Detta är en HTML-version av en bilaga till begäran om allmän handling 'Arkivbeskrivningen samt beskrivning av allmänna handlingar'.


 
 
 
  
  
ARKIVREDOVISNING   
1 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
 •   
 
 
  
 
 
 
Arkivredovisning med processbeskrivningar för 
Skaraborgs tingsrätt 
 

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Box 174, 541 24  Skövde • Besöksadress: Eric Ugglas plats 2 • Telefon: 0500-499 200 • Fax: 0500-499 201 • xxxxxxxxxx.xxxxxxxxx@xxx.xx • 
www.skaraborgstingsratt.se 
 
  
2B
R

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
2 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
Revisionshistorik 
 
Revision  Datum 
Beskrivning 
Ändrat av 

2013-01-09  I samband med fastställande av denna version över-
Domstolsverket 
går DV till en ny, mer korrekt, versionsbenämning 
(tidigare benämningar är 1.0, 1.1 samt PA1).  
 
Komplettering och justering av tidigare versioner av 
mallen (DVs dnr 1373-2003).  
Följande ändringar gjorts i dokumentet: 
-  Komplettering av inledningen 
-  Justering av dokumentet så att det kan tillämpas 
för samtliga tingsrätter 
-  Komplettering med information avseende Allmänt 
om tingsrättens arkivredovisning, Klassificerings-
struktur m.m., Grafisk presentation av tviste-
målsprocessen, Kopplingen mellan pro-cess och 
den fysiska förvaringen, Re-visionshistorik, hänvis-
ning till grupp av handlingar i den löpande texten 
-  Komplettering med verksamhetsområden Rättski-
pande och rättsvårdande verksamhet samt Sty-
rande och stödjande verksamhet 
-  Komplettering av handlingstyper under Samman-
ställningar för återsökning samt avseende vilka 
handlingar som kan ingå in en akt 
-  En översyn av hela texten har resulterat i små änd-
ringar i hela dokumentet, bl.a. hänvisning till of-
fentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 
-  Ändring av strukturen och benämningarna under 
Administrativ och styrande verksamhet; komplet-
tering av text 
-  Ändring av punktnotationen i hela dokumentet 
-  Kompletterande text under Gallring avseende bl.a. 
delgivning 
-  Komplettering med ny process (1.8 Mål och ären-
den i mark- och miljödomstol) med anledningen av 
införandet av mark- och miljödomstolarna den 2 
maj 2011. Justeringar i klassificeringsstrukturen 
samt under avsnitt 1.5 
-  Justering av bilaga 1 
-  Komplettering med bilaga 3 och 4 
-  Justering avseende gällande gallrings-
bestämmelser 

2016-07-04  I denna version av dokumentet har stora förändringar  Domstolsverket 
gjorts vad gäller strukturen. 
-  Verksamhetsområdet Styrande och stödjande verk-
samhet har helt arbetats om och heter nu Styra, 
leda och följa upp verksamheten

-  Samtliga processer rörande den administrativa 
verksamheten på domstolen har fått nya process-
beskrivningar. 
-  I strukturen har nivån processgrupp tillkommit 
mellan verksamhetsområde och process. 
-  Bilaga 4 Beskrivning av myndighetens allmänna 
handlingar enligt 4 kap. 2 § offentlighets- och sek-
retesslagen (2009:400) 
och bilaga 5 Förteckning 
över personuppgiftsbehandlingar enligt 39 § per-

 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
3 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
sonuppgiftslagen utgår 
-   
Dokumentet har vidare uppdaterats med anledning av 
införandet av domstolsdatalagen och ändrade gall-
ringsföreskrifter samt rekommendation om hantering 
av kostnadsräkningar. 
 
Dokumentet har kompletterats med beskrivning av 
vissa organisatoriska förändringar som har skett 
(övertagande av mål från Statens va-nämnd, Patent-
besvärsrätten och Marknadsdomstolen) 
 
Dokumentet ersätter tidigare version (version A, DVs 
dnr 2268-2012) 
 
2016-12-14  Tingsrätten som bildade sitt arkiv den 12 januari 
TSBADM 
2009 har anpassat redovisningen av arkivet till denna  2016/104 
version  
 
Dokumentreferenser 
Dokumentnamn 
Revision 
Diarienummer 
TSBADM 
Klassificeringsstruktur 
KS 1:2016 
2016/104 B 
TSBADM 
Arkivbeskrivning 
AB 1:2016 
2016/104 A 
DVs diarie-
Bakgrund och metod till Sveriges Domstolars arkiv-

nummer 2427-
redovisning 
2011 
DVs diarie-
Handledning till Sveriges Domstolars verksamhetsbaserade  C 
nummer 1256-
arkivredovisning 
2016 
 
Förklaring av förkortningar 
 
AB 
Arkivbeskrivning 
KS 
Klassificeringsstruktur 
PB 
Processbeskrivningar 
 
 
 

link to page 6 link to page 6 link to page 6 link to page 7 link to page 8 link to page 8 link to page 8 link to page 8 link to page 8 link to page 8 link to page 9 link to page 10 link to page 10 link to page 13 link to page 14 link to page 14 link to page 14 link to page 15 link to page 15 link to page 17 link to page 17 link to page 19 link to page 20 link to page 21 link to page 21 link to page 22 link to page 22 link to page 24 link to page 24 link to page 26 link to page 27 link to page 27 link to page 27 link to page 28 link to page 28 link to page 29 link to page 30 link to page 32 link to page 33 link to page 33 link to page 33 link to page 33 link to page 34 link to page 34 link to page 35 link to page 35 link to page 35 link to page 36 link to page 37 link to page 37 link to page 38 link to page 38 link to page 38 link to page 38 link to page 39 link to page 39 link to page 39  
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
4 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
 
Innehåll 
 
Inledning ....................................................................... 6 
Om tingsrätterna.............................................................................. 6 
Verksamhetsstöd hos tingsrätterna ........................................................ 6 
Om tingsrättens arkivredovisning .......................................................... 7 
1  Rättskipande och rättsvårdande verksamhet ...................... 8 
1.1 
Handlägga mål och ärenden ....................................................... 8 
1.1.1 
Handlägga brottmål ................................................................................ 8 
Registrera brottmål ........................................................................................... 8 
Bereda brottmål ............................................................................................... 8 
Avgöra brottmål ............................................................................................... 8 

1.1.1.  
1
Sammanställningar för återsökning av brottmål ......................................... 9 
1.1.1.  
2
Dagböcker över brottmål .................................................................. 10 
1.1.1.  
3
Akter i brottmål ............................................................................. 10 
1.1.1.  
4
Avgöranden i brottmål ..................................................................... 13 
1.1.2 
Handlägga tvistemål .............................................................................. 14 
Registrera tvistemål ......................................................................................... 14 
Bereda tvistemål............................................................................................. 14 
Avgöra tvistemål ............................................................................................. 15 
1.1.2.  
1
Sammanställningar för återsökning av tvistemål ....................................... 15 
1.1.2.  
2
Dagböcker över tvistemål .................................................................. 17 
1.1.2.  
3
Akter i tvistemål ............................................................................ 17 
1.1.2.  
4
Avgöranden i tvistemål ..................................................................... 19 
1.1.3 
Handlägga domstolsärenden .................................................................... 20 
Registrera domstolsärenden ............................................................................... 21 
Bereda domstolsärenden ................................................................................... 21 
Avgöra domstolsärenden ................................................................................... 22 
1.1.3.  
1
Sammanställningar för återsökning av domstolsärenden .............................. 22 
1.1.3.  
2
Dagböcker över domstolsärenden ......................................................... 24 
1.1.3.  
3
Akter i domstolsärenden ................................................................... 24 
1.1.3.  
4
Avgöranden i domstolsärenden ............................................................ 26 
1.1.4 
Handlägga konkursärenden ..................................................................... 27 
Registrera konkursärenden ................................................................................ 27 
Bereda konkursärenden .................................................................................... 27 
Avgöra konkursärenden .................................................................................... 28 
1.1.4.  
1
Sammanställningar för återsökning av konkursärenden ................................ 28 
1.1.4.  
2
Dagböcker över konkursärenden .......................................................... 29 
1.1.4.  
3
Akter i konkursärenden..................................................................... 30 
1.1.4.  
4
Avgöranden i konkursärenden ............................................................. 32 
1.1.5 
Handlägga ärenden om hemliga tvångsmedel ............................................... 33 
1.1.5.  
1
Förteckning med tillhörande handlingar ................................................. 33 
Sekretess .................................................................................................. 33 
1.1.6 
Handlägga vigselärenden/Registrering av partnerskap .................................... 33 
1.1.6.  
1
Protokoll till vigslar och partnerskap med tillhörande handlingar ................... 34 
1.1.6.  
2
Söklistor/Diarium till vigslar och partnerskap ........................................... 34 
2  Styra, leda och följa upp verksamheten .......................... 35 
2.1 
Styra, leda, planera och följa upp............................................... 35 
2.1.1 
Organisera arbete och fördela ansvar ........................................................ 35 
2.1.2 
Planera och budgetera .......................................................................... 36 
2.1.3 
Arbeta med beredskap och säkerhetsfrågor ................................................. 37 
2.1.4 
Samverka inom myndigheten................................................................... 37 
2.2 
Tillhandahålla stöd för verksamheten .......................................... 38 
2.2.1 
Hantera förfrågningar och remisser ........................................................... 38 
2.2.2 
Hantera extern kommunikation ............................................................... 38 
2.2.3 
Hantera intern kommunikation ................................................................ 38 
2.2.4 
Samverka med andra myndigheter ............................................................ 39 
2.2.5 
Beställa, upphandla och avropa ................................................................ 39 
2.2.6 
Hantera lokalfrågor inklusive inredning och utrustning ................................... 39 
 

link to page 40 link to page 40 link to page 40 link to page 41 link to page 42 link to page 43 link to page 43 link to page 43 link to page 44 link to page 44 link to page 45 link to page 45 link to page 46 link to page 47 link to page 47 link to page 47 link to page 48 link to page 49 link to page 49 link to page 50  
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
5 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
2.2.7 
Hantera arkivet och förvalta arkivredovisningen ........................................... 40 
2.3 
Administrera personal och uppdragstagare .................................... 40 
2.3.1 
Rekrytera .......................................................................................... 40 
2.3.2 
Fastställande av lön och ersättning för anställd ............................................ 41 
2.3.3 
Administrera anställningar ...................................................................... 42 
2.3.4 
Kompetensutveckla .............................................................................. 43 
2.3.5 
Bedriva personalvård ............................................................................ 43 
2.3.6 
Hantera resebeställning och utlägg ........................................................... 43 
2.3.7 
Administrera nämndemän ...................................................................... 44 
2.3.8 
Fastställande av ersättning för uppdragstagare ............................................. 44 
2.4 
Administrera ekonomi ............................................................. 45 
2.4.1 
Hantera kostnader i dömande verksamhet .................................................. 45 
2.4.2 
Administrera övergripande ekonomi .......................................................... 46 
Bilaga 1: Allmänt om verksamhetsbaserad arkivredovisning på tingsrätt ......... 47 
Klassificeringsstruktur ...................................................................................... 47 
Grafisk presentation av tvistemålsprocessen ........................................................... 47 
Kopplingen mellan process och den fysiska förvaringen ............................................. 48 
Bilaga 2: Regler och föreskrifter om gallring och återlämnande som tillämpas av 
tingsrätten samt beslut om tillämpning av Riksarkivets föreskrifter ............... 49 
Bilaga 3: Sekretess .......................................................................... 50 
 
 
 
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
6 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
Inledning  
Om tingsrätterna 
I tingsrätten förekommer olika typer av mål. Dessa delas huvudsakligen in i fyra 
kategorier, brottmål, tvistemål, domstolsärenden och konkurser. 
Fram till den 2 maj 2011 fungerade ett antal tingsrätter som specialdomstolar för 
vissa särskilda typer av mål. De specialdomstolar som fanns var:  
  Fastighetsdomstolar som hanterade fastighetsmål. 
  Miljödomstolar som prövade mål om bland annat miljöfarlig verksamhet 
enligt miljöbalken. 
Den 2 maj 2011 slogs de dåvarande fastighetsdomstolarna och miljödomstolarna 
samman och bildade så kallade mark- och miljödomstolar som handlägger mål 
som till exempel gäller miljö- och vattenfrågor, fastighetsbildning samt plan- och 
byggärenden. Från och med den 1 januari 2016 handläggs även tvister om vatten 
och avlopp enligt lagen om allmänna vattentjänster av mark- och miljödomsto-
larna. De fem mark- och miljödomstolarna är en del av tingsrätterna i Nacka, 
Vänersborg, Växjö, Umeå och Östersund. Mark- och miljödomstol för domkret-
sen är Vänersborgs tingsrätt. Mark- och miljööverdomstolen är en del av Svea 
hovrätt.  
Från och med den 1 september 2016 samlas domstolsprövningen av immaterial-
rättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga frågor i huvudsak i två 
särskilda domstolar: i första instans Patent- och marknadsdomstolen vid Stock-
holms tingsrätt och i andra instans Patent- och marknadsöverdomstolen vid Svea 
hovrätt.  
De mål som prövas i tingsrätten kommer från de kommuner som ingår i tings-
rättens domkrets, dvs. det geografiska område som ingår i tingsrättens upptag-
ningsområde, vanligtvis ett antal kommuner. En tingsrätts dom eller beslut får 
normalt överklagas till hovrätten.  
Utöver den rättskipande och rättsvårdande verksamheten finns en administrativ 
verksamhet som regleras i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion.   
 
 
Verksamhetsstöd hos tingsrätterna 
Mål som kommer in till tingsrätten registreras i verksamhetsstödet Vera. Hante-
ringen av verksamhetsstödet reglerades fram till den 31 december 2015 i förord-
ningen (2001:639) om registerföring m.m. vid allmänna domstolar med hjälp av 
automatiserad behandling och i Domstolsverkets författningssamling (DVFS).  
Regleringen i förordningen (2001:639) om registerföring m.m. vid allmänna 
domstolar med hjälp av automatiserad behandling innebar bl.a. att uppgifter som 
registreras i verksamhetsstödet inte bevaras elektroniskt utan gallras ur systemet. 
För brottmål sker systemgallringen senast fem år efter avgörandeåret. För tvis-
temål och övriga mål sker gallring senast nio år efter avgörandeåret. I verksam-
hetsstödet kan mål återsökas till dess att systemgallring sker. Före sådan gallring 
skrivs vissa uppgifter ut på papper för bevarande.  
Den 1 januari 2016 började domstolsdatalagen (2015:728) och domstolsdataför-
ordningen (2015:729) att gälla. Reglerna om systemgallring kommer dock enligt 
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
7 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
övergångsbestämmelser i domstolsdataförordningen att gälla under en över-
gångstid, längst till och med den 30 juni 2017.  
Domstolsverket är systemägare för gemensamma system inom Sveriges Domsto-
lar och ansvarar för att systemdokumentation bevaras i den omfattning som 
krävs. Allt underhåll av gemensamma system utförs av Domstolsverket. Verket 
har tagit fram en övergripande policy Domstolsverkets bevarandepolicy för elektroniska 
handlingar 
(DVs diarienummer 605-2015). I enlighet med policyn tillhandahåller 
Domstolsverket övergripande bevarandeplaner och systemdokumentation för 
gemensamma system. Respektive domstol upprättar i sin tur lokala bevarande-
planer. 
 
Om tingsrättens arkivredovisning 
Från och med Skaraborgs tingsrätts tillblivelse den 12 januari 2009 redovisar 
tingsrätten sitt arkiv verksamhetsbaserat. Tingsrätten var till och med den 1 maj 
2011 fastighetsdomstol. De vid tillfället öppna målen överlämnades då till Mark- 
och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt. 
Domstolsverket har upprättat en handledning och ett bakgrunds- och metoddo-
kument. Dessa dokument är gemensamma för samtliga domstolsslag som an-
vänder en verksamhetsbaserad arkivredovisning. Handledningen är baserad på 
Riksarkivets föreskrift om arkivredovisning RA-FS 2008:4.  
Domstolsverket har tagit fram en mall för tingsrätterna (DVs dnr 1250-2016) 
som anpassas av varje tingsrätt och utgör stommen till detta dokument. Tingsrät-
tens arkiv redovisas utifrån en klassificeringsstruktur som fastställs av domstolen 
(TSBADM 2016/104 B). 
Arkivredovisningsmallen bygger på den metod som har använts inom Sveriges 
Domstolar för en verksamhetsbaserad arkivredovisning. För mer information 
om klassificeringsstrukturen och tillämpningen av verksamhetsbaserad arkivre-
dovisning, se bilaga 1. 
Redovisning av förvaringsenheter för dagböcker, akter och avgöranden i mål 
sker i verksamhetsstödet Vera. De administrativa handlingarna, det administra-
tiva diariet och de administrativa protokollen redovisas i diarieföringssystemet 
W3D3 från och med den 1 januari 2016. Dessförinnan redovisades de administ-
rativa handlingarna i en Excel-fil, som tillförts som en handling i vardera serien 
administrativa handlingar och administrativa protokoll för 2015 i W3D3
Till arkivredovisningen hör en arkivbeskrivning (TSBADM 2016/104             
AB 1:2016) samt myndighetens arkivförteckning som innehåller redovisningen 
av arkivets förvaringsenheter, se bilaga 2.  
 
 
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
8 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
1  Rättskipande och rättsvårdande verksamhet 
 
1.1 Handlägga mål och ärenden 
1.1.1  Handlägga brottmål 
I brottmål behandlas främst frågor om brott, påföljder och skadeståndsanspråk 
som framställs under pågående brottmål. Vilka gärningar som är straffbara besk-
rivs framför allt i brottsbalken (1962:700), men också i speciallagstiftning. I 
brottmålsprocessen kan även vissa frågor om tvångsmedel såsom häktning hand-
läggas. Rättegången i brottmål beskrivs huvudsakligen i rättegångsbalken 
(1942:740).  
Registrera brottmål 
Målet inleds med att någon framställer ett yrkande om att domstolen ska döma 
eller fatta beslut i en fråga. Det vanligaste är att åklagaren ger in en stämningsan-
sökan eller en häktningsframställning. Målet kan också inledas med att den som 
misstänks för brott begär att domstolen ska förordna en offentlig försvarare eller 
att den som utsatts för brott begär målsägandebiträde. När målet kommer in till 
tingsrätten registreras det i tingsrättens verksamhetsstöd och får ett målnummer.  
Samtliga mål och ärenden, dvs. även tvistemål och övriga mål, numreras i lö-
pande följd för varje kalenderår i den ordning de kommer in till domstolen. 
Brottmål förses med prefixet ”B”. I verksamhetsstödet registreras måluppgifter 
(t.ex. målnummer, målgrupp, inkomstdatum, saken och underinstans) och parts-
uppgifter (t.ex. namn, personnummer, adress och nationalitet).  
Bereda brottmål 
Målet lottas på en organisatorisk enhet och beredningen, som syftar till att göra 
målet klart för avgörande, vidtar. Under beredningen inkommer handlingar från 
parter, ombud m.fl. Det kan vara skadeståndsyrkanden, fullmakter osv. Vidare 
skickas en mängd handlingar ut från domstolen; det kan vara stämning, förord-
nanden av offentlig försvarare eller målsägandebiträde, förelägganden och kallel-
ser till förhandling inför domstolen. Domstolen kan också skicka ut beslut om 
personutredning eller annan utredning om den tilltalades personliga förhållan-
den. Vidare inhämtas utdrag ur polisens belastningsregister. 
Tingsrätten registrerar de åtgärder som vidtas under beredningen i verksamhets-
stödet. Där registreras också de handlingar som kommer in till eller skickas från 
domstolen liksom de beslut som fattas under handläggningen. Handlingarna akt-
bilageras och får ett löpnummer efterhand som de kommer in till eller upprättas 
av tingsrätten. Vissa handlingar måste delges och delgivningen registreras i såd-
ana fall i verksamhetsstödet. Genom verksamhetsstödet kan en sammanställning 
skapas med bland annat ovanstående uppgifter om målet (Dagbok). De handling-
ar som ges in till eller upprättas av domstolen förs samman i en akt (Akter i mål 
och ärenden)

Under beredningen av ett mål kan domstolen hålla förhandling för att avgöra 
vissa frågor; t.ex. fråga om häktning, beslag eller kvarstad. De anteckningar som 
förs vid en förhandling görs i form av protokoll.  
Avgöra brottmål 
Brottmål avgörs oftast efter huvudförhandling. Hur huvudförhandlingen går till 
framgår av rättegångsbalken. Förhandlingen dokumenteras genom protokoll. 
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
9 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
Om domstolen gör en saklig bedömning av de yrkanden som framställts har av-
görandet oftast formen av dom, i annat fall avgörs målet genom beslut (t.ex. ef-
ter återkallelse). Om inte hela målet avgörs på en gång upprättas deldom, endast 
det slutliga avgörandet (varigenom domstolen skiljer målet helt eller delvis från 
sig) rubriceras som dom. Domen sätts alltid upp som ett särskilt dokument, me-
dan beslut antingen kan sättas upp särskilt eller dokumenteras på annat sätt (Be-
slut
). 
Samtliga dokument som upprättas i samband med att målet avgörs registreras i 
verksamhetsstödet. I samband med att målet avslutas registreras även avgöran-
dedatum och avgörandetyp. Om det finns en skiljaktig mening vid ett avgörande 
ska den meddelas på samma sätt och vid samma tidpunkt som avgörandet. Be-
slut som meddelas i samband med en dom, tas in i denna.  
Ett mål är avslutat när det sista avgörandet meddelats. I avgörandet anges om 
och i så fall inom vilken tid avgörandet får överklagas. När tiden för överkla-
gande gått ut vinner avgörandet laga kraft. Ett slutligt avgörande som inte får 
överklagas vinner laga kraft när det meddelas. När målet vunnit laga kraft skapas 
även uppgifter i verksamhetsstödet om akten ska bevaras eller gallras samt vilket 
år gallringen i sådana fall ska ske. 
 
1.1.1.  
1
Sammanställningar för återsökning av brottmål 
För att underlätta återsökning av mål eller uppgifter i mål på lång sikt finns föl-
jande sammanställningar att tillgå. 
 
Innehållsförteckning till dom- och beslutsböcker  
Se under 1.1.1.4. 
 
Benämning 
Tidsperiod  Samband m.m. 
Innehållsförteckning till dom-  2009-01-12 
Innehållsförteckningen till 
och beslutsbok 
– 
dom- och beslutsbok är ge-
mensam för samtliga mål och 
 
ärenden. Förteckningen är 
förd kronologiskt. 
 
Lista över överförda brottmål  
I samband med sammanslagningen av Lidköpings, Mariestads och Skövde tings-
rätter den 12 januari 2009 har öppna mål och ärenden förts över till Skaraborgs 
tingsrätt och fått nya målnummer. Listorna har skapats i verksamhetsstödet och 
skrivits ut på papper. Av listorna framgår det gamla målnumret och det nya mål-
numret. På respektive dagboksblad finns också uppgift om ändrade målnummer. 
Listorna är gemensamma för alla måltyper och ordnas i målnummerordning. 
Samtliga mål och ärenden ingår i samma målnummerserie. 
 
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
10 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
Benämning 
Tidsperiod  Samband m.m. 
Krossreferenslistor 
2009-01-12   Vid sammanläggningen av de 
2009-01-12 
upphörda tingsrätterna för 
bildandet av Skaraborgs tings-
rätt överfördes målen dom-
stol för domstol till den nya 
domstolen. Målen fick mål-
nummer i löpande följd och 
har samtliga suffixet ”-09” 
(dvs. de ger intrycket av att ha 
inkommit 2009). 
 
1.1.1  
.2
Dagböcker över brottmål 
Dagbokföringen regleras i förordningen (1996:271) om mål och ärenden i allmän 
domstol samt i Domstolsverkets författningssamling (DVFS). Fram till den 31 
december 2015 fanns även bestämmelser i förordningen (2001:639) om register-
föring m.m. vid allmänna domstolar med hjälp av automatiserad behandling. 
I verksamhetsstödet registreras löpande vilka handlingar som kommer in till eller 
upprättas av domstolen, vilka åtgärder som domstolen utför i målet och vad som 
i övrigt förekommer. Dagboken skapas i verksamhetsstödet genom att ett urval 
av de händelser och uppgifter som har registrerats i ett mål ställs samman i ett så 
kallat dagboksblad. Dagboksbladen samlas och utgör dagboken. Av samman-
ställningen framgår bl.a. målnummer och avgörandedatum som är betydelsefulla 
för återsökningen av akter och avgöranden.  
Uppgifterna till dagboken bevaras inte elektroniskt utan gallras ur verksamhets-
stödet senast fem år efter avgörandeåret. Innan gallring sker sammanställs dag-
boksbladen och skrivs ut på papper. De utskrivna sammanställningarna ordnas 
efter året då målet inkom till tingsrätten och därefter i målnummerordning.  
 
Benämning 
Tidspe-
Samband m.m. 
riod 
Dagböcker över mål och ärenden  2009-01-12  Dagböcker över samtliga mål 
– 
och ärenden är förda kronolo-
giskt. Serien binds. I de olika 
 
registren finns uppgifter om 
mål- och ärendenummer för 
återsökning i dagböckerna.  
 
1.1.1  
.3
Akter i brottmål 
Bildningen av akter regleras i förordningen (1996:271) om mål och ärenden i 
allmän domstol. Vissa handlingar i en brottmålsakt får gallras och i vissa fall kan 
akten gallras i sin helhet. 
Följande handlingar kan ingå i en akt: 
–  Inledande skrivelse (t.ex. stämningsansökan) 
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
11 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
–  Utredningshandlingar (t.ex. förundersökningsprotokoll) 
–  Bevisning 
–  Behörighetshandlingar för parts ställföreträdare (t.ex. fullmakt) 
–  Kompletteringshandlingar  
–  Förelägganden  
–  Delgivningshandlingar 
–  Yttrandehandlingar (från motpart, myndighet, sakkunnig m.fl.) 
–  Sammanträdeshandlingar och andra av rätten upprättade handlingar (t.ex. 
kallelser, anteckningar och protokoll) 
–  Andra handlingar som ges in till rätten 
–  Beslut under rättegång  
–  Kostnadsräkningar 
–  Avgöranden 
 
En akt i tingsrätten kan bestå av såväl pappershandlingar som elektroniska hand-
lingar. 
I enlighet med RA-FS 2008:2, ändrad och omtryckt i RA-FS 2010:1, ändrad ge-
nom RA-FS 2012:10, får en handling som lämnats till en domstol i ett mål eller 
ärende återlämnas om den är av särskild vikt för ingivaren. 
 
Benämning 
Tidsperiod  Samband m.m. 
Akter i mål och ärenden 
2009-01-12 
Samtliga akter i mål och ären-
– 
den som ska bevaras ordnas 
på avgörandedag och under 
 
dagen i målnummerordning 
på samma sätt som dom- och 
beslutsböckerna. Arkivredo-
visningen sköts i verksam-
hetsstödet. I akter bevaras 
sekretessmaterial i särskilt 
omslag. Akten tillförs inform-
ation om att sekretessmaterial 
ingår. Gallringsbart material, 
gallring/plockgallring, delas 
upp i två serier; en för brott-
mål och en för tvistemål, 
ärenden och konkurser.  
 
Gallring 
Gallring av handlingar regleras i förordningen (1996:271) om mål och ärenden i 
allmän domstol:  
•  En ljudupptagning eller ljud- och bildupptagning från förhandling ska gallras 
senast sex veckor efter det att målet eller ärendet har avgjorts genom en dom 
eller ett beslut som har vunnit laga kraft.  
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
12 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
•  Dubbletter, missiv och delgivningsbevis som inte innehåller någon uppgift 
av betydelse ska gallras efter laga kraft. 
•  Om ett mål eller ärende har avgjorts efter ett sammanträde från vilket en part 
har uteblivit, får ett bevis om att parten har delgetts den inledande skrivelsen 
och en kallelse till sammanträdet inte gallras bort. Har en part förelagts att i 
målet eller ärendet svara skriftligen och avgörs målet eller ärendet utan att 
parten har svarat, får ett bevis om att parten delgetts föreläggandet inte gall-
ras bort. 
Fem år efter målet eller ärendet har avgjorts och avgörandet har vunnit laga kraft 
får följande handlingar gallras med stöd av Riksarkivets föreskrift RA-MS 
1998:57, ändrad och omtryckt RA-MS 2010:3: 
•  Hela akten om den avser mål och ärenden som avvisats eller överlämnats. 
•  Kopia av dom och slutligt beslut. 
•  Allt material av förundersökningskaraktär: 
1. 
Förundersökningsprotokoll. 
2. 
Sådana kortfattade anteckningar som avses i 23 kap. 21 § 3 st. rät-
tegångsbalken, jfr 24 och 25 §§ förundersökningskungörelsen. 
3. 
Häktnings-PM, jfr 24 kap. 14 § rättegångsbalken. 
4. 
Förhörsprotokoll som inges till rätten i efterhand. 
5. 
Skriftlig bevisning som inte finns intagen i själva förundersök-
ningsprotokollet men ändå inges av åklagaren efter det att åtal 
väckts. Däremot förs inte hit sådant likartat material som, utan att 
ingå i förundersökningen, tillförs målet eller ärendet av annan än 
allmän åklagare, eller handlingar i ärenden om utlämning för brott. 
•  Personutredningar från statlig myndighet: 
1. 
Utdrag ur belastningsregister och andra offentliga register. 
2. 
Yttranden från frivårdsmyndighet och liknande. 
3. 
Läkarintyg enligt 7 § lagen (1991:2041) om särskild personutred-
ning i brottmål, m.m. 
4. 
Utlåtande över rättspsykiatrisk undersökning. 
•  Stämningar, bevisförelägganden, förelägganden att yttra sig över överklagan-
den och enskilt anspråk, kallelser och meddelanden om att förhandling har 
ställts in, förordnanden att utföra särskilda uppdrag i rättegången såsom för-
ordnanden som tolk, offentlig försvarare, målsägandebiträde och liknande, 
förordnanden att avge läkarintyg eller annat yttrande samt framställning till 
myndighet att avge yttrande. 
Kostnadsräkningar får gallras med stöd av Riksarkivets föreskrifter och allmänna 
råd om räkenskapsinformation. Gallringen ska dokumenteras och fastställs i ett 
beslut om tillämpning. Tingsrätten bevarar kostnadsräkningar i den akt som ska 
bevaras.  
 
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
13 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
1.1.1  
.4
Avgöranden i brottmål 
Ett mål avgörs genom dom eller beslut. Om domar och beslut, se rätte-
gångsbalken och förordningen (1996:271) om mål och ärenden i allmän domstol 
samt Domstolsverkets författningssamling (DVFS). 
Hur ett mål avslutas registreras i verksamhetsstödet och dokumenteras under 
händelser på dagboksbladet (Dagböcker över mål och ärenden).   
Domar i brottmål 
Domar ordnas kronologiskt efter avgörandedatum och inom datum i målnum-
merordning. Till en dom kan det finnas bilagor, t ex avräkningsunderlag. Domar 
förs årligen samman och binds, med undantag av handlingar som omfattas av 
sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 
Till avgörandena fogas en innehållsförteckning som skrivs ut från verksamhets-
stödet. Avgörandena i innehållsförteckningen listas efter avgörandedatum och 
därefter i målnummerordning. 
 
Benämning 
Tidsperiod  Samband m.m. 
Dombok 
2009-01-12 
Gemensam dombok för 
samtliga mål vid tingsrätten. 
Uppgifter med sekretess i 
domar förvaras i målakten. 
Serien binds. 
 
Särskilt uppsatta och ej särskilt uppsatta slutliga beslut i brottmål 
Slutliga beslut som sätts upp särskilt och slutliga beslut som inte sätts upp särskilt 
och som innebär att rätten skiljer sig från målet, ordnas kronologiskt efter avgö-
randedatum och inom datum i målnummerordning i en gemensam serie för 
samtliga beslut. Särskilt uppsatta slutliga beslut förs årligen samman och binds 
med undantag av handlingar som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och 
sekretesslagen (2009:400).  
Slutliga beslut som inte sätts upp särskilt, tas in i ett protokoll eller antecknas på 
en handling i akten. Om beslutet tecknats på handlingen och denna endast om-
fattar några sidor förs hela handlingen till beslutsboken. Är handlingen mer om-
fattande är det enbart ett utdrag som visar beslutet som förs till beslutsboken. 
Om beslutet skrivits direkt i verksamhetsstödet förs ett utdrag som visar vilket 
mål det gäller, beslutet och uppgift om beslutsfattaren till beslutsboken.  
Till avgörandena fogas en innehållsförteckning som skrivs ut från verk-
samhetsstödet. Avgörandena i innehållsförteckningen listas i första hand efter 
avgörandedatum och därefter i målnummerordning.  
Benämning 
Tidsperiod  Samband m.m. 
Beslutsbok 
2009-01-12 
Samtliga beslut i mål och 
– 
ärenden binds i en serie på 
avgörandedatum och under 
 
dagen i målnummerordning 
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
14 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
 
1.1.2  Handlägga tvistemål 
I tvistemålsprocessen behandlas tvister mellan enskilda och/eller juridiska per-
soner. Även myndigheter kan förekomma som part i tvistemål. Hur processen 
går till framgår i huvudsak av rättegångsbalken (1942:740). Tvistemål kan delas in 
i dispositiva och indispositiva tvistemål. I dispositiva tvistemål förfogar parterna 
helt över tvisteföremålet medan domstolen har ett visst ansvar för utredningen i 
indispositiva tvistemål. Mål av familjerättslig karaktär är i regel indispositiva.  
De dispositiva målen kan delas in i ordinära tvistemål och så kallade förenklade 
tvistemål. Sistnämnda mål är tvister som gäller ett begränsat ekonomiskt värde.  
Fram till och med den 1 maj 2011 hanterades fastighetsmål vid de tingsrätter 
som regeringen utsett som fastighetsdomstolar. Den formella handläggningen 
styrdes av lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål, i speciallag och i övrigt 
av rättegångsbalken.  
Registrera tvistemål 
Målet inleds med att en part kommer in med en stämningsansökan och ett yr-
kande till domstolen om att den ska utfärda en viss dom eller ett visst beslut. 
Ofta rör målet en fullgörelsetalan; man yrkar att domstolen ska ålägga någon att 
fullgöra något, t.ex. betala en viss summa. Yrkandet kan också avse en talan om 
fastställelse, t.ex. mål om faderskap. Fastighetsmålen inleddes ofta genom ett 
överklagande av beslut från Lantmäteriet. Det förekom också att målet inleddes 
genom stämning. 
När ett mål kommer in till tingsrätten registreras det i tingsrättens verksamhets-
stöd och får ett målnummer. Samtliga mål och ärenden, dvs. även brottmål och 
övriga mål, numreras i löpande följd för varje kalenderår i den ordning de kom-
mer in till domstolen. Tvistemål förses med prefixet ”T”(tvistemål) eller ”FT” 
(förenklat tvistemål). Fastighetsmål gavs prefixet ”F”. I verksamhetsstödet regi-
streras måluppgifter (t.ex. målnummer, målgrupp, inkomstdatum, saken och un-
derinstans) och partsuppgifter (namn, personnummer, adress).  
 
Bereda tvistemål 
Målet lottas på en organisatorisk enhet och beredningen, som syftar till att göra 
målet klart för avgörande, vidtar. Under beredningen sker kontakt mellan par-
terna och domstolen i olika frågor och handlingar tas emot från exempelvis par-
ter och ombud. Domstolen kan även skicka ut handlingar. Exempel på sådana 
handlingar är förelägganden om komplettering och kallelser till förhandling. Un-
der beredningen kan domstolen även fatta beslut rörande exempelvis rättshjälp 
enligt rättshjälpslagen (1996:1619) och ersättningar eller förskott på ersättningar 
till biträden enligt nämnda lag. Sådana beslut fattas vanligtvis på blankett eller an-
tecknas i protokoll. Beslut under handläggningen kan även avse interimistiska åt-
gärder, dvs. beslut om vad som ska gälla till dess att tingsrätten slutligen tar ställ-
ning i sakfrågan. Exempelvis kan tingsrätten pröva vem av föräldrarna som ska 
ha vårdnaden om ett gemensamt barn under tiden vårdnadstvist pågår i domsto-
len. Även interimistiska beslut antecknas i protokoll.  
Tingsrätten registrerar de åtgärder som vidtas under beredningen i verksamhets-
stödet. Där registreras också de handlingar som kommer in till eller skickas från 
domstolen liksom de beslut som fattas under handläggningen. Handlingarna akt-
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
15 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
bilageras och får ett löpnummer efterhand som de kommer in till eller upprättas 
av tingsrätten. Vissa handlingar måste delges och delgivningen registreras i såd-
ana fall i verksamhetsstödet. Genom verksamhetsstödet kan en sammanställning 
skapas med bland annat ovanstående uppgifter om målet (Dagböcker över mål och 
ärenden).
 De handlingar som ges in till eller upprättas av domstolen förs samman i 
en akt (Akter i mål och ärenden)
Avgöra tvistemål 
Tvistemål avgörs i knappt hälften av fallen genom dom efter huvudförhandling, 
genom dom på handlingarna eller genom beslut (t.ex. efter återkallelse eller för-
likning). Hur huvudförhandlingen går till framgår av rättegångsbalken. Det är 
också vanligt att parterna efter det att de förlikts (kommit överens) begär att 
domstolen ska stadfästa förlikningen i en dom. Någon egentlig prövning av sa-
ken görs då inte. Förhandling dokumenteras genom protokoll eller annan form 
av anteckning i dagbok eller akt. Om inte hela målet avgörs på en gång upprättas 
deldom. Om prövningen av talan beror på hur viss omständighet bedöms får 
särskild dom, s.k. mellandom, ges över den frågan. I förmögenhetsrättsliga mål 
kan domstolen också meddela tredskodom mot den som inte medverkar i pro-
cessen. Tredskodom innebär vanligen att den som inte medverkar i processen 
förlorar målet.  
Domen sätts alltid upp som ett särskilt dokument, medan beslut antingen kan 
sättas upp särskilt eller dokumenteras på annat sätt, vanligtvis genom beslut i 
protokoll (Beslut).  
Samtliga dokument som upprättas i samband med att målet avgörs registreras i 
verksamhetsstödet. I samband med att målet avslutas registreras även avgöran-
dedatum och avgörandetyp. Om det finns en skiljaktig mening vid ett avgörande 
ska den meddelas på samma sätt och vid samma tidpunkt som avgörandet. Det 
kan förekomma att parterna kommer överens och begär att domstolen ska stad-
fästa förlikningen i en dom. Någon egentlig prövning av saken görs då inte. Be-
slut som meddelas i samband med en dom, tas in i denna.  
Fram till och med den 1 maj 2011 avgjordes saken i fastighetsmål genom en dom 
eller ett utslag.  
Ett mål är avslutat när det sista avgörandet meddelats. I avgörandet anges om 
och i så fall inom vilken tid avgörandet får överklagas. När tiden för överkla-
gande gått ut vinner avgörandet laga kraft. Ett slutligt avgörande som inte får 
överklagas vinner laga kraft när det meddelas. När målet vunnit laga kraft skapas 
även uppgifter i verksamhetsstödet om akten ska bevaras eller gallras samt vilket 
år gallringen i sådana fall ska ske. 
 
1.1
 
.2.1
Sammanställningar för återsökning av tvistemål 
För att underlätta återsökning av mål, eller uppgifter i mål, på lång sikt finns föl-
jande sammanställningar att tillgå. 
 
Innehållsförteckning till dom- och beslutsböcker  
Se vidare under 1.1.2.4. 
 
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
16 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
 
Benämning 
Tidsperiod  Samband m.m. 
Innehållsförteckning till dom-  2009-01-12 
Innehållsförteckningen till 
och beslutsbok 
– 
dom- och beslutsbok är ge-
mensam för samtliga mål och 
 
ärenden. Förteckningen är 
förd kronologiskt. 
 
Partsregister över avgöranden i tvistemål 
Partsregister över avgöranden visar vilka mål som avgjorts under en viss period 
och innehåller uppgifter om parter som knutits till avgörandet, personnum-
mer/organisationsnummer, målnummer, måltyp och avgörandedatum. Partsre-
gistret skapas i verksamhetsstödet och skrivs ut dels i alfabetisk ordning, dels ef-
ter personnummer/organisationsnummer.  
 
Benämning 
Tidsperiod  Samband m.m. 
Partsregister dom- och be-
2009-01-12 
Partsregistren till dom- och 
slutsbok 
– 
beslutsbok är gemensam för 
samtliga tvistemål och ären-
 
den. Partsregistren finns i 
både alfabetisk ordning och i 
person-/organisations-
nummerordning. 
 
Partsregister över inkomna tvistemål 
Partsregister över inkomna mål visar vilka mål som kommit in under en viss pe-
riod och innehåller uppgifter om parter som knutits till målet, personnum-
mer/organisationsnummer och målnummer. Partsregistret över inkomna mål 
skapas i verksamhetsstödet och skrivs ut dels i alfabetisk ordning, dels efter per-
sonnummer/organisationsnummer.  
 
Benämning 
Tidsperiod  Samband m.m. 
Partsregister inkomna mål och 
2009-01-12 
Partsregistren är gemensam 
ärenden 
– 
för samtliga tvistemål och 
ärenden. Partsregistren finns i 
 
både alfabetisk ordning och i 
person-/organisations-
nummerordning. 
 
 
 
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
17 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
Lista över överförda tvistemål  
I samband med sammanslagningen av Lidköpings, Mariestads och Skövde tings-
rätter den 12 januari 2009 har öppna mål och ärenden förts över till Skaraborgs 
tingsrätt och fått nya målnummer. Listorna har skapats i verksamhetsstödet och 
skrivits ut på papper. Av listorna framgår det gamla målnumret och det nya mål-
numret. På respektive dagboksblad finns också uppgift om ändrade målnummer. 
Listorna är gemensamma för alla måltyper och ordnas i målnummerordning. Se 
Lista över överförda brottmål. 
1.1
 
.2.2 Dagböcker över tvistemål 
Dagbokföringen regleras i förordningen (1996:271) om mål och ärenden i allmän 
domstol samt i Domstolsverkets författningssamling (DVFS). Fram till den 31 
december 2015 fanns även bestämmelser i förordningen (2001:639) om register-
föring m.m. vid allmänna domstolar med hjälp av automatiserad behandling. 
I verksamhetsstödet registreras löpande vilka handlingar som kommer in till eller 
upprättas av domstolen, vilka åtgärder som domstolen utför i målet och vad som 
i övrigt förekommer. Dagboken skapas i verksamhetsstödet genom att ett urval 
av de händelser och uppgifter som har registrerats i ett mål ställs samman i ett så 
kallat dagboksblad. Dagboksbladen samlas och utgör dagboken. Av samman-
ställningen framgår bl.a. målnummer och avgörandedatum som är betydelsefulla 
för återsökningen av akter och avgöranden.  
Uppgifterna till dagboken bevaras inte elektroniskt utan gallras ur verksamhets-
stödet senast nio år efter avgörandeåret. Innan gallring sker sammanställs dag-
boksbladen och skrivs ut på papper. De utskrivna sammanställningarna ordnas i 
första hand efter året då målet inkom till tingsrätten och därefter i målnummer-
ordning.  
 
Benämning 
Tidsperiod  Samband m.m. 
Dagböcker över mål och ären- 2009-01-12 
Dagböcker över samtliga mål 
den 
– 
och ärenden är förda krono-
logiskt i en serie. Serien binds. 
 
I de olika registren finns upp-
gifter om mål- och ärende-
nummer. 
 
1.1
 
.2.3 Akter i tvistemål 
Aktbildningen regleras i förordningen (1996:271) om mål och ärenden i allmän 
domstol. Vissa handlingar i en tvistemålsakt får gallras och i vissa fall kan akten 
gallras i sin helhet. 
Följande handlingar kan ingå i en akt: 
–  Inledande skrivelse (t.ex. stämningsansökan) 
–  Bevisning 
–  Behörighetshandlingar för parts ställföreträdare (t.ex. bolagsregisterut-
drag, bevis om folkbokföring och fullmakt) 
–  Kompletteringshandlingar  
–  Förelägganden  
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
18 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
–  Delgivningshandlingar 
–  Yttrandehandlingar (från motpart, myndighet, sakkunnig m.fl.) 
–  Sammanträdeshandlingar och andra av rätten upprättade handlingar (t.ex. 
kallelser, anteckningar och protokoll) 
–  Andra handlingar som ges in till rätten 
–  Beslut under rättegång  
–  Kostnadsräkningar 
–  Avgöranden 
 
En akt i tingsrätten kan bestå av såväl pappershandlingar som elektroniska hand-
lingar. 
I enlighet med RA-FS 2008:2, ändrad och omtryckt i RA-FS 2010:1, ändrad ge-
nom RA-FS 2012:10, får en handling som lämnats till en domstol i ett mål eller 
ärende återlämnas om den är av särskild vikt för ingivaren. 
 
Benämning 
Tidsperiod  Samband m.m. 
Akter i mål och ärenden 
2009-01-12 
Samtliga akter i mål och ären-
– 
den som ska bevaras ordnas 
på avgörandedag och under 
 
dagen i målnummerordning 
på samma sätt som dom- och 
beslutsböckerna. Arkivredo-
visningen sköts i verksam-
hetsstödet. I akter bevaras 
sekretessmaterial i särskilt 
omslag. Akten tillförs inform-
ation om att sekretessmaterial 
ingår. Gallringsbart material, 
(gallring/plockgallring) delas 
upp i två serier; en för brott-
mål och en för tvistemål, 
ärenden och konkurser. 
 
Gallring 
Gallring av handlingar regleras i förordningen (1996:271) om mål och ärenden i 
allmän domstol:  
• 
En ljudupptagning eller ljud- och bildupptagning ska gallras senast sex veck-
or efter det att målet eller ärendet har avgjorts genom en dom eller ett beslut 
som har vunnit laga kraft.  
• 
Dubbletter, missiv och delgivningsbevis som inte innehåller någon uppgift av 
betydelse ska gallras efter laga kraft. 
• 
Om ett mål eller ärende har avgjorts efter ett sammanträde från vilket en part 
har uteblivit, får ett bevis om att parten har delgetts den inledande skrivelsen 
och en kallelse till sammanträdet inte gallras bort. Har en part förelagts att i 
målet eller ärendet svara skriftligen och avgörs målet eller ärendet utan att 
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
19 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
parten har svarat, får ett bevis om att parten delgetts föreläggandet inte gall-
ras bort. 
 
Tio år från utgången av det år där målet har vunnit laga kraft får följande hand-
lingar gallras med stöd av Riksarkivets föreskrift RA-MS 1998:56, ersatt av RA-
MS 2008:83: 
• 
Hela akten om det avser mål som avvisats, överlämnats, handlagts som mål 
om mindre värden, avser äktenskapsskillnad och sammanhängande frågor, 
avser vårdnad om barn om det målet anhängiggjorts genom gemensam an-
sökan och inte blivit tvistigt sedan ansökan givits in. 
• 
Hela akten om målet rör hyrestvist eller bostadsrättstvist. 
• 
Hela akten om målet avgjorts genom tredskodom (OBS! Delgivningsbevis 
samt de handlingar som beviset avser bevaras). 
• 
Kopior av dom och slutligt beslut.  
• 
Stämningar, bevisförelägganden, föreläggande att yttra sig över överklagande 
och enskilt anspråk, kallelser, meddelande om att förhandling ställts in, för-
ordnanden att utföra särskilt uppdrag i målet såsom förordande som rätts-
hjälpsbiträde, god man, tolk, sakkunnig eller liknande och framställning till 
myndighet om att avge yttrande.  
 
1.1
 
.2.4 Avgöranden i tvistemål 
Ett tvistemål avgörs genom dom eller beslut. Om domar och beslut se rätte-
gångsbalken och förordningen (1996:271) om mål och ärenden i allmän domstol 
samt Domstolsverkets författningssamling (DVFS).  
Hur ett mål avslutas registreras i verksamhetsstödet och dokumenteras på dag-
boksbladet (Dagböcker över tvistemål). 
 
Domar i tvistemål 
Domar ordnas kronologiskt efter avgörandedatum och inom datum i målnum-
merordning. Till en dom kan det finnas bilagor. Domar förs årligen samman och 
binds, med undantag av handlingar som omfattas av sekretess enligt offentlig-
hets- och sekretesslagen (2009:400).  
Utslag i fastighetsmål i fastighetsdomstolen redovisades till och med 1 maj 2011 i 
domboken. 
Till avgörandena fogas en innehållsförteckning som skrivs ut från verksamhets-
stödet. Avgörandena i innehållsförteckningen listas i första hand efter avgöran-
dedatum och därefter i målnummerordning. 
 
Benämning 
Tidsperiod  Samband m.m. 
Dombok 
2009-01-12 
Gemensam dombok för 
– 
samtliga mål vid tingsrätten. 
Uppgifter med sekretess i 
 
domar förvaras i målakten. 
Serien binds. 
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
20 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
 
Särskilt uppsatta och ej särskilt uppsatta slutliga beslut i tvistemål 
Slutliga beslut som sätts upp särskilt och slutliga beslut som inte sätts upp särskilt 
och som innebär att rätten skiljer sig från målet, ordnas kronologiskt efter avgö-
randedatum och inom datum i målnummerordning i en gemensam serie för 
samtliga beslut. Särskilt uppsatta slutliga beslut förs årligen samman och binds 
med undantag av handlingar som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och 
sekretesslagen (2009:400).  
Slutliga beslut som inte sätts upp särskilt, tas in i ett protokoll eller antecknas på 
en handling i akten. Om beslutet tecknats på handlingen och denna endast om-
fattar några sidor förs hela handlingen till beslutsboken. Är handlingen mer om-
fattande är det enbart ett utdrag som visar beslutet som förs till beslutsboken. 
Om beslutet skrivits direkt i verksamhetsstödet förs ett utdrag som visar vilket 
mål det gäller, beslutet och uppgift om beslutsfattaren till beslutsboken.  
Till avgörandena fogas en innehållsförteckning som skrivs ut från verk-
samhetsstödet. Avgörandena i innehållsförteckningen listas i första hand efter 
avgörandedatum och därefter i målnummerordning.  
 
Benämning 
Tidsperiod  Samband m.m. 
Beslutsbok 
2009-01-12 
Samtliga beslut i mål och 
– 
ärenden binds i en serie på 
avgörandedatum och under 
 
dagen i målnummerordning 
 
 
1.1.3  Handlägga domstolsärenden 
Rättsliga angelägenheter vid domstol handläggs antingen som mål eller ärenden. 
De rättsliga angelägenheter som inte ska handläggas som mål upptas som ären-
den. Genom lagen (1996:242) om domstolsärenden gäller generella handlägg-
ningsregler, vilka i princip täcker hela förfarandet. För vissa frågor kan det dock 
finnas särskilda regler i annan författning. Det huvudsakliga tillämpningsområdet 
för lagen om domstolsärenden är de s.k. allmänna domstolsärendena. Exempel 
på sådana är ärenden om adoption, besöksförbud, bodelningsförrättare, dödför-
klaring, likvidation, namnändring och skuldsanering. 
Den 1 oktober 2011 flyttades ett antal ärendetyper från tingsrätt till förvalt-
ningsmyndighet.  
  Associationsrättsliga ärenden - till Bolagsverket  
  Dödande av handling - till Kronofogdemyndigheten, Bolagsverket, 
Lantmäteriverket samt Transportstyrelsen  
  Registreringsärenden (bodelning, bodelningshandling, äktenskapsförord, 
gåva mellan makar) - till Skatteverket  
  Ansökan om fingerade personuppgifter - till Rikspolisstyrelsen  
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
21 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
  Preskription av rätten till arv och testamente - till Skatteverket  
  Ansökan om synemän - till Länsstyrelsen 
De ärenden som kommit in fram till och med den 30 september 2011 avgörs på 
tingsrätten.  
Registrera domstolsärenden 
Ärendet inleds genom att någon gör en ansökan, anmälan eller överklagande till 
tingsrätten. Det kan vara fråga om att en enskild eller en myndighet med stöd av 
en uttrycklig bestämmelse i lag eller förordning uppmärksammar tingsrätten på 
att en viss åtgärd bör vidtas. Så är fallet med t.ex. socialnämnds anmälan om be-
hov av vårdnadshavare. Ett ärende inleds emellertid vanligen med en ansökan 
och kännetecknas då i allmänhet av att en enskild sökande framställer ett yrkande 
om att tingsrätten i en viss fråga ska besluta på ett för sökanden förmånligt sätt. I 
ett sådant ärende förekommer i de flesta fall flera parter som är antingen ense 
med sökanden (medparter) eller oense (motparter). Ett ärende kan också aktuali-
seras vid tingsrätten genom ett överklagande. Några av de ärenden som inleds i 
form av ett överklagande är överklagande av överförmyndares beslut, överkla-
gande av beslut om parkeringsanmärkning och överklagande av kro-
nofogdemyndighets beslut om utsökning.  
En del ärenden kan aktualiseras utan vare sig ansökan, anmälan eller överkla-
gande på så vis att en part begär rättens prövning av en viss fråga. Formellt sett 
är det inte att anse som ett överklagande, även om det i praktiken är fråga om en 
överprövning av ett tidigare fattat beslut. Ett exempel på ett sådant ärende är 
prövning enligt 14 § lagen (1988:688) om besöksförbud. Ärenden kan även inle-
das vid tingsrätten genom s.k. hänskjutande eller överlämnande.  
Vissa ärenden, s.k. officialprövningsfall, kan inledas genom att tingsrätten själv-
mant tar upp ärendet. Ett officialprövningsfall tas upp om någon som inte har 
rätt att få ärendet prövat gör ett befogat påpekande till tingsrätten, t.ex. vård-
nadsärenden och entledigande av boutredningsman. 
När ett domstolsärende kommer in till tingsrätten registreras det i tingsrättens 
verksamhetsstöd och får ett målnummer. Samtliga mål, dvs. även brottmål och 
tvistemål, numreras i löpande följd för varje kalenderår i den ordning de kommer 
in till domstolen. Domstolsärenden förses med prefixet ”Ä”. I verksamhets-
stödet registreras måluppgifter (t.ex. målnummer, målgrupp, inkomstdatum, sa-
ken och underinstans) och partsuppgifter (t.ex. namn, personnummer och 
adress).  
Bereda domstolsärenden 
Ärendet lottas på en organisatorisk enhet och beredningen, som syftar till att 
göra ärendet klart för avgörande, vidtar.  
Under beredningen kan ytterligare handlingar inkomma från parter, ombud m.fl. 
Det kan vara fråga om kompletteringar men också yttranden från exempelvis 
motparter eller myndigheter. Domstolen kan även skicka ut handlingar bl.a. vid 
behov av komplettering eller när tingsrätten ska hålla sammanträde.  
Förfarandet är som huvudregel skriftligt, såväl under den förberedande hand-
läggningen som vid själva avgörandet. Det finns dock viss möjlighet att hålla 
sammanträde.  
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
22 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
Under handläggningen kan domstolen fatta interimistiska beslut, dvs. beslut om 
vad som ska gälla till dess att tingsrätten slutligen tar ställning i sakfrågan. Tings-
rätten kan även fatta beslut angående handläggningsåtgärder t.ex. om domstolen 
ska hålla sammanträde i målet eller inte. Sådana beslut antecknas vanligtvis i pro-
tokoll. 
Tingsrätten registrerar de åtgärder som vidtas under beredningen i verksamhets-
stödet. Där registreras också de handlingar som kommer in till eller skickas från 
domstolen liksom de beslut som fattas under handläggningen. Handlingarna akt-
bilageras och får ett löpnummer efterhand som de kommer in till eller upprättas 
av tingsrätten. Vissa handlingar måste delges och delgivningen registreras i såd-
ana fall i verksamhetsstödet. Genom verksamhetsstödet kan en sammanställning 
skapas med bland annat ovanstående uppgifter om målet (Dagböcker över mål och 
ärenden).
 De handlingar som ges in till eller upprättas av domstolen förs samman i 
en akt (Akter i mål och ärenden)
Avgöra domstolsärenden 
Beslut i ärende är antingen beslut under handläggningen eller slutligt beslut. Som 
exempel på beslut under handläggningen kan nämnas sådana som gäller interim-
istiska åtgärder och olika handläggningsåtgärder. Ett slutligt beslut innebär att 
rätten skiljer ärendet ifrån sig, varvid ansökan antingen avvisas, avskrivs eller 
prövas i sak. 
Ett slutligt beslut i ett mål som handläggs enligt ärendelagen ska, om det går part 
emot, sättas upp särskilt eller tas in i ett protokoll (Beslutsbok). Om beslutet inte 
går någon part emot får det skrivas på en handling i akten eller föras in direkt i 
verksamhetsstödet. Som exempel på beslut som kan lämpa sig att skriva på en 
handling i akten kan nämnas avskrivningsbeslut samt enklare bifallsbeslut där 
man inte kan se någon motpartsställning. Ett slutligt beslut som inte handläggs 
enligt ärendelagen kan antingen sättas upp särskilt eller dokumenteras på annat 
sätt, vanligtvis genom beslut i protokoll.  
Om det förekommer skiljaktig mening ska denna bifogas beslutet. Samtliga do-
kument som upprättas i samband med att målet avgörs registreras i verksam-
hetsstödet. I samband med att målet avslutas registreras även avgörandedatum 
och avgörandetyp. 
Ett mål är avslutat när det sista avgörandet meddelats. I avgörandet anges om 
och i så fall inom vilken tid avgörandet får överklagas. När tiden för överkla-
gande gått ut vinner avgörandet laga kraft. Ett slutligt avgörande som inte får 
överklagas vinner laga kraft när det meddelas. När målet vunnit laga kraft skapas 
även uppgifter i verksamhetsstödet om akten ska bevaras eller gallras samt vilket 
år gallringen i sådana fall ska ske. 
 
1.1
 
.3.1
Sammanställningar för återsökning av domstolsärenden 
För att underlätta återsökning av ärenden, eller uppgifter i ärenden, på lång sikt 
finns följande sammanställningar att tillgå. 
 
Innehållsförteckning till dom- och beslutsböcker  
Se vidare under 1.1.3.4. 
 
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
23 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
 
Benämning 
Tidsperiod  Samband m.m. 
Innehållsförteckning till dom-  2009-01-12 
Innehållsförteckningen till 
och beslutsbok 
– 
dom- och beslutsbok är ge-
mensam för samtliga mål och 
 
ärenden. Förteckningen är 
förd kronologiskt. 
 
Partsregister över avgöranden i domstolsärenden 
Partsregister över avgöranden visar vilka ärenden som avgjorts under en viss pe-
riod och innehåller uppgifter om parter som knutits till avgörandet, person-
nummer/organisationsnummer, målnummer, måltyp och avgörandedatum. 
Partsregistret skapas i verksamhetsstödet och skrivs ut dels i alfabetisk ordning, 
dels efter personnummer/organisationsnummer.  
 
Benämning 
Tidsperiod  Samband m.m. 
Partsregister dom- och be-
2009-01-12 
Partsregistren till dom- och be-
slutsbok 
slutsbok är gemensam för samt-
liga tvistemål och ärenden. 
Partsregistren finns i både alfa-
betisk ordning och i person-
/organisations-nummerordning. 
 
Partsregister över inkomna domstolsärenden 
Partsregister över inkomna mål och ärenden som visar vad som kommit in under 
en viss period och innehåller uppgift om parter som knutits till målet/ärendet, 
personnummer/organisationsnummer och målnummer. Partsregistret över in-
komna mål och ärenden skapas i verksamhetsstödet och skrivs ut dels i alfabe-
tisk ordning, dels efter personnummer/organisationsnummer.  
 
Benämning 
Tidsperiod  Samband m.m. 
Partsregister inkomna mål och 
2009-01-12 
Partsregistren är gemensam för 
ärenden 
– 
samtliga tvistemål och ärenden. 
Partsregistren finns i både alfa-
 
betisk ordning och i person-
/organisations-nummerordning. 
 
Lista över överförda domstolsärenden 
I samband med sammanslagningen av Lidköpings, Mariestads och Skövde tings-
rätter den 12 januari 2009 har öppna mål och ärenden förts över till Skaraborgs 
tingsrätt och fått nya målnummer. Listorna har skapats i verksamhetsstödet och 
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
24 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
skrivits ut på papper. Av listorna framgår det gamla målnumret och det nya mål-
numret. På respektive dagboksblad finns också uppgift om ändrade målnummer. 
Listorna är gemensamma för alla måltyper och ordnas i målnummerordning. Se 
Lista över överförda brottmål. 
1.1
 
.3.2 Dagböcker över domstolsärenden 
Dagbokföringen regleras i förordningen (1996:271) om mål och ärenden i allmän 
domstol samt i Domstolsverkets författningssamling (DVFS). Fram till den 31 
december 2015 fanns även bestämmelser i förordningen (2001:639) om register-
föring m.m. vid allmänna domstolar med hjälp av automatiserad behandling. 
I verksamhetsstödet registreras löpande vilka handlingar som kommer in till eller 
upprättas av domstolen, vilka åtgärder som domstolen utför i målet och vad som 
i övrigt förekommer. Dagboken skapas i verksamhetsstödet genom att ett urval 
av de händelser och uppgifter som har registrerats i ett mål ställs samman i ett så 
kallat dagboksblad. Dagboksbladen samlas och utgör dagboken. Av samman-
ställningen framgår bl.a. målnummer och avgörandedatum som är betydelsefulla 
för återsökningen av akter och avgöranden.  
Uppgifterna till dagboken bevaras inte elektroniskt utan gallras ur verksamhets-
stödet senast nio år efter avgörandeåret. Innan gallring sker sammanställs dag-
boksbladen och skrivs ut på papper. De utskrivna sammanställningarna ordnas i 
första hand efter året då målet inkom till tingsrätten och därefter i målnummer-
ordning.  
 
Benämning 
Tidsperiod  Samband m.m. 
Dagböcker över mål och 
2009-01-12 
Dagböcker över samtliga mål 
ärenden 
– 
och ärenden är förda kronolo-
giskt i en serie. Serien binds. I de 
 
olika registren finns uppgifter 
om mål- och ärendenummer. 
 
1.1
 
.3.3 Akter i domstolsärenden 
Aktbildningen regleras i förordningen (1996:271) om mål och ärenden i allmän 
domstol. Vissa handlingar i akten får gallras och i vissa fall kan akten gallras i sin 
helhet. 
Följande handlingar kan ingå i en akt: 
–  Inledande skrivelse (t.ex. anmälan och överklagande) 
–  Ansökningshandlingar 
–  Bevisning 
–  Behörighetshandlingar för parts ställföreträdare (t.ex. bolagsregisterut-
drag, bevis om folkbokföring och fullmakt) 
–  Kompletteringshandlingar  
–  Förelägganden  
–  Delgivningshandlingar 
–  Yttrandehandlingar (från motpart, myndighet, sakkunnig m.fl.) 
–  Sammanträdeshandlingar och andra av rätten upprättade handlingar (t.ex. 
kallelser, anteckningar och protokoll) 
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
25 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
–  Andra handlingar som ges in till rätten 
–  Beslut under rättegång  
–  Kostnadsräkningar 
–  Avgöranden 
 
En akt i tingsrätten kan bestå av såväl pappershandlingar som elektroniska hand-
lingar. 
I enlighet med RA-FS 2008:2, ändrad och omtryckt i RA-FS 2010:1, ändrad ge-
nom RA-FS 2012:10, får en handling som lämnats till en domstol i ett mål eller 
ärende återlämnas om den är av särskild vikt för ingivaren. 
 
Benämning 
Tidsperiod  Samband m.m. 
Akter i mål och ärenden 
2009-01-12 
Samtliga akter i mål och ären-
– 
den som ska bevaras ordnas 
på avgörandedag och under 
 
dagen i målnummerordning 
på samma sätt som dom- och 
beslutsböckerna. Arkivredo-
visningen sköts i verksam-
hetsstödet. I akter bevaras 
sekretessmaterial i särskilt 
omslag. Akten tillförs inform-
ation om att sekretessmaterial 
ingår. Gallringsbart material, 
gallring/plockgallring, delas 
upp i två serier; en för brott-
mål och en för tvistemål, 
ärenden och konkurser. 
 
Gallring 
Gallring av handlingar regleras i förordningen (1996:271) om mål och ärenden i 
allmän domstol:  
•  En ljudupptagning eller ljud- och bildupptagning ska gallras senast sex veck-
or efter det att målet eller ärendet har avgjorts genom en dom eller ett beslut 
som har vunnit laga kraft.  
•  Dubbletter, missiv och delgivningsbevis som inte innehåller någon uppgift 
av betydelse ska gallras efter laga kraft. 
•  Om ett mål eller ärende har avgjorts efter ett sammanträde från vilket en part 
har uteblivit, får ett bevis om att parten har delgetts den inledande skrivelsen 
och en kallelse till sammanträdet inte gallras bort. Har en part förelagts att i 
målet eller ärendet svara skriftligen och avgörs målet eller ärendet utan att 
parten har svarat, får ett bevis om att parten delgetts föreläggandet inte gall-
ras bort. 
 
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
26 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
Tio år från utgången av det år där målet har vunnit laga kraft får följande hand-
lingar gallras med stöd av Riksarkivets föreskrift RA-MS 1998:56, ersatt av RA-
MS 2008:83: 
•  Hela akten om den avser ärende som avvisats eller överlämnats.  
•  Hela akten i ärenden som rör registrering av handling som avses i 33 § för-
ordningen (1996:271) om mål och ärenden i allmän domstol.  
•  Hela akten i ärenden rörande tillsyn över boutredningsmäns och testa-
mentsexekutorers förvaltning. 
•  Hela akten i ärenden enligt lagen (1927:85) om dödande av förkommen 
handling. 
•  Hela akten i ärenden enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift. 
•  Kopior av slutligt beslut.  
•  Stämningar, bevisförelägganden, föreläggande att yttra sig över överklagande 
och enskilt anspråk, kallelser, meddelande om att förhandling ställts in, för-
ordnanden att utföra särskilt uppdrag i målet såsom förordande som rätts-
hjälpsbiträde, god man, tolk, sakkunnig eller liknande och framställning till 
myndighet om att avge yttrande.  
 
1.1
 
.3.4 Avgöranden i domstolsärenden 
Ett domstolsärende avgörs genom beslut. Om beslut se rättegångsbalken och 
förordningen (1996:271) om mål och ärenden i allmän domstol samt Domstols-
verkets författningssamling (DVFS). 
Hur ett ärende avslutas registreras i verksamhetsstödet och dokumenteras på 
dagboksbladet (Dagböcker över mål och ärenden). 
Särskilt uppsatta och ej särskilt uppsatta slutliga beslut i domstolsärenden 
Slutliga beslut som sätts upp särskilt och slutliga beslut som inte sätts upp särskilt 
och som innebär att rätten skiljer sig från målet, ordnas kronologiskt efter avgö-
randedatum och inom datum i målnummerordning i en gemensam serie för 
samtliga beslut. Särskilt uppsatta slutliga beslut förs årligen samman och binds 
med undantag av handlingar som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och 
sekretesslagen (2009:400).  
Slutliga beslut som inte sätts upp särskilt, tas in i ett protokoll eller antecknas på 
en handling i akten. Om beslutet tecknats på handlingen och denna endast om-
fattar några sidor förs hela handlingen till beslutsboken. Är handlingen mer om-
fattande är det enbart ett utdrag som visar beslutet som förs till beslutsboken. 
Om beslutet skrivits direkt i verksamhetsstödet förs ett utdrag som visar vilket 
mål det gäller, beslutet och uppgift om beslutsfattaren till beslutsboken.  
Till avgörandena fogas en innehållsförteckning som skrivs ut från verk-
samhetsstödet. Avgörandena i innehållsförteckningen listas i första hand efter 
avgörandedatum och därefter i målnummerordning.  
 
 
 
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
27 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
Benämning 
Tidsperiod  Samband m.m. 
Beslutsbok 
2009-01-12 
Samtliga beslut i mål och 
– 
ärenden binds i en serie på 
avgörandedatum och under 
 
dagen i målnummerordning 
 
 
1.1.4  Handlägga konkursärenden 
Konkurs innebär att en gäldenärs samtliga borgenärer tvångsvis tar gäldenärens 
samlade tillgångar i anspråk för betalning av borgenärernas fordringar. Under 
konkursen omhändertas tillgångarna för borgenärernas räkning av konkursboet.   
Konkursförfarandet regleras främst i konkurslagen (1987:672). Vissa ytterligare 
föreskrifter finns i konkursförordningen (1987:916). Även annan lagstiftning är 
emellertid av betydelse i samband med konkurser, däribland rättegångsbalken 
(1942:70) och förmånsrättslagen (1970:979) som anger i vilken ordning fordring-
arna ska betala i konkursen. 
Registrera konkursärenden 
Ett konkursärende inleds med att en konkursansökan ges in till tingsrätt av en 
gäldenär eller en borgenär. Ansökan tas emot och ärendet registreras i tingsrät-
tens verksamhetsstöd och får ett målnummer.  
Samtliga mål och ärenden numreras i löpande följd för varje kalenderår i den 
ordning de kommer in till domstolen. Konkursärenden förses med prefixet ”K”. 
I verksamhetsstödet registreras måluppgifter (t.ex. målnummer, målgrupp, in-
komstdatum, saken och underinstans) och partsuppgifter (t.ex. namn, person-
nummer, adress).  
Bereda konkursärenden 
Om en konkursansökan inte avvisas eller skickas vidare till annan tingsrätt ska 
tingsrätten pröva den i sak. Ansökan kan även förklaras vilande om det pågår en 
företagsrekonstruktion. När förutsättningarna för att förklara ärendet vilande 
inte längre föreligger ska tingsrätten pröva ansökan. Ärendet kan vidare avskrivas 
om gäldenären betalar sökandens fordringar och borgenären därför återkallar an-
sökan eller om borgenären inte infinner sig till konkursförhandlingen. I samband 
med att en konkursansökan bifalls (konkursbeslut) ska tingsrätten utse en kon-
kursförvaltare, kalla till sammanträde (edgångssammanträde) samt kungöra kon-
kursbeslutet.  
Konkursförvaltaren är den som praktiskt hanterar konkursen och sköter avveckl-
ingen av konkursboet. Konkursförvaltaren utreder konkursboet och upprättar en 
konkursbouppteckning som skickas till tingsrätten. I konkursbouppteckningen 
finns information om den egendom som fanns i boet på konkursdagen, de ford-
ringar som kan göras gällande i konkursen samt oftast den eventuella utdelning 
som borgenärerna kan räkna med att få. Vid ett edgångssammanträde ska gälde-
nären avlägga bouppteckningsed och vid denna göra de tillägg och ändringar i 
bouppteckningen som han anser behövs. Sammanträdet dokumenteras genom 
protokoll.  
Konkursförvaltaren upprättar därefter en förvaltarberättelse som skickas till 
tingsrätten. Förvaltarberättelsen ska bl.a. innehålla information om boets tillstånd 
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
28 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
och om orsakerna till gäldenärens obestånd samt en översikt över tillgångar och 
skulder av olika slag.  
Tingsrätten registrerar de åtgärder som vidtas under beredningen i verksamhets-
stödet. Där registreras också de handlingar som kommer in till eller skickas från 
domstolen liksom de beslut som fattas under handläggningen. Handlingarna akt-
bilageras och får ett löpnummer efterhand som de kommer in till eller upprättas 
av tingsrätten. Vissa handlingar måste delges och delgivningen registreras i såd-
ana fall i verksamhetsstödet. Genom verksamhetsstödet kan en sammanställning 
skapas med bland annat ovanstående uppgifter om målet (Dagböcker över konkurs-
ärenden). De handlingar som ges in till eller upprättas av domstolen förs samman i 
en akt (Akter i konkursärenden)
Avgöra konkursärenden 
Konkursen avslutas med att tingsrätten beslutar om avskrivning eller nedlägg-
ning av konkursen eller att tingsrätten fastställer ett utdelningsförslag. Efter att 
förvaltaren har lämnat in förvaltarberättelsen ska tingsrätten, om konkursboets 
tillgångar inte räcker till att betala skulder som boet ådragit sig, besluta om av-
skrivning av konkursen. Om konkursen inte skrivs av ska boets medel delas ut 
till borgenärerna. När utdelning ska ske ska förvaltaren upprätta ett utdelnings-
förslag. Utdelning kan ske antingen med eller utan ett bevakningsförfarande.  
Konkursen anses avslutad, utan att laga kraft behöver avvaktas, då tingsrätten 
fastställt utdelningsförslaget. Visar gäldenären att han har träffat uppgörelse med 
de borgenärer vars fordringar har bevakats eller är kända för förvaltaren, ska rät-
ten på ansökan av gäldenären besluta om nedläggning av konkursen. Besluten att 
avsluta konkursen ser olika ut beroende på formen för själva avslutet (Avgöranden 
i konkursärenden).  
När ärendet vunnit laga kraft skapas även uppgifter i verksamhetsstödet om ak-
ten ska bevaras eller gallras samt vilket år gallringen i sådana fall ska ske. 
Om medel blir tillgängliga för utdelning sedan en konkurs har avskrivits eller se-
dan ett utdelningsförslag har upprättats ska förvaltaren dela ut dem till borgenä-
rerna, antingen genom att tingsrätten fattar beslut om efterutdelning eller genom 
efterutdelning i förenklad form, dvs. förvaltaren delar formlöst ut medlen till be-
rättigade borgenärer. Inget nytt ärende läggs upp utan registrering sker i den tidi-
gare konkursen. 
 
1.1
 
.4.1
Sammanställningar för återsökning av konkursärenden 
För att underlätta återsökning av ärenden, eller uppgifter i ärenden, på lång sikt 
finns följande sammanställningar att tillgå. 
Innehållsförteckning till dom- och beslutsböcker  
Se vidare under 1.1.3.4. 
Benämning 
Tidsperiod  Samband m.m. 
Innehållsförteckning till dom-  2009-01-12 
Innehållsförteckningen till 
och beslutsbok 
– 
dom- och beslutsbok är ge-
mensam för samtliga mål och 
 
ärenden. Förteckningen är 
förd kronologiskt. 
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
29 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
 
 
Partsregister över avgöranden i konkursärenden 
Partsregister över avgöranden visar vilka mål och ärenden som avgjorts under en 
viss period och innehåller uppgifter om parter som knutits till avgörandet, per-
sonnummer/organisationsnummer, målnummer, måltyp och avgörandedatum. 
Partsregistret skapas i verksamhetsstödet och skrivs ut dels i alfabetisk ordning, 
dels efter personnummer/organisationsnummer.  
 
Benämning 
Tidsperiod  Samband m.m. 
Partsregister dom- och besluts-
2009-01-12 
Partsregistren till dom- och 
bok 
beslutsbok är gemensam för 
samtliga tvistemål och ären-
den. Partsregistren finns i 
både alfabetisk ordning och i 
person-/organisations-
nummerordning. 
 
Partsregister över inkomna konkursärenden 
Partsregister över inkomna mål visar vilka mål och ärenden som kommit in un-
der en viss period och innehåller uppgift om parter som knutits till målet, per-
sonnummer/organisationsnummer och målnummer. Partsregistret över in-
komna mål skapas i verksamhetsstödet och skrivs ut dels i alfabetisk ordning, 
dels efter personnummer/organisationsnummer.  
Benämning 
Tidsperiod  Samband m.m. 
Partsregister inkomna mål och 
2009-01-12 
Partsregistren är gemensam 
ärenden 
för samtliga tvistemål och 
ärenden. Partsregistren finns i 
både alfabetisk ordning och i 
person-/organisations-
nummerordning. 
 
Lista över överförda konkursärenden  
Se lista över överförda brottmål.  
 
1.1
 
.4.2 Dagböcker över konkursärenden 
Dagbokföringen regleras i förordningen (1996:271) om mål och ärenden i allmän 
domstol samt i Domstolsverkets författningssamling (DVFS). Fram till den 31 
december 2015 fanns även bestämmelser i förordningen (2001:639) om register-
föring m.m. vid allmänna domstolar med hjälp av automatiserad behandling. 
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
30 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
I verksamhetsstödet registreras löpande vilka handlingar som kommer in till eller 
upprättas av domstolen, vilka åtgärder som domstolen utför i målet och vad som 
i övrigt förekommer. Dagboken skapas i verksamhetsstödet genom att ett urval 
av de händelser och uppgifter som har registrerats i ett mål ställs samman i ett så 
kallat dagboksblad. Dagboksbladen samlas och utgör dagboken. Av samman-
ställningen framgår bl.a. målnummer och avgörandedatum som är betydelsefulla 
för återsökningen av akter och avgöranden.  
Uppgifterna till dagboken bevaras inte elektroniskt utan gallras ur verksamhets-
stödet senast nio år efter avgörandeåret. Innan gallring sker sammanställs dag-
boksbladen och skrivs ut på papper. De utskrivna sammanställningarna ordnas i 
första hand efter året då målet inkom till tingsrätten och därefter i målnummer-
ordning.  
För sådana konkursärenden som inte registreras enligt förordningen om register-
föring m.m. vid allmänna domstolar med hjälp av automatiserad behandling 
finns bestämmelser i förordningen (1979:802) om dagbok och akter i konkursä-
renden och ärenden om företagsrekonstruktion.  
 
Benämning 
Tidsperiod  Samband m.m. 
Dagböcker över mål och ärenden  2009-01-12 
Dagböcker över samtliga mål 
–  
och ärenden är förda krono-
logiskt i en serie. Serien binds. 
 
I de olika registren finns upp-
gifter om mål- och ärende-
nummer. 
 
1.1
 
.4.3 Akter i konkursärenden 
Hanteringen av akter regleras i förordningen (1979:802) om dagbok och akter i 
konkursärenden och ärenden om företagsrekonstruktion samt förordningen 
(1996:271) om mål och ärenden i allmän domstol. Vissa handlingar i akten får 
gallras och i vissa fall kan akten gallras i sin helhet. 
Följande handlingar kan ingå i en akt: 
–  Inledande skrivelse (t.ex. ansökan) 
–  Ansökningshandlingar 
–  Bevisning 
–  Behörighetshandlingar för parts ställföreträdare (t.ex. bolagsregisterut-
drag, bevis om folkbokföring och fullmakt) 
–  Kompletteringshandlingar  
–  Förelägganden  
–  Delgivningshandlingar 
–  Yttrandehandlingar (från motpart, myndighet m.fl.) 
–  Sammanträdeshandlingar och andra från rätten upprättade handlingar 
(t.ex. kallelser, anteckningar, protokoll från konkursförhandling och ed-
gångssammanträde) 
–  Kungörelser 
–  Andra handlingar som ges in till rätten (t.ex. konkursbouppteckning, för-
valtarberättelse, bevakningshandlingar och slutredovisning) 
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
31 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
–  Beslut under rättegång  
–  Arvodesframställning 
–  Avgöranden 
 
En akt i tingsrätten kan bestå av såväl pappershandlingar som elektroniska hand-
lingar. 
I enlighet med RA-FS 2008:2, ändrad och omtryckt i RA-FS 2010:1, ändrad ge-
nom RA-FS 2012:10, får en handling som lämnats till en domstol i ett mål eller 
ärende återlämnas om den är av särskild vikt för ingivaren. 
 
Benämning 
Tidsperiod  Samband m.m. 
Akter i mål och ärenden 
2009-01-12 
Samtliga akter i mål och ären-
– 
den som ska bevaras ordnas 
på avgörandedag och under 
 
dagen i målnummerordning 
på samma sätt som dom- och 
beslutsböckerna. Arkivredo-
visningen sköts i verksam-
hetsstödet. I akter bevaras 
sekretessmaterial i särskilt 
omslag. Akten tillförs inform-
ation om att sekretessmaterial 
ingår. Gallringsbart material, 
gallring/plockgallring, delas 
upp i två serier; en för brott-
mål och en för tvistemål, 
ärenden och konkurser. 
 
Gallring 
Gallring av handlingar regleras i förordningen (1996:271) om mål och ärenden i 
allmän domstol:  
•  En ljudupptagning eller ljud- och bildupptagning ska gallras senast sex veck-
or efter det att målet eller ärendet har avgjorts genom en dom eller ett beslut 
som har vunnit laga kraft.  
•  Dubbletter, missiv och delgivningsbevis som inte innehåller någon uppgift 
av betydelse ska gallras efter laga kraft. 
•  Om ett mål eller ärende har avgjorts efter ett sammanträde från vilket en part 
har uteblivit, får ett bevis om att parten har delgetts den inledande skrivelsen 
och en kallelse till sammanträdet inte gallras bort. Har en part förelagts att i 
målet eller ärendet svara skriftligen och avgörs målet eller ärendet utan att 
parten har svarat, får ett bevis om att parten delgetts föreläggandet inte gall-
ras bort. 
 
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
32 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
Tio år från utgången av det år där målet har vunnit laga kraft får följande hand-
lingar gallras med stöd av Riksarkivets föreskrift RA-MS 1998:56, ersatt av RA-
MS 2008:83: 
•  Hela akten i konkursärenden som avskrivits utan att gäldenären försatts i 
konkurs eller som avvisats eller överlämnats till annan domstol. 
•  Bevakningshandlingar. 
•  Berättelser enligt 7 kap. 20 § konkurslagen. 
•  Kopior av slutligt beslut.  
•  Bevisförelägganden, föreläggande att yttra sig över överklagande och enskilt 
anspråk, kallelser, meddelande om att förhandling ställts in, förordnanden att 
utföra särskilt uppdrag i målet såsom förordande som rättshjälpsbiträde, god 
man, tolk, sakkunnig eller liknande och framställning till myndighet om att 
avge yttrande.  
 
1.1
 
.4.4 Avgöranden i konkursärenden 
Ett konkursärende avgörs genom beslut. I konkursärenden gäller rättegångsbal-
kens bestämmelser om tvistemål i tillämpliga delar. Om beslut, se rättegångsbal-
ken och förordningen (1996:271) om mål och ärenden i allmän domstol samt 
Domstolsverkets författningssamling (DVFS). 
Hur ett ärende avslutas registreras i verksamhetsstödet och dokumenteras på 
dagboksbladet (Dagböcker över konkursärenden). 
Särskilt uppsatta och ej särskilt uppsatta slutliga beslut i konkursärenden 
Slutliga beslut som sätts upp särskilt och slutliga beslut som inte sätts upp särskilt 
och som innebär att rätten skiljer sig från målet, ordnas kronologiskt efter avgö-
randedatum och inom datum i målnummerordning i en gemensam serie för 
samtliga beslut. Särskilt uppsatta slutliga beslut förs årligen samman och binds 
med undantag av handlingar som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och 
sekretesslagen (2009:400).  
Slutliga beslut som inte sätts upp särskilt, tas in i ett protokoll eller antecknas på 
en handling i akten. Om beslutet tecknats på handlingen och denna endast om-
fattar några sidor förs hela handlingen till beslutsboken. Är handlingen mer om-
fattande är det enbart ett utdrag som visar beslutet som förs till beslutsboken. 
Om beslutet skrivits direkt i verksamhetsstödet förs ett utdrag som visar vilket 
mål det gäller, beslutet och uppgift om beslutsfattaren till beslutsboken.  
Till avgörandena fogas en innehållsförteckning som skrivs ut från verk-
samhetsstödet. Avgörandena i innehållsförteckningen listas i första hand efter 
avgörandedatum och därefter i målnummerordning.  
 
Benämning 
Tidsperiod  Samband m.m. 
Beslutsbok 
2009-01-12 
Samtliga beslut i mål och 
– 
ärenden binds i en serie på 
avgörandedatum och under 
 
dagen i målnummerordning 
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
33 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
1.1.5  Handlägga ärenden om hemliga tvångsmedel 
Regleringen av ärenden om hemliga tvångsmedel finns bland annat i rättegångs-
balkens 27 kapitel. Denna typ av ärenden registreras inte i verksamhetsstödet 
utan i ett särskilt diarium tillsammans med tillhörande handlingar (Diarium med 
tillhörande handlingar
).  
1.1
 
.5.1
Förteckning med tillhörande handlingar 
Ärenden om hemliga tvångsmedel registreras i diariet och får ett diarienummer. 
Diariet innehåller diarienummer, datum då handlingen kom in eller upprättades, 
uppgifter om vem handlingen har kommit in från eller vem den har expedierats 
till, en kort sammanfattning av det som handlingen rör samt datum för ärendets 
avslutande. För varje diariefört ärende förs ett dagboksblad. 
 
Benämning 
Tidsperiod  Samband m.m. 
Förteckning hemliga tvångsmedel  2009-01-12 
Varje ärende diarieförs i för-
– 
teckningen. Handlingarna 
läggs i särskilt omslag och 
 
förvaras i kassaskåp/låst del i 
arkiv. 
 
Sekretess 
Sekretess gäller för ärendegruppen med stöd av 18 kap. 1 § offentlighets- och 
sekretesslagen (2009:400). Med stöd av 3 § offentlighets- och sekretessförord-
ningen (2009:641) tillämpas inte föreskriften i 5 kap. 2 § 2 st. offentlighets- och 
sekretesslagen (2009:400). 
 
1.1.6  Handlägga vigselärenden/Registrering av partnerskap 
Vigslar förekom t.o.m. 2009-04-30 vid tingsrätten. I samband med att Länssty-
relsen tog över förordnande av borgerlig vigselförrättare den 1 maj 2009 upp-
hörde tingsrätternas vigselrätt. 
Vigsel och registrering av partnerskap som ankom på domare i tingsrätt förrätta-
des av lagmannen eller någon annan domare som lagmannen utsåg enligt för-
ordningen (1987:1019) med närmare föreskrifter om vigsel som förrättas av do-
mare eller särskilt förordnad vigselförrättare och förordningen (2006:214) med 
närmare föreskrifter om vigsel och registrering av partnerskap som förrättas av 
domare eller särskilt förordnad förrättare.  
Tingsrätten hade rapporteringsskyldighet till Statistiska centralbyrån genom för-
ordning (1987:1022) om äktenskapsregistret.  
Tid och plats för vigseln/registreringen samt partnernas fullständiga namn, per-
sonnummer och adress samt vittnenas namn och adress antecknades i ett särskilt 
protokoll. Med protokollet förvaras även beviset om hindersprövning. (Protokoll 
till vigslar och partnerskap med tillhörande handlingar
). Innehållsförteckning finns till 
vigslarna. 
 
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
34 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
1.1
 
.6.1
Protokoll till vigslar och partnerskap med tillhörande handlingar 
 
Benämning 
Tidsperiod 
Samband m.m. 
Protokoll till vigslar och part-
2009-01-12 – 
Protokoll och inneliggande 
nerskap med tillhörande hand-
2009-04-30 
handlingar förvaras tillsam-
lingar 
mans.  
 
 
1.1
 
.6.2 Söklistor/Diarium till vigslar och partnerskap 
Söklistor förs på båda partners för- och efternamn och förvaras med protokollen 
till vigslar och partnerskap. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
35 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
2  Styra, leda och följa upp verksamheten 
I tingsrättens styrande och stödjande verksamhet behandlas frågor som rör dom-
stolens organisation och övergripande planering, personal, budget, beredskap 
och säkerhet, lokaler, inredning och utrustning, remisser, förfrågningar och ex-
terna skrivelser.  
Domstolsverket har till uppgift att ge administrativt stöd och service åt domsto-
larna och avlastar tingsrätten från vissa administrativa göromål inom områdena 
personal-, lön- och ekonomi. Domstolsverket ansvarar bland annat för tillsätt-
ning av vissa tjänster, viss registrering i gemensamma IT-system, utbetalning av 
löner och andra ersättningar samt för ekonomi och årsredovisning.  
Den styrande och stödjande verksamheten kan delas in i följande processgrup-
per: 
• 
Styra, leda, planera och följa upp 
• 
Tillhandahålla stöd för verksamheten  
• 
Administrera personal och uppdragstagare 
• 
Administrera ekonomi 
 
Uppgifter som rör personal-, lön- och ekonomi registreras i verksamhetsstöd 
som är gemensamma för Sveriges Domstolar. 
 
 
2.1 Styra, leda, planera och följa upp 
I varje tingsrätt finns en lagman som är administrativ chef för tingsrätten. Lag-
mannen ansvarar för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och 
enligt gällande rätt.  
Tingsrätten får besluta att domstolen ska vara indelad i andra organisatoriska en-
heter än avdelningar. Uppgifter som innefattar chefskap över ordinarie domare 
får dock utövas endast av lagmannen. 
2.1.1  Organisera arbete och fördela ansvar 
När det gäller viktigare frågor om tingsrättens organisation eller arbetsformer el-
ler arbetsordningen ska lagmannen samråda med övriga ordinarie domare innan 
han eller hon avgör dessa ärenden.  
En tingsrätt får i arbetsordningen meddela föreskrifter eller i ett enskilt fall be-
sluta vem som får begära in förklaringar, upplysningar eller yttranden i administ-
rativa ärenden.  
Tingsrätten upprättar vidare olika styrdokument i form av policys, planer och 
riktlinjer. 
Tingsrätten registrerar administrativa handlingar i enlighet med 5 kap. offentlig-
hets- och sekretesslagen (2009:400). När ett administrativt ärende kommer in till 
eller upprättas av tingsrätten registreras det och får ett diarienummer, (TSB 
20XX/XX). Samtliga ärenden numreras i löpande följd för varje kalenderår i den 
ordning de kommer in till eller upprättas av domstolen.  
Tingsrätten registrerar de åtgärder som vidtas under handläggningen i det admi-
nistrativa diariet. Där registreras också de handlingar som kommer in till eller 
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
36 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
skickas från domstolen. Om flera handlingar förekommer i ett ärende får de 
samma diarienummer och förvaras i samma akt.  
Beslut i administrativa ärenden fattas av lagmannen eller annan person som lag-
mannen har delegerat ärendet till i enlighet med tingsrättens arbetsordning. De 
flesta administrativa ärenden avgörs genom beslut efter föredragning. Beslut i 
administrativa ärenden tas in i protokoll (Protokoll och beslut i administrativa 
ärenden). När ett administrativt beslut fattas upprättas ett beslut eller ett proto-
koll och får ett diarienummer, (TSBADM 20XX/XX). Samtliga beslut och pro-
tokoll numreras i löpande följd för varje kalenderår i den ordning de upprättas av 
domstolen. 
Beslut om antagande av arbetsordning, policys, planer och riktlinjer diarieförs 
och arkiveras i Administrativt protokoll. 
Lagmannen får förordna en anställd vid tingsrätten som har tillräcklig kunskap 
och erfarenhet att utföra vissa arbetsuppgifter i enligt med förordning (1996:381) 
med tingsrättsinstruktion. Förordnanden ska fortlöpande omprövas. Förordnan-
den diarieförs och arkiveras i Administrativt protokoll. 
 
 
Benämning 
Tidsperiod  Samband m.m. 
Administrativa handlingar 
2009-01-12 
Inkomna och upprättade admi-
–  
nistrativa handlingar diarieförs 
särskilt och ges beteckningen 
 
TSB 20xx/xx från och med 
2015-08-01 dessförinnan TA 
20xx-00xx 
Administrativt protokoll 
2009-01-12 
Beslut i den administrativa verk-
–  
samheten tas som beslut eller 
beslut i protokoll och diarieförs 
med beteckningen TSBADM 
20xx/xx från och med 2015-08-
01 dessförinnan Administrativ 
protokoll 20xx-x 
 
 
2.1.2  Planera och budgetera 
Inför varje år fastställs en budget för Sveriges Domstolar. Denna budget beslutas 
av Domstolsverket efter dialog med domstolarna. Utöver detta planerar varje 
myndighet sin egen verksamhet och beslutar om en verksamhetsplan. Både bud-
get och verksamhetsplan ska följas upp under verksamhetsåret.  
För tingsrättens del inleds budgetprocessen med att tingsrätten tar emot en be-
gäran om budgetunderlag från Domstolsverket. Till budgetunderlaget bifogas 
även riskanalys och rekryteringsbehov av domare. Domstolsverket kompletterar 
underlaget med uppgifter om kostnadsutveckling, utfallssammanställningar och 
personalstatistik. Efter föredragning för Domstolsverkets generaldirektör finns 
ett färdigt budgetunderlag som används i budgetdialog med domstolen. 
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
37 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
Verksamhetsplan med budget samt riskanalys diarieförs och arkiveras bland ad-
ministrativa handlingar. 
För att kunna analysera och följa upp verksamheten vid Sveriges Domstolar tas 
statistik fram med hjälp av det gemensamma statistiksystemet SIV. Statistiken 
hämtas huvudsakligen från: 
• 
Vera (Mål- och Lokalstatistik samt Nyckeltalsrapporter). 
• 
Palasso (Personalstatistik och Nyckeltalsrapporter). 
Det verktyg som används av Domstolsverket för att hämta data ur SIV heter 
Cognos. I de fall statistik m.m. tas ut ur systemet och tillförs någon del av den 
administrativa verksamheten diarieförs den i de administrativa handlingarna. 
  
2.1.3  Arbeta med beredskap och säkerhetsfrågor 
Sveriges Domstolars arbete med övergripande säkerhetsfrågor avseende person-, 
egendoms- och informationssäkerhet drivs av Domstolsverket men varje dom-
stol bör ha en egen säkerhetsplan och en egen krisplan. 
Incidenter som sker i eller i anslutning till domstolen, oavsett vem som drabbas, 
rapporteras till Domstolsverket.  
Rutinerna för incidentrapportering redovisas i säkerhetsplanen. 
Beslut om säkerhets- och krisplan diarieförs och arkiveras i det administrativt 
protokollet. 
 
Benämning 
Tidsperiod  Samband m.m. 
Incidentrapportering med dia-
2009-01-12 
Incidentrapportering görs i 
rium 
–  
samband med en incident och 
rapporteras till Domstolsver-
 
ket i särskild ordning. Tings-
rätten har ett eget diarium 
med underliggande handling-
ar. Rapporteringarna förvaras 
inlåst.  
 
2.1.4  Samverka inom myndigheten 
Samverkan inom myndigheten sker i samverkansgrupper och på arbetsplatsträf-
far där fack, skyddsombud, medarbetare och chefer tar upp och diskuterar frågor 
som rör arbetet.  
Samverkansavtal och arbetsmiljöpolicy beslutas, diarieförs och arkiveras i admi-
nistrativt protokoll. Protokoll och minnesanteckningar diarieförs eller hålls ord-
nade för sig. 
Benämning 
Tidsperiod  Samband m.m. 
Samverkansprotokoll 
2015-01-14 
Protokollen förs löpande per 
år 
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
38 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
 
 
2.2 Tillhandahålla stöd för verksamheten 
Administrativa ärenden avgörs av lagmannen. Lagmannen får hänskjuta ärenden 
till plenum. 
2.2.1  Hantera förfrågningar och remisser 
Tingsrätten registrerar förfrågningar och remisser i enlighet med 5 kap. offentlig-
hets- och sekretesslagen (2009:400). När ett administrativt ärende kommer in till 
eller upprättas av tingsrätten registreras det och får ett diarienummer i administ-
rativa handlingar. Se punkt 2.1.1. ovan.  
Tingsrätten registrerar de åtgärder som vidtas under handläggningen i det admi-
nistrativa diariet. Där registreras också de handlingar som kommer in till eller 
skickas från domstolen. Om flera handlingar förekommer i ett ärende får de 
samma diarienummer och förvaras i samma akt. 
Beslut i administrativa ärenden fattas av lagmannen eller annan person som lag-
mannen har delegerat ärendet till i enlighet med tingsrättens arbetsordning. Be-
slut i administrativa frågor tas i beslut eller in i ett protokoll. Administrativt pro-
tokoll.  
Administrativa handlingar som inte diarieförs, hålls ordnade på sådant sätt att det 
är tydligt om en handling inkommit eller upprättats. Dessa kan exempelvis förva-
ras i kronologisk ordning. (Ej diarieförda handlingar). 
Gallringsbara handlingar redovisas i tingsrättens tillämpningsbeslut, se TSBADM 
2016/104, TB 1. 
 
2.2.2  Hantera extern kommunikation 
Tingsrätten informerar externt på webbplats som är gemensam för Sveriges 
Domstolar, www.domstol.se. På webbplatsen publiceras bl.a. kontaktuppgifter, ny-
heter och pressmeddelanden. Informationen arkiveras kontinuerligt av DV och 
gallras där. I övrigt gäller tingsrättens tillämpningsbeslut för uppgifter på webb-
platsen. 
Domstolsverket arkiverar hela Externwebben för Sveriges Domstolar, sidor, do-
kument, nyheter och även lokalt innehåll.   
Gallringsbara handlingar redovisas i tingsrättens tillämpningsbeslut, se TSBADM 
2016/104, TB 1. 
2.2.3  Hantera intern kommunikation 
För domstolens interna kommunikation används i första hand Intranätet. Intranä-
tet är gemensamt för alla myndigheter för Sveriges Domstolar och består av ge-
mensamma sidor och lokala sidor. På intranätet publiceras bl.a. information om 
domstolens organisation, olika verksamhetsstöd och hur de ska hanteras, olika 
styrdokument. 
Domstolsverket arkiverar hela Intranätet, sidor, dokument, nyheter och även lo-
kalt innehåll.   
Gallringsbara handlingar redovisas i tingsrättens tillämpningsbeslut, se TSBADM 
2016/104, TB 1. 
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
39 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
2.2.4  Samverka med andra myndigheter  
Domstolen samverkar med andra myndigheter i olika frågor, exempelvis effektiv 
handläggning. Minnesanteckningar tas in i administrativa handlingar, samver-
kansprotokoll eller i administrativt protokoll. 
 
2.2.5  Beställa, upphandla och avropa  
All anskaffning av varor, tjänster eller byggentreprenader till Sveriges Domstolar 
ska följa lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU), med särskilt beak-
tande av de gemenskapsrättsliga principerna i enlighet med 1 kap. 9 § LOU.  
I första hand används Sveriges Domstolars upphandlade avtal. Dessa finns sam-
lade i Sveriges Domstolars avtalsportal som Domstolsverket administrerar. Vissa 
varor och tjänster går att beställa via Beställningsportalen som Domstolsverket an-
svarar för.  
I andra hand ska avrop ske mot Kammarkollegiets statliga ramavtal.  
Saknas tillämpligt avtal genomförs en upphandling. I de flesta fall sker detta ge-
nom en samordnad upphandling som genomförs av Domstolsverket och där 
domstolen inkommer med fullmakt. Fullmakten diarieförs av domstolen och 
originalet arkiveras av domstolen. Övriga handlingar såsom förfrågningsun-
derlag, annons, utvärdering, tillämpningsbeslut och avtal diarieförs och arkiveras 
av Domstolsverket. 
När det gäller upphandlingar som inte går att samordna såsom exempelvis lokal-
vård lämnar domstolen fullmakt till Domstolsverket att handlägga upphandling-
en. Fullmakten diarieförs av domstolen och originalet arkiveras av domstolen. 
Övriga handlingar såsom förfrågningsunderlag, annons, utvärdering, tillämp-
ningsbeslut och avtal diarieförs och arkiveras av Domstolsverket.  
Om domstolen genomför en direktupphandling dokumenteras detta och diarie-
förs bland de diarieförda handlingarna.  
 
Gallringsbara handlingar redovisas i tingsrättens tillämpningsbeslut, se TSBADM 
2016/104, TB 3. 
 
2.2.6  Hantera lokalfrågor inklusive inredning och utrustning 
Domstolsverkets enhet för lokalförsörjning planerar och anskaffar lokaler samt 
inreder och utrustar lokaler inom Sveriges Domstolar. 
Efter färdigställande övergår investeringen i en förvaltarfas på domstolen och 
där domstolen förvaltar inredning med krav på inventering i inventarie- och an-
läggningsregister (Inventarie- och anläggningsregister) 
Då domstolen anskaffar inredning med egna medel sker upphandling i enlighet 
med Kammarkollegiets statliga ramavtal. 
Utredningar och protokoll diarieförs och arkiveras bland administrativa hand-
lingarna. 
 
 
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
40 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
Benämning 
Tidsperiod  Samband m.m. 
Inventarie- och anläggningsregis-
2009-01-12 
Årliga inventeringslistor upp-
ter 
rättas från de olika databaser-
na. 
 
2.2.7  Hantera arkivet och förvalta arkivredovisningen 
Domstolen ska upprätta arkivredovisning i form av arkivbeskrivning, klassifice-
ringsstruktur med processbeskrivningar och förteckning av förvaringsenheter 
(dvs. arkivförteckning). Dokumentationen ska fastställas i administrativt proto-
koll. Föreskrifter m.m. för arkivhanteringen förvaras särskilt (Arkivförvaltningen). 
 
Benämning 
Tidsperiod  Samband m.m. 
Arkivförvaltningen 
2009-01-12 
Arkivförvaltningen beskriver 
– 
de processer och de hand-
lingar som behövs för en ef-
 
fektiv och trygg arkivhante-
ring. 
 
 
 
2.3 Administrera personal och uppdragstagare 
På tingsrätten skiljer man mellan anställda och uppdragstagare. Till anställda räk-
nas fast anställd personal, vikarier, sommarnotarier etc. Som uppdragstagare räk-
nas exempelvis nämndemän. 
2.3.1  Rekrytera  
Ansökningshandlingar till en ledig anställning registreras i rekryteringsstödet 
Aditro, men endast den anställdes ansökningshandlingar och ansökningshand-
lingar från den som överklagat ett anställningsbeslut bevaras. Ansökningshand-
lingarna arkiveras i personalakten. 
Vid tillsättning av domartjänster hanteras anställningsförfarandet av Domar-
nämnden som har till uppgift att till Regeringen avge förslag om tillsättning av 
domartjänster. Domarnämnden ansvar för arkivering av dessa handlingar. Uti-
från Domarnämndens förslag utser Regeringen den domare som ska anställas 
genom ett förordnande. Domstolsverket upprättar anställningsbevis för doma-
ren.  
Rekrytering av notarier hanteras av notariekansliet.  
Annons för rekrytering diarieförs och hanteras bland de administrativa handling-
arna. Beslut om anställning tas i det administrativa protokollet.  
Gallringsbara handlingar redovisas i tingsrättens tillämpningsbeslut, se TSBADM 
2016/104, TB 2. 
 
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
41 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
Benämning 
Tidsperiod  Samband m.m. 
Personakt 
2009-01-12 
I personakten förvaras an-
– 
ställningsbevis, ansöknings-
handlingar, förordnanden, 
 
överenskommelser om ny 
lön, i förekommande fall läka-
rintyg m.m. Akt för avställd 
personal arkivläggs i person-
nummerordning. 
 
2.3.2  Fastställande av lön och ersättning för anställd 
Tingsrätten administrerar personal och löner i verksamhetsstöd som är gemen-
samma för Sveriges Domstolar.  
Enklare uppgifter som påverkar den anställdes lön och som inte rör resor eller 
utlägg rapporteras av den anställde eller av administratör vid domstolen via ett 
försystem till Sveriges Domstolars gemensamma lönesystem Palasso eller via an-
nan handling som skannas och skickas till Domstolsverket.  
Uppgifter som rapporteras direkt i systemet är: 
• 
Personuppgifter som rör ändring av adress och telefonnummer, e-postadress 
till arbetet samt kontaktuppgifter till anhöriga 
• 
Ledigheter såsom semester, tjänstledighet under max 5 arbetsdagar, flyttle-
dighet, släktangelägenhet, kompensations- och flexledighet 
• 
Tillägg för övertid, mertid och beredskap för domare 
• 
Sjuk- och friskanmälan samt sjukintyg 
• 
Föräldraledighet för vård av barn eller barns födelse/adoption 
Uppgifter som rapporteras på annat sätt är: 
• 
Längre tjänstledigheter 
• 
Andra föräldraledigheter än vård av sjukt barn och barns födelse/adoption 
• 
Ledighet för studier och fackliga uppdrag 
• 
Tillägg för beredskap för annan personal än domare 
• 
Ersättning för rehabilitering 
• 
Ersättning för helgförhandling  
• 
Arvode för timanställda 
• 
Underlag från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan 
På domstolen finns vissa handlingar i original som har skannats och skickats till 
Domstolsverket i kopieform. Dessa återfinns i personalakt eller kan gallras. 
Gallringsbara handlingar redovisas i tingsrättens tillämpningsbeslut, se TSBADM 
2016/104, TB 2. 
Lönepåverkande händelser som rör resor och utlägg egenrapporteras av den an-
ställde i Sveriges Domstolars gemensamma system för rese- och utläggshante-
ring, RUT.  
I systemet registrerar den anställde uppgifter för begäran om ersättning för: 
• 
Resekostnader i samband med tjänsteresa 
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
42 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
• 
Utlägg 
• 
Sjuk- och friskvård 
• 
Tillfällig anställning, dubbel bosättning, dagpendling, flyttersättning och be-
redskapsresa till egen domstol 
Tingsrätten granskar de uppgifter som registrerats i systemet samt eventuella 
kvitton för utlägg innan uppgifterna skickas till Domstolsverket som genomför 
löneutbetalning.  
Tingsrätten ansvarar för bevarande av kvitton för utlägg medan Domstolsverket 
är ansvarig för bevarande av uppgifter som registrerats i det gemensamma sy-
stemet för rese- och utläggshantering. Exempel på handlingar som kan gallras 
med 10 års frist är de kvitton som ligger till grund för utbetalning av ersättning 
för utlägg. 
Gallringsbara handlingar redovisas i tingsrättens tillämpningsbeslut se TSBADM 
2016/104, TB 2 
Beträffande arkivering se punkt 2.3.1. ovan. 

2.3.3  Administrera anställningar  
Handlingar som rör den anställde diarieförs och förvaras i respektive anställds 
personakt. Även vissa andra handlingar som rör personal diarieförs. 
Förordnanden, domareder m.m. som tas i form av beslut/protokoll förvaras i 
administrativt protokoll, kopia förvaras i personakten.  
Vissa handlingar rörande den anställde skickas till Domstolsverket för arkivering 
i den personakt som finns där och i en del fall finns original/kopia av samma 
handling på Domstolsverket respektive domstol. Eftersom rutinerna för vilka 
handlingar som översänds till Domstolsverket har förändrats över tid är det inte 
möjligt att i arkivredovisningen ange vilka handlingstyper som berörs. 
Löneadministrativa handlingar utgörs av olika lönegrundande underlag, dvs. 
olika former av avdrag eller tillägg som har betydelse för den anställdes slutliga 
lön. Uppgifterna i löneunderlagen ligger sedan till grund för olika sammanställ-
ningar och avstämningar av lönehändelser för kontroller, t.ex. ledighetsansök-
ningar, övertids- och mertidsuppgifter, reseräkningar, sjukförsäkran, läkarintyg 
m.m. 
Exempel på handlingar som kan ingå i en personalakt är: 
• 
Ansökningshandlingar, anställningsbevis och arbetsgivarintyg 
• 
Handlingar rörande avsked, uppsägningar och entledigande 
• 
Betyg och förordnanden 
• 
Protokoll och beslut 
• 
Utredningar rörande arbetssociala och psykosociala frågor, handlingar rö-
rande arbetsskador och rehabiliteringsutredningar 
• 
Handlingar i samband med pensionsutredning 
• 
Korrespondens med den anställde 
• 
Ledighetsansökningar som avser längre tid än sex månader, samt sjukintyg 
och kopia av anmälan till Försäkringskassan om sjukskrivningen överstiger 
14 dagar 
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
43 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
Vissa handlingar skannas och skickas till Domstolsverket som registrerar uppgif-
ter om anställningen i Sveriges Domstolars gemensamma lönesystem Palasso
Domstolsverket förvarar de insända handlingarna i kopieform. 
Gallringsbara handlingar redovisas i tingsrättens tillämpningsbeslut, se TSBADM 
2016/104, TB 2. 
 
2.3.4  Kompetensutveckla 
Ansvaret för att tillhandahålla kompetensutveckling för alla anställda inom Sveri-
ges Domstolar ligger på Domstolsverket.  
Tingsrättens egna kompetensutvecklingsinsatser dokumenteras bland de admi-
nistrativa handlingarna. 
 
2.3.5  Bedriva personalvård 
Personaladministrativa handlingar av övergripande karaktär såsom policydoku-
ment, planer, utredningar och kompetenssatsningar återfinns vanligtvis i hand-
lingar till det administrativa diariet (administrativa handlingar). Beslut om antagande 
av policydokument och planer tas i administrativt protokoll.  
Handlingar rörande personalvård återfinns antingen i handlingar till det admi-
nistrativa diariet eller i personalakten.  
 
2.3.6  Hantera resebeställning och utlägg 
Tingsrätten administrerar resor och utlägg i RUT, Resor och Utlägg, som är Sve-
riges Domstolars system för att utbetala resekostnadsersättning och ersättning 
för utlägg som arbetstagaren har haft för arbetsgivarens räkning.  
I RUT kan den anställde: 
• 
beställa resor via en lokal resesamordnare på din arbetsplats,  
• 
begära ersättning för utlägg som du haft för arbetsgivarens räkning,  
• 
skriva reseräkning efter tjänsteresa,  
• 
begära ersättning enligt de särskilda bestämmelser som finns vid tillfällig an-
ställning, dubbel bosättning, dagpendling, flyttersättning, beredskapsresa till 
egen domstol,  
• 
begära ersättning för sjukvårdskostnader,  
• 
begära ersättning för motion och friskvård,  
• 
attestera rese/utläggsräkningar och utlägg. 
 
Gallringsbara handlingar redovisas i tingsrättens tillämpningsbeslut, se TSBADM 
2016/104, TB 2. 
 
 
 
 
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
44 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
Benämning 
Tidsperiod  Samband m.m. 
RUT 
2009-01-12 
Kvitton för utlägg m.m. hålls 
–  
samlade i särskilda pärmar i 
personnummerordning.  
 
 
2.3.7  Administrera nämndemän 
Vid tingsrätten förs en förteckning över nämndemän för administrativa ändamål. 
Registret innehåller personuppgifter för nämndemän som tjänstgör eller har 
tjänstgjort vid domstolen. Inaktuella register över nämndemän kan gallras med 
stöd av RA-FS 1991:6, ändrat i RA-FS 1997:6, vid upprättande av nytt register.  
Systemet Nämndemannastödet används för att effektivisera administrationen kring 
nämndemän. 
Gallringsbara handlingar redovisas i tingsrättens tillämpningsbeslut, se TSBADM 
2016/104, TB 2. 
Benämning 
Tidsperiod 
Samband m.m. 
Förteckning över nämndemän 
2009-01-12 – 
Av nämndemannastödet 
framgår aktiva nämndemän. 
 
Förteckningen avser även 
nämndemän som avgått från 
sitt uppdrag 
 
2.3.8  Fastställande av ersättning för uppdragstagare 
Efter utförd tjänstgöring ansöker uppdragstagaren om arvode genom att in-
komma med en tjänstgöringsrapport till domstolen. Till ansökan om arvode bi-
fogas eventuella kvitton för utlägg som uppdragstagaren har haft i samband med 
tjänstgöringen. Uppdragstagaren kan även ansöka om ersättning för inkomstför-
lust. Till ansökan bifogas ett intyg om inkomst.  
Tjänstgöringsrapporterna och ansökan om ersättning för inkomstförlust finns i 
Palasso. Domstolen bevarar kvitton samt intyg om inkomst under 10 år. Kon-
trollblanketterna bevaras under den tid som det kontrollerade uppgifterna beva-
ras, d.v.s. 10 år. Utlägg för pensionerade domare hanteras i RUT.  
Gallringsbara handlingar redovisas i tingsrättens tillämpningsbeslut, se TSBADM 
2016/104, TB 2. 
 
Benämning 
Tidsperiod 
Samband m.m. 
Uppdragstagare, ej anställda 
2009-01-12 – 
Beträffande reseersättningar 
m.m. som registrerats i RUT 
 
så bevaras underlagen till-
sammans med de anställdas 
underlag  
 
 
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
45 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
 
2.4 Administrera ekonomi 
I ekonomisystemet Agresso hanteras fakturor, in- och utbetalningar, anläggnings-
tillgångar, beställningar, budget, prognos, utfall och bokslut. 
Från ekonomisystemet rapporteras löpande Sveriges Domstolars ekonomiska ut-
fall till statsredovisningen. Agresso utbyter information med andra verksamhets-
stöd bl.a. PalassoRUTKIMKassakvittoIDA och SIV
 
2.4.1  Hantera kostnader i dömande verksamhet 
Systemet Kassakvitto stödde tingsrätternas hantering av mottagna kontantbe-
talda ansökningsavgifter till och med oktober 2016, därefter använder tingsrätten 
IDA för ansökningsavgifterna. Kassakvittot stödjer domstolens hantering av 
mottagna övriga kontantinbetalningar, t.ex. kontantbetalda kopieavgifter, försälj-
ning av begagnade lagböcker, inventarier med mera. 
Ansökningsavgifter vid tingsrätt har tidigare registrerats löpande i en kassabok 
(Kassabok) som skrivits ut. Från och med 2016-04-01 används IDA för att han-
tera inbetalda ansökningsavgifter vid tingsrätterna.  
IDA registreras och administreras inbetalningar, matchning sker mot ansökan. 
Det går även att återbetala, skriva ut kvitto samt söka uppgifter om inbetalningar. 
En integration mellan IDA och ekonomisystemet ger daglig detaljerad bokfö-
ring. 
Huvuddelen av ersättningarna (kostnadsräkningar m.m.) hanteras i verksamhets-
stödet KIMKIM används för att registrera beslutad ersättning i den dömande 
verksamheten.  
Information om vilka aktörer som är ersättningsberättigade hämtas via integrat-
ion från Vera till KIM. Vidare är KIM integrerat med ekonomisystemet där bok-
föringen skapas och utbetalningen sker. 
Undantag gäller för fakturor avseende resekostnader för kallade personer, blod-
undersökningar/DNA och vissa tolkkostnader som hanteras i Agresso
Arvoden i den administrativa och dömande verksamheten där mottagaren saknar 
F-skatt hanteras manuellt, då det kräver separat redovisning av arbetsgivaravgif-
ter och källskatt. Dessa arvoden hanteras i lönesystemet Palasso
Gallringsbara handlingar redovisas i tingsrättens tillämpningsbeslut, se TSBADM 
2016/104, TB 2. 
 
Benämning 
Tidsperiod 
Samband m.m. 
Kostnadsersättningar 
2009-01-12 – 
Ersättningar till försvarare, 
ombud, biträden m.m. grun-
 
dar sig på kostnadsräkning-
ar/fakturor. Dessa bevaras i 
målakten. 
Ersättningar till vittnen m.fl. 
framgår av domen.  
 
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
46 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
 
2.4.2  Administrera övergripande ekonomi 
Tingsrätten administrerar ekonomi i verksamhetsstödet Agresso som är gemen-
samt för Sveriges Domstolar.  
Enligt förordningen (1996:882) om myndigheters årsredovisning m.m. ska en 
myndighet varje år lämna en s.k. årsredovisning till regeringen. Denna årsredo-
visning består av resultatredovisning, resultat- och balansräkning, anslagsredo-
visning och finansieringsanalys. Redovisningen gäller hela Sveriges Domstolar 
och tas fram av Domstolsverket. Någon separat årsredovisning lämnas sålunda 
inte för varje enskild domstol. 
I anslutning till bokslutsarbetet upprättas bl.a. inventeringsprotokoll över kon-
tanter, värdehandlingar, vissa fordringar och skulder. Kopia av inventeringspro-
tokoll som kan hänföras till boksluten bevaras varje år av tingsrätten medan ori-
ginalprotokoll sänds till Domstolsverket. Inventeringsprotokoll som upprättas i 
samband med oanmäld inventering bevaras i original av tingsrätten. Upprättade 
och utgående dokument diarieförs i de administrativa handlingarna.  
Tingsrätten granskar och registrerar sina fakturor, medan allt underhåll som t.ex. 
kontoupplägg, behörighetshantering, sändningar till PlusGirot och hämtningar 
av betalningsuppdrag ombesörjs av Domstolsverket. 
Den största delen av förvaltningskostnaderna hanteras lokalt på den egna dom-
stolen, men det finns undantag som hanteras på olika sätt. 
 
• 
Domstolsverket står för kostnader med centralt avsatta medel och sköter be-
talningarna. Detta gäller till exempel avgifter till Arbetsgivarverket, pensions-
ersättningar, hyror samt inredning vid ombyggnader. Det gäller också vissa 
kostnader för bank- och PlusGirotjänster, revisionskostnader, IT-kostnader 
och TV-avgifter.  
• 
Domstolsverket står för kostnaden med centralt avsatta medel, men domsto-
len sköter betalningen. Detta gäller förmånsbilar och vissa resekostnader un-
der Centralt budgetansvar samt utgifter i den dömande, beslutande och rätts-
vårdande verksamheten som registreras i verksamhetsstödet KIM.  
• 
Domstolen står för kostnaden, men Domstolsverket sköter betalningen. 
Detta gäller kostnader för utnyttjande av dataregister och vissa utbildnings-
kostnader. Det rör också domstolarnas del av ränta och amortering på lån i 
Riksgälden för finansiering av anläggningstillgångar. 
Gallringsbara handlingar redovisas i tingsrättens tillämpningsbeslut TSBADM 
2016/104, TB 2. 
 
Benämning 
Tidsperiod 
Samband m.m. 
Ekonomi- och budgethandling-
2009-01-12 – 
Diarieförs och arkiveras 
ar 
bland de administrativa hand-
 
lingarna.  
 
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
47 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
 
 
Bilaga 1: Allmänt om verksamhetsbaserad arkivredovisning på 
tingsrätt  

Klassificeringsstruktur  
Tingsrättens arkiv redovisas utifrån en klassificeringsstruktur som fastställts av 
domstolen, TSBADM 2016/104, PB 1:2016. 
 
Grafisk presentation av tvistemålsprocessen  
Inom Sveriges Domstolar har man valt att beskriva processerna enbart i text.  
Nedanstående bild är ett exempel och åskådliggör tvistemålsprocessen ur ett ar-
kivredovisningsperspektiv. I bilden framgår bland annat de aktiviteter som avsät-
ter handlingar inom processen. Där framgår även vilka grupper av handlingar 
och handlingstyper som finns samt hur de kan benämnas när de arkiveras 
(=sviter av handlingar). Beträffande avgöranden har tingsrätten valt att endast ha 
två typer av avgörandeböcker, dom- resp. beslutsbok. Böckerna är gemensamma 
för samtliga mål och ärenden oavsett om det rör sig om brott-, tvistemål eller 
ärenden. 
 
1.1.2 Handlägga tvistemål
g
a
ssl
g
Registrera mål
Bereda mål
Avgöra mål
ni
Ansökan
Mål
Mål
Avgjort mål
l
d
n
a
H/
ss
ce
or
P
 
ch
o rag rneil
1.1.2.1 Sammanställningar för återsökning av tvistemål
1.1.2.2 Dagböcker 
d
yp
1.1.2.3 Akter i tvistemål
1.1.2.4 Avgöranden i tvistem ål
n
st
över tvistemål
a
g
h
ni
Partsregister 
Lista över 
Ej särskilt 
Partsregister 
Lista över 
Särskilt 

l
över 
Fastighets-
öppna 
uppsatta 
a
d
över inkomna 
överförda 
Domar i 
Utslag i 
uppsatta 
 
n
Dagboksblad
Handlingar i akten
avgöranden i 
register
tvistemål 1 
slutliga 
r
a
tvistemål
tvistemål
tvistemål
fastighetsmål
slutliga beslut 
e
tvistemål
januari 2013
beslut i 
p
h
i tvistemål 
tvistemål
p
ur
G
r
et
Gal ringsbara 
Lista över 
svi
Partsregister 
Partsregister 
Lista över 
akter i tvistemål 
Ej särskilt 
 
Akter i mål och 
Fastighets-
öppna 
Dom- och 
å
över 
över 
överförda
Dagbok
ärenden som 
och 
uppsatta 
register
tvistemål 1 
beslutsbok

avgöranden
inkomna  mål
mål
slutliga beslut
l
ska bevaras
domstolsärende
januari 2013
e
n
p
m
xe
E
Pappershandling
Grupp av handlingar
Aktivitet
Sviter (Benämning)
Registrerade uppgifter
Förädlingsobjekt
Handlingstyp
 
 
 
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
48 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
 
 
Kopplingen mellan process och den fysiska förvaringen  
Under respektive handlingsslag redogörs för hur handlingarna har arkiverats och 
hur dessa benämns. Detta åskådliggörs genom följande  
Exempel: 
Benämning 
Tidsperiod 
Samband m.m. 
Dagboksblad 
2009-01-12 – 
Från och med 2009 arkiveras 
dagboksblad för samtliga mål och 
 
ärenden i en gemensam svit. 
 
Serien binds. 
Placering: Arkivet 
Förtecknas i Vera.  
 
Under Benämning anges namnet på handlingarna som arkiverats. Eftersom be-
nämningen är den enda sammanbindande länken mellan processbeskrivningen 
och de fysiska handlingarna betecknas handlingssviten likadant i arkivförteck-
ningen som förvaringsenheterna. Information om arkiveringsordning, sekretess, 
förvaring eller annat som kan vara relevant för återsökningen av handlingarna 
återfinns under Samband m.m.  
För de handlingstyper där gallring förekommer redovisas vilka gallringsbeslut 
som tillämpas och vilka handlingar som kan gallras.  
 
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
49 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
Bilaga 2: Regler och föreskrifter om gallring och återläm-
nande som tillämpas av tingsrätten samt beslut om tillämp-
ning av Riksarkivets föreskrifter  
 
•  Förordning (SFS 1996:271) om mål och ärenden i allmän domstol 
•  Förordning (SFS 2001:639) om registerföring m.m. vid allmänna domstolar 
med hjälp av automatiserad behandling, upphävd genom SFS 2015:729 
•  Domstolsdataförordningen (SFS 2015:729), trädde i kraft den 1 januari 2016 
•  Riksarkivets gallringsbeslut nummer 935; upphävd genom RA-MS 2008:83 från 
och med den 1 januari 2009 
•  Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd (RA-MS 1998:56, ändrad i RA-MS 
1999:50) om gallring av handlingar i mål och domstolsärenden m.m. vid de 
allmänna domstolarna; upphävd genom RA-MS 2008:83 
•  Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd (RA-MS 2008:83) om gallring av 
handlingar i tvistemål och ärenden hos de allmänna domstolarna; trädde i 
kraft den 1 januari 2009 
•  Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd (RA-MS 1998:57, ändrat och 
omtryckt i RA-MS 2010:3) om gallring, överlämnande och återlämnande av 
handlingar rörande brottsutredande verksamhet och lagföring för brott hos 
polismyndigheter, tullmyndigheter, åklagarmyndigheter och allmänna dom-
stolar  
•  Riksarkivets föreskrifter (RA-FS 2008:2, ändrat och omtryckt i RA-FS 
2010:1, ändrad genom RA-FS 2012:10) om återlämnande av handlingar från 
domstol 
•  Riksarkivets föreskrifter (RA-FS 2004:1, ändrad i RA-FS 2012:3) om gallring 
och återlämnande av handlingar vid ansökan om tjänst 
•  Skaraborgs tingsrätts beslut daterade 2016-12-12 om tillämpning av  
-  Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd (RA-FS 1991:6, ändrad i RA-
FS 1997:6 och RA-FS 2012:2) om gallring av handlingar med tillfällig el-
ler ringa betydelse 
-  Riksarkivets föreskrifter (RA-FS 2004:2, ändrad i RA-FS 2005:1 och 
RA-FS 2006:6) om gallring och återlämnande av handlingar vid upp-
handling, upphävd genom RA-FS 2013:1 från och med den 1 maj 2013 
-  Riksarkivets föreskrifter (RA-FS 2013:1) om gallring och återlämnande 
av handlingar vid upphandling, trädde i kraft 1 maj 2013 
-  Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd (RA-FS 2004:3) om gallring 
och utlån av räkenskapshandlingar, upphävd genom RA-FS 2015:2 från och 
med den 1 juli 2015 
-  Riksarkivet föreskrifter och allmänna råd (RA-FS 2015:2) om gallring 
och utlån av räkenskapsinformation m.m. 
-  Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd (RA-FS 2006:5, ändrad i RA-
FS 2012:9) om gallring av handlingar tillkomna inom löne- och perso-
naladministrativ verksamhet. 
 

 
 
 
  
ARKIVREDOVISNING   
50 (50) 
DATUM 
REVISION 
DIARIENR   
2016-12-12 
 
TSBADM 2016/104 PB 1-2016 
  
 
Bilaga 3: Sekretess  
Huvudregel 

Huvudregeln är att allmänheten har rätt att ta del av de allmänna handlingar som 
finns i tingsrättens akter. Vissa uppgifter i handlingarna kan dock vara hemliga, 
sekretessbelagda. Det finns då ingen ovillkorlig rätt att ta del av den allmänna 
handling i vilken uppgiften finns. De flesta bestämmelserna om sekretess finns i 
offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 
Sekretessbelagda uppgifter  
Vanligen handlar det dels om uppgifter som är känsliga med hänsyn till enskilda 
personer, dels om uppgifter som under utredningens gång kan vara känsliga. Ex-
empel på uppgifter som kan vara sekretessbelagda av hänsyn till enskilda perso-
ner är uppgifter i läkarutlåtanden, rättspsykiatriska undersökningar, adoptions-
handlingar samt berättelser som lämnats av barn som utsatts för övergrepp. Ex-
empel på uppgifter som kan vara sekretessbelagda av hänsyn till utredningen är 
förundersökningsmaterial som en åklagare ger in till tingsrätten vid inledningen 
av en rättegång. Uppgifterna i förundersökningsprotokollet blir oftast offentliga 
när åtal har väckts.   
”Hemligstämpel”  
När en akt tillförs en handling där det kan antas finnas uppgifter som omfattas 
av sekretess och inte får utlämnas, får tingsrätten göra en anteckning om detta. 
Hemligstämpeln ska närmast ses som en varningssignal. Om en person begär att 
få ut handlingen ska frågan om utlämnande prövas. En tingsrätts beslut att inte 
utlämna handlingar får överklagas till hovrätten.   
Upphörande av sekretess eller fortsatt sekretess  
För det fall sekretessbelagda uppgifter läggs fram vid en offentlig förhandling i 
målet, upphör sekretessen att gälla för uppgifterna i målet. Det spelar ingen roll 
om det inte har varit några åhörare vid förhandlingen.  
Om en sekretessbelagd uppgift läggs fram vid en domstolsförhandling som hålls 
inom stängda dörrar (dvs. vid en förhandling som inte är offentlig), kvarstår sek-
retessen under den fortsatta handläggningen om inte domstolen förordnar annat. 
För att sekretessen ska kvarstå efter det att domstolen har skilt målet ifrån sig, 
krävs det att domstolen i domen eller det slutliga beslutet förordnar att sekretes-
sen ska bestå, annars upphör sekretessen att gälla för uppgiften i målet. 
Sekretess för en viss uppgift upphör även att gälla i målet om uppgiften tas in i 
dom eller beslut i samma mål. Det kan dock förekomma att domstolen bestäm-
mer att sekretessen ska bestå även för sådana uppgifter, men då måste domsto-
len förordna om det i domen eller beslutet. 
Tingsrättens rutin för hantering av sekretessbelagda handlingar  
Tillgängligheten till tingsrättens arkiv begränsas till anställda vid serviceenheten. I 
övrigt se ovan. 
Vid utlämnande av handlingar kontrolleras om det finns sekretessbehandlade 
uppgifter. Lagmannen eller chefsadministratören kontaktas om tveksamhet upp-
står. Om handlingen eller delar av den inte kan lämnas ut kontaktas den som be-
gär ut handlingen för information. Om beslut begärs sker detta efter föredrag-
ning.