Detta är en HTML-version av en bilaga till begäran om allmän handling 'Bokföringsnämndens arkivbeskrivning samt beskrivning av allmänna handlingar'.


 
Arkivbeskrivning 
 
Organisation och arbetsuppgifter 
 
Bokföringsnämnden (BFN) inrättades den 1 juli 1976 med anledning av den då nya bokföringslagen 
(SFS 1976:125). Bokföringsnämnden är en myndighet under regeringen (Finansdepartementet) med 
egen instruktion (SFS 2017:153) och eget anslag.  
 
BFN är statens expertorgan på redovisningsområdet. BFNs uppgift är att främja utvecklingen av god 
redovisningssed i företagens bokföring och offentliga redovisning. Detta sker bland annat genom att 
nämnden ger ut allmänna råd och informationsmaterial inom sitt ansvarsområde. BFN har också till 
uppgift att verka för enkla och anpassade regler samt att följa utvecklingen inom redovisningsområdet 
och då särskilt beakta nya nationella och internationella förhållanden. Nämnden och dess kansli 
biträder även regeringskansliet i redovisningsfrågor, deltar i utredningar inom kommittéväsendet samt 
yttrar sig över författningsförslag. En annan viktig uppgift för nämnden är att avge yttranden till 
domstolar om vad god redovisningssed innebär i olika avseenden.  
 
Nämnden består av högst elva ledamöter varav en är ordförande och en är vice ordförande. 
Ledamöterna utses av regeringen för en bestämd tid; nämnden utser vice ordförande. 
 
Enligt SFS 1991:938 ansvarade från och med 1 juli 1991 Finansinspektionen för kanslifunktionen. 
Fr.o.m. 1 januari 2002 övertog dock Bokföringsnämnden arbetsgivaransvaret för alla kansliets 
tjänstemän. Den nuvarande personalstyrkan består av 8 personer. Finansinspektionen upplåter lokaler 
åt Bokföringsnämnden samt utför tjänster avseende löneadministration, löpande ekonomisk 
redovisning och IT-support. 
 
Bokföringsnämnden i plenum utser en av tjänstemännen på nämndens kansli att vara kanslichef. 
Under årens lopp har följande personer haft befattningen som kanslichef: 
 
Boris Carlsson 
 
juli 1976–december 1983 
Birgitta Jönsson Lundmark 
 
juni 1984–december 1985 
Per Thorell 
 
 
januari 1986–mars 1990 
Göran Schubert 
 
april 1990–februari 1993 
Sören Wallin   
 
februari 1993–september 2001 
Anders Bengtsson 
 
september 2001–februari 2005 
Gunvor Pautsch 
 
mars 2005–december 2013 
Stefan Pärlhem 
 
februari 2014-     
 
Verksamhet  
 
Ett ärende initieras ofta av en fråga från ett företag, en privatperson eller annan myndighet rörande 
bokföring och redovisning. Bokföringsnämnden kan också själv initiera ett ärende. Kanslichefen 
beslutar vilken handläggare som skall ansvara för ärendets beredning. Tidigare fanns arbetsgrupper 
knutna till nämnden med uppgift att bereda ärenden inför nämndens sammanträden. Arbetsgrupperna 
har varierat under åren (se serie A2). Idag finns inte några fasta arbetsgrupper utan de arbetsgrupper 
som behövs för verksamheten inrättas när behov finns.   
 
Ärenden av principiell betydelse beslutas vid nämndens sammanträden (plenum). Ärenden av allmänt 
intresse kan resultera i allmänna råd med tillhörande vägledning eller uttalande. BFN ger sedan 
december 2001 ut tre serier av publikationer: allmänna råd, vägledningar och uttalanden. De tre 
serierna publiceras på BFNs webbplats (www.bfn.se) samt t.o.m. år 2009 i den periodiska skriften 
”BFN Informerar”. Hösten 2009 beslutades att BFN Informerar skulle upphöra efter nr 3 2009. 
 


 
I enlighet med vad som gäller för statliga myndigheters normgivning innehåller de allmänna råden 
endast normer som BFN själv beslutat. De allmänna råden publiceras fristående från det 
sammanhang i vilket de ingår. Ett allmänt råd är därför som regel otillräckligt för den som vill få en 
fullständig bild av vad som gäller på det område som avses.  Det allmänna rådet bör därför läsas 
tillsammans med tillhörande vägledning eller uttalande. Vägledningarna ger en samlad och 
strukturerad framställning av hur redovisningen bör vara utformad på ett visst område med hänsyn till 
författningar och allmänna råd i ämnet. I uttalandena behandlas mer begränsade frågeställningar. 
 
De allmänna råden benämndes tidigare rekommendationer och uttalanden. BFN beslutade under 
1999 att ändra utformningen av normgivningen så att den skulle ansluta till 
författningssamlingsförordningens bestämmelser. Rekommendationerna behandlade mera 
övergripande redovisningsfrågor medan uttalandena tog sikte på redovisningsproblem i mera 
avgränsade frågor. Tidigare rekommendationer och uttalanden upphävs i samband med att nya 
allmänna råd i ämnet beslutas. Vidare publicerades t.o.m. 1986 svar på frågor till nämnden i en 
cirkulärserie. Nämnden beslutade i december 1999 att upphäva samtliga cirkulärsvar fr.o.m. 1 januari 
2000.   
 
Sambandet mellan myndighetens arbetsuppgifter och viktigare handlingar och 
ärenden
 
 
Från och med den 28 maj 2014 gäller en klassificeringsstruktur inklusive processbeskrivningar vad 
avser BFNs verksamhet. 
 
 
Arkivet 
 
Arkivet finns från och med 2007-05-21 på tre ställen: närarkivet plan 05, Kungliga Biblioteket (förkortat 
KB i arkivbeskrivningen) samt i det elektroniska arkivet. En särskild driftinstruktion för arkivet i KB finns 
i arkivpärmen samt i filformat i arkivmappen. Vissa handlingar förvaras på BFNs kansli på plan 5 (till 
exempel, vissa ej avslutade ärenden och plenumpärmar för innevarande året och året innan). 
Personalrelaterade handlingar såsom tjänstetillsättningar, timanställningsavtal samt handlingar med 
löneuppgifter förvaras i säkerhetsskåp på BFNs kansli. En arkivförteckning upprättades 1980 och den 
reviderades våren 1996 och vintern 2003.  
Sökingångar 
 
För att få en beskrivning av hur arkivet är uppbyggt kan man läsa arkivförteckningen. Av den framgår i 
vilka olika serier nämndens handlingar återfinns i. 
 
För att återfinna ett ärende kan man söka i det elektroniska diariet (tillgängligt via Finansinspektionens 
intranät - Brunnen). Ärenden före 1996 registrerades på papper; dessa register finns i arkivet på plan 
5. Fr.o.m. 1996 registreras ärenden i ett elektroniskt diarium och man kan söka i det elektroniska 
diariet för att hitta ärenden. Sökningar kan ske på ärendenummer, avsändare/mottagare, 
ärendemening, ärendedatum och handläggare och på det som är diariefört från och med 2007-04-16 
kan man även titta på hela den elektroniska akten. 
 
Samtliga handlingar är dock inte diarieförda. Initiativskrivelsen samt ytterligare vissa handlingar ligger 
oftast bland de diarieförda handlingarna (serie F1); underlag m.m. till ärendena har i många fall 
samlats separat i serie F2. Under åren 1976–1979 har vissa diarieförda handlingar/ärenden arkivlagts 
tillsammans med den ej diarieförda korrespondensen (serie E1). 
 
 
Inskränkningar i tillgängligheten genom sekretess 
 


 
Endast vissa delar i upphandlingsärenden är sekretessbelagda. 
Tillämpade gallringsbeslut  
 
Gallringsbesluten för SLÖR (RA 1986:43), System S (RA 1985:91) och för sjukförsäkransblanketter 
samt läkarintyg (RA 1986:5) har tillämpats på material före år 1991. 
 
Ett tillämpningsbeslut till RA-FS 1991:6 fattades 1996 (dnr 27-96).  
 
Nytt gallringsbeslut fattades med stöd av RA-FS 1991:6 (ändr. RA-FS 1997:6): 
 
2004 (dnr 231-03) 
2008 (dnr 08-6) 
2010 (dnr 10-20 och 10-63) 
 
Arkivansvarig 
 
Arkivansvarig är kanslichefen.  
 
Arkivbeskrivningen är uppdaterad juni 2017.