This is an HTML version of an attachment to the Freedom of Information request 'Förfrågan om IT/digitaliseringsstrategi och/eller policy'.




Sida 1 av 22 
 
 
Bredbandsstrategi 2015-2020 
för 
Bergs kommun 
 
 
 
 

 
Sida | 1  
Version: 2015-11-10 

link to page 4 link to page 4 link to page 5 link to page 5 link to page 5 link to page 6 link to page 6 link to page 7 link to page 7 link to page 7 link to page 7 link to page 8 link to page 8 link to page 9 link to page 9 link to page 9 link to page 9 link to page 9 link to page 9 link to page 9 link to page 10 link to page 12 link to page 13 link to page 14 link to page 14 link to page 14 link to page 15 link to page 15 link to page 15 link to page 16 link to page 16 link to page 16 link to page 17 link to page 17 link to page 18 Sida 2 av 22 
Innehållsförteckning 

Inledning ............................................................................................................................. 4 
1.1 
Syfte ............................................................................................................................. 4 
1.2 
Målgrupp ..................................................................................................................... 5 

Bakgrund ............................................................................................................................. 5 
2.1 
Bredbandsstrategi för Sverige ..................................................................................... 5 
2.2 
Bredbandsstrategi för Jämtlands  län ........................................................................... 6 
2.3 
Regional utvecklingsstrategi ........................................................................................ 6 
2.4 
Regional Digital Agenda ............................................................................................. 7 

Mål ...................................................................................................................................... 7 

Förutsättningar .................................................................................................................... 7 
4.1 
Geografi ....................................................................................................................... 7 
4.2 
Hushåll / Befolkning .................................................................................................... 8 
4.3 
Näringsliv .................................................................................................................... 8 
4.4 
Turism .......................................................................................................................... 9 
4.5 
Offentlig service, kommunal och privat ...................................................................... 9 
4.5.1 
Kommun: .............................................................................................................. 9 
4.5.2 
Region Jämtland/Härjedalen: ............................................................................... 9 
4.5.3 
Skolor och Bibliotek: ............................................................................................. 9 

Nuläge ................................................................................................................................. 9 
5.1 
Befintlig och planerad utbyggnad av IT-infrastruktur ................................................. 9 
5.2 
Tillgång till bredband ................................................................................................ 10 
5.3 
Fibernät ...................................................................................................................... 12 
5.4 
Lokala nät .................................................................................................................. 13 
5.5 
Fiber i byarna ............................................................................................................. 14 
5.5.1 
Rätansböle .......................................................................................................... 14 
5.6 
Nätägare ..................................................................................................................... 14 
5.7 
Mobilt bredband ........................................................................................................ 15 

Samverkan, inom länet och över Länsgränserna .............................................................. 15 
6.1 
Inom länet .................................................................................................................. 15 
6.2 
Över länsgränserna .................................................................................................... 16 

Behov av Bredband ........................................................................................................... 16 
7.1 
Hushållen ................................................................................................................... 16 
7.2 
Näringslivet ............................................................................................................... 17 
7.3 
Turismen .................................................................................................................... 17 
7.4 
Offentlig service ........................................................................................................ 18 
Sida | 2  
Version: 2015-11-10 

link to page 19 link to page 21 link to page 22 Sida 3 av 22 
Bilaga 1: Handlingsplan ........................................................................................................... 19 
Kommunens roll ................................................................................................................... 21 
Bilaga 2: Finansieringsstöd ...................................................................................................... 22 
 
 
 
Sida | 3  
Version: 2015-11-10 


Sida 4 av 22 
1  Inledning 
 
Detta dokument är ett strategiskt underlag för kommunens fortsatta planering för 
utbyggnad av IT-infrastruktur samt utveckling av tillhörande tjänster.  
Bredbandsstrategin är ett styrdokument som ska kunna användas som underlag vid 
ansökan om finansiering för IT-infrastrukturprojekt, samt som underlag i diskussioner 
rörande strategiska beslut inom ramen för olika IT-infrastrukturprojekt. 
Eftersom förutsättningarna ständigt förändras vad gäller finansieringsstöd mm,är det 
troligt att dokumentet kommer att behöva uppdateras. Dessutom är det många olika 
aktörer att ta hänsyn till för att utbyggnad ska ske så effektivt som möjligt.  
Viktigt att ta med är att länet de senaste åren har lidit genom avsaknad av samordning i 
bredbandsfrågan men där har nu länet en regional bredbandssamordnare som ska kunna 
se möjligheter till samordning ur ett regionalt perspektiv.  
För att uppnå de nationella och regionala målen kommer det att krävas mer finansiellt 
stöd till länet. 
 
 
1.1  Syfte 
 
Bredbandsstrategins syfte är att visa på visioner och mål samt en handlingsplan vad 
gäller den fortsatta utbyggnaden av bredband i Bergs kommun. 
 
Bredbandsfrågan är en samhällsfråga liksom annan kommunal infrastruktur, därför är 
det av största vikt att kommunen är engagerad i dessa frågor, i syfte att kommunicera 
med aktörer som har intressen i kommunen.  Därmed kommer kommunen att vara en 
samordnande länk mellan blivande aktörer, byutvecklingsgrupper, företag, elbolag samt 
aktörer inom den egna organisationen, så att arbeten såsom grävning, etablering av nya 
elnät kan samordnas med planerade fiberdragningar. 
Sida | 4  
Version: 2015-11-10 

Sida 5 av 22 
1.2  Målgrupp 
 
Dokumentet riktar sig till politiker och tjänstemän i Bergs kommun, samt till de 
samarbetspartners som är en viktig förutsättning för förverkligandet av de visioner och 
mål som förespeglas i strategin. 
Bredbandsstrategin skall dessutom vara ett underlag för information till 
kommunmedborgare och för marknadsföring av kommunen. 
2  Bakgrund 
2.1  Bredbandsstrategi för Sverige 
 
I den nationella bredbandsstrategin som antogs av regeringen 2009 står det att Sverige 
ska ha ett övergripande mål att ha bredband i världsklass. En förutsättning för att bidra 
till utvecklingen av ett hållbart samhälle är en hög användning av internet och IT som 
bidrar till ökad tillväxt, konkurrenskraft och innovationsförmåga. 
 
Regeringens övergripande mål: 
”År 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 
100 Mbit/s. Redan år 2015 bör 40 procent ha tillgång till bredband med den 
hastigheten.” 
 
Utgångspunkten är att det är marknaden som ska bygga ut IT-infrastruktur såsom 
telefoni och datakommunikation. I de områden som marknaden inte räknar med 
lönsamhet och där man inte tänker bygga ut, går staten in och finansierar utbyggnaden. 
Utgångspunkten är densamma som i tidigare bredbandsutbyggnader att staten tar ansvar 
för att finansiera utbyggnaden där marknaden inte ser lönsamhet. 
Skillnaden är att man på ett tydligare sätt lägger ett större ansvar på kommunerna och 
övriga offentliga myndigheter att driva på och stimulera utvecklingen av nya tjänster 
och etableringen av infrastruktur. 
 
För att realisera utbyggnaden på landsbygden där lönsamheten är låg betonar man att 
alla har ett ansvar för att samverka eftersom infrastruktur är kostsamt och där måste 
man samverka med samtliga aktörer för att få till stånd nödvändiga investeringar. 
Exempel är att byalag bygger bynät när elbolag anlägger infrastruktur i ett område. 
 
När fler och fler samhällstjänster blir digitala och fler och fler tjänster på nätet 
förutsätter höghastighetsbredband är det viktigt att tillse att infrastruktur etableras till 
varje hushåll och företag som en demokrati-och rättighetsfråga. 
 
 
Sida | 5  
Version: 2015-11-10 

Sida 6 av 22 
2.2  Bredbandsstrategi för Jämtlands  län 
 
Regionförbundet i Jämtland antog våren 2013 strategidokumentet  ”Bredbandsstrategi 
för Jämtlands län – mot år 2020! 
 
I den regionala bredbandsstrategin står det: 
 
Vision 
”Alla boende och arbetsställen, oavsett var i länet, ska ha möjligheter till digitala 
kommunikationer på likvärdiga villkor utifrån de krav som finns i samhället.” 

 
Mål 
” I länets alla samhällen och byar ska åtkomst finnas till bredband i någon form senast 
år 2020. Minst 90 procent av alla hushåll och företag i länet ska ha tillgång till 
bredband om minst 100 Mbit/s och resterande cirka 10 % ska ha tillgång till minst 10 
Mbit/s år 2020. Redan år 2015 bör 40 procent av hushållen och företagen ha tillgång 
till bredband med den hastigheten.” 
 
För att nå målen måste kommunerna utarbeta/uppdatera de kommunala 
bredbandsstrategierna/handlingsplanerna.  
Andra viktiga punkter som påpekas för att nå målen, är samverkan i olika former, stöd 
till byalag, nyttja stödmedel samt att verka för ytterligare finansiellt stöd till länet. 
 
Att en kommun har en väl utbyggd IT-infrastruktur är lika självklart som att det finns 
bra infrastruktur för vägar, vatten och avlopp, för att samhället ska fungera och 
därigenom vara en bidragande faktor att människor ska kunna bo och leva i den här 
delen av landet och kunna ta del av det moderna samhällets tjänster.  
Samhället står inför det faktum att byar riskerar att tappa möjligheten till telefoni och 
bredband via det fasta telefonnätet genom det ”Teknikskifte” som pågår genom att 
kopparnätet allteftersom nermonteras. 
 
2.3  Regional utvecklingsstrategi 
 
Den regionala utvecklingsstrategin för Jämtlands län reviderades 2009 och har en 
långsiktighet med siktet inställt på 2020. Strategin ska ses som ett samlande dokument 
för de organsationer som driver länsutvecklingsfrågor.  
I målbeskrivningen påpekas vikten av en modern IT-infrastruktur som med 
distansöverbryggande teknik underlättar företagande och boende även i de perifera 
delarna av länet. 
Begreppet IT-infrastruktur innefattar även bra mobiltäckning som också är en 
förutsättning för företagsetableringar och för att människor i glesbygd ska ha samma 
möjligheter att kunna kommunicera som de som bor i tätare bebyggda områden. God 
mobiltelefonitäckning även i skogs- och fjällområden är viktigt för skogsnäringen, 
rennäringen och turistnäringen. 
 
Målen ovan ska, när det gäller satsningar i infrastruktur, ligga till grund för kommande 
länstransportplaner och utbyggnadsplaner för IT-infrastruktur. 
 
Sida | 6  
Version: 2015-11-10 

Sida 7 av 22 
2.4  Regional Digital Agenda 
 
Europeiska unionens mål för bredbandsutvecklingen i Europa beskrivs i Den digitala 
agendan för Europa
. Det huvudsakliga målet i EU:s digitala agenda är att skapa en 
digital inre marknad i Europa och att bidra till hållbar tillväxt för alla. 
Regeringen har i IT i människans tjänst – En digital agenda för Sverige satt upp 
ambitiösa mål om att Sverige ska vara bäst i världen på att använda sig av 
digitaliseringens möjligheter. En förutsättning är att det finns en infrastruktur i form av 
bredband som kan bära de digitala tjänsterna och att alla har tillgång till bredband. 
Därför har regeringen tagit fram en Bredbandsstrategi för Sverige som står som en 
viktig hörnpelare i den digitala agendan. 
 
Tillsammans med den regionala bredbandsstrategin och den regionala 
innovationsstrategin utgör den regionala digitala agendan en strategisk plattform 
för handlingsplaner, projektinitiativ och genomföranden av utvecklingsinsatser som 
direkt eller indirekt är IT-relaterade. Regional Digital Agenda för Jämtland Härjedalen 
syftar till att ta tillvara digitaliseringens möjligheter genom att prioritera områden och 
insatser som horisontellt kan bidra i förverkligandet av den vision och de målbilder som 
lyfts fram i den regionala utvecklingsstrategin. 
3  Mål  
 
Förutom de nationella och regionala målen har Bergs kommun följande mål: 
 
  I Bergs kommun ska minst 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till 
bredband om minst 100 Mbit/s och resterande cirka 10 % ska ha tillgång till 
minst 10 Mbit/s år 2020. Redan år 2015 bör 40 procent av hushållen och 
företagen ha tillgång till bredband med den hastigheten. 
 
  Minst 30% av fritidshusboende hushållen ska ha kopplat in fiber vid samma 
tidpunkt. 
 
  Fiberutbyggnaden ska även ge goda förutsättningar för en bra utbyggd 
mobiltäckning. 
 
  Alla som bor, verkar och vistas i Bergs kommun bör ha tillgång till Internet för 
enklare tjänster oavsett var de befinner sig. 
 
4  Förutsättningar 
4.1  Geografi 
 
Bergs kommun bildades 1971 genom sammanslagning av Bergs, Ovikens, Rätans och 
Övre Ljungadalens kommuner samt Hackås församling. 
 
Sida | 7  
Version: 2015-11-10 

Sida 8 av 22 
Bergs kommun är belägen i  västra delen av Jämtlands län. Kommunen gränsar i väster 
till Norge, i norr till Åre kommun, i nordost till Östersunds kommun, i öster till Bräcke 
och Ånge kommuner samt i söder till Härjedalens kommun. 
 
Kommunen har en areal omfattande 6080 km2 och är med detta en arealmässigt 
mellanstor kommun i länet. 
 
Landskapsbilden inom kommunen är mycket variationsrik. I väster dominerar fjällen 
med t ex Helags 1 797 m ö h, medan området i öster utgörs av en bördig, mjuk och 
öppen jordbruksbygd. Dessutom finns vidsträckta myr- och skogsområden 
 
Kommunens centralort är Svenstavik, andra viktiga orter är Hackås, Åsarna, Klövsjö, 
Rätan och Myrviken. Inom kommunen finns ett antal större vägar, de största är  E45 
vilken förbinder Svenstavik med Göteborg i söder samt Östersund och Karesuando i 
norr. Avståndet från Svenstavik till närmaste städerna Östersund, Sundsvall och 
Sollefteå är 62, 200 respektive 204 kilometer.  
 
4.2  Hushåll / Befolkning 
 
Bergs kommun har ett exceptionellt spritt boende och är den kommun i Sverige som enl 
SCB:s statistik har lägsta andelen tätortsboende med 31% mot riksgenomsnittet på 85%. 
Antalet innevånare är ca 7100 invånare, befolkningstätheten är med detta cirka 1,3 
innevånare per km2 vilket kan jämföras med riksgenomsnittet på ca 21,6 innevånare per 
km2.  
 
Åldersfördelningen i kommunen påvisar ett överskott av innevånare i åldersgrupper 50 
år och äldre  i förhållande till riket som helhet. Motsvarande underskott finns i 
åldersgrupp 20-40 år.  
 
Statistik visar att pendling in och ut från kommunen är relativt stor, utpendling från 
kommunen är mera omfattande än inpendlingen till kommunen. 
 
4.3  Näringsliv 
 
I kommunen finns över 1 300 företag men bara ett fåtal med fler än 20 anställda. Det 
innebär att merparten är små företag och även att det är en stor geografisk spridning 
över hela kommunen. Antalet företagare per invånare är mycket hög i Bergs kommun 
och rankas högt i nationella mätningar. Många företag är kopplade till arealer, som tex 
turism eller jord, skog och fiske. 
 
Sysselsättningen i Berg är spridd inom många branscher. 13% av jobben finns inom 
jord, skog och fiske. Bygg, transport och handel står tillsammans för 23% av 
sysselsättningen. Inom tillverkning har sysselsättningen minskat sedan finanskrisen år 
2008 och står nu för 6%. 
 
En tredjedel av arbetsplatserna finns inom offentliga tjänster som utbildning och vård.  
Övriga privata jobb fördelas på tjänster av olika typer och många företag har en stark 
koppling till turismen i kommunen. Pendlingen till grannkommuner är relativt 
Sida | 8  
Version: 2015-11-10 

Sida 9 av 22 
omfattande och kommunens invånare får då en bredare arbetsmarknad inom fler 
branscher. 
4.4  Turism 
 
Fjällområdena i väster är synnerligen attraktiva för besökare och här blomstrar turismen 
i områden som Klövsjö, Storhogna, Åsarna, Ljungdalen och Gräftåvallen.  
Här ökar antalet fastigheter och många olika branscher ökar sin sysselsättning genom 
turismens utveckling. Bergs kommun kategoriseras som en turistkommun av Sveriges 
kommuner och landsting – SKL – och en anledning är det stora antalet fritidshus som 
finns runtom i kommunen.  
 
4.5  Offentlig service, kommunal och privat 
4.5.1  Kommun: 
 
Kommunen har sin verksamhet i huvudsak lokaliserad till de större orterna, I Svenstavik 
återfinns kommunens administration, korttidsboendet Bergsgården och det särskilda 
boendet Myltblomman. Vidare finns äldreboenden i orterna Myrviken, Åsarna, Hackås 
och Rätan. 
4.5.2  Region Jämtland/Härjedalen: 
 
Region J/H har sin verksamhet koncentrerad till orterna Svenstavik och Myrviken där 
hälsocentraler finns placerade. Folktandvård finns i Svenstavik. 
Distriktssköterskemottagning  finns i Svenstavik, Myrviken, Storsjö kapell, Hackås och 
Rätan. 
4.5.3  Skolor och Bibliotek: 
 
Högstadieskolor återfinns på orterna Svenstavik och Myrviken. Distansteknik används i 
bl a för hemspråksundervisning som t ex samiska språk. 
 
Mellan- och lågstadieskolor finns i Svenstavik, Myrviken, Åsarna, Ljungdalen, Rätan, 
Hackås och Klövsjö.  
 
I Hackås, Rätan och Myrviken finns filialbibliotek till kommunens huvudbibliotek som 
återfinns i Svenstavik. 
5  Nuläge 
5.1  Befintlig och planerad utbyggnad av IT-infrastruktur 
 
Genom bredbandsutbyggnaden som etablerades fram till slutet av 2004 uppnådde Bergs 
kommun en täckningsgrad på drygt 90% av befolkningen. Bredbandet går  i huvudsak 
via det kopparbaserade telenätet (ADSL). Teracom AB stod som leverantör av nätet och 
fram till 2009 även som nätägare. Under senare delen av 2009 köptes Teracoms 
bredbandsbolag upp av Quadracom AB som därmed tog över avtalet med kommunen. 
Sida | 9  
Version: 2015-11-10 

Sida 10 av 22 
Avtalet med Quadracom AB löpte fram till 26 januari 2014. Därefter tog Bergs 
kommun beslut om att drifta nätet i egen regi, dock längst fram till 2015-12-31. Under 
den tiden kommer ADSL-noder att släckas ner allteftersom fiberutbyggnaden blir klar. 
  
Jämtkraft har i och med vädersäkringen av elnätet 2010 i den norra delen av kommunen, 
byggt en fiberinfrastruktur där företag och privatpersoner haft möjlighet att ansluta sig 
till. Anslutning av byanät eller enskilda företag eller hushåll blev tyvärr inte i den 
omfattningen som man hade hoppats på, men det befintliga fibernätet hoppas vi kunna 
betyda mycket för den framtida utbyggnaden i och med nya förutsättningar.  
 
Det kommunala bostadsbolaget Bergs Hyreshus tecknade 2012 avtal med Telia om att 
dra fiber till ca 500 lägenheter och vissa kommunala fastigheter som t ex skolor och 
äldreboende. I och med detta har hyresgästerna i kommunala bostadsnyttan tillgång till 
TV och höghastighetsbredband med tillhörande tjänster. 
 
5.2  Tillgång till bredband 
 
PTS kartläggning av tillgång till bredband i Bergs kommun visar att 16% har tillgång 
till 100 Mbit/s. Tabellen visar också att det är långt kvar till regeringens målsättning om 
att 90% av befolkningen ska ha minst 100 Mbit/s år 2020. 
Tabellen visar också att 98% eller mer har minst 3 Mbit/s men som har med den förra 
bredbandsutbyggnaden att göra där drygt 90% av befolkningen fick tillgång till 
bredband via ADSL. Ca hälften av de ADSL-noderna som finns i kommunen har 
beslutats ska avvecklas p g a dålig lönsamhet och som kommunen driver fram till 2015-
12-31. 
 
 
Sida | 10  
Version: 2015-11-10 


Sida 11 av 22 
 
 
 
Sida | 11  
Version: 2015-11-10 




Sida 12 av 22 
5.3  Fibernät 
 
Kartan nedan visar den befintliga fibersträckningen av ortsammanbindande nät 2015-
08-03 samt fibersträckningen mellan Mittådalen och Åsarna som ska vara klar och 
driftsatt i november 2016 (gul markering). Finansieringen av fibern har gjorts med 
bidrag från Post-och Telestyrelsen PTS på 20 miljoner. Genom upphandling av 
Länsstyrelsen uppdrogs det kommunägda elbolaget BTEA att anlägga 
fiberförbindelsen och därmed också ikläda sig rollen som nätägare. Syfte i första hand 
är att skapa en redundans för västra Härjedalen i händelse av avbrott på befintlig fiber 
men som kommer att bidra till att byarna i området får möjlighet att ansluta sig. 
 
Utöver detta etablerar Skanova under 2015-2016 en ny fiberinfrastruktur på 125 mil 
genom kommunen från Örebro i söder till Luleå i norr, i syfte att säkerställa ytterligare 
kapacitet genom landet. 
 
 
            
 
Borrning under Arån för Mittådalsfibern 
 
Plöjning av kanalisation  mellan Skålan och Fotingen
 
 
 
Sida | 12  
Version: 2015-11-10 


Sida 13 av 22 
5.4  Lokala nät 
 
Nedanstående karta visar på vilka orter ADSL-noder som är etablerade i Bergs 
kommun. 
De gröna noderna visar på Telias ADSL-noder och de med grön/gul markering de som 
Bergs kommun driver i egen regi som man har åtagit sig att driva fram till 2015-12-31 
då ADSL på den orten läggs ner. 
 
  
 
TeliaSonera 
Nedanstående tabell visar vilka av TeliaSoneras telestationer som är utrustade för att 
kunna distribuera DSL-tjänster. Ingenting tyder f n på att de ADSL-tjänsterna på dessa 
orter kommer att avvecklas. 
 
Svenstavik 
Hoverberg 
Hackås 
Myrviken 
Kövra 
Åsarna 
Klövsjö 
Rätansbyn 
Vigge 
Storhogna 
 
 
 
Sida | 13  
Version: 2015-11-10 


Sida 14 av 22 
5.5  Fiber i byarna 
 
Under de senaste åren har flera byar arbetat med att bygga fiber. Samtidigt har planering 
pågått och informationsmöten har hållits runt om i kommunen i syfte att informera om 
vilka möjligheter och under vilka förutsättningar det finns att etablera fiber på orten. 
 
Inom Jämtkrafts el-nätområde finns redan fiber på flera orter genom Jämtkrafts tidigare 
utbyggnad. För förtätning av fiber inom Jämtkrafts el-nätområde pågår planering och 
det senaste är Hackås-området där avtal finns mellan Servanet och Jämtkraft att ansluta 
ca 300 hushåll/företag. Efter försäljning av Jämtkrafts fiberinfrastruktur till IP-Only 
flyttas avtalet över. 
 
5.5.1  Rätansböle 
 
Första året med fiber i Böle och Röjan 
Nu har invånarna i Böle och Röjan haft 
fiber i drygt ett år. Redan vid den första 
kommunala informationen om fiber i 
december 2010 nappade Böle på att 
satsa på fiber till byn. Intresse-
anmälningar togs in, förstudie-pengar 
söktes och planeringen började. 2012 
bildades fiberföreningen och på hösten 
samma år skickade Böle-Röjan in en 
ansökan om bidrag till Landsbygds-
programmet. Det blev ett positivt beslut 
och därefter tog arbets-gruppen tag i 
den omfattande projekteringen. Efter 
mycket arbete och stort engagemang 
från alla bybor har nu alla anslutna 
fiber sedan mars 2014. 
Anslutningsgraden för Böle-Röjan är 
91%. För att arbeta vidare med 
utveckling finns nu några temagrupper 
som arbetar med aktuella utvecklings-
insatser. Böle-Röjanborna är stolta och 
glada att man tillsammans lyckats bygga ett välfungerande fibernät! 
 
På bilden syns Pär Frohm och K-G Lindblad som varit med från början för att se till 
fibern kom till Böle.  
 
5.6  Nätägare 
 
De som i huvudsak är nätägare av fibernät i Bergs kommun är IP-only, Skanova, BTEA 
och Trafikverket. 
 
Genom det helägda elbolaget BTEA är Bergs kommun delägare i ServaNet som med 
sitt öppna stadsnät i södra och mellersta Norrland levererar fiberbredband som 
möjliggör tjänster inom internet, tv och telefoni. 
Sida | 14  
Version: 2015-11-10 



Sida 15 av 22 
 
Med över 14 000 anslutna hushåll och företag i kommunerna Sundsvall, Härnösand, 
Timrå, Ånge, Strömsund, Ragunda och Berg har ServaNet Sveriges till ytan största 
stadsnät. Cirka 6 000 villor är anslutna och antalet ökar med ungefär 1 000 per år. Detta 
kommer att bidra till kommunens mål att 90 procent av alla hushåll och företag ska ha 
tillgång till bredband med minst 100 Mbit/s, år 2020. 
Bergs kommun har ambitionen att under de närmaste åren, i samverkan med ServaNet, 
BTEA och IP-only, åstadkomma förutsättningar för byar att bygga fibernät som 
kommer att stärka och tillgodose behovet av bredband. För detta ändamål arbetar 
kommunen enligt en plan kring bredbandsutbyggnaden där kommunens eget elbolag 
BTEA är en viktig aktör vad gäller att dra fördelar av samverkan mellan olika 
infrastrukturägare. 
 
              
 
 
 
 
5.7  Mobilt bredband 
 
Det mobila bredbandsnätet byggs kontinuerligt ut och på platser där man inte har fiber 
eller ADSL kan det vara ett alternativ. Mobila operatörer som kan vara aktuella i Bergs 
kommun är Tele2, Telenor, Comvik, Net1, 3 och Telia. 
 
På mätningar som har gjorts i kommunen har det visat sig att redan 2013 var 
Tele2/Telenor först ut med utbyggnaden av 4G. Mätningarna visade på mellan 2 – 60 
Mbit/s i praktiskt taget hela kommunen.  
Under 2015 miljardsatsar Telia på utbyggnaden av 4G där man räknar med att ha en 
geografisk täckningsgrad på 90% på både 2G, 3G samt 4G. 
 
När de ADSL-noder som kommunen driftar och som läggs ner 2015-12-31 kan ett 
mobilt alternativ bli aktuellt i de områden där fiber inte hinner byggas ut. 
 
För de flesta accesstekniker används optisk fiber som grundinfrastruktur i stomnätet. 
Därför är det viktigt att vara medveten om att utbyggnaden av mobilnätet till stora delar 
också är beroende av en väl utbyggd fiberinfrastruktur. 
6  Samverkan, inom länet och över Länsgränserna 
6.1 
Inom länet 
 
 
Samtliga kommuner i Jämtlands län har under ett flertal år samverkat i  
olika projekt och vid upphandlingar. Några exempel på detta är: 
 
2001  ”Projektering av bredbandsutbyggnad i Jämtlands län”, projektägare var 
Länsstyrelsen i Jämtland. 
 
Sida | 15  
Version: 2015-11-10 

Sida 16 av 22 
2003  Projektet ”Etablering av IT-infrastruktur med bredbandskapacitet” vilket var ett 
ramprojekt där Strömsunds kommun stod som projektägare, samtliga kommuner 
i länet deltog. Resultatet blev att 261 områden i Jämtland fick bredband. I detta 
projekt ingick även att upprätta en regional trafikväxlingspunkt för länet, den så 
kallade länsnoden. Denna länsnod är placerad i de centrala delarna av 
Östersund. Länsnoden ger goda förutsättningar till samverkan mellan 
kommunerna. 
 
2011  Jamtnät, Landstinget och sju av länets åtta kommuner har upphandlat gemensam 
telefonifunktion. 
 
2011  Gemensam datakommunikationsupphandling av förvaltningsnät. För Östersunds 
kommuns del ingick även telekommunikation (inkl växelfunktion och 
stödsystem). 
 
2014  Gemensam upphandling av internetkapacitet.  
 
2015  Upphandling av länsgemensam e-tjänsteplattform. 
 
6.2  Över länsgränserna 
 
Under 2006-2007 har länet tillsammans med Västernorrlands och Västerbottens län 
genomfört ett projekt vars syfte var att öka säkerheten i de befintliga IT-
infrastrukturerna i respektive län. För Jämtlands läns del bestod projektet av att 
etablera ett fiberstråk på sträckan Ås-Länsgräns mot Dorotea samt byggnation av en 
kraftfull trafikväxlingsnod i Ragunda kommun.  
 
Projektets totala fiberetablering bestod av tre sträckor:  
 
1.  Liden – Bispgården - Sollefteå  
2.  Sollefteå - Hälla – Åsele 
3.  Östersund – Hammerdal – Strömsund – Dorotea 
 
Finansieringen av detta projekt bestod av statliga stöd, Strukturfondsstöd (tidigare 
åtgärd 4.2 och numera åtgärd 1.5) samt kommunal medfinansiering. 
 
7  Behov av Bredband 
7.1  Hushållen 
 
Inom den privata sektorn finns tjänster på Internet riktade till hushållen som helt bygger 
på att användarna har tillgång till bredbandstjänster. Exempel på detta är IP-telefoni, 
uppdatering av programvaror, TV, filmer och vidgad tillgänglighet till annat 
kulturutbud. Utbildning och kompetensutveckling är ett annat exempel där allt mer av 
arbetet sker nätbaserat över bredbandsnät antingen som hemarbete eller på 
arbetsplatsen. 
Idag är det en självklarhet att använda IT-tjänster både i arbetet och privat. Det 
förutsätts därför även allt mer, att det finns tillgång till högkvalitativa så kallade 
Sida | 16  
Version: 2015-11-10 

Sida 17 av 22 
bredbandstjänster oberoende av var i landet man befinner sig. För att klara av en ökad 
användning av bredbandstjänster är det av stor vikt att näten har förmåga att klara av en 
ökad efterfrågan på överföringskapacitet. 
 
7.2  Näringslivet 
 
I en region som Jämtland Härjedalen med förhållandevis långa avstånd är tillgången till 
en god IT-infrastruktur av stor betydelse för all näringsverksamhet.  
För all typ av handel förutses att det finns en väl utbyggd infrastruktur avsedd för 
betalterminaler, marknadsföring, stödtjänster mot leverantörer och bransch-
organisationer. 
 
Fler och fler molntjänster erbjuds idag i syfte att dra fördelar av stordrift. Istället för att 
drifta egna IT-system med tillhörande hårdvara kan företag utnyttja lämpliga 
molntjänster som passar den egna verksamheten. De tjänsterna kräver i sin tur en stabil 
infrastruktur med hög säkerhet och tillgänglighet. 
 
7.3  Turismen 
 
En medveten satsning på att leverera bredband av hög kvalitet till turismföretagen bör 
också komma den omgivande orten och annat näringsliv till godo. Turismnäringen kan 
på detta sätt vara lite av en "dragare" för att höja standarden på orten. 
Dels behöver turismföretagen för att bedriva sin egen verksamhet, administration, 
bokningssystem mm tillgång till en god infrastruktur men de behöver infrastrukturen 
även för sina gästers skull. Allt fler besökare förväntar sig att de kan koppla upp sin 
egen bärbara dator eller nå det egna företagets nätverk från den anläggning de befinner 
sig på. Konkurrensnackdelen för den anläggning och den destination som inte kan 
erbjuda denna service blir allt tydligare. 
 
Fritidshusägare vistas alltmer i sina fastigheter och de visar stort intresse för fiber när 
den lokala planeringen pågår. En ökad tillgång till fiber för fritidshusägare är positivt 
för Bergs kommun eftersom omsättningen i området ökar när ägarna nyttjar sina hus i 
högre grad. 
Distansarbete är i allra högsta grad en realitet som många utnyttjar parallellt med sitt 
fritidsintresse. 
 
Kommunens turistföretag är ofta belägna på avlägsna och vackra platser dit besökarna 
vill åka. Det innebär att företagen har långt till infrastruktur och lösningarna är mer 
kostsamma och komplicerade. Inom turistbranschen sker försäljningen till största delen 
genom internet och företagen behöver därför bra uppkoppling för att sköta 
verksamheten på sina hemsidor. 
 
 
Sida | 17  
Version: 2015-11-10 

Sida 18 av 22 
7.4  Offentlig service 
 
Inom området e-hälsa förutses att det finns en väl utbyggd IT-infrastruktur där behov 
finns inom områdena 
  e-hemtjänst 
  digitala trygghetslarm 
  e-tjänster för att effektivisera handläggningstider 
  Högre tillgänglighet 
  Mobil dokumentation 
  Telemedicin 
 
En länsgemensam satsning på e-tjänster i länet i syfta att förbättra den kommunala 
servicen, förutsätter att människor också kan nå tjänsterna.  
 
Inom skolan kommer man fr o m hösten 2015 att övergå till en ny teknisk lösning 
benämnd Zappa, som bygger på molntjänstlösningar som kommer att ställa stora krav 
på infrastrukturen. 
 
Sammanfattningsvis kan man definiera en väl utbyggd IT-infrastruktur att den ställer 
höga krav på kvalité, överföringshastighet, hög säkerhet och hög tillgänglighet. 
 
 
Sida | 18  
Version: 2015-11-10 




Sida 19 av 22 
Bilaga 1: Handlingsplan 
 
Handlingsplanen får ses som ett levande dokument som ska uppdateras allteftersom 
utbyggnad och andra förändringar sker efter bredbandsstrategins intentioner. 
 
Nedanstående karta visar på nuläget 2016-08-20, kring fiberutbyggnaden i Bergs 
kommun. Utifrån de förutsättningar som beskrivs i Bredbandsstrategin krävs ett lokalt 
engagemang som visas genom det faktum att i flera områden i kommunen är 
utbyggnaden klar eller under etablering. Fiberföreningar har bildats, otaliga möten har 
hållits runt om i kommunen. Olika typer av stöd både för bynät, stomnät och 
ortsammanbindande nät har beviljats som är en förutsättning för att kunna etablera den 
här typer av infrastruktur. 
 
 
I flera av nedanstående fiberområden ansvarar BTEA/Servanet och IP-only för 
ansökningar för bynät och ortsammanbindande nät i syfte att effektivisera hanteringen 
av bidragsansökningarna och för att underlätta för byarna att kunna etablera bynät. 
 
 
 
 
 
Sida | 19  
Version: 2015-11-10 


Sida 20 av 22 
 
 
Sida | 20  
Version: 2015-11-10 

Sida 21 av 22 
Kommunens roll 
 
Bergs kommun initierar samarbete med/mellan aktörer inom fiberutbyggnad 
o  BK har kontakt med de aktörer som finns och deltar aktivt i planeringsarbete 
o  BK är behjälplig i att hitta lösningar till svåra områden 
Bergs kommun driver på utbyggnad av stomnätet 
o  BK uppvaktar de myndigheter och organisationer som kan finansiera och 
bygga stomnät. 
o  Bergs kommun tar fram underlag som motiverar utbyggnad 
Bergs kommun informerar och underlättar för byar att bygga sin egna bynät 
o  BK är uppdaterad på de bidrag som finns  
o  BK ordnar information om bidrag och andra möjligheter till bynät 
o   
Bergs kommun arbetar med nyttan av fiber 
o  Nytta i allmänhet 
o  Nytta för hushåll 
o  Nytta för företagare 
o  Nytta för turister 
o  Nytta för kommunens verksamheter 
o   
Inriktningar 
Bergs kommun initierar samarbete med/mellan aktörer inom fiberutbyggnad 
Bergs kommun driver på utbyggnad av stomnätet 
Bergs kommun informerar och underlättar för byar att bygga sina egna bynät 
Bergs kommun arbetar med nyttan av fiber 
 
 
 
Sida | 21  
Version: 2015-11-10 

Sida 22 av 22 
Bilaga 2: Finansieringsstöd 
 
Landsbygdsprogrammet 
 
Regeringen satsar 3,25 miljarder för att bygga ut snabbt bredband på landsbygden. 
 
De utgifter du kan få stöd för är indelade i fem kategorier: 
• projektering av bredbandsnätet 
• anläggningsarbeten 
• material 
• dokumentation av bredbandsnätet 
• administration av projektet 
 
jordbruksverket.se 
 
 
Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (Tillväxtverket) 
 
Europeiska regionala utvecklingsfonden (Regionalfonden) har totalt cirka 600 miljoner 
kronor som är avsedda att användas för stöd till bredbandsinvesteringar i form av 
ortsammanbindande nät. Tillväxtverket har information om stöd till bredband inom 
Regionalfonden. 
 
tillvaxtverket.se 
 
 
Regionala Bygdemedel 
 
Bygdeavgiftsmedel är bidrag till bygder som direkt eller indirekt berörs av reglerade 
vattendrag för vattenkraft. Dessa medel kan enligt gällande förordning användas till 
”investeringar för ändamål som främjar näringsliv eller service i bygden eller annars 
är till nytta för denna”. 
Det innebär att bygdemedel kan användas för investeringar i 
bredband. 
Det är kommunerna som priorieterar bland inkomna ansökningar. Länsstyrelsen följer i 
de flesta fall kommunernas prioriteringar. 
Ansökan från allmänna bygdemedelsfonden görs till Länsstyreslen senast den 31 januari 
varje år. 
 
lansstyrelsen.se/jamtland 
Sida | 22  
Version: 2015-11-10