för portföljer
verksamhetsår. Stora projekt delas upp 
i delar som beslutas från år till år. Pro-
Projektidé som  
jekten följs upp av det utvecklingsråd 
stödjer mål
som också beslutar om tilldelning av 
medel till projekt. 
Kommunstyrelsen svarar för planering 
Ansökan om  
och uppföljning av de fem portföljer 
projektfinansiering
som syftar till finansiering av digital 
förnyelse. En löpande verksamhetsdia-
log ska ligga till grund för kommun-
fullmäktiges beslut om portföljernas 
Värdering utifrån  
storlek från år till år. Som en del av 
nyttokriterier
detta driver kommunstyrelsen en struk-
turerad process för att fånga upp goda 
idéer och stimulera innovation. 
Beredning av beslut  
Utöver ovanstående kan kommunfull-
i arbetsgrupper
mäktige särskilt besluta om finansiering 
av prioriterade projekt inom it-området, 
exempelvis för att finanisiera utbyte av 
föråldrade system eller för att finansiera 
Beslut om  
förändringar av it-stödet med anled-
projektfinansiering
ning av andra beslut om förändringar i 
stadens verksamhet.
Löpande  
projektuppföljning
Projektavslutning
Analys av  
effekthemtagning
11

6 Uppföljning av it-verksamheten
För att höja verksamhetens förmåga att  de  projekt som finansieras inom ramen 
nå de av kommunfullmäktige besluta-
för de gemensamma portföljerna ur 
de inriktningsmålen ska stadens nämn-
nedanstående fem perspektiv.  
der och bolagsstyrelser löpande följa 
upp hur digitala lösningar används och  Uppföljning utifrån de fem perspekti-
kan användas. Kommunstyrelsen ska 
ven ska bygga på definierade mätetal. 
också svara för en stadsövergripande 
Dessa ska löpande tas fram med hjälp 
uppföljning. Nämnder och bolagsty-
av såväl objektiva som subjektiva 
relser ska medverka med de underlag 
mätmetoder. Ett exempel på objektiv 
som kommunstyrelsen begär för detta.  metod är mätning av tillgänglighet 
genom teknisk mätning i stadens drift-
It ska följas upp baserat på kvalitet 
miljöer. Med subjektiv mätning förstås 
och kostnad för it-stödet, men också 
mätning av intressenters uppfattning 
utifrån den nytta it-stödet ger. Det är 
om it-stödet genom intervjuer eller 
viktigt att flera perspektiv kombineras 
enkätundersökningar. Bland de mätetal 
i uppföljningen för att få en balans 
som tas fram kan ett urval i framtiden 
mellan olika åtgärder som syftar till att  också införas som indikatorer för att 
sänka kostnader, skapa driftstabilitet 
möjliggöra en gemensam uppföljning 
eller möjliggöra förnyelse. Kom-
inom ramen för stadens integrerade 
munstyrelsen ska därför utvärdera 
lednings- och styrningssystem, ILS.
stadens löpande it-leverans såväl som 
 
Externt nyttoperspektiv 
beskriver nyttan för medborgare, 
företagande och besök
Internt nyttoperspektiv
beskriver nyttan för stadens verksamheter 
och deras effektivitet
Internt it-mognadsperspektiv 
beskriver i vilken grad gjorda invest eringar 
tas till vara och medarbetarnas förmåga att 
använda det befintliga it-stödet 
It-kostnadsperspektiv 
beskriver kostnaden för it-stödet och 
möjliggör utvärdering av it-verksamhetens 
kostnads effektivitet
It-kvalitetsperspektiv 
beskriver stabilitet och tillgänglighet 
hos it-stödet 
12

7 Leverans av it-stöd
En effektiv digital förnyelse förutsätter ett effektivt organiserat arbete 
med stadens it-stöd. Varje nämnd och bolagsstyrelse har ansvar för 
att deras verksamhet har det it-stöd som krävs. Inom vissa områden 
finns det dock gemensamt it-stöd som inte får dubbleras av nämnder 
eller bolagsstyrelser. Detta gäller infrastrukturella it-lösningar som ar-
betsplatssystem och serverdrift, men också bassystem som är gemen-
samma för samtliga eller flera av stadens förvaltningar och i vissa fall 
bolag, exempelvis inom ekonomi, personal och det sociala området.
7.1 Arkitektur
informationsmodeller och om vilket 
Stadens mål är att service till med-
system som anses vara huvuddata-
borgare ska ges utifrån medborgarens 
källa (masterdata) för en viss typ av 
fokus. Detta förutsätter en hög grad av 
information för alla stadens system.
horisontella arbetssätt där olika nämn-
4.  Information ska kunna frigöras från 
der verkar inom gemensamma lösning-
de system i vilken den uppstår och 
ar för att ge service i gemensamma 
kunna återanvändas i stadens övriga 
kanaler. Samverkan runt gemensamma 
system. 
arkitekturfrågor är en av förutsätt-
5.  Rådata ska kunna tillgängliggöras i 
ningarna för att uppnå strukturer och 
digital form som Öppna data enligt 
standarder där en integrerad användar-
gällande förordningar.
upplevelse kan uppnås och där system 
6.  Stadens applikationer ska finnas 
kan kommunicera med varandra på ett 
förtecknade i en applikationsportfölj 
enhetligt och säkert sätt. 
som förvaltas av kommunstyrelsen. 
Stadens övriga nämnder och bolags-
En gemensam arkitektur gör det möj-
styrelser ska bidra med den informa-
ligt att utbyta information, integrera 
tion som kommunstyrelsen begär 
processer och utveckla verksamhets-
för att hålla förteckningen aktuell.
stödjande lösningar och tjänster. 
7.  System ska utformas och integreras 
Arkitekturramverket ska detaljeras och 
så att de upplevs som ett stöd av de 
kontinuerligt hållas aktuellt i kommun-
som ska använda systemen, oavsett 
styrelsens riktlinjer. Nya lösningar som 
om slutanvändaren är intern eller 
införs ska uppfylla krav som följer av 
extern.
dessa.
För att i största möjliga mån skapa för-
Viktiga grundprinciper för stadens 
utsättningar för enhetlig sammanhållen 
arkitekturramverk är att: 
service till medborgare, företagande 
1.  Gemensamma metoder för arbete 
och besök och för ett smidigt internt 
med it-utveckling och förvaltning 
och externt informationsutbyte ska 
ska vara dokumenterade av kom-
stadens it-lösningar återanvända den 
munstyrelsen och tillämpas av 
plattformsinfrastruktur som förval-
nämnder och bolagsstyrelser i 
tas av kommunstyrelsen. Det är inte 
enlighet med kommunstyrelsens 
tillåtet att etablera dubblerade funk-
riktlinjer. 
tioner inom de områden där staden 
2.  All informationshantering ska ha en 
har gemensamma lösningar om inte 
adekvat säkerhetsnivå och utformas 
kommunstyrelsen beslutar om undan-
i enlighet med bestämmelser som 
tag. Exempelvis ska e-tjänster baseras 
följer av stadens säkerhetsprogram. 
på stadens e-tjänstplattform, inlogg-
3.  Informationsmodeller ska vara 
ning mot stadens it-stöd från internet 
dokumenterade. Det ska finnas en-
ska ske genom användning av stadens 
hetliga begreppsmodeller som utgår  autentiseringslösning (id-portal) och 
från det språkbruk som finns i verk-
internt beslutsstöd ska återanvända den 
samheten och tillämpliga regelverk. 
infrastruktur som finns inom stadens 
Kommunstyrelsen kan där det krävs  ledningsinformationssystem (LIS). 
besluta om för staden gemensamma 
13

En aktuell och uppdaterad beskriv-
tydliga ansvar som möjligt för alla 
ning av det gemensamma it-stödet ska 
inblandade aktörer. 
framgå av kommunstyrelsens riktlin-
jer. Av dessa ska också framgå hur 
Vid införande av nya gemensamma 
ytterligare dokumentation och anvis-
it-lösningar ska strävan vara att det 
ningar för utveckling och integration 
nya systemet kan införlivas i stadens 
mot de gemensamma plattformarna 
gemensamma avtal för drift och 
tilllgängliggörs. 
förvaltning av it. För att detta ska 
kunna uppnås är det viktigt att antalet 
7.2 Sourcing 
leverantörer och avtal inom it-området 
Staden ska sträva efter att i konkurrens  inte är för stort. 
upphandla det it-stöd som verksamhe-
ten behöver. Ansvaret för att verksam-
För att it-stödet ska kunna levereras 
heten har det it-stöd som behövs för att  smidigt och för att en hög säkerhet 
lösa en uppgift innehas i första hand 
ska kunna upprätthållas inom stadens 
av den nämnd eller bolagsstyrelse 
verksamheter ska staden också ha ett 
som nyttjar it-stödet. Upprätthållandet 
gemensamt datakommunikationsnät 
av en hög beställarkompetens såväl 
som hålls samman som en leverans 
tekniskt som kommersiellt är en viktig  hela vägen från lokala nät till anslut-
fråga för stadens it-organisation. Detta  ningspunkt mot internet.
gäller såväl lokalt som centralt. 
Stadens hantering av programvaruli-
Där det finns möjlighet till volymför-
censer ska vara gemensam och skötas 
delar och koncernrabatter ska dessa 
av en för samtliga nämnder och bolag 
utnyttjas. Kommunstyrelsen svarar 
gemensamt upphandlad part. Denne 
för att löpande samordna dessa behov 
benämns stadens licensadministratör. I 
och anvisa hur sådan samordning 
licensadministratörens uppgifter ingår 
ska ske. Vid samordning är det dock 
att säkerställa att licenser köps på rätt 
viktigt att de lokala behoven beaktas 
avtal, att licenser återanvänds där det 
och att gemensamma lösningar förmår  är möjligt och att stadens verksamheter 
uppfylla de krav som finns i respektive  har tillgång till statistik över licensut-
verksamhet.
nyttjande i stadens it-miljö. 
För att de prioriterade målen för digital  Antalet parter som arbetar med support 
förnyelse ska kunna nås är det viktigt 
till interna användare och (i den mån 
att integrationer mellan system fung-
de berörs av supporten) externa utfö-
erar. Detta underlättas genom tydliga 
rare som rör denna samlade it-leverans 
ansvarsgränser mellan leverantörer och  ska vara begränsat. Målbilden är att 
en aktiv samordning från stadens sida. 
den centrala it-leveransen på lång sikt 
Kommunstyrelsen fungerar som kon-
ska kunna stödjas av en sammanhållen 
traktsägare för stadens större driftavtal  support, en så kallad SPOC (Single 
och tar ett helhetsansvar för integra-
Point of Contact). För medborgare är 
tionen av stadens grundläggande och 
principen att stöd med användning av 
differentierande it-stöd. Leveransen 
e-tjänster i första hand ges av Kontakt-
ska affärsmässigt hållas ihop med så 
center Stockholm. 
14