Konsekvenser för vuxna
med diagnosen adhd
Kartläggning och analys

Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska käl an uppges. För
att återge bilder, fotografier och il ustrationer krävs upphovsmannens til stånd.

Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också
tas fram i alternativt format på begäran. Frågor om alternativa format skickas til  al-
xxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxxxx.xx

ISBN
978-91-7555-499-0
Artikelnummer
2019-6-21
Publicerad
www.socialstyrelsen.se, juni 2019

Förord
Socialstyrelsen har fått ett uppdrag från regeringen att kartlägga och analy-
sera konsekvenser för vuxna med diagnosen adhd, exempelvis när det gäller
förekomsten av sjukskrivningar och arbetslöshet.
Adhd är ett heterogent tillstånd, där symtombild och svårighetsgrad varie-
rar såväl mellan personer med adhd som över tid och i olika situationer. I
denna rapport vill Socialstyrelsen illustrera vilka konsekvenser diagnosen har
när det gäller sjukskrivning och arbetslöshet. Rapporten syftar till att visa på
diagnosens komplexitet. I myndighetens kartläggning framkommer att adhd
medför ett funktionstillstånd som kräver en helhetssyn vid både utredning
och insatser, samt ett beaktande av flera olika perspektiv parallellt. Myndig-
heten vill också visa att problemen kan kvarstå livet ut och att adhd även ska
beaktas hos äldre personer.
Denna rapport vänder sig i första hand till beslutsfattare, vård- och om-
sorgspersonal samt till berörda intresseorganisationer, inklusive personer
som själva har diagnosen adhd. Resultatet kan bidra till ökad kunskap om hur
vuxna med adhd kan komma att påverkas av funktionsnedsättningen, exem-
pelvis vad gäller försörjning, hälsa och delaktighet – såväl i samhället som i
sociala sammanhang.
Projektledare har varit utredare Maria Bratt som har genomfört utred-
ningen tillsammans med medicinskt sakkunnig inom psykiatri, odontologiskt
sakkunnig samt statistiker, utredare och informationsspecialist från Socialsty-
relsen. Ansvarig enhetschef har varit Birgitta Lindelius. Dan Edvinsson –
överläkare och med. dr. på Neuropsykiatriska enheten för vuxna på Akade-
miska sjukhuset Uppsala – har deltagit som utomstående expert för att bistå
med genomgång och värdering av den vetenskapliga litteraturen.
Vidare har uppdraget genomförts i samråd med Arbetsförmedlingen, För-
säkringskassan, Riksförbundet Attention och andra berörda parter. Socialsty-
relsen vill tacka de externa aktörer som medverkat i arbetet med denna rap-
port.

Olivia Wigzell
generaldirektör

link to page 44 link to page 45 link to page 56 link to page 57 Extern samverkan .............................................................................................. 44
Bilaga 2. Dokumentation av informationssökning ........................................ 45
Bilaga 3. Utveckling av Socialstyrelsens hälsodataregister ........................... 56
Referenser ............................................................................................................... 57

Sammanfattning
Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att kartlägga och analysera kon-
sekvenser för vuxna med diagnosen adhd (attention deficit hyperactivity
disorder) när det gäller exempelvis sjukskrivningar och arbetslöshet. Adhd är
ett neuropsykiatriskt funktionshinder som ofta leder till ett ojämnt funge-
rande där vissa saker fungerar väldigt bra, till och med bättre än för många
andra, samtidigt som annat kan vara mycket svårt, till exempel att skapa
struktur i vardagen. Vad som är lätt respektive svårt skiljer sig åt mellan indi-
vider. Förekomsten av adhd beräknas till knappt 3 procent både hos män och
kvinnor. Konsekvenserna för vuxna med adhd kan ses ur många olika per-
spektiv och inom olika faser av vuxenlivet.
En utgångspunkt i uppdraget är att adhd ett heterogent tillstånd där sym-
tombild och svårighetsgrad varierar såväl mellan personer med diagnosen,
över tid och i olika situationer. Problemen som följer med adhd kan kvarstå
livet ut och diagnosen adhd förekommer i alla åldrar, även hos de allra äldsta.
En stödjande och anpassad omgivning kan förhindra att funktionsnedsätt-
ningen utvecklas till ett allvarligt funktionshinder.
Hälsa, ekonomi och levnadsförhål anden
Socialstyrelsens analys visar på stora konsekvenser för personer med adhd
vad det gäller arbete och sjukskrivning.
En del av den fallgrupp som myndigheten har följt är beroende av inkoms-
ter från antingen sjukskrivning, sjuk- och aktivitetsersättning eller ekono-
miskt bistånd. Socialstyrelsen kan vid ett givet tillfälle (år fem av de fem år
som studerats) konstatera att cirka 40 procent av männen och 36 procent av
kvinnorna i fallgruppen med personer som är 31 år eller äldre har ett arbete,
vilket ska jämföras med motsvarande kontrollgrupp där cirka 80 procent av
männen och 74 procent av kvinnorna utan adhd har ett arbete. Skillnaden
mellan fall- och kontrollgrupp också tydlig vad det gäller sjuk- och aktivitets-
ersättning, där i samma åldersgrupp cirka 24 procent av männen och cirka 29
procent av kvinnorna med adhd har sjuk- eller aktivitetsersättning, att jämfö-
ras med cirka 3 procent i kontrollgruppen. Den litteraturgenomgång Social-
styrelsen har genomfört bekräftar denna bild.
En mindre andel i fallgruppen har haft många vårdkontakter (det vill säga
100 besök eller mer) fem år från den första kontakten gällande adhd. Dessa
personer har troligtvis – utöver sin adhd – en omfattande samsjuklighet.
Socialstyrelsen har genom registerdata kunnat visa på hög samsjuklighet
hos vuxna med adhd. Det är sedan länge känt att adhd innebär en ökad risk
för psykiatrisk samsjuklighet, däremot finns det mindre forskning om adhd
och somatiska sjukdomar. Myndigheten har i detta uppdrag kunnat visa på
samband mellan adhd och ett flertal somatiska sjukdomar.
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
7
SOCIALSTYRELSEN

Ökande svårigheter utan rätt insatser
Forskning visar att samsjuklighet och sociala konsekvenser riskerar att öka
över tid för personer med adhd. Även närstående kan drabbas av sämre lev-
nadsvillkor som en konsekvens av adhd. Det finns dessutom en hög grad av
ärftlighet, vilket i sig kan bli en utmaning ifall flera personer i en och samma
familj (både vuxna och barn) har liknande funktionsnedsättningar.
Behov av ökad förståelse
Adhd är ett komplext tillstånd som kräver en helhetssyn vid både utredning
och insatser. Det behövs också ett beaktande av flera olika perspektiv paral-
lellt – inte minst ett livsloppsperspektiv, med förståelse för att adhd kan med-
föra ett livslångt funktionshinder. Därutöver behövs en förståelse för att det
hos vuxna med adhd i de allra flesta fall även finns andra psykiatriska och
somatiska sjukdomstillstånd, vilka alla riskerar bli mer uttalade med tiden.
Konsekvenserna av adhd visar sig ofta inom de flesta av vardagslivets olika
områden, exempelvis studier, arbetsliv, fritid, relationer och familjeliv.
8
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
SOCIALSTYRELSEN

Uppdraget Kartläggning av vuxna
med adhd och dess konsekvenser
Bakgrund
Det är sedan tidigare känt att personer med funktionsnedsättningar har sämre
levnadsförhållanden än befolkningen i övrigt [1, 2]. Av den vuxna befolk-
ningen uppskattas omkring 3 procent ha adhd [3]. Av dessa är det många per-
soner som genom åren utvecklar strategier för att hantera sina svårigheter.
Det finns kärnsymtom vid adhd som visar sig i form av regleringssvårig-
heter; svårigheter att reglera uppmärksamhet, impulser och aktivitetsgrad,
men det finns en stor variation i hur symtomen visar sig hos olika individer.
Den kliniska bilden ändras dessutom över tid.
Hos vuxna med adhd är det oftast de så kallade exekutiva svårigheterna –
exempelvis att självständigt kunna planera och organisera sin vardag – som
ställer till med störst besvär, särskilt i takt med ökande krav på självständigt
agerande. Detta kan leda till utmaningar inom de flesta livsområden, såsom
med att sköta vardagssysslor i hemmet, ekonomi, föräldraskap, studier, ar-
bete, fritidsaktiviteter och bevarande av sociala relationer [4, 5]. Det finns
som exempel risk att personer med adhd utestängs från arbetsmarknaden på
grund av sina exekutiva svårigheter.
Med detta som bakgrund har denna kartläggning genomförts för att primärt
bidra med en ökad förståelse för konsekvenser av diagnosen adhd för vuxna
när det gäller sjukskrivning och arbetslöshet. Rapporten syftar även till att ge
en ökad förståelse om diagnosens komplexitet.
Uppdrag och genomförande
Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att kartlägga och analysera kon-
sekvenser för vuxna med diagnosen adhd när det gäller exempelvis sjuk-
skrivningar och arbetslöshet. Uppdraget har genomförts i samråd med Ar-
betsförmedlingen, Försäkringskassan, Riksförbundet Attention och andra
berörda parter.
Socialstyrelsen har genomfört uppdraget med kunskap hämtad framförallt
från data från Socialstyrelsens och Statistiska centralbyråns (SCB:s) register,
samt litteratur inom området.
Samråd
Socialstyrelsen har haft kontakter med bland andra Försäkringskassan, Ar-
betsförmedlingen och Riksförbundet Attention. Myndigheten har också ge-
nomfört ett heldagsmöte för dialog kring uppdragets frågeställningar och pre-
liminära resultat med forskare och yrkesverksamma inom området
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf).
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
9
SOCIALSTYRELSEN

Rapportens upplägg
Denna rapport har följande disposition:
•  Inledning
•  Konsekvenser av adhd utifrån registerdata
•  Konsekvenser av adhd utifrån en litteraturgenomgång
•  Slutsats och diskussion
Agenda 2030
Agenda 2030 är en handlingsplan för människorna och planetens välstånd
framtagen av FN.
Denna rapport berör framförallt globala mål 1 (Ingen fattigdom), 3 (Hälsa
och välbefinnande), mål 4 (God utbildning för alla), mål 5 (Jämställdhet) och
mål 10 (Minskad ojämlikhet) i Agenda 2030.
10
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
SOCIALSTYRELSEN

Inledning: vuxna med adhd utgör
en heterogen grupp
Förekomst av adhd (attention deficit hyperactivity disorder)
Adhd beräknas förekomma hos 5-7 procent av barn och vara dubbelt
så vanligt hos pojkar (5-9 procent) som hos flickor (3-5 procent). Hos
vuxna beräknas adhd förekomma hos knappt 3 procent av både män
och kvinnor. Som underlag har Socialstyrelsen utgått från tre internat-
ionella metaanalyser (referens 6-8). Det finns mindre forskning om fö-
rekomsten av adhd hos vuxna, varför även en större undersökning om-
fattande vuxna i 20 länder ingick i underlaget (referens 3).

Referenser: [6-8] samt [3]
Adhd präglas av symtom på ouppmärksamhet och/eller överaktivitet och im-
pulsivitet som orsakar en märkbar funktionsnedsättning. Den psykiatriska di-
agnosmanualen DSM-5, publicerad 2013, definierar kriterierna för att få en
adhd-diagnos i vuxen ålder, det vill säga vid 17 års ålder eller över. För dia-
gnos krävs då att en person har minst fem av nio möjliga symtom på oupp-
märksamhet respektive överaktivitet och/eller impulsivitet för att symtomkri-
teriet ska vara uppfyllt. Därutöver krävs att symtom ska ha förekommit före
tolv års ålder samt vara förknippade med en märkbar funktionsnedsättning
inom flera livsområden, såsom socialt liv, studier och yrkesliv [9].
Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälso-
problem (ICD) är en av WHO:s huvudklassifikationer och har en snävare de-
finition av adhd, som i ICD benämns "hyperkinetiskt syndrom". Sammanfatt-
ningsvis motsvarar detta adhd med både ouppmärksamhet och överaktivitet
och impulsivitet alternativt enbart överaktivitet och impulsivitet. Det som i
DSM-5 kallas adhd med huvudsakligen ouppmärksamhet, även benämnt add,
saknas således i ICD-10 [10]. Det är också vanligt att emotionell instabilitet,
vilket yttrar sig som svårigheter att kontrollera känslouttryck, förekommer
tillsammans med adhd. Detta symtom ingår dock inte formellt i diagnoskrite-
rierna i DSM-5 eller ICD-10. Däremot ingår det i de så kallade Wender
Utah-kriterierna, vilket är viktigt eftersom just emotionell instabilitet har vi-
sat sig svara på behandling med adhd-läkemedel [11].
Orsaken till adhd är fortfarande till stora delar okänd, men det anses ha en
avsevärt ärftlig komponent [12]. Det genetiska orsakssambandet har visat sig
komplext och flera olika gener förefaller påverka orsaken till att adhd utveck-
las. Gener som kodar för olika signalsubstansers receptorer och transportprote-
iner i hjärnan verkar vara en del av orsaken till symtomen och svårigheterna
[13]. Även miljöfaktorer har satts i samband med adhd som exempelvis, låg
födelsevikt, näringsfaktorer, tv-tittande och dataspel [14-17]. Resultaten är del-
vis motstridiga. Även om det går att se ett statistiskt samband behöver det inte
betyda att det finns ett orsakssamband.
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
11
SOCIALSTYRELSEN

Två personer med adhd kan ha olika nivåer av
funktionstil stånd
Traditionellt sett bedöms adhd utifrån symtom, samtidigt som forskning tyd-
ligt visar att adhd kan ses utifrån ett bredare perspektiv där hänsyn också tas
till personens funktionstillstånd (individuella svårigheter och styrkor) [18,
19]. Ett sådant bredare perspektiv finns i Socialstyrelsens termbank, där det
står att ”Hälsa är fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast
frånvaro av sjukdom eller skada”. Skrivningen baseras på WHO:s definit-
ion från 1948 [20].
ICD och DSM kan kompletteras med Klassifikation av funktionstillstånd,
funktionshinder och hälsa (ICF) för att se hälsa ur detta bredare perspektiv.
ICF är en av WHO:s huvudklassifikationer och ger en struktur och ett stan-
dardiserat språk för att beskriva funktionstillstånd och funktionshinder i relat-
ion till ovanstående definition av hälsa [19, 21]. ICF kompletterar ICD-10,
eftersom den gör det möjligt att visa att två personer med samma diagnos kan
ha olika nivåer av funktionstillstånd. ICF kan användas som gemensamt
språk och struktur för att beskriva funktionstillstånd, sätta mål, beskriva be-
hov samt följa resultat utifrån en biopsykosocial modell. ICF:s biopsykosoci-
ala modell är en teoretisk modell för att förstå hälsa och hälsorelaterade till-
stånd. Modellen är en kombination av två modeller: dels en social modell
som beskriver funktionshinder som ett socialt skapat problem, dels en medi-
cinsk modell som beskriver funktionsnedsättning som ett problem hos indivi-
den som orsakats av sjukdom eller skada [19, 21, 22].
ICF ger olika aktörer, bland annat vård- och omsorgspersonal, möjlighet
att ha ökat fokus på personens individuella förmågor och behov, grad av
funktionsnedsättning samt hur omgivningen påverkar det individuella funkt–
ionstillståndet. Klassifikationen gör det därmed möjligt att fokusera på
vad som bidrar till att bibehålla eller förbättra en individs hälsa och aktivi-
tetsförmåga [19]. För den vuxna med adhd kan ökat fokus på funktionstill-
stånd upplevas som något positivt, då det också ger utrymme att beskriva
personens styrkor och identifiera utmaningar i verkliga livet.
En svårighet när det gäller införande av ICF inom psykiatrin kan vara att
ICF är mindre känd än DSM och ICD, som den kompletterar. Den kan också,
på grund av sin omfattning, uppfattas som svår att använda i praktiken – vil-
ket är skälet till att en kortlista med relevanta ICF-kategorier ("ICF Core
Sets") har tagits fram i ett internationellt samarbete. Syftet med kategorierna
är att möjliggöra en kombination av diagnostisk information och bedömning
av funktionstillstånd, vilket kan bidra till en bättre förståelse för adhd och för
hur diagnosen påverkar individens levnadsförhållanden [23, 24]. ICF kan an-
vändas inom all hälso- och sjukvård samt socialtjänst – och därmed också
inom hela psykiatrin och vid adhd med samsjuklighet.
Just nu (2019) pågår en validering av WHODAS 2.0, som är ett bedöm-
ningsinstrument som kan användas för att mäta svårigheter i vardagen för
personer med olika funktionstillstånd, bland annat adhd och autism [25].
WHODAS grundas på ICF:s konceptuella ramverk.
12
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
SOCIALSTYRELSEN

Stöd och behandling av adhd
Socialstyrelsen beskriver i kunskapsstödet Stöd till barn, ungdomar och
vuxna med adhd hur symtombild och svårighetsgrad skiljer sig åt mellan
olika personer med adhd, vilket gör det nödvändigt med individanpassade in-
satser för ett optimalt resultat. Personer med adhd har ofta ett ojämnt funge-
rande: vissa saker fungerar väldigt bra, till och med bättre än för många
andra, samtidigt som annat kan vara mycket svårt, till exempel att skapa
struktur i vardagen. Vad som är lätt respektive svårt skiljer sig därmed åt
mellan individer.
I kunskapsstödet framgår det att en individs fungerande även är situations-
bundet: uppgifter som upplevs intressanta och stimulerande är lättare att ut-
föra än sådant som upplevs ointressant. Så kan det givetvis vara för många –
även för personer utan adhd – men för personer med adhd kan detta bli en så
pass stor utmaning att uppgiften blir mycket svår – eller rentav omöjlig – att
genomföra utan stöd [5].
Socialstyrelsen skriver i Läkemedelsbehandling av adhd hos barn och
vuxna - Stöd för beslut om behandling att det för vissa personer med adhd
räcker med hjälp av stöd och icke-farmakologisk behandling för att hantera
den funktionsnedsättning som följer av diagnosen. För andra personer räcker
det inte med sådana insatser, vilket innebär att det också finns ett behov av
läkemedelsbehandling. Läkemedel bör dock inte vara den enda behandlingen
som en individ erbjuds, utan är en del i ett mer omfattande multidisciplinärt
omhändertagande, alltså en kombination av farmakologiska och icke-farma-
kologiska insatser som utgår från den enskildes behov, förutsättningar och
önskemål. I stödet står det att personer med adhd utan samsjuklighet bör ta
ställning till om vederbörande vill pröva läkemedelsbehandling utöver andra
stödjande och behandlande insatser.
I stödet framgår även att många vuxna med adhd samtidigt har någon an-
nan psykiatrisk diagnos. I dessa fall kräver behandlingen ett noggrant övervä-
gande av hur de respektive tillstånden ska hanteras i förhållande till varandra,
alltså i vilken ordning behandlingen bör ske. Därför krävs en kvalificerad in-
dividuell bedömning utifrån vilken typ av samsjuklighet det gäller och vilket
funktionstillstånd som bedöms som mest akut [26].
Stöd och övergång mel an livsfaser
Eftersom adhd många gånger är ett livslångt tillstånd kan stödinsatser med
fördel inriktas på att underlätta tillvaron för den som har adhd. Stödinsatserna
kan hjälpa den vuxna med adhd att förstå och hantera sin funktionsnedsätt-
ning samt hitta sätt att använda sina styrkor och hantera eller kompensera för
sina svårigheter [4].
Det är också angeläget att öka omgivningens förståelse och skapa anpass-
ningar i omgivningen som underlättar för vuxna med adhd. Stödet kan med
fördel ges utifrån en helhetssyn på den vuxnes livssituation. Det kan handla
om allt från att hitta ett passande arbete till att få privatlivet att fungera – med
familj, relationer, ekonomi och skötsel av hemmet. De närstående kan också
behöva involveras, eftersom de ofta har en viktig roll i att stödja individen
[5].
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
13
SOCIALSTYRELSEN

Konsekvenser av adhd – en analys
av registerdata
Socialstyrelsen har använt registerdata från Socialstyrelsens hälsodataregister
(Patientregistret, Dödsorsaksregistret, Tandhälsoregistret samt Läkemedels-
registret), SCB:s register Mikrodata för Registerbaserad arbetsmarknadssta-
tistik (RAKS) samt Utbildningsregistret för att följa en fallgrupp och en mat-
chad kontrollgrupp.
Urval fal grupp och kontrol grupp
Två grupper har jämförts, en grupp där personerna har adhd (”fallgruppen”),
och en matchad kontrollgrupp där personer utan diagnosen adhd (under de
fem år per individ som vi har tittat på) ingår. Fallgruppen identifierades i So-
cialstyrelsens patientregister utifrån diagnos och läkemedel (sluten-öppen-
vård). Personerna i fallgruppen, som matchades mot aktuellt diagnosurval
skulle utöver diagnosen ha ett giltigt personnummer, vara födda 1999 eller ti-
digare och dessutom ha vårdats efter 2006.
I fallgruppen ingår 30 767 personer, medan kontrollgruppen består av
153 825 individer. Kontrollgruppen består av fem gånger fler personer än
gruppen med adhd, och identifierades i SCB:s utbildningsregister.
Mer information om metoden finns i bilaga 1.
Hög samsjuklighet
Psykiatrisk samsjuklighet
En hel del av den psykiatriska vården sker inom primärvården, som även bru-
kar kallas första linjens psykiatri. Primärvården hanterar framförallt lindri-
gare fall av ångest, depression, stress och sömnsvårigheter, vilket innebär att
svårare fall sköts av specialistpsykiatrisk vård (inklusive patienter med schi-
zofreni och bipolärt syndrom). Socialstyrelsens patientregister har därför ett
mörkertal, eftersom det idag saknas lagstöd att inhämta uppgifter från pri-
märvården.
Data från Socialstyrelsens hälsodataregister visar att fallgruppen (med
personer som har adhd) är klart överrepresenterad när det gäller psykiatrisk
samsjuklighet i jämförelse med kontrollgruppen.
Bipolärt syndrom är sex till åtta gånger vanligare i fallgruppens olika ål-
dersgrupper. Detsamma gäller schizofreni som är fyra till sex gånger vanli-
gare i fallgruppen.
Emotionell instabilitet är vanligare hos kvinnor än hos män och det gäl-
ler både i fall- och kontrollgrupp. Gruppen med kvinnor under 30 år i fall-
gruppen är dock överrepresenterad gällande emotionell instabilitet, där det är
cirka tio gånger vanligare än i kontrollgruppen.
14
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
SOCIALSTYRELSEN

I stället är antisocialt personlighetssyndrom vanligare hos männen, både
i fall- och kontrollgrupp. Bland männen är det 13 till 17 gånger vanligare i
fallgruppen än i kontrollgruppen.
Det är också vanligare med ångest, depression och stress i fallgruppen
än i kontrollgruppen. Även missbruk är vanligare i adhd-gruppen, särskilt i
åldrarna 30 år och uppåt där det är omkring tio–elva gånger vanligare med
missbruk än i kontrollgruppen.
Vidare är det vanligare i fallgruppen att personer – utöver sin adhd-dia-
gnos – också har diagnostiserad autism. I fallgruppen är autism omkring 10
till 19 gånger vanligare i åldersgruppen 18 till 30 år.
Somatisk samsjuklighet
Som tidigare nämnts sker det mesta av behandlingen inom primärvården, me-
dan specialistvården behandlar mer komplicerade fall. Detta innebär att det
finns ett mörkertal kring dessa uppgifter.
Socialstyrelsens patientregister visar på en tydlig skillnad vad det gäller di-
abetes typ 2, som är vanligare i adhd-gruppen än i kontrollgruppen. I fall-
gruppen var det minst en till två gånger ökad risk för diabetes typ 2, beroende
på kön och åldersgrupp.
Underfunktion i sköldkörteln är vanligast i fallgruppen.
Vidare är fetma vanligare bland kvinnor än män, men vanligare hos kvin-
nor i fallgruppen jämfört med kvinnorna i kontrollgruppen.
Fibromyalgi är vanligast hos kvinnor över 30 år i både fall- och kontroll-
grupp, men vanligast hos kvinnor med adhd.
Smärttillstånd är vanligare hos män och kvinnor med adhd, än hos kon-
trollerna och förekomsten av smärttillstånd ökar med stigande ålder hos dem
med adhd.
Sömnsvårigheter är vanligare bland personer med adhd. I den yngsta ål-
dersgruppen 18 till 24 år är detta särskilt tydligt.
Epilepsi är vanligare i adhd-gruppen, oavsett kön och ålder.
Migrän drabbar fler kvinnor än män och är något vanligare hos personer
med adhd i jämförelse med kontrollgruppen.
Mer information tabell 1.
Tabell 1. Somatisk samsjuklighet

18-24 år
25-30 år
31+

Män
Kvinnor  Män
Kvinnor  Män
Kvinnor
Diabetes typ2
Fal
0,3%
0,3%
0,9%
0,3%
1,6%
0,9%

Kontrol
0,1%
0,1%
0,1%
0,0%
0,8%
0,4%
Underfunktion
Fal
0,2%
0,6%
*
1,0%
0,2%
1,0%
sköldkörtel
Kontrol
0,0%
0,2%
*
0,5%
0,1%
0,5%
Fetma
Fal
1,0%
4,3%
1,1%
5,6%
2,5%
7,4%

Kontrol
0,3%
1,3%
0,5%
1,9%
0,9%
2,5%
Fibromyalgi
Fal
*
0,5%
*
0,7%
*
2,1%

Kontrol
*
0,1%
*
0,2%
*
0,4%
Smärta
Fal
11,7%
13,0%
14,6%
15,8%
16,4%
19,4%

Kontrol
5,8%
6,4%
6,3%
6,6%
8,0%
9,1%
Sömnsvårigheter
Fal
2,9%
2,7%
3,8%
2,6%
4,7%
3,4%

Kontrol
0,4%
0,3%
0,8%
0,4%
1,8%
0,8%
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
15
SOCIALSTYRELSEN

18-24 år
25-30 år
31+

Män
Kvinnor  Män
Kvinnor  Män
Kvinnor
Epilepsi
Fal
1,8%
1,2%
1,4%
1,2%
1,1%
1,0%

Kontrol
0,3%
0,4%
0,2%
0,2%
0,3%
0,3%
Migrän
Fal
0,7%
1,8%
0,9%
2,0%
0,8%
2,1%

Kontrol
0,3%
1,1%
0,3%
1,3%
0,3%
1,1%
* inte signifikant
Datakäl a: Patientregistret, Socialstyrelsen
Skador
De vuxna med adhd som ingår i fallgruppen har självskadebeteende i högre
omfattning än kontrollgruppen, och det är i stort sett lika vanligt hos män
som hos kvinnor med adhd. Självskadebeteende innebär att en person utför
en avsiktligt självdestruktiv handling. Självmordsförsök räknas också som
självskadebeteende. Självskador förekommer även i den äldsta åldersgrup-
pen. Även överdosering av läkemedel och droger ingår i skadekategorin.
Med övergrepp menas här ”övergrepp av annan person med avsikt att
skada eller döda” (i enlighet med ICD-10). Kvinnor med adhd utsätts oftare
för övergrepp än kvinnorna i kontrollgruppen, där kvinnor i åldersgruppen 18
till 24 år löper nästan sex gånger högre risk att bli utsatta för övergrepp. Ris-
ken för övergrepp ökar med stigande ålder och är bland kvinnor 30 år och
uppåt tio gånger högre i fallgruppen än i kontrollgruppen.
Män löper något mindre risk att bli utsatta för övergrepp, men i fallgrup-
pen med adhd är det fortfarande mycket hög risk i jämförelse med kontroll-
gruppen: i fallgruppen löper män som mellan 18 och 24 år omkring tre
gånger högre risk att utsättas för övergrepp än männen i motsvarande ålder i
kontrollgruppen. Männen med adhd som är 31 år och äldre löper sju gånger
högre risk att utsättas för övergrepp i jämförelse med motsvarande män i
kontrollgruppen.
Även sexuella övergrepp är vanligare i fallgruppen än i kontrollgruppen.
Bland kvinnorna med adhd i åldersgruppen 18 till 24 år är det sju gånger
vanligare att utsättas för sexuella övergrepp än i motsvarande kontrollgrupp,
medan det är elva gånger vanligare att kvinnor med adhd som är över 30 år
blivit utsatta än i jämförbar kontrollgrup. Bland män i åldersgruppen 18 till
24 år är det däremot få inrapporterade fall av sexuella övergrepp.
Adhd-gruppen är marginellt mer inblandad i transportolyckor än kon-
trollgruppen. En transportolycka är enligt ICD-10 ”varje olyckshändelse med
fordon som primärt eller vid tiden för olyckan är avsett för att föra personer
eller varor från en plats till en annan”. Inrapportering till Socialstyrelsens pa-
tientregister görs dock sällan på en detaljeringsnivå som gör det möjligt att
bedöma om den skadade är förare, passagerare eller annat.
Förtida dödlighet
Fallgruppen har avsevärt fler dödsfall än kontrollgruppen under tidsperioden
som motsvarar fem år efter att adhd-diagnosen sattes (tabell 2). Den största
riskökningen för förtida död hos kvinnor i fallgruppen ses i åldersgruppen 18
16
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
SOCIALSTYRELSEN

till 30 år, i jämförelse med motsvarande kontrollgrupp. Män som är mellan
18 och 30 år löper högst risk för förtida död vid jämförelse med motsvarande
kontrollgrupper
Även i åldersgruppen 31 år och äldre är det högre risk för förtida död hos
både män och kvinnor med adhd, än i motsvarande kontrollgrupper.
Tabell 2. Avlidna inom 5 år

Antal
Andel
Ålder

Fall
Kontroll
Fall
Kontroll
Män
227
159
4,45%
0,62%
18-24

Kvinnor
68
58
1,44%
0,25%
Män
190
92
5,61%
0,54%
25-30
Kvinnor
55
38
2,27%
0,31%
Män
653
774
7,84%
1,86%
31+
Kvinnor
239
460
3,50%
1,35%
Datakäl a: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen
Orsakerna till förtida död hos personer med adhd kan bland annat förklaras
av förgiftningar och suicid. Männen är överrepresenterade i både fall- och
kontrollgrupp vad det gäller förgiftningar. Männen med adhd löper 13 till 36
gånger högre risk för död genom förgiftning (beroende på åldersgrupp), där
risken ökar i takt med stigande ålder. Kvinnorna är betydligt färre till antalet,
men även här finns en betydande riskökning i adhd-gruppen: 13 till 22
gånger högre risk (beroende på åldersgrupp).
I de yngre åldersgrupperna är suicid betydligt vanligare hos både män och
kvinnor med adhd jämfört med kontrollgrupperna: sex till femton gånger
vanligare. I den äldsta åldersgruppen (31 år och äldre) är det sju till nio
gånger vanligare med suicid hos personer med adhd. I denna åldersgrupp är
suicid vanligare bland männen med adhd och därmed finns en tydlig köns-
skillnad jämfört i de yngre åldersgrupperna.
Ett fåtal har många vårdkontakter
I fallgruppen har 30 procent av personerna totalt en till tio vårdkontakter un-
der den aktuella femårsperioden, medan 10 procent har 100 besök eller mer
under samma tidsperiod (figur 3).

KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
17
SOCIALSTYRELSEN

Figur 3. Antal vårdkontakter per person

Datakäl a: Patientregistret, Socialstyrelsen
Tandhälsa
Registerdata om tandhälsa
Tandhälsans bestämningsfaktorer är nära kopplad till den allmänna hälsan,
socioekonomi, var man bor och födelseland [27-29]. Målet för tandvården är
en god tandhälsa, och en tandvård på lika villkor, för hela befolkningen.1
God tandvård innebär bland annat att den ska tillgodose patientens behov av
trygghet i vården och bygga på respekt för patientens självbestämmande och
integritet. Så långt det är möjligt ska vården utformas och genomföras i sam-
råd med patienten. Patienten ska få information om sitt tandhälsotillstånd och
om de behandlingsmetoder som står till buds.2
Tandvårdsbesök
Tandvårdsbesök beskriver hur ofta personer besöker tandvård och är ett mått
som regelbundet följs i befolkningen [28, 30, 31]. Att besöka tandvården ger
förutsättningar för diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd i munhå-
lan och möjliggör förebyggande insatser för att främja tandhälsan. Förebyg-
gande insatser som främjar en god utveckling av tandhälsan kan också kan
påverka den allmänna hälsoutvecklingen för individen. Det kan röra sig om
insatser mot tobak och ohälsosamma matvanor. Besöksfrekvensen för basun-
dersökningar i befolkningen skiljer sig mellan kvinnor och män, utbildnings-
bakgrund och var i landet man bor.
Besök till tandvården för basundersökningar undersöktes under perioden
2013-2018. Figur 4 visar antal basundersökningar inom tandvården under en
period om 6 år, i fall- och kontrollgrupper indelade i ålderskategorier efter

1 2 § tandvårdslagen (1985:125)
2 3-3b §§ tandvårdslagen (1985:125)
18
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
SOCIALSTYRELSEN

första vårdkontakt med adhd-diagnos. Personer med adhd besöker tandvår-
den mer sällan än kontrollgruppen. Kvinnor besöker tandvård för basunder-
sökningar oftare än män i både fall- och kontrollgruppen.

Figur 4. Antal basundersökningar i tandvården
Utförda basundersökningar per person under perioden 2013-2018*
Antal
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
18-24
18-24
25-30
25-30
31+
31+
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
* Ålderskategorier efter första vårdkontakt för adhd diagnos
Fal
Kontroll

Datakäl a: Tandhälsoregistret, Socialstyrelsen
I befolkningen över 22 års ålder är det 7 procent som endast besöker tandvår-
den för akuta besvär [28]. Akuta besök är ett tecken på att man inte söker till
tandvården för sina behandlingsbehov förrän vid akuta besvär. Män besöker
tandvård endast för akutbesök i något större omfattning än kvinnor.
Personer med adhd besöker tandvård endast vid akuta besvär i större ut-
sträckning än kontrollgruppen och män gör det i större utsträckning än kvin-
nor med adhd (figur 5).
Tandhälsa
Antal kvarvarande tänder är ett övergripande mått på tandhälsa. Antal kvar-
varande tänder har sedan 2009 ökat i befolkningen, framförallt bland perso-
ner 65 år och äldre [28].
Bland personer med adhd är medianen för antalet kvarvarande tänder det-
samma som kontrollgruppen för personer i åldrarna 18-30 år. För personer 31
år och äldre är skillnaderna på medianen 1 tand mindre för män och ingen
skillnad för kvinnor med adhd, jämfört med kontrollgruppen.
För att närmare undersöka hur tandhälsan fördelar sig ibland fall- och kon-
trollgruppen utfördes en utökad analys av tandhälsan för olika åldersgrupper.
Ålder vid det senaste inrapporterade värdet för antal kvarvarande tänder an-
vändes och åldersgrupperna delades in i fler kategorier (20-29 år, 30-39 år,
40-49 år och över 50 år). Det är större variation i tandhälsan bland gruppen
med adhd än bland kontrollgruppen för personer över 40 års ålder.

KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
19
SOCIALSTYRELSEN

Figur 5. Andel inom respektive grupp som endast besökt tandvården
för akuta besvär, 2016-2018*
Procent
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
18-24
18-24
25-30
25-30
31+
31+
* Ålderskategorier efter första vårdkontakt för adhd-diagnos
Fal
Kontroll
Käl a: Tandhälsoregistret, Socialstyrelsen

Datakäl a: Tandhälsoregistret, Socialstyrelsen
Tandvårdsstöd
Tandvård för vuxna patienter finansieras av patienterna själva till stor del ge-
nom patientavgifter. Det är fri prissättning på tandvård i Sverige. Varje vård-
givare bestämmer därmed själv vilket pris man tar för den tandvård som ut-
förs.
Det finns tandvårdsstöd som antingen är statligt finansierade eller finansi-
erade av regionerna. Det stöd som är finansierat av regionerna vänder sig till
vuxna med särskilda behov av tandvårdsinsatser medan det statliga tand-
vårdsstödet riktar sig till hela den vuxna befolkningen.
När det gäller stödet som är finansierat av regionerna kan exempelvis per-
soner, som på grund av svår psykisk funktionsnedsättning har stora svårig-
heter att sköta sin munhygien eller att genomgå tandvårdsbehandling, om-
fattas av utökade tandvårdsstöd för sin tandvård.3 Kostnader för tandvård i
dessa fall omfattas av hälso- och sjukvårdslagens bestämmelser om avgifter
som avser öppen hälso- och sjukvård.4 Det är regionerna som beslutar om
denna tandvård.
Personer med långvarig medicinering som orsakar muntorrhet kan i vissa
fall omfattas av särskilt tandvårdsbidrag (STB), ett statligt tandvårdsstöd till
personer med vissa sjukdomar och funktionsnedsättningar som riskerar att få
försämrad tandhälsa.5 En del läkemedel som används vid behandling av adhd
kan ha muntorrhet som biverkning [32]. Det särskilda tandvårdbidraget är på

3Se 3 a § tandvårdsförordningen (1998:1338). I tandvårdsförordningen regleras vilken tandvård som ska omfattas av
hälso- och sjukvårdsavgift. Socialstyrelsen har föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:17) om tandvård vid lång-
varig sjukdom eller funktionsnedsättning som ska tillämpas vid bedömningen av om en person ska omfattas av tand-
vård till hälso- och sjukvårdsavgift.
4 Se 1 § tandvårdsförordningen.
5 STB regleras i lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd. och förordningen (2008:193) om statligt tandvårdsstöd.
De sjukdomar och funktionsnedsättningar som kan ge rätt till STB anges i förordningen. Socialstyrelsen har föreskrif-
ter (SOSFS 2012:16) om särskilt tandvårdsbidrag som ska användas vid bedömningen av om en patient har rätt till
bidraget.
20
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
SOCIALSTYRELSEN

600 kronor per halvår och kan användas till förebyggande tandvårdsåtgärder,
till exempel undersökning och tandrengöring. Det är Försäkringskassan som
administrerar det statliga tandvårdsstödet [33].
Utbildningsnivåer, inkomster och
inkomstkäl or
Fallgruppen och kontrollgruppen skiljer sig mest åt på de högsta och lägsta
utbildningsnivåerna. En stor andel av fallgruppen har endast grundskoleut-
bildning. De personer i adhd-gruppen som genomför en universitetsutbild-
ning förefaller avsluta utbildningen två till fyra år senare än kontrollgruppen.
Andelen som har en högskoleutbildning över tre år ökar med stigande ål-
der i både fall- och kontrollgrupp, men i kontrollgruppen är det en avsevärt
högre andel personer som är högskoleutbildade.
Inkomst och inkomstkäl or
Den mest framträdande skillnaden mellan gruppen med adhd och kontroll-
gruppen gäller arbetsliv. En betydligt lägre andel personer med adhd får sin
inkomst från arbete och det förefaller inte heller som om fallgruppen kommer
ikapp kontrollgruppen vad gäller arbete efter fem års uppföljningstid.
Största skillnaden syns i gruppen som är 31 år och äldre vid år fem. Då
har cirka 40 procent av männen och cirka 36 procent av kvinnorna i fallgrup-
pen ett arbete, medan i kontrollgruppen cirka 80 procent av männen och 74
procent av kvinnorna har ett arbete. I samma åldersgrupp har cirka 24 pro-
cent av männen och cirka 29 procent av kvinnorna med adhd sjuk- eller akti-
vitetsersättning, att jämföras med cirka 3 procent i kontrollgruppen. Skillna-
den är stor även när det gäller sjukpenning; cirka 6 procent av männen och
cirka 9 procent av kvinnorna i fallgruppen över 31 år har sjukpenning, i jäm-
förelse med 1-2 procent av kontrollgruppen. Slutligen har cirka 12 procent av
männen och cirka 7 procent av kvinnorna i fallgruppen ekonomiskt bistånd i
denna åldersgrupp och vid detta givna tillfälle, vilket motsvaras av cirka 1
procent i kontrollgruppen.
Vidare rör sig fallgruppen med adhd i större utsträckning mellan olika ty-
per av försörjning över tid. En stor andel har sin försörjning genom ekono-
miskt bistånd, vilket skiljer sig stort från kontrollgruppen. Över perioden
syns att majoriteten av personerna som har sin försörjning genom ekono-
miskt bistånd vid periodens början fortfarande har det vid periodens slut (ef-
ter fem år).
I fallgruppen finns det en grupp individer som rör sig mellan sjukpenning,
arbetslöshet, ekonomiskt bistånd och sjuk- eller aktivitetsersättning. Vid år
fem ökar andelen personer i gruppen med adhd som får sin inkomst från
sjukskrivning, sjuk- eller aktivitetsersättning och likaså andelen som får eko-
nomiskt bistånd i takt med stigande ålder. Detta flöde visas i figur 6. Figur 6
(fallgrupp) och 7 (kontrollgrupp) illustrerar personer som förekommer vid
samtliga tillfällen när vi studerar försörjningen år 1, 3 och 5.

KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
21
SOCIALSTYRELSEN

Figur 6. Fallgruppen med adhd – 31 år och äldre

Datakäl a: RAKS, Statistiska centralbyrån
I kontrollgruppen har majoriteten av personerna som är 31 år och äldre i stäl-
let arbete som sin huvudsakliga försörjning över en femårsperiod. Nästan
hela denna grupp har arbete vid periodens början och arbete vid periodens
slut. En liten grupp (cirka 3 procent av kontrollgruppen) rör sig mellan de
olika försörjningsalternativen. Detta flöde visas i figur 7.
Figur 7. Kontrollgruppen utan adhd – 31 år och äldre

Datakäl a: RAKS, Statistiska centralbyrån
22
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
SOCIALSTYRELSEN

Inkomstnivåer
När Socialstyrelsen jämför fallgruppen och kontrollgruppen inkomstkälla
mot inkomstkälla så finns ingen stor skillnad mellan grupperna. Däremot ser
vi en tydlig skillnad i inkomst som helhet i gruppen, men detta beror på att en
så stor del av gruppen med adhd inte har arbete. Vid denna jämförelse har
männen i kontrollgruppen omkring 30 procent högre lön, medan kvinnorna i
kontrollgruppen har omkring 20 procent högre lön än gruppen med adhd
(medianlön år 5).

KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
23
SOCIALSTYRELSEN

Litteraturen om konsekvenser av
adhd
Även om personer med adhd kan påverkas inom många livsområden – exem-
pelvis hälsa, relationer, ekonomi och fritid – är det stora individuella variat-
ioner i hur pass omfattande problemen är [5, 34].
Nedanstående redovisning av de genomgångna studierna bekräftar att
vuxna med adhd i lägre omfattning är i sysselsättning jämfört med kontroll-
grupper. Studierna bekräftar också att vuxna med adhd i betydligt högre grad
är beroende av försörjningsstöd jämfört med kontrollgrupper.
Sedan tidigare är det väl känt att adhd innebär en ökad risk för psykiatrisk
samsjuklighet. Under senare år har insikten även ökat om sambandet mellan
adhd och ett flertal somatiska sjukdomar. Det finns dock avsevärt färre stu-
dier som ser på sambandet mellan adhd och somatiska sjukdomar. Socialsty-
relsen har i detta uppdrag med hjälp av registerdata kunnat visa på samband
mellan adhd hos vuxna och psykiatrisk och viss somatisk samsjuklighet. Re-
sultaten ligger överlag i linje med nedanstående redovisning av publicerade
studier.
Sjukskrivning, arbetslöshet och
försörjningsstöd
Ett flertal studier har följt barn med adhd upp i vuxen ålder för att kartlägga
förmågan till framtida arbete och försörjning samt vilka faktorer som påver-
kar till en positiv eller negativ utveckling. Merparten av studierna utgår från
villkoren på arbetsmarknaden i USA. Det gör att resultaten inte automatiskt
kan överföras till svenska förhållanden, men de ger ändå viktig information
kring förutsättningarna till sysselsättning och egen försörjning i relation till
diagnosen adhd.
En uppföljningsstudie visade att närmare 17 procent av personerna som
haft adhd som barn varken var i arbete eller studier i åldersspannet 23 till 32
år, vilket kan jämföras med kontrollgruppen där motsvarande siffra var drygt
2 procent [35].
I en annan framåtblickande studie följdes barn med adhd under 16 år fram
till i genomsnitt 25 års ålder. Man konstaterade även där en negativ koppling
mellan kvarstående adhd och sysselsättning jämfört med en åldersmatchad
kontrollgrupp. Därutöver noterades en betydligt högre grad av försörjnings-
stöd hos personer med adhd jämfört med kontrollgruppen [36].
Kvarstående adhd-symtom har redovisats som en negativ faktor till syssel-
sättning som vuxen i ett flertal studier [37-39]. I en norsk studie korrelerade
kvarstående koncentrationssvårigheter men även ökad samtidig psykiatrisk
samsjuklighet till nedsatt arbetsförmåga [40]. Inom gruppen med adhd som
vuxen verkar även sociala faktorer vara av betydelse för att upprätthålla
sysselsättning. Faktorer som manligt kön, vara sammanboende eller gift samt
24
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
SOCIALSTYRELSEN

förälder utgör positiva markörer för sysselsättning, medan samsjuklighet i
form av tidigare depressionsepisoder förefaller vara kopplat till det motsatta
[41].
Många med adhd som vuxen underpresterar på grund av sina svårigheter
jämfört med sin faktiska intellektuella potential [42]. Som tidigare beskrivits
är funktions- och prestationsnivån ofta ojämn hos personer med adhd. Exem-
pelvis kan den logiska förmågan vara hög, men svårigheter med arbetsminnet
gör att man inte kan utnyttja sina intellektuella resurser till fullo. Detta kan i
sin tur skapa en känsla av otillfredsställelse och frustration. En förståelse hos
omgivningen för individens unika svårigheter och styrkor har därför lyfts
fram som en viktig del i att anpassa arbetslivet till diagnosen adhd som vuxen
[43].
En stor norsk studie med självrapporterade symtom på psykiatriska stör-
ningar och arbetsnarkomani visade på ett statistiskt samband mellan så kallad
arbetsnarkomani och samtidig adhd [44]. Data har rapporterats som talar för
en kraftigt ökad förekomst av adhd hos långtidssjukskrivna. Sambandet mel-
lan adhd och utmattningssyndrom och orsaksfaktorerna kring detta behöver
därför undersökas närmare [45].  En delförklaring kan vara att vuxna med
adhd kan ha svårt att ha en stabilitet i sina arbetsprestationer, vilket kan leda
till en känsla av utmattning på grund av den koncentration som krävs för att
klara av vissa arbetsuppgifter [46].
I en rapport som har tagits fram för den svenska funktionshinderrörelsen
beskrivs arbetsmarknaden som en begränsad yta för arbetssökande, där end-
ast 43 procent av jobben är tillgängliga. På arbetsmarknaden skapas arbets-
tillfällen ofta genom kontakter och handplockning, varvid enbart 22 procent
av de lediga arbetena annonseras ut. Konsekvensen av detta system är att per-
soner med nedsatt arbetsförmåga nästan alltid kommer vara ganska långt från
att få lediga arbeten. Även den arbetssökandes egna kontakter har stor bety-
delse för möjligheten att bli kallad till intervju eller erbjudas ett arbete. Ny
teknik (enligt vår tolkning Internet och exempelvis sociala medier) som gör
det möjligt att i förväg söka fram information om en arbetssökande kan också
skapa hinder för att komma till arbetsintervju [47].
En svensk studie har granskat sjukfrånvaro och arbetsförmåga hos unga
personer med adhd med en etablerad kontakt inom den psykiatriska öppen-
vården i Göteborg. Medelåldern i gruppen var 23,9 år (totalt ingick 516 per-
soner i studien). Den mest vanliga samsjukligheten var förstämnings-
syndrom, ångest och autism. Mer än hälften hade ingen sjukersättning, 4,5
procent hade sjukpenning och en tredjedel hade aktivitetsersättning. Av de
319 personer som inte fick sjukersättning hade 147 ett arbete, 74 studerade
och 49 var arbetssökande. Det fanns emellertid inga uppgifter på yrkesstatus
hos de återstående 28 personerna.
Enligt studien är sjukersättning generellt vanligare i fall med adhd som an-
tingen primär eller sekundär diagnos, med över en tredjedel som har sjuker-
sättning, jämfört med övriga befolkningen där endast 2,4 procent har sjuker-
sättning. En av studiens slutsatser är att patienter med adhd är en heterogen
grupp där det finns undergrupper med olika vårdbehov. Det är därför enligt
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
25
SOCIALSTYRELSEN

studien nödvändigt med individualiserad behandling som inkluderar både be-
handling av symtom samt insatser för att klara dagliga aktiviteter och kunna
återgå till arbete [48].
En studierapport visar på ett samband mellan låg sysselsättning, ekono-
misk utsatthet och högre risk för suicid i adhd-gruppen [49].
Arbetsförmedlingen har uppdrag att stärka möjligheterna för personer med
funktionsnedsättningar att komma i arbete. Under 2018-2019 genomför myn-
digheten därför en större informationssatsning för att få fler arbetsgivare att
anställa. Myndigheten genomför även mätningar av arbetsgivarnas attityder
till att anställa dessa personer före, under och efter kampanjen.
Så här långt visar attitydmätningarna att tidigare erfarenhet av att ha med-
arbetare med en specifik funktionsnedsättning ökar viljan att anställa ytterli-
gare personer med samma funktionsnedsättning. Neuropsykiatriska funkt-
ionshinder anser arbetsgivarna ger faktiska och användbara styrkor;
kreativitet och energi. Yngre arbetsgivare visar sig i dessa mätningar vara
mer positiva till att anställa personer med funktionshinder än äldre [50].
Ekonomi
Unga vuxna med adhd har i uppföljningsstudier visat sig vara till stor del be-
roende av både anhöriga och samhällsstöd för att upprätthålla sin ekonomi.
Dessutom får unga vuxna med adhd lägre lön vid jämförelse med en kon-
trollgrupp. Följaktligen har den förväntade livslönen beräknats vara betydligt
lägre för personer med adhd. Det har också rapporterats att en lägre andel
med adhd arbetar heltid jämfört med kontrollgrupper [13].
En rapport som har publicerats av Lunds Universitet visar att personer med
psykiska funktionsnedsättningar har lägre disponibel inkomst, är beroende av
stöd och bidrag i större utsträckning än andra, har snävare marginaler och
därmed även större svårigheter att hantera ekonomiska påfrestningar och som
konsekvens oftare än andra hamnar i ekonomisk kris. Detta kan innebära en
ökad risk att komma efter med hyra eller räkningar, eller att behöva ta lån el-
ler hjälp från anhöriga för att klara sin ekonomi [51].
Ibland behöver vuxna med adhd söka hjälp från socialtjänsten på grund av
sina ekonomiska svårigheter. Socialtjänsten ställer numera höga (exekutiva)
krav vid ansökan om ekonomiskt bistånd: den sökande ska ha ordning på
sina papper, själv betala sina räkningar och själv hålla kontakt med olika
myndigheter och – inte minst – vara aktivt arbetssökande. Kraven kan inne-
bära stora problem för personer med adhd som har exekutiva funktionsned-
sättningar. I värsta fall kan kraven leda till att kontakten bryts, något som kan
innebära betydande konsekvenser för personens ekonomi. För de vuxna med
adhd som har problem att hålla ordning på ekonomin kan konsekvensen av
en obetald hyra bli avhysning och hemlöshet [5].
Spelmissbruk och det ökade utbudet av internetspel har väckt tanken om
ett möjligt samband mellan spelberoende och adhd. En metaanalys av 36 stu-
dier anger förekomsten av adhd hos personer som söker behandling för spel-
missbruk till 9 procent, vilket är en överrepresentation i förhållande till öv-
riga befolkningen [52]. En annan studieöversikt anger kopplingen mellan
trotssyndrom i barndomen eller problematiska beteendeproblem i tonåren
26
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
SOCIALSTYRELSEN

(uppförandestörning) som en orsaksfaktor för att utveckla ett riskabelt spe-
lande vid adhd [53].
Ytterligare en studie bekräftar kopplingen mellan adhd och problematiskt
spelande och drar slutsatsen att det är nödvändigt att överväga huruvida adhd
kan vara en del av problematiken vid förebyggande insatser och behandling
av spelberoende [54]. Resultat från olika studier är delvis motstridiga. Även
om det går att se ett statistiskt samband behöver det inte betyda att det finns
ett orsakssamband.
Studieprestationer
En amerikansk studie på flickor som blev diagnostiserade med adhd mellan
fem och 16 års ålder uppvisade även de stora studiesvårigheter jämfört med
en kontrollgrupp när de kontaktades på nytt i sena tonår eller tidig vuxen ål-
der [55]. Ett flertal andra studier har redovisat liknande resultat [55-60]. Ett
undantag är en israelisk studie där de som fått en adhd-diagnos i barndomen
slutade på en utbildningsnivå motsvarande gymnasium i samma omfattning
som befolkningen i stort [61].
En kanadensisk studie indikerar främst symtom på ouppmärksamhet, sna-
rare än hyperaktivitet, som en markör för att inte ha slutfört gymnasieutbild-
ning vid dryga 20 års ålder [62].
Adhd kvarstår således som en viktig faktor till försämrade studieprestat-
ioner även om man kontrollerar för samtidiga andra både personliga och mil-
jömässiga påverkansfaktorer, såsom sociodemografi och storlek på skolan
[63].
Det har också påvisats en koppling mellan adhd-symtom på ouppmärk-
samhet och sviktande studieprestationer hos studenter på högre postgymn-
asial utbildning [64]. Dessa svårigheter verkar inte vara kulturellt betingade,
utan visar sig likartade när man jämför studenter i olika länder och utbild-
ningssystem som exempelvis USA och Kina [65].
Uppskjutandebeteende (prokrastinering) har visat sig ha ett samband med
ouppmärksamhetsdomänen hos personer med adhd. Det kan bland annat för-
svåra större självständiga studieprojekt såsom uppsatsskrivning, vilket är
vanligt förekommande i samband med högre utbildning [66].
Därutöver har studenter med adhd en sämre förmåga till såväl prospektiv
(framåtblickande) som retrospektiv (bakåtblickande) tidsuppfattning, vilket
kan påverka såväl inlärning som prestationer vid provtillfällen och examinat-
ioner [67]. En annan påverkansfaktor är dagtrötthet som hos studenter med
adhd har påvisats som en kunna förutsäga såväl sämre studieprestationer som
nedsatt allmän funktionstillstånd [67]. Studenter med adhd har också rappor-
terat sämre hälsa samt ett mer restriktivt ätande med åtföljande risk för
hunger, vilket kan påverka studieresultaten [68].
Sammantaget har personer med adhd-diagnos på gruppnivå betydande svå-
righeter att prestera i utbildningssystemet jämfört med personer utan diagnos.
Förutom kärnsymtomen vid adhd – och då särskilt koncentrations- och upp-
märksamhetsproblem – framstår en rad andra faktorer som påverkar studiere-
sultaten negativt.
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
27
SOCIALSTYRELSEN

Förutom adekvat utredning och efterföljande behandling krävs därför ett
multidisciplinärt omhändertagande som inkluderar såväl pedagogiska insat-
ser som arbetsterapeutiska interventioner och hjälpmedel [69-74].
Könsskil nader
Från att främst pojkarna tidigare uppmärksammats och diagnostiserats med
adhd inom barnpsykiatrin verkar det ske en könsmässig utjämning med sti-
gande ålder, det vill säga att lika många eller fler kvinnor än män får diagno-
sen adhd som vuxen. Socialstyrelsens tidigare studier visar att det bland bar-
nen är dubbelt så vanligt att pojkar har adhd-läkemedel, medan det bland
vuxna inte finns någon sådan skillnad [75, 76].
Studier som undersökt hur kärnsymtomen vid adhd yttrar sig i vardagen
påvisar små eller inga skillnader när man jämför kvinnor och män [77, 78].
Däremot förefaller kvinnor mer drabbade av nedsatt självkänsla, och en
undersökning av kvinnliga universitetsstuderande med adhd rapporterar även
ett försämrat fungerande inom ett flertal områden – såsom hemliv, umgänge,
utbildning och ekonomi – i förhållande till sina manliga medstudenter med
samma diagnos [79, 80].
Generellt förefaller kvinnor ha en mer komplicerad klinisk bild med ett
större inslag av känslomässiga symtom, något som kan dölja diagnosen adhd.
Bedömningar av vuxna med adhd bör därför även inkludera känslomässiga
symtom [81].
Problematiken präglas också av könsskillnader i förekomst av annan psy-
kiatrisk samsjuklighet, där främst ångest och depression är vanligt hos kvin-
nor, medan männen oftare har substansmissbruk och utagerande beteende i
form av exempelvis kriminalitet [82-84]. Det rapporterats en högre grad av
suicidtankar och suicidalt beteende hos kvinnor med adhd jämfört med män
[85, 86]. Adhd i kombination med ett utagerande beteende i barndomen före-
faller hos flickor vara en högriskindikator för psykiatrisk vård som vuxen
[87]. Vidare visar en SBU-rapport att det var fler pojkar än flickor med adhd-
diagnos som fick behandling. Rapporten visar också att flickor har lika stora
problem utifrån sin adhd som pojkar, även om symtomen kan skilja sig åt,
men att lärare identifierar fler pojkar än flickor med adhd. Föräldrar identifie-
rar dock i samma utsträckning adhd hos både flickor och pojkar [88]. En
tänkbar förklaring till könsskillnader i diagnostiseringen av adhd kan vara att
pojkar är mer utagerande, vilket gör det mer troligt att de drar till sig upp-
märksamheten [89]. Det kan också finnas en manlig norm som leder till att
flickor och kvinnor med adhd inte får rätt diagnos och behandling [90].
Adhd kan ge livslånga svårigheter
För många är adhd ett kroniskt funktionshinder som kan innebära återkom-
mande svårigheter – även senare i livet. Det beräknas att cirka två tredjedelar
av barnen fortsätter att ha adhd-relaterade svårigheter även som vuxna [4].
Nedanstående modell (figur 1) illustrerar hur svårigheter med koppling till
adhd-diagnosen kan visa sig över olika delar av livet [91].

28
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
SOCIALSTYRELSEN

Figur 1. Utvecklingsförlopp vid kvarstående adhd

Käl a: Faraone et al 2015, Attention-deficit/hyperactivity disorder Nat. Rev. Dis. Primers
doi:10.1038/nrdp.2015.20

Modellen ”Adhd över livsspannet” (figur 2) har tagits fram för att beskriva
olika utvecklingsfaser i livet och perioder då omgivningens krav på individen
förändras och förstärks. Även om inflytandet av kärnsymtomen vid adhd ten-
derar att minska med tiden så ökar samtidigt pålagringar i form av samsjuk-
lighet och sociala problem, vilket gör att den totala symtombördan ökar över
tid – särskilt om lämpliga insatser dröjer eller uteblir. Modellen är tänkt att
tillhandhålla kriterier för att identifiera och kliniskt hantera adhd dels utifrån
en persons livsspann, dels i relation till omgivningens krav på individuellt
ansvarstagande.
Den kan således vara ett stöd för att bedöma under vilka perioder det kan
finnas anledning att sätta in extra stödresurser. Symtomen på adhd ser olika
ut i olika åldrar och utvecklingsstadier, och skiljer sig dessutom åt mellan
personer med diagnosen adhd. Detta förutsätter individuella bedömningar av
den enskildes aktuella stödbehov, i syfte att skräddarsy optimala individan-
passade insatser [4, 92].

KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
29
SOCIALSTYRELSEN

Figur 2. Adhd över livsspannet

Käl a: Johannes Thome, Department of Psychiatry, Laboratory of Molecular Psychiatry, School of
Medicine, University of Rostock, Rostock, Germany.
Den ökande insikten att adhd kvarstår under hela livet för två tredjedelar av
fallen innebär att adhd kan ses som ett kroniskt funktionshinder. Samtidigt
innebär det att en tredjedel av de personer som uppfyllt kriterierna för adhd
som barn inte längre gör det i vuxen ålder, vilket framförallt antas bero på
hjärnans mognad [93].
Precis som vid andra kroniska tillstånd som börjar i barndomen och ger
fortsatta problem i vuxenlivet (exempelvis astma, diabetes och autism) så be-
hövs en långsiktig och utvecklingsinriktad infallsvinkel för adhd. En sådan
ansats skulle förhoppningsvis kunna förebygga att barn med adhd och stö-
rande beteende hamnar i ett antisocialt beteende som leder vidare till krimi-
nalitet [94].
Övergång til  vård och omsorg för vuxna
Adhd är den vanligaste diagnosen inom barnpsykiatrin, med en beräknad fö-
rekomst någonstans mellan 5 och 7 procent bland barn i skolåldern [6-8].
Utmärkande för barn och unga med adhd är att de har genomgripande svårig-
heter i många olika situationer och att svårigheterna är bestående över tid.
Svårigheterna kan handla om koncentrationsförmåga och impulsivitet,
samtidigt som barn med adhd kan ha förmåga att koncentrera sig när omgiv-
ningen och den egna motivationen är gynnsam.
I förskoleåldern är det hyperaktiviteten som är mest framträdande hos
barn med adhd, medan det under skolåldern ofta är koncentrationsförmågan
och uppmärksamhetsproblem som har negativ inverkan.
I ungdomsåren kan problemen snarare handla om rastlöshet, låg uthållig-
het och svårigheter att se konsekvenserna av sitt eget beteende. Under den
här perioden kan svårigheterna att planera och ta ansvar för vardagsuppgifter
vara de största problemen. Elever med adhd har ofta hög skolfrånvaro och
svårt att slutföra studierna – något som gör det svårare för dem att sedan gå
över till arbete eller högre studier [5].
Likaså kan övergången till vård och omsorg för vuxna innebära en påfrest-
ning. Även relationen till föräldrarna kan utsättas för påfrestning eftersom
30
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
SOCIALSTYRELSEN

många unga vuxna med adhd – i större utsträckning än andra unga – är fort-
satt beroende av sina föräldrar, både ekonomiskt och praktiskt [5].
En svensk avhandling har tittat närmare på hur unga vuxnas övergång från
barn till vuxenpsykiatrin ter sig utifrån den unga vuxnas, närståendes och
personalens perspektiv.
Avhandlingen visar på en risk att den unga vuxna avbryter vården – trots
att det även fortsatt finns ett behov. En tidig kontakt med vuxenpsykiatrin har
betydelse för att kunna skapa en relation innan vården inom barnpsykiatrin
avslutas [95].
Symtomen förändras med stigande ålder
Funktionsnedsättningarna vid adhd verkar kvarstå över flertalet områden –
långt upp över pensionsåldern [96].
Adhd-symtomen förändras dock med stigande ålder. Exempelvis kan
ouppmärksamhet, hyperaktivitet, impulsivitet och humörsvängningar bli
mindre framträdande som vuxen. Vuxna med adhd kan i stället uppleva mer
av en ”inre” hyperaktivitet, där man har svårt att slappna av och sitta stilla en
längre stund. Impulsivitet hos vuxna med adhd kan också visa sig genom ex-
empelvis utbrott av ilska och otålighet [4].
Omgivningens krav på individuellt ansvarstagande ökar under tonåren och
under det tidiga vuxenlivet. Som en effekt av detta kan eventuella brister för-
knippade med uppmärksamhet och koncentrationsförmåga bli mer framträ-
dande än vad de har varit under barnaåren. Detta kan exempelvis visa sig ge-
nom att personen ständigt glömmer tider, åtaganden och deadlines, ignorerar
viktiga uppgifter, har socialt olämpliga beteenden samt känner frustration
över sin oförmåga att organisera sig [97].
Diagnostisk intervju för adhd hos vuxna (DIVA) har blivit ett standardin-
strument, bland annat i Sverige, och används ofta som en del i utredningen av
adhd hos en vuxen. DIVA går igenom symtom på adhd både som barn (retro-
spektivt) och aktuella symtom i vuxen ålder, och intervjun utgår från DSM-
kriterierna. Vidare ges exempel på hur adhd-symtom kan yttra sig hos den
vuxna, eftersom DSM-kriterierna i sig är barnkriterier.
Symtomen ska vara återkommande och ha funnits i minst sex månader för
att kunna hänföras till adhd. Därefter kartläggs förekomsten av symtomrela-
terade svårigheter (som barn och vuxen) inom olika områden i vardagen, till
exempel studier, arbete, relationer och fritid. Förekomst av sådana funktions-
nedsättningar inom minst två olika områden är en förutsättning för att upp-
fylla en adhd-diagnos, liksom att svårigheterna inte ska kunna förklaras
bättre av något annat tillstånd [98].
Adhd förekommer även hos äldre
Adhd hos äldre har på senare år uppmärksammats i allt större omfattning,
bland annat har en svensk avhandling belyst adhd som ett i vissa fall livslångt
tillstånd. Inom avhandlingsarbetet genomfördes bland annat tre djupinter-
vjuer med äldre som diagnostiserats med adhd i hög ålder för att få exempel
på hur adhd kan påverka under ett liv. Personer som själva skattade fler
adhd-symtom i barndomen hade upplevt fler svårigheter och fler psykiatriska
problem under hela livsförloppet [99].
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
31
SOCIALSTYRELSEN

Det finns också en viss risk att adhd inte kan särskiljas från andra psykia-
triska syndrom eller demenssjukdomar hos äldre [99]. Här finns därmed ett
behov att utveckla bättre metoder. En slutsats är att adhd-utredning bör över-
vägas oavsett ålder för att undvika fortsatt lidande genom att tillhandahålla
rätt professionell hjälp. Trenden går mot en alltmer åldrande befolkning, vil-
ket kan bli en utmaning för hälso- och sjukvården om adhd ska ses och han-
teras ur ett livsloppsperspektiv [99].
Adhd hos äldre har satts i samband med ökad ångest och depressivitet lik-
som andra svårigheter i vardagen, som exempelvis mental rastlöshet och im-
pulsivitet [100, 101]. De screeninginstrument som idag används förefaller an-
vändbara även i en äldre population [102]. Behandlingsmässigt saknas dock
i dag kontrollerade läkemedelsstudier av adhd som inkluderat äldre, vilket
kan vara ett problem utifrån ett biverknings- och riskperspektiv med tillta-
gande kroppsliga sjukdomar till följd av stigande ålder. Detta utesluter dock
inte att en noggrant utprövad och uppföljd läkemedelsbehandling kan vara av
värde även bland äldre [103]. Det är också viktigt att påpeka att psykologisk
behandling av typen kognitiv beteendeterapi (KBT) även är verksam hos
äldre med adhd [104].
Psykiatrisk samsjuklighet
Ett flertal studier har undersökt samtidig annan psykiatrisk sjuklighet hos
vuxna med adhd och rapporterat en kraftigt ökad risk för detta. Data från
Tyskland har påvisat en livstidsförekomst av annan psykiatrisk sjukdom till
77 procent jämfört med 46 procent i en jämförbar kontrollgrupp utan adhd
[105]. En liknande studie från Kanada anger även den en kraftigt ökad risk
för samtidig psykiatrisk sjuklighet, med motsvarande siffror på 47 respektive
27 procent [106].
En svensk studie på vuxna som diagnostiseras med adhd vid 34 års ålder i
medeltal bekräftar även den en mycket hög livstidsrisk för psykiatrisk sam-
sjuklighet: 95 procent hos kvinnor och 90 procent hos män, med ett sjuk-
domsmönster som i huvudsak följer den i allmänbefolkningen, med depress–
ion samt ätstörningar hos kvinnor och substansmissbruk hos män [107].
Vidare är adhd överrepresenterat inom ett antal psykiatriska diagnosgrup-
per såsom substansmissbruk, bipolärt syndrom, posttraumatiskt stressyndrom
och emotionellt instabil- och antisocialt personlighetssyndrom [108-112].
Även sömnstörningar och en avvikande dygnsrytm är vanligt förekommande
vid adhd [108-112].
Personer med adhd av kombinerad typ (med både ouppmärksamhet och
överaktivitet samt impulsivitet) har rapporterats ha en högre andel samsjuk-
lighet med bipolärt syndrom och psykos jämfört med de övriga undergrup-
perna av adhd [113]. En avhandling bekräftar att såväl personer med adhd
som deras föräldrar och syskon har avsevärt ökad risk att även få bipolärt
syndrom. Studien visar att detta är något som även gäller schizofreni, vilket
kan tyda på att adhd är associerad med både bipolärt syndrom och schizo-
freni [114].
32
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
SOCIALSTYRELSEN

Somatisk samsjuklighet
Risken för kroppsliga (somatiska) sjukdomar hos vuxna med adhd är betyd-
ligt mindre studerat än risken för samtidiga psykiatriska sjukdomar, men
kunskapsmängden är ständigt ökande. Generellt förefaller det finnas ett sam-
band mellan symtombördan av adhd och risken att utveckla kroppslig sjuk-
dom [115, 116].
En översikt över ett flertal studier rapporterar ett tydligt samband mellan
adhd hos vuxna och fetma, sömnstörning och astma. Man såg även ett sam-
band med migrän och celiaki. Slutligen såg man ett visst samband med bland
annat Irritable Bowel Syndrome (IBS), Restless Legs Syndrome (RLS), epi-
lepsi, kroniskt trötthetssyndrom, fibromyalgi, medan något samband med
hjärt- och kärlsjukdom inte kunde påvisas [117].
Generellt förefaller symtom på adhd vara korrelerade till en smärtproble-
matik, vilket ofta rapporteras vid Ehlers-Danlos syndrom (EDS) och hyper-
mobilitetssyndrom. Det finns studier som tyder på ett samband mellan dessa
syndrom och adhd [118].
Adhd-symtom verkar även förekomma i högre grad hos personer som sö-
ker vård för benbrott jämfört med kontrollgrupper [119].
En svensk befolkningsstudie visade på 2,4 gånger högre risk för typ-2 dia-
betes hos vuxna med adhd, jämfört med en matchad kontrollgrupp utan adhd
[116].
En av få studier har visat att underfunktion i sköldkörteln var vanligare i
en grupp vuxna med adhd i jämförelse med en matchad kontrollgrupp utan
adhd [120].
Övergrepp
En amerikansk studie har granskat sexuella övergrepp och psykiskt våld
bland universitetsstuderande. Förutom faktorer som att individer utsätter sig
för riskfyllda situationer och umgås i kriminella kretsar togs också adhd in
som en potentiell riskfaktor. Studien visar att personer med adhd löper ökad
risk för att utsättas för såväl sexuella som fysiska övergrepp och att adhd där-
med borde vägas in (tillsammans med andra riskfaktorer) vid förebyggande
insatser mot sexuella övergrepp och psykiskt våld [121].
Förtida dödlighet
En dansk registerstudie visar att personer med adhd-diagnos löper nästan
dubbelt så hög risk att dö i förtid jämfört med personer utan adhd. Detta gäl-
ler även efter justering för andra möjliga förklaringar, som exempelvis kön,
ålder och andra psykiatriska diagnoser [122]. Forskningen bekräftar exem-
pelvis att suicid är vanligare bland personer med adhd [123, 124].
Sämre tandhälsa
I en studie från Tjeckien rapporteras att ökande adhd-symtom korrelerar med
en ohälsosam livsstil såsom bristande kosthållning och hög konsumtion av
sötsaker [125].
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
33
SOCIALSTYRELSEN

En amerikansk studie om tandhälsa bland vuxna med adhd beskriver att
det kan finnas en risk att munhälsa påverkas på grund av personernas funkt-
ionstillstånd och levnadsvanor. Studien lyfter också att tandläkare bör ha
kunskap om de läkemedel som används i behandlingen av adhd, eftersom
dessa läkemedel kan orsaka negativa reaktioner och påverka behandlingen,
exempelvis genom muntorrhet [32].
Slutligen kunde en svensk studie visa på ett starkt samband mellan adhd
och rädsla för att gå till tandläkare [126].
Levnadsvillkor
Personer som har ett arbete och en god ekonomi har också ett bättre skydd
mot yttre påfrestningar [127]. De kognitiva begränsningar som adhd medför
kan göra det svårare att skapa den struktur och överblick som behövs för att
sköta sin privatekonomi. Lägre förväntad livslön har en stark negativ påver-
kan på stora delar av livet för dessa personer.
Vuxna med adhd har visat sig ha generellt lägre livskvalitet och produkti-
vitet än allmänbefolkningen i stort [128]. En del av den försämrade livskvali-
teten kan ha sin förklaring i avvikande personlighetsdrag som kan före-
komma i samband med diagnosen adhd [107, 129]. En svensk studie påvisar
att vuxna med adhd har en högre risk för försämrad hälsa samt ohälsosam
livsstil med mindre regelbunden fysisk aktivitet [130]. Graden av adhd-sym-
tom har även visat sig öka risken för känsla av ensamhet [131].
Många med adhd utvecklar olika former av kompensatoriska strategier för
att kunna hantera sina symtom och funktionssvårigheter. En del av dessa kan
vara maladaptiva, det vill säga är icke ändamålsenliga eller okonstruktiva, ef-
tersom det är ett beteende som inte hjälper personen framåt. Maladaptiva
kompensatoriska strategier ha sin grund i personens upplevelser av ständiga
misslyckanden, en bristande självdisciplin och känsla av skam eller skuld,
vilket i sig orsakar ytterligare stress i vardagliga situationer [132]. Andra
kompensatoriska strategier kan vara mer konstruktiva och till stora delar
dölja de synliga symtomen på adhd – i värsta fall med resultatet att dia-
gnostik och behandling fördröjs eller uteblir helt [133, 134]. Speciellt gäller
detta intellektuellt och kognitivt högfungerande personer med adhd som trots
sina möjligheter till kompensatoriska strategier rapporterar såväl sämre livs-
kvalitet, sämre familj- och yrkesliv och andra negativa händelser såsom fort-
körningsböter, olyckor och arresteringar jämfört med högbegåvade utan dia-
gnos [135].
En studie där vuxna med adhd jämfördes med vuxna med andra psykiska
funktionsnedsättningar visade att adhd-gruppen hade större problem att klara
av en utbildning och yrkesliv samt en ökad risk för kriminalitet. Slutsatsen
från studien var att adhd hos vuxna leder till ett antal begränsningar i många
delar av det dagliga livet vid jämförelse med andra psykiska funktionsned-
sättningar [136].
En genomgång av ett stort antal studier tyder på att personer med adhd –
oavsett kön eller övrig medicinsk historia – har sämre förutsättningar att
klara av studier, arbete och karriär. Med adhd-diagnosen kan det därmed
34
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
SOCIALSTYRELSEN

följa ett antal ekonomiska utmaningar såsom lägre inkomster, ökat beroende
av offentligt stöd och ökad risk för hemlöshet [137].
En amerikansk uppföljningsstudie visade på en avsevärt högre andel hem-
lösa i gruppen kaukasiska män med adhd än i en kontrollgrupp som hade
jämförbar, exempelvis socioekonomisk, bakgrund [138].
Föräldraförmågan kan påverkas
Den ärftliga orsakskomponenten hos adhd är omfattande. En svensk register-
studie bekräftar en extremt hög samsjuklighet hos enäggstvillingar, vilken se-
dan avtar med minskat genetiskt släktskap [139]. Det är därför viktigt att
komma ihåg att en person med diagnosen adhd ofta ingår i en miljö där flera
andra närstående har liknande symtom och funktionssvårigheter. Detta inne-
bär att familjer där förälder och barn har adhd interagerar utifrån sina speci-
fika svårigheter och att detta kan påverka såväl föräldraskap som uppväxt-
miljö på ett negativt sätt [140-144].
Risken för bristande anknytning mellan förälder och barn har i dessa fall
påpekats som en potentiellt negativ faktor för den psykologiska utvecklingen
och dessutom finns det risk för framtida problem i nära relationer [145-147].
Det har också påvisats att yngre personer med adhd löper en större risk för ett
brett spektrum av negativa livshändelser i familjen under uppväxten såsom
missbruk, kriminalitet, skilsmässa och behov av försörjningsstöd [148].
Föräldrar som behandlas med läkemedel mot adhd har uppvisat en förbätt-
ring i sin i relation till sitt barn när även barnet har samma diagnos [149].
Förutom läkemedelsbehandling finns andra individuellt anpassade åtgärder,
såsom psykoedukation, psykologiskt stöd samt beteendeinriktade insatser
tillgängliga för att funktion och kvalitet i familjelivet ska kunna optimeras
[147, 150-152].
En studie har sammanställt kunskap om föräldrar som har adhd eller aut-
ismspektrumtillstånd, samt evidens för metoder som kan ge stöd i föräldra-
skapet. Den visar att det finns förhållandevis få forskningsstudier om föräld-
raskap om vuxna med adhd eller autismspektrumtillstånd. De tänkbara
konsekvenser som studien beskriver utifrån en metaanalys handlar mest om
negativt föräldraskap och bristande känsloreglering. Studien visar också att
föräldrar med uttalade adhd-symtom riskerar att ha en oförutsägbar och mot-
sägelsefull uppfostran som kan vara problematisk för barnet. Det behövs där-
för enligt studien mer uppmärksamhet kring frågor som rör själva funktions-
nedsättningen i samband med föräldraskapet när professionella möter vuxna
med adhd [153].
Adhd kan leda till extra krav och villkor
Intygskrav för körkort
Bilkörning i relation till adhd är i dag förenat med krav från Transportstyrel-
sen på ett läkarutlåtande gällande en persons lämplighet att få ta körkort. I lä-
karutlåtandet ska även eventuell förekomst av beroende, missbruk eller över-
konsumtion av alkohol, narkotika eller annan substans som påverkar
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
35
SOCIALSTYRELSEN

förmågan att köra motordrivet fordon framgå, samt eventuell förekomst av
kriminalitet [154].
Transportstyrelsen skriver på sin webbplats att det i regel inte är några pro-
blem att få körkortstillståndet beviljat för personer med adhd [155]. En ge-
nomgång av aktuella studier ger en svårtolkad bild av riskerna vid bilkör-
ning. En metaanalys av 16 studier rapporterar att olycksrisken vid bilkörning
vid adhd främst är kopplad till en historik av trotssyndrom i barndomen eller
problematiska beteendeproblem i tonåren (uppförandestörning). Studien be-
kräftar dock ett samband mellan mer frekventa fortkörningsböter och adhd
[156]. Många studier har varit små och bara omfattat unga förare [156, 157].
En annan genomgång av studier rapporterar en signifikant ökad risk vid
bilkörning och att denna huvudsakligen orsakas av ouppmärksamhet men
förbättras vid läkemedelsbehandling [158]. Förbättrad körförmåga vid samti-
dig läkemedelsbehandling bekräftas även av andra studier [158-160].
EU-kommissionen har låtit genomföra en studie av olika förhållningssätt
till förarutbildningar, förartest och medicinsk lämplighet att köra fordon
(även kommersiellt) inom EU. I studien betonas vikten av att riktlinjer kring
bedömning av lämplighet ska ligga i linje med gällande lagstiftning kring
funktionsnedsättningar och mänskliga rättigheter – och inte på ett orättfärdigt
sätt vara diskriminerande mot personer med funktionsnedsättning. Förfat-
tarna betonar också betydelsen av att riktlinjer och bedömningar grundas på
gedigen vetenskaplig grund [161].
Medicinska krav kan påverka yrkesval
Det finns medicinska krav som utesluter personer med adhd från vissa yrken.
Ett exempel är att personer med adhd eller annan neuropsykiatrisk diagnos
inte kommer in på polisutbildningen [162]. Myndigheten för samhällsskydd
och beredskap (MSB) beskriver att vissa funktionsnedsättningar, som exem-
pelvis adhd, kan innebära att den sökande inte bedöms som fullt frisk [163].
Det finns flera aktörer med olika delansvar i bedömningen av vilka som är
lämpliga för vissa yrken där det måste ställas högre, bland annat medicinska
krav. Rekryteringsmyndigheten gör den medicinska bedömningen för sö-
kande till bland annat polisutbildningen, militärutbildningen och utbild-
ningen i Skydd mot olyckor (SMO) som leder till brandmannayrket. MSB
ansvarar för utbildningen i Skydd mot olyckor, medan Arbetsmiljöverket an-
svarar för att lagar om arbetsmiljö och arbetstider följs av företag och organi-
sationer. En av de föreskrifter som har betydelse för bedömning av sökande
till SMO- utbildningen är Arbetsmiljöverkets föreskrifter för rök- och kem-
dykning [164]. Rök- och kemdykning kan innebära stora risker, både för
brandmannen själv och för dennes kollegor, men även för de personer som
ska räddas ur en farlig situation.
De medicinska, liksom de fysiska och psykiska kraven på personer som
ska arbeta med rök- och kemdykning är generellt mycket höga, något som in-
nebär att det är många diagnosgrupper och individer som inte klarar de ingå-
ende testerna och exkluderas från antagning till utbildningen och därmed
också från brandmannayrket [164].
36
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
SOCIALSTYRELSEN

Enligt Försvarsmaktens medicinska bedömningsgrunder kan inte personer
med en adhd-diagnos få tjänst i försvaret. Orsaken till detta är att Försvars-
maktens utbildningssystem bygger på att rekryterna ska klara av krigets krav,
det vill säga exempelvis klara av brist på mat, adhd-läkemedel och sömn.
Försvarsmakten har i dagsläget varken resurser eller kompetens för att
kunna göra individuella prövningar, men har emellertid redan personal som
fått diagnos som vuxna då de redan var anställda. Försvarsmakten understry-
ker att dessa personer även fortsättningsvis ses som viktiga resurser inom för-
svaret. De medicinska bedömningsgrunderna revideras regelbundet, varvid
en ny version ska publiceras under våren 2019.6
Myndighetskontakter
Det kan finnas risk för kulturkrockar när vuxna med adhd tar kontakt med
myndigheter. Det är risk att myndighetspersonen tolkar den typ av beteenden
som följer med adhd – till exempel att personen glömmer möten, kommer för
sent, inte har med sig de dokument som förväntas – som bristande motivation
eller nonchalans och ointresse, när det i stället handlar om bristande för-
mågor. Myndighetspersonen kan i dessa fall komma till slutsatsen att det inte
är meningsfullt att arbeta vidare med personens ärende och stryka den vuxna
med adhd från planerade insatser. Det är därför viktigt att de personer som
ska arbeta med och möta denna grupp av människor förstår de problem och
svårigheter som följer med funktionsnedsättningen [46].
Adhd är ett funktionhinder med hög ärftlighet, vilket innebär att det är
vanligt att adhd finns hos flera personer inom en familj [165]. Inom projektet
Familjelyftet frågade Riksförbundet Attention 1 084 personer, där både föräl-
der och barn har (minst) en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, hur de
uppfattar sina möten med socialtjänsten. I svaren framgår det bland annat att
47 procent inte anser att socialtjänsten har kunskap om neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar (npf) och att 27 procent inte alls känner sig delaktiga i
besluten om stödinsatser.
Föräldrar med npf upplever dessutom att de riskerar att få ett sämre bemö-
tande om de har en diagnos och menar att de – som följd av diagnosen – upp-
fattas som inkompetenta som föräldrar trots att det inte finns några brister att
peka på. Samtidigt framgår det att socialtjänsten uppfattas som en ”livboj”
för familjerna när livet har havererat [166].
Socialstyrelsen tog för några år sedan fram ett material om bemötande av
personer med adhd inom socialtjänsten. Syftet med materialet är bland annat
att öka förståelsen för att personer med adhd kan ha svårt att leva upp till de
krav som ställs i mötet med myndigheten. Materialet kan även vara använd-
bart för andra myndigheter och organisationer [167].
Socialstyrelsen har dessutom ett pågående uppdrag från regeringen att ta
fram och sprida ett målgruppsanpassat utbildningsmaterial om bemötande i
hälso- och sjukvården av patienter med psykisk ohälsa. Målet är att männi-
skor med psykisk ohälsa ska bemötas på bästa tänkbara sätt – oavsett var

6 Markus Karumo, stabläkare, Försvarsmakten, personlig kontakt
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
37
SOCIALSTYRELSEN

inom hälso- och sjukvården de söker stöd. Uppdraget ska slutrapporteras i
november 2019.
Delaktighet i samhäl sfrågor
Myndigheten för delaktighet (MFD) hade år 2016 ett regeringsuppdrag att
kartlägga deltagande och delaktighet mellan de allmänna valen för personer
med psykiska funktionsnedsättningar samt att beskriva de faktorer som på-
verkar delaktigheten. Myndigheten kom fram till att ojämlika levnadsvillkor
innebär sämre möjlighet för demokratisk delaktighet inom denna grupp och
att det finns ett antal hinder som utestänger dessa personer från möjlighet till
inflytande över det politiska beslutsfattandet mellan de allmänna valen [168].
Statistiska centralbyrån (SCB) har på regeringens uppdrag genomfört en
studie om valdeltagande bland personer med funktionsnedsättning. SCB på-
pekar i sin redovisning att gruppen med funktionsnedsättning är heterogen,
men när valdeltagandet studeras är det några grupper som sticker ut, bland
annat personer som har besvär av ängslan, oro eller ångest [169]. Dessa sym-
tom är vanliga hos personer med adhd, vilket ökar sannolikheten att valdelta-
gandet kan vara lågt även i denna grupp.
38
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
SOCIALSTYRELSEN

Slutsats och diskussion
Socialstyrelsen har fått uppdraget att ”kartlägga och analysera vuxna med
adhd och dess konsekvenser”, exempelvis vad det gäller sjukskrivning och
arbetslöshet. En utgångspunkt i uppdraget har varit att adhd är ett heterogent
tillstånd där symtombild och svårighetsgrad varierar mellan personer med
adhd, inom den enskilde individen, liksom över tid och i olika situationer.
I detta uppdrag har Socialstyrelsen genom registerdata kunnat visa att
vuxna med adhd i mindre omfattning än kontrollgrupper är yrkesaktiva.
Myndigheten har också visat att vuxna med adhd i högre omfattning är bero-
ende av inkomster från sjukskrivning, sjukersättning eller aktivitetsersätt-
ning. Socialstyrelsen har genomfört en litteraturgenomgång, där litteraturen
bekräftar denna bild.
Exekutiva begränsningar, men stora individuel a
variationer
Exekutiva begränsningar (som exempelvis kan visa sig genom att personen
ständigt glömmer tider, åtaganden och deadlines, ignorerar viktiga uppgifter,
har socialt olämpliga beteenden samt känner frustration över sin oförmåga att
organisera sig) kan ge konsekvenser i flertalet områden av livet för många
vuxna med adhd. Till detta ska läggas att vuxna med adhd också ofta har en
ojämn prestationsnivå med styrkor inom vissa områden, och uttalade svårig-
heter inom andra. Vuxna med adhd kan löpa ökad risk att bli utbrända på
grund av den energi som krävs för att exempelvis klara av arbete och alla
andra delar av livet som ställer krav på god exekutiv förmåga, men även på
grund av svårigheter att reglera sin aktivitetsnivå. Personer med adhd som
har svårt att reglera sin aktivitetsnivå tenderar ibland att arbeta för länge, sär-
skilt om de är väldigt motiverade och hamnar i ett ”hyperfokus”. Detta kan
leda till att personen glömmer tid och rum och arbetar på utan paus, något
som över tid kan leda till risk för utbrändhet.
Det finns stora individuella variationer i hur adhd-symtomen yttrar sig, hur
stora problemen är och inom vilka områden svårigheterna är som störst. Be-
hovet av stöd och behandling varierar därför mellan olika individer med
adhd. Det finns därför goda skäl till att basera långsiktiga och individuella
stöd för att komma i sysselsättning på förståelse för att den typ av beteenden
som följer med adhd (till exempel att personen glömmer möten och kommer
för sent) ofta beror på bristande förmågor, inte nonchalans eller ointresse.
Hälsa och ekonomi
Socialstyrelsens genomgång av registerdata visar att vuxna med adhd som
grupp har en sämre hälsa, en sämre ekonomi och riskerar sämre levnadsför-
hållanden i jämförelse med den matchade kontrollgruppen.
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
39
SOCIALSTYRELSEN

Den personliga fördel som vuxna med adhd kan få genom långsiktiga in-
satser kan därför inte underskattas. Då det finns en ärftlighet, och då konse-
kvenser av diagnosen även påverkar närstående, är detta något som många i
personens nätverk kan ta del av.
Forskning visar att långsiktigt stöd även bli en samhällsekonomiskt
mycket lönsam satsning.
Familjesystemet och relationer
Socialstyrelsen har i denna rapport beskrivit att det kan vara en stor belast-
ning på familjesystemet när både föräldrar och barn har adhd, eller liknande
diagnoser. Det är en utmaning att uppfostra ett barn med adhd även för för-
äldrar som inte har diagnosen, men det blir en än större utmaning när föräl-
dern själv har adhd, särskilt om den är oupptäckt och/eller obehandlad.
Insatserna till barn med adhd utgår vanligtvis från att det är föräldrarna
som ska stå för den struktur som barnet med adhd behöver och förmedla de
kloka strategierna, något som blir en stor utmaning givet att föräldern har
motsvarande exekutiva svårigheter som barnet. Till det ska läggas att unga
vuxna med adhd är beroende av föräldrarnas stöd längre än andra, vilket gör
att omgivningens krav på självständigt fungerande också blir ett krav på för-
äldrastödet som ges.
Myndigheten har även beskrivit hur nära relationer kan påverkas på olika
sätt om en eller båda i en relation har adhd. Det behövs därför ett helhets-
och familjeperspektiv vid behandling av adhd, för att säkerställa att hela fa-
miljen får det stöd och de insatser som behövs för att få vardagen att fungera.
Det finns en utsatt grupp
Det finns en grupp individer inom fallgruppen som har många vårdkontakter,
som verkar bli kvar inom olika typer av försörjningsstöd och som har låg ut-
bildning samt dålig inkomstutveckling.
Samsjuklighet och sociala problem riskerar att öka över tid för vuxna med
adhd, vilket kan leda till en mycket omfattande problematik om lämpliga in-
satser dröjer eller uteblir. Om samhället tidigare kan sätta in ett långsiktigt
stöd kan sannolikt mycket lidande minskas eller undvikas.
Många i fallgruppen har ett stort beroende av ekonomiskt bistånd, vilket är
välfärdssystemens yttersta skyddsnät och ska vara en tillfällig lösning vid
försörjningsproblem som inte kan tillgodoses på annat sätt. Ekonomiskt bi-
stånd ska ge en skälig levnadsnivå, men ger i realiteten en låg ekonomisk
standard.
Ansökan för ekonomiskt bistånd ska göras månadsvis och det ställs krav
på noggrann redovisning av den enskildes eller hushållets ekonomi. Den sö-
kande ska ha ordning på sina papper, själv betala sina räkningar och hålla
kontakt med olika myndigheter. Detta är en exekutiv uppgift, vilket kan vara
något som upplevs svårt för personer med adhd som, enligt vad myndigheten
har beskrivit tidigare, ofta har just en exekutiv funktionsnedsättning.
Kraven kan leda till att kontakten med socialtjänsten bryts, vilket kan in-
nebära betydande konsekvenser för personens ekonomi. I värsta fall kan en
obetald hyra leda till vräkning och hemlöshet.
40
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
SOCIALSTYRELSEN

Tandhälsa vid adhd
Svårigheter att etablera regelbundna tandvårdskontakter och fler akuta tand-
vårdsbesök kan öka risken för försämrad munhälsa. Personer med adhd är en
heterogen grupp och det är svårt att dra några generella slutsatser om tand-
hälsan från fall- och kontrollgrupperna.
Personer med adhd och psykisk funktionsnedsättning kan ha ökad risk för
försämrad tandhälsa. Det kan röra sig om svårigheter att gå till tandvården
och att upprätthålla goda egenvårdsinsatser. En ökad grad av tandvårdsrädsla
kan också bidra till att personer med adhd undviker tandvård.
Kunskaper om kopplingen mellan tandhälsa och allmän hälsa behöver öka
både inom tandvården och hälso- och sjukvården. En ökad samverkan mellan
tandvård och hälso- och sjukvård kan leda till att individens samlade behov
tillgodoses på ett bättre sätt [170].
Ökat tryck på specialistpsykiatrin?
Under Socialstyrelsens möte med forskare och personal verksamma inom det
neuropsykiatriska området, framfördes en uppfattning att det generellt är ett
stort inflöde av nydiagnostiserade adhd-patienter som inte verkar mattas av.
Med tanke på att adhd i vissa fall medför en livslång funktionsnedsättning
kan detta komma att innebära en mycket hög belastning på specialistpsykia-
trin då det idag inte finns någon utslussning till lägre vårdnivåer, exempelvis
primärvård, för denna patientgrupp.
Det som anges som största hindret för utslussning till primärvården är de
begränsningar som finns i förskrivningsrätten av flertalet adhd-läkemedel, då
de bara får förskrivas av specialistläkare i psykiatriska specialiteter (och inte
av underläkare/ST-läkare i psykiatri eller exempelvis specialister i allmänme-
dicin). Deltagarna menade att detta inte är bra ur ett patientperspektiv då vår-
den riskerar att bli splittrad, eftersom primärvården är första linjens psykiatri
och egentligen har ansvar för exempelvis behandling av lindrigare depression
och ångestsyndrom. Det finns exempel från andra länder där primärvården
kan ta över när adhd-patienten är insatt och välinställd på sin adhd-läkeme-
delsbehandling, något som avlastar specialistvården. Utifrån detta finns det
önskemål om att ansvarsfördelningen utifrån förskrivningsrätten och en sam-
manhållen vård ses över.
Stöd och behandling
I denna kartläggning har det framkommit hur ett stöd till vuxna med adhd
kan ges utifrån en helhetssyn på personens livssituation, vilket kan innebära
att behoven kan se olika ut och variera över tid. Den vuxna med adhd ska en-
ligt lag så långt som möjligt vara delaktig i sin egen vårdsituation, men för att
stödinsatser ska bli effektiva krävs även att olika aktörer samverkar.
Internationella guidelines (riktlinjer)7 förordar att stöd och behandling av
adhd bör vara multidisciplinärt och därmed bestå av en kombination av psy-
kosociala och pedagogiska insatser som vid behov kombineras med läkeme-
del.

7 Till exempel NICE guidelines och European consensus statement on diagnosis and treatment of adult ADHD
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
41
SOCIALSTYRELSEN

I Socialstyrelsens kunskapsstöd framgår att eftersom vuxna med adhd är
en heterogen grupp bör behandlingsplanerna individanpassas så att de både
omfattar både
•  behandling av symtom, och
•  interventioner relaterade till att kompensera för funktionsbrister och där-
med hjälpa individen att återgå i arbete och klara vardagliga aktiviteter [5].
Behov av mer kunskap
Socialstyrelsen kan slutligen konstatera att vuxna med adhd är en grupp som
i hög grad påverkas av sin diagnos vad det gäller exempelvis sjuklighet, ar-
betslöshet, jämlikhet och levnadsvillkor. Gruppen är dock mycket heterogen,
vilket innebär att detta kan se olika ut för olika individer.
Myndigheten har i denna kartläggning visat att det finns risk att vissa
vuxna med adhd (exempelvis äldre personer) riskerar att undanhållas utred-
ning och effektiv behandling. Under myndighetens möte med forskare och
personal beskrevs erfarenheter av hur personer med annan kulturell bakgrund
löper risk att inte få tillgång till rätt vård. En obehandlad eller odiagnostise-
rad alternativt felbehandlad eller feldiagnostiserad adhd kan leda till en nega-
tiv utveckling för dessa personer. Det finns också en manlig norm som kan
leda till att kvinnor med adhd inte får rätt diagnos och behandling.
42
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
SOCIALSTYRELSEN

Bilaga 1. Metodbeskrivning
Registerdata
Urval
Urval fallgrupp (vuxna personer med adhd)
Socialstyrelsens patientregister (sluten-öppenvård)
Giltigt personnummer
Vuxen, arton år eller äldre vid första vårdkontakt
Första vårdkontakt 2006-2011, fem års uppföljning

Diagnosurval enligt nedan:

Huvud- eller biddiagnos:
F90.0 Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning
F90.1 Hyperaktiv beteendestörning
F90.8 Andra specificerade hyperaktivitetsstörningar
F90.9 Hyperaktivitetsstörning, ospecificerad
F98.8 Andra specificerade beteendestörningar
-
kombinerat med uttag av ADHD-läkemedel enligt nedan
(DSM-IV Kodning av uppmärksamhetsstörning)

Urval ur Läkemedelsregistret
Urval från PAR matchas mot LKM och läkemedelsdata påförs
Guanfacin

C02AC02
Amfetamin

N06BA01
Dexamfetamin

N06BA02
Metylfenidat
N06BA04
Modafinil

N06BA07
Atomoxetin
N06BA09
Dexmetylfenidat

N06BA11
(Finns ej i FASS)
Lisdexamfetamin

N06BA12

Urval kontrollgrupp (vuxna personer utan adhd)
Hämtat ur SCB:s Utbildningsregister (UREG), undantaget fallgruppen
Slumpvis urval
Matchat på år för första vårdkontakt i fallgruppen
Matchat på ålder
Matchat på kön
Matchat på kommun
Storlek (5 x fall) Registerdata

Data ur Socialstyrelsens patientregister (PAR)
Huvuddiagnos
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
43
SOCIALSTYRELSEN

Antal vårdkontakter
Vårddatum
Vårdtid

Data ur Socialstyrelsens dödsorsaksregister (DOR)
Underliggande dödsorsak
Dödsdatum

Data ur Socialstyrelsens tandhälsoregister (THR)
Skillnader i basundersökning mellan adhd och kontrollgruppen
Skillnader i att endast besöka tandvården pga akuta besök
Saknade och ej intakta tänder.

Tandhälsoregistret från 2009-2018. Här har Socialstyrelsen snävat in på per-
soner som var 20 år och äldre år 2009. Personer som har avlidit innan den
31/12 2018 har tagits bort.

Data ur Socialstyrelsens läkemedelsregister (LKM)
Typ av läkemedel
Dos
Antal uttag
Behandlingslängd

Data ur SCB:s Registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAKS)
Inkomst
Huvudsaklig inkomstkälla

Data ur SCB:s Utbildningsregister (UREG)
Högsta utbildningsnivå
Litteraturgenomgång
Inom ramen av projektet har det genomförts en informationssökning (se bi-
laga 2). En utomstående expert har därefter gått igenom och värderat den ve-
tenskapliga litteraturen.
Extern samverkan
Projektet har under arbetet haft möten och kontakter med en rad externa ak-
törer. Två fysiska möten har genomförts med Försäkringskassan och Arbets-
förmedlingen.
Projektet har träffat Riksförbundet Attention vid ett tillfälle. Under våren
genomfördes ett dialogmöte med 15 personer verksamma inom det neuropsy-
kiatriska området för att diskutera preliminära projektresultat.
44
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
SOCIALSTYRELSEN

Bilaga 2.  Dokumentation
av informationssökning
Databas: PubMED Databasleverantör: nlm Datum: 2019-01-23
Ämne: ADHD och samsjuklighet, hälsotillstånd
Sökning gjord av: Natalia Berg
På uppdrag av: Maria Bratt, ÖJ1
Databas/
Söknr
Termtyp *)
Söktermer
Antal ref. **)
"Attention Deficit Disorder with Hyperactivity"[Majr]
1.
OR ADHD[tiab] OR Attention Deficit Disorder with

32564
Hyperactivity[tiab] OR Attention Deficit Hyperactivity
disorder[tiab]
"Comorbidity"[Mesh] OR "Diagnosis, Dual (Psychiatry)"[Mesh]
OR comorbid*[tiab] OR co-morbid*[tiab] OR
multimorbid*[tiab] OR multi-morbid*[tiab] OR
2.
coexist*[tiab] OR co-exist*[tiab] OR concurrent[tiab]

OR co-occurring[tiab] OR cooccurring[tiab] OR dual
diagnos*[tiab] OR association between[tiab] OR
associations between[tiab] OR association[ti]
"Sleep Wake Disorders"[Mesh] OR "Obesity"[Mesh] OR
"Asthma"[Mesh] OR "Gastrointestinal Diseases"[Mesh]
OR "Metabolic Diseases"[Mesh] OR "Skin
Diseases"[Mesh] OR "Al ergy and Immunology"[Mesh]
OR "Hypersensitivity"[Mesh] OR sleep*[tiab] OR
insomnia*[tiab] OR dyssomnia*[tiab] OR obesity[tiab]
OR overweight[tiab] OR eating disorder*[tiab] OR
3.
asthma[tiab] OR al erg*[tiab] OR restless legs[tiab]
3602519
OR gastrointestinal[tiab] OR Somatic[ti] OR somatic
disorder*[tiab] OR somatic problem*[tiab] OR
somatic comorbidit*[tiab] OR medical
condition*[tiab] OR medical disorder*[tiab] OR
physical condition*[tiab] OR physical health[tiab] OR
physical disorder*[tiab] OR neurologic disorder*[tiab]
OR atopic[tiab]
("Adult"[Mesh] OR adult*[TIAB] OR middle age*[tiab]
OR working age[tiab] OR women[tiab] OR men[tiab]
4.
OR aged[tiab] OR elderly[tiab]) NOT ( child*[ti] OR

pediatic*[ti] OR paediatric[ti] OR preschool*[ti] OR
school*[ti] NOT (adult*[ti]))
5.
1 AND 3 AND 4
884
6.
Filters: Systematic Reviews
28 (5)
"Attention Deficit Disorder with Hyperactivity"[Majr]
OR ADHD[ti] OR Attention Deficit Disorder with
7.
Hyperactivity[ti] OR Attention Deficit Hyperactivity
24649
disorder[ti] OR Attention Deficit/Hyperactivity
disorder[ti]
"Asthma"[Mesh] OR "Gastrointestinal Diseases"[Mesh]
OR "Metabolic Diseases"[Mesh] OR "Skin
Diseases"[Mesh] OR "Al ergy and Immunology"[Mesh]
OR "Hypersensitivity"[Mesh] OR asthma[tiab] OR
al erg*[tiab] OR restless legs[tiab] OR
8.
gastrointestinal[tiab] OR Somatic[ti] OR somatic

3213476
disorder*[tiab] OR somatic problem*[tiab] OR
somatic comorbidit*[tiab] OR medical
condition*[tiab] OR medical disorder*[tiab] OR
physical condition*[tiab] OR physical health[tiab] OR
physical disorder*[tiab] OR neurologic disorder*[tiab]
OR atopic[tiab]
9.
4 AND 7 AND 8, English
149
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
45
SOCIALSTYRELSEN

ADHD hos äldre

Aged[Majr] OR elderly[ti] OR aging[ti] OR older
10.
adults[ti] OR older person*[ti] OR older people[ti] OR

older women[ti] OR older men[ti]
11.
1 AND 10, English 1995-2019
37
ADHD hos nysvenskar, flyktingar

"Transients and Migrants"[Mesh] OR "Emigrants and
Immigrants"[Mesh] OR "Refugees"[Mesh] or
12.
migrant*[tiab] or asylum[tiab] or asyl*[tiab] or

55581
refugees[tiab] or newly arriv*[tiab] OR new
entrant*[tiab] OR new erriv*[tiab] OR
immigrant*[tiab]
13.
1 AND 4 AND 12
8
Könsskillnader

Gender*[ti] OR sex difference*[ti] OR gender
14.
difference*[ti] OR ((girls[ti] OR women*[ti] OR
55228
female*[ti]) AND differenc*[ti])
15.
4 AND 7 AND 15; English
79
16.

PubMed:
*)
MeSH = Medical subject headings (faststäl da ämnesord i Medline/PubMed)
Exp = Termen söks inklusive de mer specifika termerna som finns underordnade
NoExp = Endast den termen söks, de mer specifika, underordnade termerna utesluts
MAJR = MeSH Major Topic (termen beskriver det huvudsakliga innehål et i artikeln)
SB = PubMeds filter för:
- systematiska översikter (systematic[sb])
- al a MeSH-indexerade artiklar (medline[sb])
FT = Fritextterm/er
tiab= sökning i title- och abstractfälten
ot = Other term: ämnesord (keyword) som oftast inte finns som MeSH-term
**)
De fetmarkerade referenserna finns nedsparade

Databas: SocINDEX, CINAHL, PsycARTICLES, PsycINFO, MEDLINE
Databasleverantör: EBSCO Datum: 2019-01-08
Ämne: ADHD hos vuxna
Sökning gjord av: Natalia Berg
På uppdrag av: Maria Bratt, ÖJ1
Databas/
Söknr
Termtyp *)
Söktermer
Antal ref. **)
Arbete, sjukskrivning
(MH "Attention Deficit Disorder with Hyperactivity")
1.    MH/DE
OR DE "Attention Deficit Disorder with Hyperactivity"
56579
OR DE "ATTENTION-deficit hyperactivity disorder"
TI ( "Attention Deficit Disorder with Hyperactivity" OR
"Attention deficit hyperactivity disorder" OR ADHD )
2.    FT
OR AB ( "Attention Deficit Disorder with Hyperactivity"  68242
OR "Attention deficit hyperactivity disorder" OR
ADHD )
3.
1 OR 2
82285
(MH "Work Capacity Evaluation") OR (MH "Work") OR
4.    MH/DE/FT
(MH "Work Performance") OR (MH "Work
335209
Simplification") OR (MH "Workload") OR (MH
"Employment") OR (MH "Employment, Supported")
46
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
SOCIALSTYRELSEN

Databas: SocINDEX, CINAHL, PsycARTICLES, PsycINFO, MEDLINE
Databasleverantör: EBSCO Datum: 2019-01-08
Ämne: ADHD hos vuxna
Sökning gjord av: Natalia Berg
På uppdrag av: Maria Bratt, ÖJ1
OR (MH "Unemployment") OR DE "WORK" OR DE
"ATTITUDES toward work" OR DE "JOB performance"
OR DE "JOB stress" OR DE "OCCUPATIONAL
achievement" OR DE "OCCUPATIONAL adaptation"
OR DE "UNEMPLOYMENT" OR (MH "Absenteeism") OR
(MH "Sick Leave")  OR (MH "Cost of Il ness") OR DE
"Employee Absenteeism" OR DE "Employee
Assistance Programs" OR DE "Employee Motivation"
OR DE "Employee Productivity" OR (DE "SICK leave")
OR (DE "JOB absenteeism" OR DE "PROBLEM
employees")

TI (Work OR workplace OR workload OR job OR
occupation* OR employ* OR unemploy* OR “cost of
il ness”) OR AB (“occupational activity” OR
“occupational ability” OR “occupational capacity”
OR occupational health” OR “work productivity” OR
workload OR “work capacity” OR “work
performance” OR “work ability” OR “work inability”
OR “inability to work” OR “job adjustment” OR “job
performance” OR “work adjustment” OR “work
rehabilitation” OR employment OR employee* OR
5.    FT
unemployment OR unemployed OR “work-related”
552787
OR “work participation” OR “working place” OR
“work environment”) OR TI ( absenteeism OR
“absence from work” OR “work absence” OR “sick
leave” or “sick day*” or “il ness day*” or “sickness
absence” or “disability leave” or “sick-list*” or “days
out of role” or “absence day*” OR “part-time” OR
“hours lost” ) OR AB ( absenteeism OR “absence
from work” OR “work absence” OR “sick leave” or
“sick day*” or “il ness day*” or “sickness absence” or
“disability leave” or “sick-list*” or “days out of role” or
“absence day*” OR “part-time” OR “hours lost” )
6.
4 OR 5
766643
((MH "Adult") OR (MH "Young Adult") OR (TI ( adult
OR adults OR adulthood OR “middle age*” OR
“working age” OR women OR men ) OR AB ( adult
OR adults OR adulthood OR “middle age*” OR
7.    MH/DE/FT
“working age” OR women OR men ) OR SU ( adult
10110791
OR adults OR adulthood OR “middle age*” OR
“working age” OR women OR men )) NOT TI ( child*
OR pediatic* OR paediatric OR preschool* OR
school* )
8.
3 AND 6 AND 7
320
9.
Published Date: 19950101-20191231

314
English, German, Swedish, Academic Journals
Utbildning (SocINDEX, CINAHL, PsycARTICLES, PsycINFO, MEDLINE , ERIC)
(MH "Educational Status") OR (MM "Education") OR
((DE "Educational Assessment" OR DE "Educational
10.    DE
Attitudes" OR DE "Educational Background" OR DE
304175
"Educational Certificates") OR (DE "Academic
Achievement")) OR (DE "Academic Degrees")
TI ( “educational status” OR “educational level” OR
“educational failure” OR “educational background”
11.    FT/TI, SU
OR “academic achievement*” OR “academic
283515
performance*” OR “academic impairment” OR
“academic attainment*” OR “academic
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
47
SOCIALSTYRELSEN

Databas: SocINDEX, CINAHL, PsycARTICLES, PsycINFO, MEDLINE
Databasleverantör: EBSCO Datum: 2019-01-08
Ämne: ADHD hos vuxna
Sökning gjord av: Natalia Berg
På uppdrag av: Maria Bratt, ÖJ1
functioning” OR “school performance*” OR “school
achievement*” OR “school attainment*” OR “school
outcome*” OR “school failure” OR “School
dropout*” OR “School drop-out*”  ) OR SU (
“educational status” OR “educational level” OR
“educational failure” OR “educational background”
OR “academic achievement*” OR “academic
performance*” OR “academic impairment” OR
“academic attainment*” OR “school performance*”
OR “school achievement*” OR “school attainment*”
OR “school outcome*” OR “school failure” OR
“School dropout*” OR “School drop-out*”   )
12.
10 OR 11
344892
TI ( “functional ability” OR “functional inability” OR
“cognitive function” OR “cognitive dysfunction” OR
“cognitive impairment” OR “executive function*” OR
“executive dysfunction*”  OR attention* OR
inattention* OR “working memory” OR planning OR
“inhibitory control” OR drop-out* OR dropout* OR
“learning disabilit*” OR “learning impairment” ) OR
AB ( “functional ability” OR “functional inability” OR
“cognitive function” OR “cognitive dysfunction” OR
“cognitive impairment” OR “executive function*” OR
13.    FT/TI, AB,
“executive dysfunction*”  OR attention* OR
1965563
SU
inattention* OR “working memory” OR planning OR
“inhibitory control” OR drop-out* OR dropout* OR
“learning disabilit*” OR “learning impairment” ) OR
SU ( “functional ability” OR “functional inability” OR
“cognitive function” OR “cognitive dysfunction” OR
“cognitive impairment” OR “executive function*” OR
“executive dysfunction*”  OR attention* OR
inattention* OR “working memory” OR planning OR
“inhibitory control” OR drop-out* OR dropout* OR
“learning disabilit*” OR “learning impairment” )
TI ( adult* OR women OR men ) OR AB ( adult* OR
14.
women OR men ) OR SU ( adult OR adulthood OR
8992216
adults )
3 AND 12 AND 13 NOT (TI ((children OR adolescen*)
15.
NOT (childhood)))
259
Published Date: 19950101-20191231 English
Svårigheter I vardagslivet (skuldsättning, spelmissbruk, relationer, vardagsliv
mm)

Föräldraskap
(DE "Parent Child Communication") OR (DE "Parent
Child Relations" OR DE "Family Relations" OR DE
"Parenting" OR DE "Father Child Relations" OR DE
"Mother Child Relations" OR DE "Family Conflict" OR
16.    DE/MH
DE "Parental Role" OR DE "Parenting Skil s") OR (MH
326120
"Parenting") OR (MH "Parent-Child Relations") OR (MH
"Parents") OR (DE "PARENTING" OR DE
"PARENTHOOD") OR (DE "ATTENTION-deficit-
disordered parents")
TI Mother* OR father* OR parenting OR mother* OR
father* OR parents OR “family relation*” OR “family
17.    FT/TI
conflict*” OR “Mother-Child Relation*” OR “Father-
275216
child relation*” OR “parental ADHD” OR “maternal
ADHD” OR “paternal ADHD”
18.
16 OR 17
491869
48
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
SOCIALSTYRELSEN

Databas: SocINDEX, CINAHL, PsycARTICLES, PsycINFO, MEDLINE
Databasleverantör: EBSCO Datum: 2019-01-08
Ämne: ADHD hos vuxna
Sökning gjord av: Natalia Berg
På uppdrag av: Maria Bratt, ÖJ1
19.
3 AND 7 AND 18

670 (41)
English, Academic Journals
Familje- och andra relationer

DE "Family Crises" OR DE "Family Relations" OR DE
"Couples" OR DE "Cohabitation" OR (DE "Significant
Others") OR (DE "Friendship") OR (DE "Interpersonal
Relationships" OR DE "Peer Relations" OR DE
20.    DE
"Relationship Quality" OR DE "Relationship
204780
Satisfaction") OR (DE "Interpersonal Compatibility")
OR (DE "Family Conflict" OR DE "Divorce" OR DE
"Dysfunctional Family" OR DE "Family Background"
OR DE "Marital Separation" OR DE "Marital Status")
TI (Family OR marriage* OR divorce* OR marital OR
couple* OR interpersonal OR friends OR friendship
21.
OR romantic OR spouse* OR “significant others” OR
FT/TI
133944
social) AND (functioning OR relation* OR
attachment OR interaction* OR problem* OR
conflict* OR crisis OR satisfaction)
22.
20 OR 21
309648
23.
3 AND 7 AND 22

191
Published Date: 19950101-20191231, English
Vardagsliv

(DE "Quality of Life") OR (DE "Lifestyle") OR (MH
"Quality of Life") OR (DE "EVERYDAY life") OR (DE
"ACTIVITIES of daily living" OR DE "QUALITY of life") OR
24.    DE/FT/TI
DE "Activities of Daily Living"  OR TI (“Everyday life”
446604
OR “everyday living”  OR “quality of life” OR lifestyle
OR “daily living” OE “daily activit*” OR “home
context” OR household*)
( (MH "Attention Deficit Disorder with Hyperactivity")
OR DE "Attention Deficit Disorder with Hyperactivity"
25.    DE/FT/TI
OR DE "ATTENTION-deficit hyperactivity disorder" ) OR
67413
( TI ( "Attention Deficit Disorder with Hyperactivity" OR
"Attention deficit hyperactivity disorder" OR ADHD ) )
TI ( function* OR inabilit* OR abilit* OR dysfunction*
OR impairment OR executive OR “working memory”
OR planning OR “inhibitory control” OR impulsivity )
OR AB ( function* OR inabilit* OR abilit* OR
dysfunction* OR impairment OR executive OR
26.
“working memory” OR planning OR “inhibitory
FT/TI
control” OR impulsivity ) OR SU ( function* OR inabilit*
6964088
OR abilit* OR dysfunction* OR impairment OR
executive OR “working memory” OR planning OR
“inhibitory control” OR impulsivity )

27.
24-26 AND English, Danish
170
Spelmissbruk, skulder, riskbeteende

(MH "Risk-Taking") OR (MH "Gambling") OR (DE
"Gambling") OR (DE "Risk Taking") OR (DE
28.    DE/FT/TI,
"COMPULSIVE gambling" OR DE "GAMBLING
104140
AB
behavior" OR DE "COMPULSIVE gamblers") OR (DE
"RISK-taking behavior") OR (DE "DEBT") OR  (DE
"CONSUMER credit" OR DE "LOANS")  OR
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
49
SOCIALSTYRELSEN

Databas: SocINDEX, CINAHL, PsycARTICLES, PsycINFO, MEDLINE
Databasleverantör: EBSCO Datum: 2019-01-08
Ämne: ADHD hos vuxna
Sökning gjord av: Natalia Berg
På uppdrag av: Maria Bratt, ÖJ1
TI ( Debts OR gambl* OR “economic burden” OR
“financial burden” ) OR AB ( Debts OR gambl* OR
“economic burden” OR “financial burden” ) OR SU (
Debts OR gambl* OR “economic burden” OR
“financial burden” )
29.
667

3 AND 29

30.
30 AND ("systematic review" or meta-analysis or

16 (6)
"literature review")
Bilkörning

(MH "Automobile Driving+")  OR ((DE "DRUGGED
driving") OR (DE "DRUNK driving")) OR (DE
31.    DE/FT/TI,
"AGGRESSIVE driving") OR DE "Driving Behavior" OR
202790
AB
DE "Drivers" OR DE "Motor Traffic Accidents" OR TI (
driving OR driver* ) OR AB ( driving OR driver* )
32.
3 AND 32
583
33.
33 AND ("systematic review" or meta-analysis or

29 (8)
"literature review")
Strategier att hantera symtom

TI ( “Coping strateg*” OR “managing of symtom*”
OR “symtom management” OR “get organized” OR
“compensation strateg*” OR “compensatory
strateg*” ) OR SU ( “Coping strateg*” OR “managing
of symtom*” OR “symtom management” OR “get
34.    FT/TI, SU,
organized” OR “compensation strateg*” OR
57535
AB
“compensatory strateg*” ) OR AB ( “Coping
strateg*” OR “managing of symtom*” OR “symtom
management” OR “get organized” OR
“compensation strateg*” OR “compensatory
strateg*” )
35.
3 AND 7 AND 34, English
92 (28)
Samsjuklighet

(MH "Comorbidity") OR DE "Comorbidity" OR DE "Dual
Diagnosis"  OR TI ( comorbid* OR co-morbid* OR
multimorbid* OR multi-morbid* OR coexist* OR co-
36.    DE/FT/TI,
exist* OR concurrent OR co-occurring OR
638725
AB
cooccurring OR “dual diagnos*” ) OR AB (
comorbid* OR co-morbid* OR multimorbid* OR multi-
morbid* OR coexist* OR co-exist* OR concurrent OR
co-occurring OR cooccurring OR “dual diagnos*” )
37.
3 AND 7 AND 36
5117
38.
37 AND (systematic review OR meta-analysis OR

347 (64)
literature review)
ADHD hos äldre

TI (elderly OR aging OR “older adult*” OR “older
39.    FT/TI
person*” OR “older people” OR “older women” OR
200062
“older men” OR “old age”)
40.
3 AND 39
45
ADHD hos migranter

(DE "Refugees") OR (DE "Asylum Seeking")or DE
41.    DE/FT/TI,
123005
AB
"REFUGEES" OR DE "IMMIGRANTS" OR DE
"UNDOCUMENTED immigrants" OR TI ( migrant* or
50
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
SOCIALSTYRELSEN

Databas: SocINDEX, CINAHL, PsycARTICLES, PsycINFO, MEDLINE
Databasleverantör: EBSCO Datum: 2019-01-08
Ämne: ADHD hos vuxna
Sökning gjord av: Natalia Berg
På uppdrag av: Maria Bratt, ÖJ1
asylum or asyl* or refugees or “newly arriv*” OR
immigrant* ) OR AB ( migrant* or asylum or asyl* or
refugees or “newly arriv*” OR immigrant* )
42.
3 AND 7 AND 41
10
Könsskillnader (PsycInfo, PsycArticles, SocIndex)

43.
TI (Gender* OR “sex difference*” OR ((girls OR
FT/TI
128177
women* OR female*) AND differenc*))
44.
7 AND 25 AND 43 English
73
45.
7 AND 43 AND (systematic review or meta-analysis or

4
literature review)
Kriminalitet

(DE "Criminals") OR (DE "Criminal Behavior" OR DE
"Crime" OR DE "Gangs") OR (DE "Prisoners") OR (DE
"CRIMINALS" OR DE "DELINQUENT youths" OR DE
"DRUG dealers" OR DE "GANGS" OR DE "MALE
offenders" OR DE "RECIDIVISTS" OR DE "WOMEN
criminals" OR DE "CRIMINAL behavior" OR DE
46.    DE/FT/TI
"PRISONERS") OR (DE "PRISONERS") OR (MH
254379
"Criminals") OR (MH "Criminal Behavior") OR (MH
"Prisoners") OR TI (Criminals OR criminal OR criminality
OR delinquen* OR prisoner* OR “prison inmates” OR
imprisoned OR incarcerated OR offender* OR gang*
OR “antisocial behavio*” OR recidivism OR
recidivists)
47.
7 AND 46 AND (systematic review or meta-analysis or  27 (9)
literature review)
48.
220

7 AND 25 AND 46 English

HBTQ

(DE "Homosexuality" OR DE "Sexual Orientation" OR
DE "Lesbianism" OR DE "Male Homosexuality" OR DE
"Homosexuality (Attitudes Toward)" OR DE "Same Sex
Couples" OR DE "Same Sex Marriage" OR DE
"Transsexualism" OR DE "Transvestism") OR (DE
"Bisexuality")  OR DE "HOMOSEXUALITY" OR DE
"SEXUAL orientation" OR DE "BISEXUALITY" OR DE "GAY
49.
people" OR DE "TRANSGENDERISM" OR DE "SEXUAL
DE
114143
minorities" OR DE "FEMALE-to-male transsexuals" OR
DE "MEN who have sex with men" OR DE
"TRANSSEXUALISM" OR DE "GENDER identity" OR DE
"GENDER transition" OR (MH "Sexual and Gender
Minorities") OR (MH "Homosexuality") OR (MH
"Bisexuality") OR (MH "Sexual and Gender Minorities")
OR (MH "Gender Dysphoria") OR (MH "Gender
Identity") OR (MH "Transgender Persons")
TI ( Homosexual* OR bisexual* OR lesbian* OR gay*
OR “sexual orientation” OR LGBT OR “gender
identity” OR “gender dysphoria*” OR transsexual* OR
transgender* OR “same sex coupl*” OR “men who
have sex with men” OR “women who have sex with
50.    FI/TI, AB
women” ) OR AB ( Homosexual* OR bisexual* OR
135952
lesbian* OR gay* OR “sexual orientation” OR LGBT
OR “gender identity” OR “gender dysphoria*” OR
transsexual* OR transgender* OR “same sex coupl*”
OR “men who have sex with men” OR “women who
have sex with women” )
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
51
SOCIALSTYRELSEN

Databas: SocINDEX, CINAHL, PsycARTICLES, PsycINFO, MEDLINE
Databasleverantör: EBSCO Datum: 2019-01-08
Ämne: ADHD hos vuxna
Sökning gjord av: Natalia Berg
På uppdrag av: Maria Bratt, ÖJ1
51.
49 OR 50
181413
52.
3 AND 51

105
Publication year: 19950101-20181231, English
53.

Ebsco-baserna:
*)
DE = Descriptor (faststäl t ämnesord i databasen)
FT/default fält = fritextsökning i fälten för “al  authors, al  subjects, al  keywords, al  title info (in-
cluding source title) and al  abstracts”
FT/TI, AB = fritextsökning i fälten för titel och abstract
ZX = Methodology
+ = Termen söks inklusive de mer specifika termerna som finns underordnade

**)
De fetmarkerade referenserna finns nedsparade

Databas: Criminology Col ection, IBSS, Social Science Database, Sociology Col ection
Databasleverantör: ProQuest Datum: 2019-01-08
Ämne: ADHD hos vuxna
Sökning gjord av: Natalia Berg
På uppdrag av: Maria Bratt, ÖJ1
Databas/
Söknr
Termtyp *)
Söktermer
Antal ref. **)
Arbetsrelaterad funktionsnedsättning, sjukskrivning

MAINSUBJECT.EXACT("Attention deficit hyperactivity
54.
disorder") OR noft("Attention Deficit Disorder with
DE/FT
11120
Hyperactivity" OR "Attention deficit hyperactivity
disorder" OR ADHD)
ti(Work OR workplace OR workload OR job OR
occupation* OR employ* OR unemploy* OR "cost of
il ness" OR absenteeism OR "absence from work" OR
"work absence" OR "sick leave" OR "sick day*" OR
"il ness day*" OR "sickness absence" OR "disability
leave" OR "sick-list*" OR "days out of role" OR
"absence day*" OR "part-time" OR "hours lost") OR
ab("occupational activity" OR "occupational ability"
OR "occupational capacity" OR "occupational
health" OR "work productivity" OR workload OR "work
capacity" OR "work performance" OR "work ability"
OR "work inability" OR "inability to work" OR "job
55.    FT
adjustment" OR "job performance" OR "work
592808
adjustment" OR "work rehabilitation" OR employment
OR employee* OR unemployment OR unemployed
OR "work-related" OR "work participation" OR
"working place" OR "work environment" OR OR
absenteeism OR "absence from work" OR "work
absence" OR "sick leave" OR "sick day*" OR "il ness
day*" OR "sickness absence" OR "disability leave" OR
"sick-list*" OR "days out of role" OR "absence day*"
OR "part-time" OR "hours lost") OR su("occupational
activity" OR "occupational ability" OR "occupational
capacity" OR "occupational health" OR "work
productivity" OR workload OR "work capacity" OR
52
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
SOCIALSTYRELSEN

Databas: Criminology Col ection, IBSS, Social Science Database, Sociology Col ection
Databasleverantör: ProQuest Datum: 2019-01-08
Ämne: ADHD hos vuxna
Sökning gjord av: Natalia Berg
På uppdrag av: Maria Bratt, ÖJ1
"work performance" OR "work ability" OR "work
inability" OR "inability to work" OR "job adjustment"
OR "job performance" OR "work adjustment" OR
"work rehabilitation" OR employment OR employee*
OR unemployment OR unemployed OR "work-
related" OR "work participation" OR "working place"
OR "work environment" OR OR absenteeism OR
"absence from work" OR "work absence" OR "sick
leave" OR "sick day*" OR "il ness day*" OR "sickness
absence" OR "disability leave" OR "sick-list*" OR "days
out of role" OR "absence day*" OR "part-time" OR
"hours lost")
(MAINSUBJECT.EXACT("Adulthood") OR
MAINSUBJECT.EXACT("Adults")) OR ti(adult OR adults
OR adulthood OR “middle age*” OR “working age”
56.    DE/FT
OR women OR men) OR ab(adult OR adults OR
1017141
adulthood OR “middle age*” OR “working age” OR
women OR men) OR su(adult OR adults OR
adulthood OR “middle age*” OR “working age” OR
women OR men)
57.
1 AND 2 AND 3
85
Utbildning

ti(“educational status” OR “educational level” OR
“educational failure” OR “educational background”
OR “academic achievement*” OR “academic
performance*” OR “academic impairment” OR
“academic attainment*” OR “academic
functioning” OR “school performance*” OR “school
achievement*” OR “school attainment*” OR “school
outcome*” OR “school failure” OR “School
dropout*” OR “School drop-out*” ) OR
ab(“educational status” OR “educational level” OR
“educational failure” OR “educational background”
OR “academic achievement*” OR “academic
performance*” OR “academic impairment” OR
58.    FT
“academic attainment*” OR “academic
185922
functioning” OR “school performance*” OR “school
achievement*” OR “school attainment*” OR “school
outcome*” OR “school failure” OR “School
dropout*” OR “School drop-out*” ) OR
mainsubject(“educational status” OR “educational
level” OR “educational failure” OR “educational
background” OR “academic achievement*” OR
“academic performance*” OR “academic
impairment” OR “academic attainment*” OR
“academic functioning” OR “school performance*”
OR “school achievement*” OR “school attainment*”
OR “school outcome*” OR “school failure” OR
“School dropout*” OR “School drop-out*” )
ti(“functional ability” OR “functional inability” OR
“cognitive function” OR “cognitive dysfunction” OR
“cognitive impairment” OR “executive function*” OR
“executive dysfunction*” OR attention* OR
59.    FT
inattention* OR “working memory” OR planning OR
755563
“inhibitory control” OR drop-out* OR dropout* OR
“learning disabilit*” OR “learning impairment” ) OR
ab(“functional ability” OR “functional inability” OR
“cognitive function” OR “cognitive dysfunction” OR
“cognitive impairment” OR “executive function*” OR
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
53
SOCIALSTYRELSEN

Databas: Criminology Col ection, IBSS, Social Science Database, Sociology Col ection
Databasleverantör: ProQuest Datum: 2019-01-08
Ämne: ADHD hos vuxna
Sökning gjord av: Natalia Berg
På uppdrag av: Maria Bratt, ÖJ1
“executive dysfunction*” OR attention* OR
inattention* OR “working memory” OR planning OR
“inhibitory control” OR drop-out* OR dropout* OR
“learning disabilit*” OR “learning impairment” ) OR
mainsubject(“functional ability” OR “functional
inability” OR “cognitive function” OR “cognitive
dysfunction” OR “cognitive impairment” OR
“executive function*” OR “executive dysfunction*”
OR attention* OR inattention* OR “working memory”
OR planning OR “inhibitory control” OR drop-out* OR
dropout* OR “learning disabilit*” OR “learning
impairment” )
1 AND 3 AND 5 AND 6 NOT ti((children OR
60.
adolescen*) NOT (childhood)))
85
Scholarly Journals; english
Svårigheter I vardagslivet

ti(“Everyday life” OR “everyday living” OR “quality of
life” OR lifestyle OR “daily living” OE “daily activit*”
OR “home context” OR “Coping strateg*” OR
“managing of symtom*” OR “symtom
management” OR “get organized” OR
“compensation strateg*” OR “compensatory
61.    FT
strateg*”) OR su(“Everyday life” OR “everyday living”

OR “quality of life” OR lifestyle OR “daily living” OE
“daily activit*” OR “home context” OR “Coping
strateg*” OR “managing of symtom*” OR “symtom
management” OR “get organized” OR
“compensation strateg*” OR “compensatory
strateg*”)
62.
1 AND 3 AND 8
50 (3)
Kriminalitet (Criminology Col ection, Sociology Col ection)

((MAINSUBJECT.EXACT("Adulthood") OR
MAINSUBJECT.EXACT("Adults")) OR ti(adult OR adults
OR adulthood OR "middle age*" OR "working age"
OR women OR men) OR ab(adult OR adults OR
adulthood OR "middle age*" OR "working age" OR
women OR men) OR su(adult OR adults OR
63.    DE/FT
adulthood OR "middle age*" OR "working age" OR
31
women OR men)) AND ti("Attention Deficit Disorder
with Hyperactivity" OR "Attention deficit hyperactivity
disorder" OR ADHD) AND ti(Criminals OR criminal OR
criminality OR delinquen* OR prisoner* OR "prison
inmates" OR imprisoned OR incarcerated OR
offender* OR gang* OR "antisocial behavio*" OR
recidivism OR recidivists)
HBTQ

ti("Attention Deficit Disorder with Hyperactivity" OR
"Attention deficit hyperactivity disorder" OR ADHD)
AND (ti(Homosexual* OR bisexual* OR lesbian* OR
gay* OR "sexual orientation" OR LGBT OR "gender
identity" OR "gender dysphoria*" OR transsexual* OR
64.    FT
transgender* OR "same sex coupl*" OR "men who
2
have sex with men" OR "women who have sex with
women") OR ab(Homosexual* OR bisexual* OR
lesbian* OR gay* OR "sexual orientation" OR LGBT OR
"gender identity" OR "gender dysphoria*" OR
transsexual* OR transgender* OR "same sex coupl*"
54
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
SOCIALSTYRELSEN

Databas: Criminology Col ection, IBSS, Social Science Database, Sociology Col ection
Databasleverantör: ProQuest Datum: 2019-01-08
Ämne: ADHD hos vuxna
Sökning gjord av: Natalia Berg
På uppdrag av: Maria Bratt, ÖJ1
OR "men who have sex with men" OR "women who
have sex with women"))
ASSIA:
*)
DE= Kontrol erade ämnesord från ASSIA:s thesaurus
KW=Fritexttermer som söks samtidigt i Title (TI), Abstract (AB), Descriptor (DE), och Identifier
(ID) fälten
FT = Fritextterm/er

**)
De fetmarkerade referenserna finns nedsparade
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
55
SOCIALSTYRELSEN

Bilaga 3. Utveckling av
Socialstyrelsens hälsodataregister
Regeringen har beslutat att personuppgifter som rör patienter inom den psy-
kiatriska öppenvården, som behandlats av annan hälso- och sjukvårdsperso-
nal än läkare, ska få behandlas i Socialstyrelsens patientregister. Förord-
ningsändringen trädde i kraft den 15 mars 2017. Socialstyrelsen arbetar nu
med att fram nya rutiner och göra ändringar i föreskrifterna. I avvaktan på att
detta är klart gäller nuvarande sätt att rapportera in till patientregistret.
När fler yrkesgruppers insatser kan rapporteras till patientregistret så kan So-
cialstyrelsen bättre beskriva, genomlysa och utvärdera den psykiatriska vår-
den i Sverige. Myndigheten kan då också ge en mer korrekt bild av utbudet
av multidisciplinär psykiatrisk vård och vårdkonsumtion.
Nuförtiden vårdas patienter i oftare i öppen vård jämfört med sluten vård,
detta gäller även patienter med allvarliga tillstånd. Detta skifte från sluten till
öppenvård gör att det är särskilt angeläget att kunna samla in uppgifter om
vård som ges fler yrkesgrupper än läkare för att inte i framtiden tappa viktig
kunskap om den psykiatriska vården [225].
Dessa förändringar kommer att göra det enklare att följa upp i vilken grad
rekommendationer om multidisciplinär (multimodal behandling) följs av vår-
den (vilket ger förutsättningar för indikatorbaserad utvärdering). Detta har
stor betydelse, särskilt som täckningsgraden av kvalitetsregistret BUSA ännu
är låg.

56
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
SOCIALSTYRELSEN

Referenser
1.
Alltjämt ojämlikt! [Elektronisk resurs]: levnadsförhållanden för vissa
personer med funktionsnedsättning. Stockholm: Socialstyrelsen; 2010.
2.
Bergnéhr D, Enell S. Ungdomars och unga vuxnas levnadsvillkor i
Sverige [Elektronisk resurs] en kunskapsöversikt med fokus på
ojämlikhet. Stockholm: Forte - Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och
välfärd; 2018.
3.
Fayyad J, Sampson NA, Hwang I, Adamowski, T, Aguilar-Gaxiola S,
Al-Hamzawi A, et al. The descriptive epidemiology of DSM-IV Adult
ADHD in the World Health Organization World Mental Health Surveys.
Atten Defic Hyperact Disord. 2017; 9(1):47-65.
4.
Turgay A, Goodman DW, Asherson P, Lasser RA, Babcock TF, Pucci
ML, et al. Lifespan persistence of ADHD: The life transition model and
its application. The Journal of Clinical Psychiatry. 2012; 73(2):192-201.
5.
Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd – ett kunskapsstöd
[Elektronisk resurs]. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014.
6.
Simon V, Czobor P, Bálint S, Mészáros Á, Bitter I. Prevalence and
correlates of adult attention-deficit hyperactivity disorder: Meta-
analysis. The British Journal of Psychiatry. 2009; 194(3):204-11.
7.
Thomas R, Sanders S, Doust J, Beller E, Glasziou P. Prevalence of
Attention-Deficit/ Hyperactivity Disorder: A Systematic Review and
Meta-analysis. Pediatrics. 2015; 135(4):e 994.
8.
Polanczyk G, de Lima MS, Horta BL, Biederman J, Rohde LA. The
Worldwide Prevalence of ADHD: A Systematic Review and
Metaregression Analysis. Am J Psychiatry. 2007; 164(6):942-8.
9.
Diagnostic and statistical manual of mental disorders: DSM-5; American
Psychiatric Association (APA). 2013.
10.
International Statistical Classification of Diseases and Related Health
Problems, 10th revision (ICD-10). Geneva: World Health Organization
(WHO); 1992.
11.
Reimherr FW, Marchant BK, Gift TE, Steans TA, Wender PH. Types of
adult attention-deficit hyperactivity disorder (ADHD): baseline
characteristics, initial response, and long-term response to treatment
with methylphenidate. Atten Defic Hyperact Disord. 2015; 7(2):115-28.
12.
Larsson H, Lichtenstein P, Larsson J-O. Genetic Contributions to the
Development of ADHD Subtypes from Childhood to Adolescence. J Am
Acad Child Adolesc Psychiatry. 2006; 45(8):973-81.
13.
Nigg JT. Future directions in ADHD etiology research. Journal Of
Clinical Child And Adolescent Psychology: The Official Journal For
The Society Of Clinical Child And Adolescent Psychology, American
Psychological Association, Division 53. 2012; 41(4):524-33.
14.
Ferguson CJ. The influence of television and video game use on
attention and school problems: A multivariate analysis with other risk
factors controlled. J Psychiatr Res. 2011; 45(6):808-13.
15.
Swing EL, Gentile DA, Anderson CA, Walsh DA. Television and video
game exposure and the development of attention problems. Pediatrics.
2010; 126(2):214-21.
16.
Hultman CM, Torrång A, Tuvblad C, Cnattingius S, Larsson J-O,
Lichtenstein P. Birth Weight and Attention-Deficit/Hyperactivity
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
57
SOCIALSTYRELSEN

Symptoms in Childhood and Early Adolescence: A Prospective Swedish
Twin Study. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry. 2007; 46(3):370-7.
17.
Rucklidge JJ, Frampton CM, Gorman B, Boggis A. Vitamin–mineral
treatment of attention-deficit hyperactivity disorder in adults: Double-
blind randomised placebo-controlled trial. The British Journal of
Psychiatry. 2014; 204(4):306-15.
18.
Bölte S, Mahdi S, Coghill D, Gau SS-F, Granlund M, Holtmann M, et
al. Standardised assessment of functioning in ADHD: consensus on the
ICF Core Sets for ADHD. Eur Child Adolesc Psychiatry. 2018;
27(10):1261-81.
19.
Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och
hälsa: barn- och ungdomsversion [ICF-CY]. Stockholm: Socialstyrelsen;
2010.
20.
Socialstyrelsens termbank. Hämtad 2019 03-26 från:
http://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=64&SrcLang=sv
21.
Gemensamt språk för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation:
slutrapport för delprojektet Gemensamt språk. Stockholm:
Socialstyrelsen; 2014.
22.
Hur kan ICF användas? en manual för användning av Klassifikation av
funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Stockholm:
Socialstyrelsen; 2016.
23.
Towards an ICF core set for ADHD: a worldwide expert survey on
ability and disability. Eur Child Adolesc Psychiatry. 2015; (12):1509.
24.
Mahdi S, Ronzano N, Knüppel A, Dias JC, Albdah A, Chien-Ho L, et al.
An international clinical study of ability and disability in ADHD using
the WHO-ICF framework. Eur Child Adolesc Psychiatry. 2018;
27(10):1305-19.
25.
Översättning och validering av den svenska versionen av World Health
Organization - Disability Assessment Schedule (WHODAS) 2.0 2019.
Örebro: Örebro Universitet. Hämtad 2019 06-12 från:
https://www.oru.se/forskning/forskningsprojekt/fp/?rdb=p1867
26.
Läkemedelsbehandling av adhd hos barn och vuxna – Stöd för beslut om
behandling [Elektronisk resurs]. Stockholm: Socialstyrelsen; 2015.
27.
Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och tandvård :
lägesrapport 2018. Stockholm: Socialstyrelsen; 2018.
28.
Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och tandvård :
lägesrapport 2019. Stockholm: Socialstyrelsen; 2019.
29.
Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård - Lägesrapport
2017. Stockholm: Socialstyrelsen; 2017.
30.
En god vård? Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och
sjukvårdens resultat: öppna jämförelser 2018. Stockholm:
Socialstyrelsen; 2019.
31.
Statistik om tandhälsa 2017. Stockholm: Socialstyrelsen; 2018.
32.
Friedlander AH, Yagiela JA, Mahler ME, Rubin R. The
pathophysiology, medical management and dental implications of adult
attention-deficit/hyperactivity disorder. Journal Of The American Dental
Association (1939). 2007; 138(4):475.
33.
Utvärdering av tandvårdsstöd som regleras genom
tandvårdsförordningen och det statliga särskilda tandvårdsbidraget
Stockholm: Socialstyrelsen; 2018.
34.
Brown TE, Romero B, Sarocco P, Atkins N, Schwartz EJ, Rhoten S. The
Patient Perspective: Unmet Treatment Needs in Adults With Attention-
58
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
SOCIALSTYRELSEN

Deficit/Hyperactivity Disorder. Prim Care Companion CNS Disord.
2019; 21(3).
35.
Kuriyan AB, Pelham WE, Jr., Molina BSG, Waschbusch DA, Gnagy
EM, Sibley MH, et al. Young adult educational and vocational outcomes
of children diagnosed with ADHD. J Abnorm Child Psychol. 2013;
41(1):27-41.
36.
Hechtman L, Rohde, LA. Predictors of Adult Outcome in Attention-
Deficit/Hyperactivity Disorder. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry.
2016; 55(10).
37.
Barkley RA. Major life activity and health outcomes associated with
attention-deficit/hyperactivity disorder. The Journal Of Clinical
Psychiatry. 2002; 63 Suppl 12:10-5.
38.
Selke JH. Adults with ADHD in the workplace: A descriptive analysis
and evaluation of the workplace and job satisfaction. Dissertation.
University of California; 2000.
39.
Barkley RA, Fischer M, Smallish L, Fletcher K. Young Adult Outcome
of Hyperactive Children: Adaptive Functioning in Major Life Activities.
J Am Acad Child Adolesc Psychiatry. 2006; 45(2):192-202.
40.
Fredriksen M, Dahl AA, Martinsen EW, Klungsoyr O, Faraone SV,
Peleikis DE. Childhood and persistent ADHD symptoms associated with
educational failure and long-term occupational disability in adult
ADHD. Atten Defic Hyperact Disord. 2014; 6(2):87-99.
41.
Anker E, Halmøy A, Heir T. Work participation in ADHD and
associations with social characteristics, education, lifetime depression,
and ADHD symptom severity. Atten Defic Hyperact Disord. 2019;
11(2):159-165
42.
Biederman J, Petty CR, Fried R, Kaiser R, Dolan CR, Schoenfeld S, et
al. Educational and occupational underattainment in adults with
attention-deficit/hyperactivity disorder: a controlled study. The Journal
Of Clinical Psychiatry. 2008; 69(8):1217-22.
43.
Asherson P, Akehurst R, Kooij JJS, Huss M, Beusterien K, Sasané R, et
al. Under diagnosis of adult ADHD: cultural influences and societal
burden. Journal Of Attention Disorders. 2012; 16(5 Suppl):20S-38S.
44.
Andreassen CS, Griffiths MD, Sinha R, Hetland J, Pallesen S. The
Relationships between Workaholism and Symptoms of Psychiatric
Disorders: A Large-Scale Cross-Sectional Study. PLoS One. 2016;
11(5):e0152978.
45.
Brattberg G. PTSD and ADHD: underlying factors in many cases of
burnout. Stress & Health: Journal of the International Society for the
Investigation of Stress. 2006; 22(5):305-13.
46.
Så här kan man göra... Vägledningsdokument ADHD hos
vuxna.Stockholm: Socialstyrelsen; 2007.
47.
Andersson D. Dörrarna stängs innan alla fått plats [Elektronisk resurs] :
rapport för den svenska funktionshindersrörelsen sommaren 2012.
Sundbyberg: Handikappförbunden; 2012.
48.
Trantou A, Carlsen HK, Anderson C, Steingrimsson S. Sickness
Absence Recommendation Among Outpatients With ADHD and
Comorbidity: A Latent Class Analysis. Journal Of Attention Disorders.
2018:1087054718780338.
49.
Bos M, Beauchaine TP, Ben-David I. Financial Distress and Suicide
over the Lifecycle for Individuals with ADHD: A Population Study I.
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
59
SOCIALSTYRELSEN

Stockholm: Swedish House of Finance at the Stockholm School of
Economics; 2019.
50.
Vad tycker arbetsgivare? Synen på funktionsnedsatta. Stockholm:
Arbetsförmedlingen; 2018.
51.
Levinsson H, Jiborn M. Minuskontot: Ekonomiska villkor för personer
med psykisk funktionsnedsättning. Lund: Nationell Samverkan för
Psykisk Hälsa (NSPH); 2013.
52.
Dowling, NA, Cowlishaw, S, Jackson, AC, Merkouris, SS, Francis, KL,
Christensen, DR. Prevalence of psychiatric co-morbidity in treatment-
seeking problem gamblers: A systematic review and meta-analysis. The
Australian And New Zealand Journal Of Psychiatry. 2015; 49(6):519-
39.
53.
Groen, Y, Gaastra, GF, Lewis-Evans, B, Tucha, O. Risky behavior in
gambling tasks in individuals with ADHD--a systematic literature
review. PLoS One. 2013; 8(9):e74909-e.
54.
Fatseas, M, Alexandre, J-M, Vénisse, J-L, Romo, L, Valleur, M,
Magalon, D, et al. Gambling behaviors and psychopathology related to
Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) in problem and non-
problem adult gamblers. Psychiatry Res. 2016; 239:232-8.
55.
Babinski, DE, Pelham WE Jr, Molina BS, Gnagy EM, Waschbusch DA,
Yu J, et al. Late Adolescent and Young Adult Outcomes of Girls
Diagnosed with ADHD in Childhood: An Exploratory Investigation.
Journal of Attention Disorders. 2011; 15(3):204-14.
56.
Voigt RG, Katusic SK, Colligan RC, Killian JM, Weaver AL, Barbaresi
WJ. Academic Achievement in Adults with a History of Childhood
Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder: A Population-Based
Prospective Study. Journal Of Developmental And Behavioral
Pediatrics: JDBP. 2017; 38(1):1-11.
57.
Biederman J, Fried R, Petty C, Mahoney L, Faraone SV, Biederman J, et
al. An examination of the impact of attention-deficit hyperactivity
disorder on IQ: a large controlled family-based analysis. Canadian
Journal of Psychiatry. 2012; 57(10):608-16.
58.
Biederman J, Petty CR, Evans M, Small J, Faraone SV. How persistent
is ADHD? A controlled 10-year follow-up study of boys with ADHD.
Psychiatry Res. 2010; 177(3):299-304.
59.
DuPaul GJ, Franklin MK, Pollack BL, Stack KS, Jaffe AR, Gormley
MJ, et al. Predictors and Trajectories of Educational Functioning in
College Students with and without Attention-Deficit/Hyperactivity
Disorder. Journal of Postsecondary Education and Disability. 2018;
31(2):161-78.
60.
Galéra C, Melchior M, Chastang JF, Bouvard MP, Fombonne E.
Childhood and adolescent hyperactivity-inattention symptoms and
academic achievement 8 years later: The GAZEL Youth study. Psychol
Med. 2009; 39(11):1895-906.
61.
Jaber L, Kirsh D, Diamond G, Shuper A. Long-Term Functional
Outcomes in Israeli Adults Diagnosed in Childhood with Attention
Deficit Hyperactivity Disorder. The Israel Medical Association Journal:
IMAJ. 2015; 17(8):481-5.
62.
Pingault J-B, Tremblay RE, Vitaro F, Carbonneau R, Genolini C,
Falissard B, et al. Childhood trajectories of inattention and hyperactivity
and prediction of educational attainment in early adulthood: a 16-year
60
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
SOCIALSTYRELSEN

longitudinal population-based study. The American Journal Of
Psychiatry. 2011; 168(11):1164-70.
63.
Martin AJ. The role of ADHD in academic adversity: Disentangling
ADHD effects from other personal and contextual factors. Sch Psychol
Q. 2014; 29(4):395-408.
64.
Norwalk K, Norvilitis JM, MacLean MG. ADHD symptomatology and
its relationship to factors associated with college adjustment. Journal of
Attention Disorders. 2009; 13(3):251-8.
65.
Norvilitis JM, Sun L, Zhang J. ADHD symptomatology and adjustment
to college in China and the United States. J Learn Disabil. 2010;
43(1):86-94.
66.
Niermann HCM, Scheres A. The relation between procrastination and
symptoms of attention-deficit hyperactivity disorder (ADHD) in
undergraduate students. Int J Methods Psychiatr Res. 2014; 23(4):411-
21.
67.
Langberg JM, Dvorsky MR, Becker SP, Molitor SJ. The impact of
daytime sleepiness on the school performance of college students with
attention deficit hyperactivity disorder (ADHD): A prospective
longitudinal study. J Sleep Res. 2014; 23(3):318-25.
68.
Merkt J, Gawrilow C. Health, dietary habits, and achievement
motivation in college students with self-reported ADHD diagnosis.
Journal of Attention Disorders. 2016; 20(9):727-40.
69.
Bolic V, Hellberg K, Kjellberg A, Hemmingsson H. Stöd för lärande –
mer än bara pedagogiskt stöd : Elever med neuropsykiatrisk
funktionsnedsättning. AT-forum 2013: Nationell konferens i
arbetsterapi, 2013; 2013.
70.
Wolf LE, Simkowitz P, Carlson H. College students with attention-
deficit/hyperactivity disorder. Current Psychiatry Reports. 2009;
11(5):415-21.
71.
Hellberg K, Kjellberg A. Övergångsprocessen från skola till vidare
studier och arbete Intervjuer med unga vuxna med ADHD och
Aspergers syndrom. Linköping: Linköping University Electronic Press;
2012.
72.
Nylander E, Bernhard D, Rahm L, Andersson P. oLika TillSAMmanS
En kartläggning av folkhögskolors lärmiljöer för deltagare med
funktionsnedsättningar. Linköping: Linköping University Electronic
Press; 2015.
73.
Parker DR, Hoffman SF, Sawilowsky S, Rolands L. Self-control in
postsecondary settings: Students’ perceptions of ADHD college
coaching. Journal of Attention Disorders. 2013; 17(3):215-32.
74.
Prevatt F, Young JL. Recognizing and treating attention-
deficit/hyperactivity disorder in college students. Journal of College
Student Psychotherapy. 2014; 28(3):182-200.
75.
Huang CL, Weng SF, Ho CH. Gender ratios of administrative
prevalence and incidence of attention-deficit/hyperactivity disorder
(ADHD) across the lifespan: A nationwide population-based study in
Taiwan. Psychiatry Res. 2016; 244:382-7.
76.
Förskrivning av adhd-läkemedel 2016 : utvecklingen av incidens och
prevalens. Stockholm: Socialstyrelsen; 2017.
77.
Cortese S, Faraone SV, Bernardi S, Wang S, Blanco C. Gender
differences in adult attention-deficit/hyperactivity disorder: results from
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
61
SOCIALSTYRELSEN

the National Epidemiologic Survey on Alcohol and Related Conditions
(NESARC). J Clin Psychiatry. 2016; 77(4):e421-8.
78.
Retz-Junginger P, Rosler M, Jacob C, Alm B, Retz W. Gender
differences in self- and investigator-rated psychopathology in adult
attention-deficit/hyperactivity disorder. Atten Defic Hyperact Disord.
2010; 2(2):93-101.
79.
Arcia E, Conners CK. Gender differences in ADHD? J Dev Behav
Pediatr. 1998; 19(2):77-83.
80.
Fedele DA, Lefler EK, Hartung CM, Canu WH. Sex differences in the
manifestation of ADHD in emerging adults. J Atten Disord. 2012;
16(2):109-17.
81.
Robison RJ, Reimherr FW, Marchant BK, Faraone SV, Adler LA, West
SA. Gender differences in 2 clinical trials of adults with attention-
deficit/hyperactivity disorder: a retrospective data analysis. J Clin
Psychiatry. 2008; 69(2):213-21.
82.
Rucklidge JJ. Gender differences in attention-deficit/hyperactivity
disorder. Psychiatr Clin North Am. 2010; 33(2):357-73.
83.
Katz LJ, Goldstein G, Geckle M. Neuropsychological and personality
differences between men and women with ADHD. Journal of Attention
Disorders. 1998; 2(4):239-47.
84.
Rasmussen K, Levander S. Untreated ADHD in adults: are there sex
differences in symptoms, comorbidity, and impairment? J Atten Disord.
2009; 12(4):353-60.
85.
Kakuszi B, Bitter I, Czobor P. Suicidal ideation in adult ADHD: Gender
difference with a specific psychopathological profile. Compr Psychiatry.
2018; 85:23-9.
86.
Fitzgerald C, Dalsgaard S, Nordentoft M, Erlangsen A. Suicidal
behaviour among persons with attention-deficit hyperactivity disorder.
The British Journal of Psychiatry.1-6.
87.
Dalsgaard S, Mortensen PB, Frydenberg M, Thomsen PH. Conduct
problems, gender and adult psychiatric outcome of children with
attention-deficit hyperactivity disorder. Br J Psychiatry. 2002; 181:416-
21.
88.
ADHD hos flickor. En inventering av det vetenskapliga underlaget.
Stockholm: SBU; 2005.
89.
Kopp S. Girls with social and/or attention impairments. Gothenburg:
Institute of Neuroscience and Physiology, Child and Adolescent
Psychiatry. University of Gothenburg; 2010.
90.
Smirthwaite G, Tengelin E, Borrman T, Björnström A. (O)jämställdhet i
hälsa och vård. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting; 2014.
91.
Faraone SV. Attention deficit hyperactivity disorder in adults:
Implications for theories of diagnosis. Curr Dir Psychol Sci. 2000;
9(1):33-6.
92.
Updated European Consensus Statement on diagnosis and treatment of
adult ADHD. Eur Psychiatry. 2019:14.
93.
Ginsberg Y. Attention deficit hyperactivity disorder in prison inmates
[Elektronisk resurs]. Stockholm: Karolinska institutet; 2012.
94.
Ginsberg Y, Hirvikoski T, Lindefors N. Attention Deficit Hyperactivity
Disorder (ADHD) among longer-term prison inmates is a prevalent,
persistent and disabling disorder. BMC Psychiatry. 2010; 10:112-.
62
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
SOCIALSTYRELSEN

95.
Lindgren E. “It’s all about survival”: Young adults’ transitions within
psychiatric care from the perspective of young adults, relatives, and
professionals [Doctoral Thesis]. Luleå: Luleå tekniska universitet; 2014.
96.
Philipp-Wiegmann F, Retz-Junginger P, Retz W, Rösler M. The
intraindividual impact of ADHD on the transition of adulthood to old
age. Eur Arch Psychiatry Clin Neurosci. 2016; 266(4):367-71.
97.
Searight HR, Burke JM, Rottnek F. Adult ADHD: evaluation and
treatment in family medicine. Am Fam Physician. 2000; 62(9):2077.
98.
Ginsberg Y, Kooij S, Edvinsson D. Diagnostisk intervju för ADHD hos
vuxna (DIVA). Nederländerna: DIVA Foundation; 2010.
99.
Guldberg-Kjär T. ADHD in Old Age: Self-rated Symptoms and Clinical
Information from a Population-Based Swedish Sample Aged 65 and
Older. Gothenburg: University of Gothenburg; 2013.
100.
Michielsen M, Comijs HC, Semeijn EJ, Beekman AT, Deeg DJ, Kooij
JJS. The comorbidity of anxiety and depressive symptoms in older
adults with attention-deficit/hyperactivity disorder: a longitudinal study.
J Affect Disord. 2013; 148(2-3):220-7.
101.
Michielsen M, de Kruif J, Comijs HC, van Mierlo S, Semeijn EJ,
Beekman ATF, et al. The Burden of ADHD in Older Adults: A
Qualitative Study. J Atten Disord. 2018; 22(6):591-600.
102.
Semeijn EJ, Michielsen M, Comijs HC, Deeg DJ, Beekman AT, Kooij
JJS. Criterion validity of an Attention Deficit Hyperactivity Disorder
(ADHD) screening list for screening ADHD in older adults aged 60-94
years. Am J Geriatr Psychiatry. 2013; 21(7):631-5.
103.
Torgersen T, Gjervan B, Lensing MB, Rasmussen K. Optimal
management of ADHD in older adults. Neuropsychiatr Dis Treat. 2016;
12:79-87.
104.
Solanto MV, Surman CB, Alvir JMJ. The efficacy of cognitive-
behavioral therapy for older adults with ADHD: a randomized
controlled trial. Atten Defic Hyperact Disord. 2018; 10(3):223-35.
105.
Sobanski E, Brüggemann D, Alm B, Kern S, Deschner M, Schubert T, et
al. Psychiatric comorbidity and functional impairment in a clinically
referred sample of adults with attention-deficit/hyperactivity disorder
(ADHD). Eur Arch Psychiatry Clin Neurosci. 2007; 257(7):371-7.
106.
Cumyn L, French L, Hechtman L. Comorbidity in adults with attention-
deficit hyperactivity disorder. Can J Psychiatry. 2009; 54(10):673-83.
107.
Edvinsson D, Lindstrom E, Bingefors K, Lewander T, Ekselius L.
Gender differences of axis I and II comorbidity in subjects diagnosed
with attention-deficit hyperactivity disorder as adults. Acta
Neuropsychiatr. 2013; 25(3):165-74.
108.
Lee D-Y, Lee C-S, Park C-S, Kim B-J, Cha B-S, Lee S-J, et al. Effect of
symptoms of adult attention deficit hyperactivity disorder on symptoms
of post traumatic stress disorder in Korean conscripts. Psychiatry
Investig. 2012; 9(2):154-60.
109.
Philipsen A, Limberger MF, Lieb K, Feige B, Kleindienst N, Ebner-
Priemer U, et al. Attention-deficit hyperactivity disorder as a potentially
aggravating factor in borderline personality disorder. The British Journal
of Psychiatry. 2008; 192(2):118-23.
110.
Rydén E, Thase ME, Stråht D, Aberg-Wistedt A, Bejerot S, Landén M.
history of childhood attention-deficit hyperactivity disorder (ADHD)
impacts clinical outcome in adult bipolar patients regardless of current
ADHD. Acta Psychiatr Scand. 2009; (3):239.
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
63
SOCIALSTYRELSEN

111.
van Emmerik-van Oortmerssen K, van de Glind G, van den Brink W,
Smit F, Crunelle CL, Swets M, et al. Prevalence of attention-deficit
hyperactivity disorder in substance use disorder patients: A meta-
analysis and meta-regression analysis. Drug Alcohol Depend. 2012;
122(1-2):11-9.
112.
Torgersen T, Gjervan B, Rasmussen K. ADHD in adults: A study of
clinical characteristics, impairment and comorbidity. Nordic Journal of
Psychiatry. 2006; 60(1):38-43.
113.
Wilens TE, Biederman J, Faraone SV, Martelon M, Westerberg D,
Spencer, TJ. Presenting ADHD symptoms, subtypes, and comorbid
disorders in clinically referred adults with ADHD. The Journal of
Clinical Psychiatry. 2009; 70(11):1557-62.
114.
Rydén E. Attention-deficit hyperactivity disorder in bipolar disorder.
[Doctoral Thesis]. Stockholm: Karolinska Institutet; 2010.
115.
Stickley A, Koyanagi A, Takahashi H, Ruchkin V, Inoue Y, Kamio Y.
Attention-deficit/hyperactivity disorder and physical multimorbidity: A
population-based study. Eur Psychiatry. 2017; 45:227-34.
116.
Chen Q, Hartman CA, Haavik J, Harro J, Klungsøyr K, Hegvik T-A, et
al. Common psychiatric and metabolic comorbidity of adult attention-
deficit/hyperactivity disorder: A population-based cross-sectional study.
PLoS One. 2018; 13(9):e0204516-e.
117.
Instanes JT, Klungsøyr K, Halmøy A, Fasmer OB, Haavik J. Adult
ADHD and comorbid somatic disease: A systematic literature review.
Journal of Attention Disorders. 2018; 22(3):203-28.
118.
Cederlöf M, Larsson H, Lichtenstein P, Almqvist C, Serlachius E,
Ludvigsson JF. Nationwide population-based cohort study of psychiatric
disorders in individuals with Ehlers–Danlos syndrome or hypermobility
syndrome and their siblings. 2016; 16(1):207.
119.
Komurcu E, Bilgic A, Herguner S. Relationship between extremity
fractures and attention-deficit/hyperactivity disorder symptomatology in
adults. Int J Psychiatry Med. 2014; 47(1):55-63.
120.
Weiss RE, Stein MA, Trommer B, Refetoff S. Attention-deficit
hyperactivity disorder and thyroid function. The Journal Of Pediatrics.
1993; 123(4):539-45.
121.
Snyder JA. College Students with ADHD: Extending the
Lifestyles/Routine Activities Framework to Predict Sexual Victimization
and Physical Assault: University of Cincinnati; 2011.
122.
Dalsgaard S, Østergaard SD, Leckman JF, Mortensen PB, Pedersen MG.
Mortality in children, adolescents, and adults with attention deficit
hyperactivity disorder: a nationwide cohort study. Lancet (London,
England). 2015; 385(9983):2190-6.
123.
Balazs J, Kereszteny A. Attention-deficit/hyperactivity disorder and
suicide: A systematic review. World Journal Of Psychiatry. 2017;
7(1):44-59.
124.
Balazs J, Gyori D, Horvath LO, Meszaros G, Szentivanyi D. Attention-
deficit hyperactivity disorder and nonsuicidal self-injury in a clinical
sample of adolescents: the role of comorbidities and gender. BMC
Psychiatry. 2018; 18(1):34.
125.
Weissenberger S, Ptacek R, Vnukova M, Raboch J, Klicperova-Baker
M, Domkarova L, et al. ADHD and lifestyle habits in Czech adults, a
national sample. Neuropsychiatr Dis Treat. 2018; 14:293-9.
64
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
SOCIALSTYRELSEN

126.
Carlsoosn V. Dental Anxiety in Adults - Psychosocial Aspects, Oral
Health and Psychological Treatment. [Doctoral Thesis] Göteborg:
Göteborgs Universitet; 2015.
127.
Mot ett system för verksamhetsuppföljning av psykiatriområdet.
Stockholm: Socialstyrelsen; 2011.
128.
Pulay AJ, Bitter I, Papp S, Gulácsi L, Péntek M, Brodszky V, et al.
Exploring the relationship between quality of life (EQ-5D) and clinical
measures in adult Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD).
Applied Research in Quality of Life. 2017; 12(2):409-24.
129.
He JA, Antshel KM, Biederman J, Faraone SV. Do Personality Traits
Predict Functional Impairment and Quality of Life in Adult ADHD? A
Controlled Study. Journal Of Attention Disorders. 2015.
130.
Björk A, Rönngren Y, Selander J, Vinberg S, Hellzen O, Olofsson N.
Health, lifestyle habits, and physical fitness among adults with ADHD
compared with a random sample of a Swedish general population.
Society, Health & Vulnerability. 2018; 9(1):1-.
131.
Stickley A, Koyanagi A, Takahashi H, Ruchkin V, Kamio Y. Attention-
deficit/hyperactivity disorder symptoms and loneliness among adults in
the general population. Res Dev Disabil. 2017; 62:115-23.
132.
Miklósi M, Máté O, Somogyi K, Szabó M. Adult Attention Deficit
Hyperactivity Disorder Symptoms, Perceived Stress, and Well-Being:
The Role of Early Maladaptive Schemata. The Journal Of Nervous And
Mental Disease. 2016; 204(5):364-9.
133.
Canel C, Buadze A, Dube A, Eich D, Liebrenz M. Skills and
compensation strategies in adult ADHD—A qualitative study. PLoS
One. 2017; 12(9).
134.
Kysow K, Park J, Johnston C. The use of compensatory strategies in
adults with ADHD symptoms. Atten Defic Hyperact Disord. 2017;
9(2):73-88.
135.
Antshel KM, Faraone SV, Maglione K, Doyle A, Fried R, Seidman L, et
al. Is adult attention deficit hyperactivity disorder a valid diagnosis in
the presence of high IQ? Psychol Med. 2009; 39(8):1325-35.
136.
Holst Y, Thorell LB. Functional impairments among adults with ADHD:
A comparison with adults with other psychiatric disorders and links to
executive deficits. Appl Neuropsychol Adult. 2019:1-13.
137.
Gordon CT, Fabiano GA. The transition of youth with adhd into the
workforce: Review and future directions. Clin Child Fam Psychol Rev.
2019.
138.
García Murillo L, Ramos-Olazagasti MA, Mannuzza S, Castellanos FX,
Klein RG. Childhood attention-deficit/hyperactivity disorder and
homelessness: A 33-year follow-up study. J Am Acad Child Adolesc
Psychiatry. 2016; 55(11):931-6.
139.
Chen Q, Brikell I, Lichtenstein P, Serlachius E, Kuja‐Halkola R, Sandin
S, et al. Familial aggregation of attention‐deficit/hyperactivity disorder.
Journal of Child Psychology and Psychiatry. 2017; 58(3):231-9.
140.
Agha SS, Zammit S, Thapar A, Langley K. Are parental ADHD
problems associated with a more severe clinical presentation and greater
family adversity in children with ADHD? Eur Child Adolesc Psychiatry.
2013; 22(6):369-77.
141.
Babinski DE, Pelham WE, Molina BSG, Gnagy EM, Waschbusch DA,
Wymbs BT, et al. Maternal ADHD, Parenting, and Psychopathology
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
65
SOCIALSTYRELSEN

Among Mothers of Adolescents With ADHD. Journal of Attention
Disorders. 2016; 20(5):458-68.
142.
Miller RW, Gondoli DM, Gibson BS, Steeger CM, Morrissey RA.
Contributions of Maternal Attention-Deficit Hyperactivity and
Oppositional Defiant Disorder Symptoms to Parenting. Parenting:
Science & Practice. 2017; 17(4):281-300.
143.
Park JL, Hudec KL, Johnston C. Parental ADHD symptoms and
parenting behaviors: A meta-analytic review. Clin Psychol Rev. 2017;
56:25-39.
144.
Wymbs BT, Wymbs FA, Dawson AE. Child ADHD and ODD behavior
interacts with parent ADHD symptoms to worsen parenting and
interparental communication. J Abnorm Child Psychol. 2015; 43(1):107-
19.
145.
Edel M-A, Juckel G, Brüne M. Interaction of recalled parental ADHD
symptoms and rearing behavior with current attachment and emotional
dysfunction in adult offspring with ADHD. Psychiatry Res. 2010;
178(1):137-41.
146.
Koemans RG, van Vroenhoven S, Karreman A, Bekker MHJ.
Attachment and autonomy problems in adults with ADHD. Journal Of
Attention Disorders. 2015; 19(5):435-46.
147.
Syrjänen M, Hautamäki A, Pleshkova N, Maliniemi S. Adults with
ADHD—A retrospective account of the family systems and attachment
relationships. Clinical Neuropsychiatry: Journal of Treatment
Evaluation. 2018; 15(2):123-31.
148.
Björkenstam E, Björkenstam C, Jablonska B, Kosidou K. Cumulative
exposure to childhood adversity, and treated attention
deficit/hyperactivity disorder: a cohort study of 543 650 adolescents and
young adults in Sweden. Psychol Med. 2018; 48(3):498-507.
149.
Babinski DE, Waxmonsky JG, Waschbusch DA, Humphery H, Pelham
WE Jr. Parent-Reported Improvements in Family Functioning in a
Randomized Controlled Trial of Lisdexamfetamine for Treatment of
Parental Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder. J Child Adolesc
Psychopharmacol. 2017; 27(3):250-7.
150.
Babinski DE, Waxmonsky JG, Pelham WE Jr. Treating parents with
attention-deficit/hyperactivity disorder: the effects of behavioral parent
training and acute stimulant medication treatment on parent-child
interactions. J Abnorm Child Psychol. 2014; 42(7):1129-40.
151.
Chronis-Tuscano A, O'Brien KA, Johnston C, Jones HA, Clarke TL,
Raggi VL, et al. The relation between maternal ADHD symptoms &
improvement in child behavior following brief behavioral parent training
is mediated by change in negative parenting. J Abnorm Child Psychol.
2011; 39(7):1047-57.
152.
Hirvikoski T, Lindström T, Carlsson J, Waaler E, Jokinen J, Bölte S.
Psychoeducational groups for adults with ADHD and their significant
others (PEGASUS): A pragmatic multicenter and randomized controlled
trial. European Psychiatry: The Journal Of The Association Of European
Psychiatrists. 2017; 44:141-52.
153.
Gunnel Janeslätt, AHR. Föräldraskap hos vuxna med ADHD eller
Autismspektrumtillstånd: Nka Linnéuniversitetet; 2015. Report No.:
2015:7.
154.
PM, läkarintyg för körkort vid ADHD, autismspektrumtillstånd och
likartade tillstånd. Borlänge: Transportstyrelsen; 2011
66
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
SOCIALSTYRELSEN

155.
Sjukdomar och medicinska förhållanden som kan kräva utredning.
Borlänge: Transportstyrelsen; 2019. Hämtad 2019 2019-05-22 från:
https://transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/Korkort/ta-korkort/medicinska-
krav/
156.
Vaa T. ADHD and relative risk of accidents in road traffic: a meta-
analysis. Accident; Analysis And Prevention. 2014; 62:415-25.
157.
Vaa T, Elvebakk B, Fjellestad K. ADHD og risiko for ulykker i
veitrafikk. Oslo: Transportøkonomisk institutt (TØI); 2008.
158.
Jerome L, Habinski L, Segal A. Attention-deficit/hyperactivity disorder
(ADHD) and driving risk: a review of the literature and a
methodological critique. Current Psychiatry Reports. 2006; 8(5):416-26.
159.
Gobbo MA, Louzã MR. Influence of stimulant and non-stimulant drug
treatment on driving performance in patients with attention deficit
hyperactivity disorder: a systematic review. European
Neuropsychopharmacology: The Journal Of The European College Of
Neuropsychopharmacology. 2014; 24(9):1425-43.
160.
Chang Z. The origins and consequences of attention deficit hyperactivity
disorder. Stockholm: Karolinska Institutet, Dept of Medical
Epidemiology and Biostatistics; 2013.
161.
Helman S, Vlakveld W, Fildes B, Oxley J, Fernández-Medina K,
Weekley J. Study on driver training, testing and medical fitness.
Directorate-General for Mobility and Transport (European
Commission); 2016
162.
Förklaring av antagningskrav. Polisen; Hämtad 2019 2019-05-22 från:
https://polisen.se/om-polisen/bli-polis/ansoka-till-
polisutbildningen/forklaring-av-antagningskrav-till-polisutbildningen/
163.
Information om hälsokrav för sökande till Skydd mot olyckor
utbildningen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB):
2019. Hämtad från: https://www.msb.se/sv/Utbildning--
ovning/Utbildning/Skydd-mot-olyckor/Antagning/Lakarundersokning/
164.
Farligt arbete – läkar- och hälsoundersökningar. Stockholm:
Arbetsmiljöverket; 2018. Hämtad 2019 2019-05-22 från:
https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/lakar-och-
halsoundersokningar/farligt-arbete---lakar--och-halsoundersokningar/
165.
Biederamn J, Faraone SV, Mick E, Spencer T, et al. High risk for
attention deficit hyperactivity disorder among children of parents with
childhood onset of the disorder: A pilot study. The American Journal of
Psychiatry. 1995; 152(3):431-5.
166.
Familjelyftets rapport: del 1 ”Alla med NPF är ju så olika. Socialtjänsten
har några verktyg som en hammare…Men ibland är ju mitt barn en
skruv.”Riksförbundet Attention Familjelyftet; 2019.
167.
Bemötande. Stockholm: Socialstyrelsen; 2016. Hämtad 2019 2019-05-
22 från:
http://www.kunskapsguiden.se/psykiatri/Teman/adhd2014/Sidor/Bemota
nde.aspx
168.
Demokratisk delaktighet hos personer med psykisk
funktionsnedsättning. Stockholm: Myndigheten för delaktighet (MFD);
2016.
169.
Valdeltagande bland personer med funktionsnedsättning [Elektronisk
resurs]. Stockholm: Statistiska centralbyrån; 2015.
170.
Kartläggning av hinder för samverkan mellan tandvård och hälso- och
sjukvård - Delrapport 2019. Stockholm: Socialstyrelsen; 2019.
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
67
SOCIALSTYRELSEN

68
KONSEKVENSER FÖR VUXNA MED DIAGNOSEN ADHD
SOCIALSTYRELSEN

Document Outline