Fi2020 00764 1 Budgetunderlag 2021 2023 beslutad av styrelsen 5665425 2 1 1.PDF.pdf

1  Hemställan
Lantmäteriet hemställer att regeringen,
•  föreslår att riksdagen under utgiftsområde 18 fastställer anslag 1:6 Lantmäteriet för åren
2021–2023 i enlighet med vad som anges i detta budgetunderlag. För år 2021 tilldelas
699 262 tkr, för år 2022 709 145 tkr samt för år 2023 718 805 tkr (se kap 3.1). Förutom
tilldelade medel enligt budgetproposition begärs också:
-  15 000 tkr årligen 2021-2023 för kart- och bildsekretess.
-  13 000 tkr årligen 2021-2033 för Onsala rymdobservatorium.
•  Tilldelar Lantmäteriet även fortsättningsvis ett anslag om 10 000 tkr årligen för perioden
2021-2023 av anslag 1:1 Skogsstyrelsen, för skanning för skogliga ändamål.
•  Fastställer en låneram som för år 2021 uppgår till 330 mnkr (dagens nivå) och för år
2022-2023 uppgår till 350 mnkr. I låneramen ingår förutom materiella investeringar, inve-
steringar i immateriella anläggningstillgångar för angelägna utvecklingsinsatser av Lant-
mäteriets information och system.
•  Fastställer en anslagskredit 2021–2023 om 3 procent per år av tilldelade anslag.
•  Fastställer att krediten på räntekontot under perioden 2021–2023 uppgår till 210 000 tkr.

3

2  Anslagsäskanden och övriga finansieringsfrågor
2.1  Digital samhällsbyggnad
Regeringen har konstaterat att digitalisering är ett viktigt verktyg för att nå flera av de globala
målen i agenda 2030. En digital transformation skapar också möjligheter för en effektivare
statsförvaltning och öppnar för att skapa nyttor genom innovation, automatisering och en håll-
bar tillväxt samt en utvecklad medborgardialog.
Lantmäteriet och Boverket har fått regeringsuppdrag att i samverkan med berörda myndig-
heter, länsstyrelser, kommuner och näringsliv skapa en helt digitaliserad samhällsbyggnads-
process. För uppdragens genomförande har myndigheterna även tilldelats ekonomiska medel.
Lantmäteriet och Boverket ser regeringsuppdragen som de första stegen i ett långsiktigt ut-
vecklingsarbete med en stor framtida potential för effektiva samhällsbyggnadsprocesser och
hållbar samhällsutveckling.
I takt med att tjänster och infrastruktur levereras kommer också de förväntade nyttorna, vilket
dock till stor del är beroende av de ekonomiska resurserna hos ansvariga myndigheter och
aktörer och dels genom juridisk utveckling inom området. Lantmäteriet och Boverket ser en
stor potential i de satsningar som gjorts särskilt också om ytterligare förutsättningar ges för att
anpassa och utveckla dagens regelverk så att det stöder en sammanhållen digital samhälls-
byggnadsprocess. Lantmäteriet har i slutrapporten Nationellt tillgängliggörande av geodata i
samhällsbyggnadsprocessen föreslagit att regeringen ska bl.a.
•  besluta om nödvändiga författningsändringar enligt Lantmäteriets delrapport avse-
ende datavärdskap och informationsansvar för detaljplaner, samt
•  initiera nödvändig rättsutveckling för resterande geodata, inklusive anpassning av
lagen (2000:224) och förordningen (2000:308) om fastighetsregister.
Ett genomförande av dessa förslag är en viktig förutsättning för det fortsatta arbetet
med regeringsuppdragen och för att åstadkomma en digital samhällsbyggnadsprocess.
2.2  Öppna data och PSI
I den nationella geodatastrategin för 2016-2020 är öppna geodata ett av de fyra målen. Be-
dömningen är att öppnandet av offentligt producerade geodata kan bidra till lösningar på ett
antal  viktiga  samhällsutmaningar,  bl.a.  digitaliseringen  och  effektiviseringen  av  samhälls-
byggnadsprocessen. Behovet av geodata i samhället ökar stadigt och det är uppenbart att av-
giftsfinansieringen utgör ett klart hinder att uppnå maximal samhällsnytta.
Lantmäteriet  har  i  tidigare  budgetunderlag  framfört  önskemål  om  anslagsfinansiering  som
möjliggör ett öppnande av samtliga av Lantmäteriets geodata. I och med arbetet kopplat till
PSI-direktivet (se nedan) begär inte Lantmäteriet extra medel för öppna geodata utan Lantmä-
teriet avvaktar arbetet med PSI. Frågan kvarstår dock och öppna data är fortfarande ett viktigt
mål för myndigheten.
I maj 2019 fick Lantmäteriet i uppdrag att tillsammans med de organisationer som är repre-
senterade i Geodatarådet samt med Transportstyrelsen, Bolagsverket, Statens geotekniska in-
stitut och Rymdstyrelsen - identifiera vilka datamängder som kan komma i fråga att tillgäng-
liggöras  som  värdefulla  datamängder  enligt  Europaparlamentets  och  rådets  direktiv
2003/98/EG det s.k. PSI-direktivet.
Det omarbetade PSI-direktivet innehåller förslag om värdefulla datamängder. Med det menas
handlingar vars vidareutnyttjande är förknippat med stora samhällsekonomiska vinster, som
4

ska tillgängliggöras avgiftsfritt, vara maskinläsbara, åtkomliga via gränssnitt för tillämpnings-
program samt vara förenliga med villkor för öppna licenser. Datamängderna kommer att finnas
inom kategorierna: geospatiala data, meteorologi, jordobservation och miljö, statistik, bolags-
information samt rörlighet.
Arbetet med att identifiera de värdefulla datamängderna genomförs av medlemsländerna samt
i  dialog  med  EU-kommissionen. Kommissionen  väntas  fatta  beslut  om  de  värdefulla data-
mängderna under 2021. Om datamängder från Lantmäteriet pekas ut som värdefulla data kom-
mer eventuell avgiftsfinansiering att behöva ersättas med anslag. Myndigheten kommer även
att vara i behov av investeringar för att möta de nya kraven på tillgängliggörande av berörda
data. Lantmäteriet vill därför redan nu uppmärksamma att myndighetens behov av framtida
finansiering kan komma att påverkas avsevärt av EU:s beslut gällande värdefulla datamängder.
2.3  Kart- och bildsekretess
Utifrån  utredningen  Skydd  för  geografisk  information  SOU  2013:51  tog  Lantmäteriet  den
första maj 2016 över hanteringen av spridningstillstånd från Försvarsmakten.
I samband med detta gjordes en uppskattning att det skulle kräva en utökning med 2 resurser
för att kunna hantera det utökade uppdraget och anslaget till Lantmäteriet justerades upp med
2 miljoner kronor per år.
Det vi nu ser är att verksamheten är betydligt mer omfattande än den uppskattning som gjordes
i utredningen och hanteringen av spridningstillstånd sysselsätter nu 10 resurser. En stor del av
ökningen beror på den utveckling som skett i samhället där användandet av drönare för foto-
grafering från luften har ökat kraftigt. Volymen för spridningstillstånd har stigit från 141 ären-
den i maj månad 2016 till 1295 ärenden i maj månad 2019. Prognosen pekar på fortsatt kraftiga
volymökningar under 2020 vilket medför svårigheter att klara uppdraget.
För att hantera den kraftiga volymökningen av ärenden samt de kostnader som detta medför
är myndigheten i behov av förstärkt finansiering med ytterligare 15 miljoner kronor per år.
Finansieringsbehov , kart- och bildsekretess, mnkr
2021
2022
2023
Anslag
15
15
15
2.4  Geodetisk infrastruktur vid Onsala rymdobservatorium
Onsala Rymdobservatorium, den svenska nationella anläggningen för radioastronomi, drivs
sedan mer än 60 år av Chalmers tekniska högskola. Genom Onsala har Sverige världens äldsta
och mest använda fundamentalstation i den internationella  geodetiska  infrastrukturen.  Med
anledning av fundamentalstationens läge, geofysikaliskt stabil, och anslutning till havet, är
Onsala Rymdobservatorium en av världens viktigast geodetiska fundamentalstationer. Då in-
strumenteringen vid stationen kan användas både för astronomi och geodesi samutnyttjas fa-
ciliteten för flera discipliner. Hittills har Vetenskapsrådet (VR) tillsammans med Chalmers
stått för huvuddelen av observatoriets finansiering. Dock har VR meddelat att finansieringen
av den geodetiska infrastrukturen kommer att upphöra senast 31 december 2020.
Geodetiska fundamentalstationer, så som Onsala, är en naturlig och en absolut nödvändig del
i den nationella geodetiska infrastrukturen. Lantmäteriet är ansvarigt för den nationella geo-
detiska infrastrukturen vilket innefattar att säkerställa att Sverige har en hållbar och internat-
ionellt anpassad infrastruktur innehållande bland annat referenssystem, koordinat-, höjd- och
tyngdkraftssystem. Onsala är Sveriges viktigaste bidrag till den globala geodetiska infrastruk-
turen och ett ansvar för denna passar väl in i Lantmäteriets övergripande ansvar för landets
geodetiska infrastruktur.
Sverige, genom Lantmäteriet, är engagerade i UN-GGIM. Arbetet har resulterat i att FN 2015
antog en resolution om Global Geodetic Reference Frame for Sustainable Development.  FN-
5

resolutionen pekar på nödvändigheten av en global geodetisk infrastruktur som basen för dels
mätning av globala miljöparametrar (av de 17 globala miljömålen i agenda 2030 anses 2/3
vara beroende av en hållbar global geodetisk infrastruktur), och dels som fundament för den
vardagsnära användningen av GPS/GNSS (GNSS är samlingsnamn för GPS, Galileo, Glonass
och Beidou). Bland det senare bör framhållas Lantmäteriets SWEPOS®-tjänst, som ger möj-
lighet till mycket noggrann GNSS-mätning för bl.a. maskinstyrning vid byggarbetsplatser (vil-
ket bidrar till digitaliseringen av samhällsbyggnadsprocessen), och framöver för autonoma en-
heter. Pågående utvecklingsprojekt inkluderar flera aktörer (företag och myndigheter) i Sve-
rige.
Geodetiska fundamentalstationer bör ha en nära koppling till en forskargrupp, så som är fallet
vid Chalmers/Onsala. Anledningen är dels att en del av observationerna ligger till grund för
forskning och ny kunskap om jordklotet och jorden som ett system. Dels att förbättring av
instrumentering och observationer baseras på aktuell forskning.
Lantmäteriet önskar få ett utökat ansvar för den nationella geodetiska infrastrukturen till att
också innefatta ett ansvar för tillförsäkrad drift och utveckling av den geodetiska fundamen-
talstationen vid Onsala Rymdobservatorium.
Lantmäteriet bedömer att kostnaden för detta uppgår till totalt 13 miljoner kronor/år och består
av följande:
•  11  miljoner  kronor/år  för  drift  och  underhåll  av  fundamentalstationen  vid  Onsala
Rymdobservatorium. Beloppet bör förslagsvis få lämnas som ett bidrag till Chalmers
Tekniska Högskola.
•  1 miljon kronor/år för att långsiktigt stärka den geo-vetenskapliga forskargrupp vid
Onsala Rymdobservatorium som är kopplad till den geodetiska infrastrukturen. Be-
loppet bör förslagsvis få lämnas som ett bidrag till Chalmers Tekniska Högskola.
•  1 miljon kronor/år för ny resurs vid Lantmäteriet kopplat till långsiktighet i geodetiska
referenssystem och utvidgningen av verksamhetsansvaret.
Sammanfattningsvis föreslår Lantmäteriet att myndigheten från och med 2021 stadigvarande
tillförs minst 13 miljoner kronor per år för att finansiera ett utökat ansvar för den nationella
geodetiska infrastrukturen, varav 12 miljoner kronor per år får lämnas som ett bidrag till Chal-
mers Tekniska Högskola för att finansiera den geodetiska fundamentalstationen vid Onsala
Rymdobservatorium.
Finansieringsbehov – geodetisk fundamentalstation vid Onsala Rymdob-
2021
2022
2023
servatorium , mnkr
Anslag
13
13
13
2.5  Offentlighetsuttag
Intresset för fastighetsinformation från allmänheten och samhället i stort har under de senaste
åren ökat. Allmänhetens behov av insyn och åberopande av grundlagen är i sig inte ett problem
utan positivt då det ger mer transparens. Även offentlighetsuttag innebär en ökad och breddad
användning av fastighetsinformationen i samhället. Antalet offentlighetsuttag hos Lantmäte-
riet har under de senaste två åren ökat med 60 procent och förväntas fortsätta att öka. Detta
har medfört en betydande kostnadsökning för Lantmäteriet. Från 2017-2019 har personalkost-
naden för att utföra offentlighetsuttagen ökat med 36 procent. Kostnaden belastar förvaltnings-
anslaget på bekostnad av annat som får prioriteras bort som till exempel vidareutveckling av
processer och information.
Det finns behov av rättsutveckling och tydliggörande av gällande rätt för att möjliggöra bättre
digital service i denna verksamhet. Lantmäteriet har i många år arbetat för att få till stånd en
6

översyn av lagstiftningen kring fastighetsregistret. Fastighetsinformation av god kvalitet är en
samhällskritisk information som är en förutsättning för digitaliseringen.
Rättsutvecklingen avser bland annat ändringar i lagen om lägenhetsregister (se regeringsupp-
draget Fi2016/03951/SFÖ och Lantmäteriets rapport om nya användningsområden för lägen-
hetsregistret). Hinder i nuvarande lagstiftning gör bland annat att denna information som ef-
terfrågas av en bredare användarkrets inte kan levereras.
I fastighetsregisterlagen ställs villkor för tillhandahållande av fastighetsinformation. Uppfyller
man inte dessa villkor är offentlighetsuttag det enda alternativet för att få åtkomst till den ef-
terfrågade  informationen. Avgiftsförordningens  prissättning  för  uttag  har  inte  reviderats på
lång tid och nivån täcker därför inte de kostnader som uttagen innebär.
Behovet av tydliggörande av gällande rätt är beskriven i Ds 2017:37 om frekventa och omfat-
tande ärenden om utlämnande av allmän handling och avser bland annat reglerna kring av-
giftsuttag för utlämnande av allmänna handlingar i elektronisk form (se även kommittédirektiv
2019:20 för Öppna data-utredningen).
2.6  Kustzonkartering
Lantmäteriet har tillsammans med Sjöfartsverket och SGU sedan flera år utrett en kartering av
kustnära strandzon och behovet av ett kust- och strandzons-karteringsprogram har lyfts fram
som en högt prioriterad aktivitet i handlingsplanen till den Nationella geodatastrategin. Sjö-
fartsverket har djup och bred kompetens inom sjögeografi och skulle vara den naturliga utfö-
raren av sådan sjömätning. Denna sjömätning, med stora samhällsnyttor för samhällsbyggnad
och klimatanpassning m.m., ligger dock utanför verkets nuvarande uppdrag som fokuserar på
behoven hos handelssjöfarten, fisket och fritidsbåtssektorn. Ett förslag har därför skisserats
om att Sjöfartsverket ges anslag för att genomföra denna sjömätning. Lantmäteriet refererar
till Sjöfartsverkets Treårsplan (2020-2022) för indikation på vilka anslagsnivåer som är aktu-
ella. Lantmäteriet och Sjöfartsverket vill poängtera vikten av att frågan bereds inom regering
och riksdag då samhällsnyttan torde vara betydande, men också för att ge Sjöfartsverket möj-
lighet att långsiktigt planera resurserna inom sjömätning då den sjömätning verket idag bedri-
ver kommer att minska i omfång.

7

3  Finansiering
3.1  Finansieringsförslag
2021
2022
2023
Tkr
Beräknat
Beräknat
Beräknat
Anslag UO18 1:6 Lantmäteriet
699 262
709 145
718 805
Anslag UO23 1:1 Skogsstyrelsen
10 000
10 000
10 000
Kredit på räntekonto
210 000
210 000
210 000

Anslag UO18 1:6 Lantmäteriet
I finansieringsförslaget för UO 18 1:6 ingår för åren 2021-2023 tilldelat anslag enligt budget-
proposition 2019/20:1. Detta innebär 671 262 tkr för år 2021 och 681 145 tkr för år 2022. För
år 2023 (som inte redovisas i budgetpropositionen) har beloppet 690 805 tkr hämtats från Her-
mes.
Dessutom ingår:
•  15 000 tkr årligen 2021-2023 för kart- och bildsekretess.
•  13 000 tkr årligen 2021-2033 för Onsala rymdobservatorium.

Anslag UO23 1:1, Skogsstyrelsen
Lantmäteriet föreslår även fortsättningsvis att anslag om 10 000 tkr årligen för perioden 2021-
2023 av anslag 1:1 Skogsstyrelsen tilldelas Lantmäteriet för skanning för skogliga ändamål.
Anslagskredit
Lantmäteriet anslag finansierar insatser som löper över flera år och ofta i projektform. Det
innebär ett behov av en anslagsanvisning som är flexibel mellan kalenderår. Lantmäteriet hem-
ställer därför om en anslagskredit som uppgår till 3 procent för tilldelade anslag.
Kredit på räntekonto
För att säkerställa en nödvändig likviditet i verksamheten, med hänsyn tagen till bland annat
planerad användning av det ackumulerade överskottet i den avgiftsfinansierade verksamheten,
bör krediten på räntekontot under perioden fastställas till 2018 års nivå, dvs. till 210 000 tkr.

8

3.2  Användning av Lantmäteriets förvaltningsanslag
Lantmäteriets  förvaltningsanslag  används  inom  myndighetens  samtliga  kärnverksamheter.
Regleringsbrevet föreskriver att anslaget får användas för Lantmäteriets förvaltningsutgifter.
Myndighetens instruktion fastslår att Lantmäteriet är förvaltningsmyndighet för frågor om fas-
tighetsindelning, om grundläggande geografisk information och fastighetsinformation, om in-
skrivning enligt jordabalken och om geodetiska referenssystem.
Nedanstående tabell visar hur förvaltningsanslaget fördelar sig mellan olika verksamhetsom-
råden. Redovisningen avser tilldelade medel enligt regleringsbrev och budgetproposition och
sträcker sig över samma tidsperiod som Lantmäteriets verksamhetsplan. Bedömningen är att
anslagsnivån motsvarar kostnaden för de uppgifter Lantmäteriet idag ansvarar för, exklusive
de ytterligare uppgifter Lantmäteriet begär extra anslagsmedel för i budgetunderlaget.
UO18 1:6



Anslag per verksamhet, tkr



2020
2021
2022
Informationsförsörjning
421 400
429 600
435 400
Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning
81 100
82 500
85 400
Fastighetsinskrivning
158 200
159 200
160 300
Summa
660 700
671 300
681 100

Lantmäteriets  förvaltningsanslag  används  inom  samtliga  verksamhetsgrenar  men  till  olika
grad av omfattning. Fastighetsinskrivning är i princip helt och hållet anslagsfinansierad medan
endast en mindre del av förrättningsverksamhet/fastighetsindelning finansieras via anslag. Ne-
dan följer en kort beskrivning av vad anslaget används till.
Informationsförsörjning
Förvaltningsanslaget inom informationsförsörjningen används bland annat till insamling och
förvaltning av geografisk information samt utvecklingsinsatser kopplat till detta. Arbetet med
den nationella geodetiska infrastrukturen och referenssystemen finansieras till en stor del med
anslag.
Anslaget används också till att finansiera tillhandahållande av registerinformation till statliga
myndigheter, exklusive statliga affärsverk. Kostnaden för detta uppgår årligen till 35 mnkr.
Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning
Inom förrättningsverksamhet och fastighetsindelning används anslaget bland annat till externt
stöd och rådgivning i fastighetsbildningsfrågor, utveckling av lagar som styr fastighetsbild-
ningsverksamhet, yttranden till regeringen, domstolar och andra myndigheter samt nedsätt-
ningsbelopp.
Fastighetsinskrivning
Inskrivningsverksamheten är i princip helt finansierad av anslagsmedel. Verksamheten grans-
kar, beslutar om och registrerar inskrivningsärenden med information om ägare, inteckningar
och  andra  rättigheter.  Anslaget  finansierar  också  de  utvecklingsinsatser  som  är  knutna  till
verksamheten samt uppbördsverksamhet vad gäller stämpelskatt och expeditionsavgifter.

9

3.3  Översikt över verksamhetens finansiering
2019
2020
2021
2022
2023
Tkr
Utfall
Prognos
Beräknat
Beräknat
Beräknat
Anslag UO18 1:6 Lantmäteriet
614 600
660 686
699 262
709 145
718 805
Anslag UO20 1:10 Klimatanpassning
10 000


Anslag UO18 1:4 Boverket
16 000
20 000


Anslag UO23 1:1 Skogsstyrelsen
10 300
10 000
10 000
10 000
10 000



Avgiftsintäkter som disponeras


Förrättningsverksamhet
875 100
926 000
921 000
925 000
925 000
Grundläggande fastighetsinf. och geografisk inf.
324 500
320 000
322 000
324 000
324 000
Pantbrevsregistrering
32 000
33 000
39 000
39 000
39 000
Uppdragsverksamhet, tjänsteexport
54 300
50 000
55 000
60 000
60 000
Myndighetsuppdrag
45 000
53 000
49 000
49 000
49 000
Uppdrag i anslutning till fastighetsbildning
26 900
30 000
29 000
29 000
29 000



Övriga inkomster som disponeras
28 600
15 000
13 000
11 000
11 000
Summa
2 037 300
2 117 686
2 137 262
2 156 145
2 165 805



Avgiftsint. som redovisas mot inkomsttitel


Expeditionsavgifter
263 300
250 000
250 000
250 000
250 000
Samfällighetsföreningsregister
2 200
2 000
2 000
2 000
2 000

Fastighetsmarknaden påverkar en rad av Lantmäteriets verksamheter. Av de avgiftsfinansi-
erade verksamheterna är cirka 90 procent på ett eller annat sätt knutna till fastigheter.
3.4  Finansiella resultat inom avgiftsfinansierad verksamhet
Det finansiella resultatet för Lantmäteriets olika avgiftsfinansierade verksamheter skiljer sig
åt under den kommande planeringsperioden. Där balanserade överskott finns kommer över-
skotten att succesivt minska bland annat som en följd av stora utvecklingsinsatser. Verksam-
heter med balanserade underskott har istället en budget som innebär krav på plusresultat.
Målet på sikt är att samtliga verksamheter ska ha ett rimligt balanserat överskott som tillåter
utvecklingsinsatser. Storleken på överskottet varierar mellan olika verksamheter beroende på
omsättning, kommande utvecklingsinsatser mm.
Lantmäteriet ska senast den 1 mars 2020 redovisa ett uppdrag till regeringen där åtgärder skall
redovisas för att dels hantera balanserade underskott dels för att nå långsiktig balans.
I nedanstående tabell redovisas de balanserade resultaten inom Lantmäteriets avgiftsfinansi-
erade verksamheter. Redovisningen sträcker sig fram till och med 2022, den period där Lant-
mäteriet har gjort en verksamhetsplan.
Uppdrag (Metria) avser det underskott på 21 mnkr som uppkommit under Metrias tid vid Lant-
mäteriet. Vid en framtida försäljning av aktierna i Metria AB bör det underskott som uppstått
regleras med hjälp av försäljningsintäkterna (prop. 2013/14 :1).

10

Tkr
2017
2018
2019
2020
2021
2022
Förrättningsverksamhet
-8 400
-19 400
-52 500
-52 500
-42 500
-22 500
Grundl. fastighetsinf. och geografisk inf.
54 700
45 700
42 700
35 000
18 700
2 900
Pantbrevsregistrering
20 800
20 600
8 200
800
-2 700
-6 200
Uppdragsverksamhet, tjänsteexport
-6 900
-3 300
5 400
6 600
8 000
8 500
Myndighetssamverkan
9 700
7 200
4 700
3 100
-600
-3 000
Uppdrag till fastighetsbildning
14 000
12 600
9 400
6 100
2 400
1 000
Uppdrag (Metria)
-20 600
-20 600
-20 600
-20 600
-20 600
-20 600
SUMMA
63 300
42 800
-2 700
-21 500
-37 300
-39 900



UB/Omsättning
4,8%
3,2%
-0,2%
-1,5%
-2,6%
-2,8%

3.5  Verksamhetsinvesteringar och låneram
I nedanstående tabell redovisas Lantmäteriets bedömningar av myndighetens verksamhetsin-
vesteringar för perioden 2020–2024.
Lantmäteriet har tre prioriterade utvecklingsinsatser de kommande åren och som är en del av
Lantmäteriets verksamhetsplan som sträcker sig över perioden 2020-2022. Dessa är:
•  Exodus inklusive Nytt pantsystem som innebär att Lantmäteriet lämnar en stordator-
plattform. Projektet hanterar kompetensrisk och gamla systemlösningar men innebär
också ett steg in i framtiden genom att vara en förutsättning för en fortsatt moderni-
sering av fastighetsregistret, skapar förutsättningar för ett modernt tillhandahållande,
lägger grunden för nya handläggningssystem samt en säkrad fortsatt panthantering.
•  Nytt stöd för handläggning fastighetsbildning. Det nuvarande tekniska stödet är i
slutet av sin livscykel och utgör ett direkt hinder för att utveckla verksamheten, digi-
talisera fastighetsbildning för att vara en del i den digitala samhällsbyggnadsproces-
sen. Utvecklingen av ett nytt stöd för handläggning innebär därmed en helt avgö-
rande förutsättning för att både utveckla verksamheten för att leva upp till uppdrags-
givarens och omvärldens krav, men även för att hantera en av Lantmäteriets priori-
terade risker. Utvecklingsinsatsen beräknas pågå fram till år 2025 och kommer att
omfatta såväl verksamhets- som teknikutveckling med beroende till hela Lantmäte-
riet och organiseras därför i ett program.
•  Ta steg mot en digital samhällsbyggnadsprocess och kunna genomföra våra rege-
ringsuppdrag kopplade till en digital samhällsbyggnadsprocess.
Förutom dessa projekt kommer Lantmäteriet också att bedriva stora utvecklingsinsatser inom
”Geometrix” (Migrering av fastighetsgeometrier som möjliggör sammanhållen uppdatering
av text och geometri), ”Framtida tillhandahållande av fastighetsinformation” samt ”Modern
topografisk produktion”.
Delar av  ovanstående  projekt  kommer  att  lånefinansieras  under  perioden  2020-2022  vilket
innebär att Lantmäteriet kommer att ha ett behov av en högre låneram.
Bedömningarna för åren 2023-2024 innebär en fortsatt stor omfattning av utvecklingsverk-
samheten.  Orsaken  till  detta  är  bland  annat  fortsatt  digitalisering,  krav  på  moderna  system
inom bland annat tillhandahållande av information samt krav på ökad säkerhet. Bedömningen
är att utvecklingsbehoven kommer att ligga på samma nivå 2023-2024 som 2022.
Som alltid innebär stora utvecklingsprojekt en viss grad av osäkerhet, både vad gäller utgifter
och tidsplan. Osäkerheten ökar givetvis ju längre fram i tiden bedömningarna görs.

11

De materiella investeringarna består främst av IT-utrustning i form av servrar och lagrings-
kapacitet samt geodetisk utrustning.
Tkr
2019
2020
2021
2022
2023
2024

Utfall
Prognos  Beräkn.  Beräkn.  Beräkn.  Beräkn.
Immateriella investeringar


Datasystem, rättigheter mm.
40 000
45 000
51 000
50 000
35 000
35 000
Materiella investeringar


Maskiner, inventarier och inst. mm.
52 000
86 000
64 000
65 000
65 000
65 000
Byggnader, mark och annan fast egendom


Övriga verksamhetsinvesteringar


Summa verksamhetsinvesteringar
92 000
131 000  115 000  115 000  100 000  100 000



Finansiering


Lån i Riksgäldskontoret
92 000
131 000  115 000  115 000  100 000  100 000
Bidrag


Finansiell leasing


Anslag (efter medgivande av regeringen)


Summa finansiering
92 000
131 000  115 000  115 000  100 000  100 000

I tabellen nedan redovisas de verksamhetsinvesteringar som uppgår till mer än 20 mnkr. Be-
dömningarna sträcker sig fram till 2022 vilket är den period som Lantmäteriets verksamhets-
plan har.
I tabellen redovisas de utgifter som har tagits upp som en anläggningstillgång och lånefinan-
sieras. Därutöver finns också utgifter kopplade till projekten som inte har tagits upp som en
anläggningstillgång.
Tkr
Totalt
Ack.
2020
2021
2022
2023
2024


Utfall
Prognos  Beräkn.  Beräkn.  Beräkn.  Beräkn.
Verksamhetsinvesteringar per objekt


Framtidens tillhandahållande fastiginf.
52 000
49 000
2 000
1 000


Modern topografisk produktion
23 000
12 000
5 000
4 000
2 000


Nytt pantsystem
29 000
21 000
8 000


Nytt handläggningssystem inom förrättn.
88 000
18 000
18 000
26 000
26 000


Summa utgifter för investeringar
192 000  100 000
33 000
31 000
28 000
0
0



Finansiering


Lån i Riksgäldskontoret
192 000  100 000
33 000
31 000
28 000
0
0
Summa finansiering
192 000  100 000
33 000
31 000
28 000
0
0



Varav investeringar i anläggningstillgångar


Datasystem, rättigheter mm.
192 000  100 000
33 000
31 000
28 000
0
0
Summa investeringar i anläggningstillgångar  192 000  100 000
33 000
31 000
28 000
0
0

12

I nedanstående tabell redovisas låneram och räntor för Lantmäteriets investeringar 2019–2024.
Tkr
2019
2020
2021
2022
2023
2024

Utfall
Prognos  Beräkn.  Beräkn.  Beräkn.  Beräkn.



IB lån i Riksgäldskontoret
259 000  261 000  307 000  327 000  343 000  343 000
Nyupplåning
92 000
131 000  115 000  115 000  100 000  100 000
Amorteringar
90 000
85 000
95 000
99 000
100 000  100 000
UB lån i Riksgäldskontoret
261 000  307 000  327 000  343 000  343 000  343 000



Beslutad/föreslagen låneram
300 000  330 000  330 000  350 000  350 000  350 000



Ränteutgifter
0
0
0
4 000
4 000
4 000



Finansiering av räntor och avskrivningar


Utgiftsområde 18 anslag 1:6 Lantmäteriet
27 000
25 000
28 000
31 000
31 000
31 000
Övrig finansiering
63 000
60 000
67 000
72 000
73 000
73 000

Utnyttjandet av låneramen i Lantmäteriets bokslut är lägre än 261 mnkr, vilket anges i tabellen,
per 31 december 2019. Orsaken är att lånen för investeringarna i december görs i januari och
avskrivningarna som har gjorts i december amorteras i januari. I tabellen ovan anges en siffra
som bygger på faktiska investeringar och avskrivningar under 2019. Samma metodik har an-
vänts för samtliga år.
400
350
300
250
200
150
308
328
343
343
343
259
261
100
50
0
UB 2018
UB 2019
Bud 2020
Bud 2021
Bud 2022
Bud 2023
Bud 2024
Utnyttjande
Låneram

Med hänsyn taget till att myndigheten de närmaste åren kommer att ha en hög investeringsnivå
under de kommande åren hemställer Lantmäteriet om en utökad låneram för åren 2022-2023
jämfört med dagens låneram på 330 mnkr.
Låneram i Riksgäldskontoret, mnkr
2021
2022
2023
Låneram
330
350
350


13