Detta är en HTML-version av en bilaga till begäran om allmän handling 'Arkivbeskrivning samt beskrivning av allmänna handlingar'.


  DATUM 
 
DIARIENR 
2015-11-19 
FST 2015-317 
 
 
 
Arkivbeskrivning för förvaltningsrätten i Stockholm  
 
 
Förvaltningsrättens organisation och arbetsuppgifter 

 
Den 15 februari 2010 lades Länsrätterna i Gotlands län och Stockholms län samman till en 
gemensam domstol och bildade Förvaltningsrätten i Stockholm. Bland de allmänna 
förvaltningsdomstolarna är förvaltningsrätten första instans och dömer främst i mål som rör 
tvister mellan enskilda personer och myndigheter, t ex överklaganden från enskilda över 
Skatteverkets beslut eller framställningar från socialnämnder om tvångsingripanden. Avdelning 1 
med sina dömande avdelningar bildar Migrationsdomstolen i Stockholm. Migrationsdomstolen 
hanterar främst mål där Migrationsverkets beslut överklagats. Lagmannen är förvaltningsrättens 
chef. 
 
Domkretsen för förvaltningsrätten omfattar Gotlands län och Stockholms län utom 
kommunerna Norrtälje, Sigtuna och Upplands Väsby. För migrationsdomstolen i Stockholm 
tillkommer följande län utöver Stockholms: Uppsala, Södermanland, Östergötland, Gotland, 
Västmanland, Dalarna, Gävleborg, Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten under 
perioden februari 2010 - oktober 2013. Därefter blev det en ny migrationsdomstol i Luleå och 
Migrationsdomstolen i Stockholm avgör numera migrationsmål för Stockholms län, Uppsala län, 
Södermanlands län, Gotlands län, Västmanlands län, Dalarnas län och Gävleborgs län. 
 
 
Förvaltningsrättens dömande verksamheten består av tre avdelningar med följande 
huvudinriktning: en för migrationsmål, en för skattemål och en för allmänna förvaltningsmål. 
Avdelningarna var i sin tur uppdelade i ett antal mindre enheter under perioden 2010 -  maj 2015. 
Fr . o. m. den 1 juni 2015 består de stora avdelningarna av ett antal mindre dömande 
avdelningarna. Den administrativa avdelningen är uppdelat i några mindre enheter/funktioner 
som bl a arbetar med frågor rörande: personal, ekonomi, information, IT,  registrering, arkiv, 
service och bibliotek. En administrativ direktör leder den administrativa avdelningen. Se 
arbetsordningen för en aktuell organisationsskiss. 
 
Förvaltningsrättens dömande verksamhet regleras främst av lagen (1971:289) om allmänna 
förvaltningsdomstolar och förvaltningsprocesslagen (1971:291). Den administrativa 
verksamheten regleras i förordning (1996:382) med förvaltningsrättsinstruktion och förordningen 
(1977:937) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m..  
 
Sambandet mellan domstolens arbetsuppgifter och viktigare handlingar och ärendeslag 
 
Handlingar tillhörande den dömande verksamheten registreras som mål och sammanförs till 
akter. Akterna består av inkomna och av förvaltningsrätten upprättade handlingar. Exempel på 
inkomna handlingar är överklagandeskrifter, yttranden från parterna och bilagor. Upprättade 
handlingar kan t ex utgöras av handläggningsprotokoll vid muntlig förhandling och syn eller 
avgörande.  
 
Till varje akt finns ett dagboksblad som innehåller uppgifter om vilka handlingar som finns i 
målet. På dagboksbladet redovisades uppgifter om ankomstdatum eller datum för upprättande, 


  DATUM 
 
DIARIENR 
2015-11-19 
FST 2015-317 
 
från vem handlingen inkommit eller vem som upprättat handlingen samt handlingens art. I akten 
finns vidare det överklagade myndighetsbeslutet samt de handlingar som legat till grund för detta. 
Sistnämnda handlingar återlämnas i de flesta fall till beslutsmyndigheten sedan domstolen avgjort 
målet enligt Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter RA-MS 2010:16 (tidigare RA-MS 
2008:82) som gäller perioden 1 april 2010-31 december 2014 och RA-MS 2015:1 som gäller för 
mål inkomna fr. o. m. 2015-01-01. Återlämnande av inlämnade handlingar av särskilt vikt för 
parten regleras genom RA-MS 2010:1 (tidigare RA-MS 2008:2). Myndighetens tillämpningsbeslut 
enligt Riksarkivets förefattningssamling (RA-FS) finns som bilagor till domstolens 
arkivredovisning. 
 
På förvaltningsrätten finns cirka 500 olika måltyper. Alla måltyper registreras i samma diarium 
förutom migrationsmålen. I båda fallen ges de inkomna målen ett målnummer från en löpande 
nummerserie. Det nummer ett mål får är med andra ord inte kopplat till målgrupp eller måltyp.  
 
Arkiveringen av domstolens mål bestäms av avgörandedag och därefter målnummer. Bevarade 
förvaltningsmål arkiveras för sig och gallringsbara förvaltningsmål för sig. Akter i migrationsmål 
arkiveras separat från förvaltningsmålen. Domar och andra slutliga beslut ordnas som domar och 
slutliga beslut i förvaltningsmål från den allmänna och skatteavdelningarna och domar och 
slutliga beslut i migrationsmål. Offentliga och sekretessbelagda avgöranden arkiveras var för sig 
och binds i domböcker i kronologisk ordning efter avgörandedag.  
 
Då förvaltningsrätten är första instans bland förvaltningsdomstolarna överklagas flera mål till 
Kammarrätten i Stockholm. Enligt Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter RA-MS 2010:16 
och RA-MS 2015:1 ska den domstol som sist behandlade målet arkivera det. I de mål som 
överklagats arkiveras således akten på kammarrätten eller Högsta Förvaltningsdomstolen. 
Originaldomen och dagboksbladet bevaras dock i förvaltningsrättens arkiv. För migrationsmål är 
Migrationsöverdomstolen i Stockholm, Kammarrätten i Stockholm, den sista instansen. 
 
Beträffande administrativa handlingar är det diarieförda administrativa handlingar, personakter 
samt beslutsprotokoll som utgör merparten.   
 
 
Av förvaltningsrätten förvarade arkiv 
 
Förvaltningsrätten i Stockholm förvarar arkivet från Länsrätten i Stockholms län (1979-12 feb 
2010) och sitt eget arkiv( fr o m 15 feb 2010).  
 
Sökingångar i arkivet 
 
Den främsta sökingången till förvaltningsrättens arkiv utgörs av arkivförteckningen och 
målhanteringsstödet Vera. För eftersökning av avgjorda mål äldre än fem år används i regel 
dagböcker och de partsregister som ordnats efter personnummer eller organisationsnummer samt 
i alfabetisk ordning.  
 
Mål vid förvaltningsrätten registreras i mål- och ärendehanteringssystemet Vera som tagits fram 
av Domstolsverket. Uppgifter rörande de flesta mål gallras fem år efter avgörandeår och de flesta 
skattemål gallras ur systemet nio år efter avgörandedag. Innan systemgallringen sker tas 
dagboksblad och sökregister (partsregister) ut på papper. Därefter används antingen partsregister, 
dagboksblad eller arkivförteckningen för att söka fram mål.  


  DATUM 
 
DIARIENR 
2015-11-19 
FST 2015-317 
 
 
Administrativa ärenden registreras i ärendehanteringssystemet ACTA (t. o. m. maj 2014) och i 
W3D3 fr.o.m. juni 2014. Det finns en särskild administrativ diarieplan.  Handlingarna ordnas 
årsvis efter diarienummer. Sökregister till det administrativa diariet tas ut årligen.  
 
De mål som var öppna (pågående) den 12 februari 2010 konverterades från länsrättens Vera till 
förvaltningsrättens Vera. Det gäller för båda förvaltnings- och migrationsmål. Dessa mål fick nya 
målnummer hos förvaltningsrätten och korsreferenslistor upprättades för att underlätta 
återsökning. 
 
Inskränkningar i tillgängligheten genom sekretess 
 
Förvaltningsrättens verksamhet, avgöra tvister mellan enskilda och myndigheter, medför att 
känsliga uppgifter om enskildas förhållanden förekommer i materialet. En betydande del av 
länsrättens mål, bl. a. skattemål, migrationsmål, mål om tvångsvård och de mål rörande 
socialförvaltning innehåller uppgifter som omfattas av sekretess. Bestämmelserna om sekretess i 
allmänna handlingar finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och i offentlighets- 
och sekretessförordningen (2009:401). För förvaltningsrättens del är följande bestämmelser i 
offentlighets- och sekretesslagen av särskilt intresse: 25 kap. 1, 6, 7 och 10 §§, 26 kap. 1, 2, 5-
7 §§, 27 kap. 4 §, 28 kap. 1-3 och 5 §§, 30 kap. 23 §, 36 kap. 2 §, 37 kap. och 43 kap.. Av 
bestämmelserna i offentlighets- och sekretessförordningen är 10 § av särskilt intresse. 
 
Domar och beslut är nästan alltid offentliga i sin helhet liksom diarierna. För migrationsmål finns 
dock sekretess för dagboksblad. Det finns en separat dombok för domar med hänvisningar till 
sekretessförordnanden och med sekretessbilagor. Sekretessprövningar görs av domaren eller 
avdelningen som avgjorde målet enligt domstolens arbetsordning. 
 
 
Gallringsregler 
 
Gallring av domstolens handlingar och akter regleras genom ett antal förordningar och 
föreskrifter, främst i beslut och föreskrifter från Riksarkivet.  
 
I förordning (1979:575) om protokollföring m.m. vid de allmänna förvaltningsdomstolarna 
stipuleradess viss gallring av handlingar, t ex. minnesanteckningar och dylikt, i akter. Den 
gällde fram till den 1 juli 2013 när förordningen (2013:390) om mål i allmän domstol trädde i 
kraft.  
   
Förordning (2001:640) om registerföring m.m. vid förvaltningsrätt med hjälp av automatiserad 
behandling reglerar systemgallringen. Enligt 5 § ska uppgifter i diariet rörande de flesta skattemål 
gallras senast nio år efter avgörandeåret och övriga mål gallrades senast fem år efter 
avgörandeåret.  
 
Riksarkivet har beslutat om gallring av ett stort antal måltyper som handlagts på 
förvaltningsrätterna i Riksarkivets föreskrifter om arkivering av akter, återlämnande och gallring av 
handlingar i mål hos de allmänna förvaltningsdomstolarna 
(RA-MS 2010:16) som gäller för mål inkomna 
före den 1 januari 2015 och Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om återlämnande av handlingar från 
domstol 
(RA-MS 2010:1)Vilka mål inkomna fr o m den 1 januari 2015 som är gallringsbara styrs 


  DATUM 
 
DIARIENR 
2015-11-19 
FST 2015-317 
 
av RA-MS 2015:1. Gallringsfristen för de gallringsbara akterna är sex år efter utgången av det 
kalenderår under vilket förvaltningsrätten avgjorde målet.  
 
Förvaltningsrätten i Stockholm har upprättat några tillämpningsbeslut av Riksarkivets föreskrifter. 
Ett gallringsbeslut rör gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse (RA-FS 1991:6, ändr. 
1997:6). Dessutom regleras gallring av handlingar tillkomna inom löne- och personaladministrativ 
verksamhet (RA-FS 2006:5) i ett lokalt gallringsbeslut. Det finns dessutom ett lokalt 
gallringsbeslut för gallring och återlämnande av handlingar vid ansökan om tjänst enligt RA-FS 
2004:1. Ytterligare några gallringsbeslut reglerar gallring och utlån av räkenskapshandlingar enligt 
RA-FS 2004:3(uppdaterat 2015:2), gallring och återlämnande av handlingar vid upphandling 
enligt RA-FS 2004:2 (uppdaterat 2013:1) och föreskrifter om återlämnande av handlingar från 
domstol enligt RA-FS 2010:1. 
 
Ansvar 
 
Ansvar för arkivverksamheten ligger på den administrativa direktören enligt domstolen 
arbetsordning. Sedan den 12 oktober 2015 har arkivfunktionen placerats vid enheten för 
registrering och arkiv som leds av en enhetschef. För den praktiska skötseln av arkivet svarar 
arkivpersonalen. Arkivarien med arkivansvar har även ansvar för utvecklingsfrågor beträffande 
arkivområdet. 
 
 
Revisionshistorik 
 
Revision  Datum 
Beskrivning 
Ändrat av 

2010-04-22  Upprättad med uppgifter specifika för 
Arkivarien Meg Goldmann 
Förvaltningsrätten i Stockholm 

2015-11-19  Uppdateringar p g a omorganisation 2015-06-01  Arkivarien Meg Goldmann 
och nya gallringsföreskrifter