Detta är en HTML-version av en bilaga till begäran om allmän handling 'We be responsible for Sweden's digital infrastructure'.


 
Budgetunderlag 
2023–2025 
Ärendenr 2022–104
 


Budgetunderlag 2023–2025 
I enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag 
överlämnar Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) budgetunderlag för åren 
2023–2025.  
DIGG föreslår att regeringen för 2023 beslutar att: 
 
Anslag: 
1.  Anvisa 102 100 tkr utöver nuvarande anslag om 158 909 tkr (totalt 261 
009 tkr) till anslaget 2:6 ap.1 Myndigheten för digital förvaltning, under 
utgiftsområde 22 Kommunikationer, enligt förslag i detta underlag 
2.  Anvisa 328 800 tkr till anslag 2:7 ap.1 Förvaltningsgemensam digital 
infrastruktur för att möta behoven i den långsiktiga strategiska planen för 
digital infrastruktur 
 
Anslagskredit: 
3.  DIGG utöver tilldelat belopp på anslaget 2:6 ap.1 Myndigheten för digital 
förvaltning får disponera en anslagskredit på 3 procent 
Anslagssparande: 
4.  DIGG får disponera en anslagsbehållning om 3 procent av anvisade anslag 
Uo 2:6 ap. 1 Myndigheten för digital förvaltning och Uo 2:7 ap. 1 
Förvaltningsgemensam digital infrastruktur. 
Övriga villkor: 
5.  Anvisa en låneram på 58 000 tkr 
6.  Anvisa en räntekontokredit på 22 000 tkr 
 
Instruktionsförändring: Myndigheten har prövat ändamålsenligheten i 
myndighetens instruktion och föreslår i nuläget ingen förändring. Den kan dock 
behöva ses över kopplat till implementering av öppna data direktivet, revidering 
av eIDAS-förordningen samt samordning av DIGITAL. 
 
Sundsval  den 1 mars 2022 
 
Anna Eriksson 
Generaldirektör 
 
 
/digg.se 


link to page 5 link to page 5 link to page 9 link to page 10 link to page 14 link to page 17 link to page 21 link to page 21 link to page 24 link to page 25 link to page 28 link to page 30 link to page 31 link to page 32 link to page 35 link to page 36 link to page 38 link to page 38 link to page 38 link to page 39 link to page 39 link to page 39 link to page 39 link to page 39 link to page 40 Innehållsförteckning 
/digg.se 


 
 
 
 
/digg.se 


1  Inledning 
Sverige har som mål att vara bäst i världen på att använda 
digitaliseringens möjligheter. Digitaliseringen har en 
avgörande betydelse för att Sverige ska kunna möta 
kommande samhällsutmaningar, bibehålla välfärden och nå 
ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. 
Digitalisering av Sverige är nödvändigt för att skapa ett hållbart välfärdssamhälle 
som möter människors behov – idag och i framtiden. Det arbetet måste 
intensifieras. Här har DIGG en viktig roll. 
I budgetpropositionen 2022 pekar regeringen på ett flertal faktorer som är viktiga 
för en ökad digitalisering. Däri betonas att data är en förutsättning för digital 
innovation. Data som nyttiggörs kan öka konkurrenskraften, välfärden och 
hållbarheten. Det är viktigt att säkert och effektivt kunna utbyta data nationel t 
men även att främja utveckling av ny teknik och datadelning inom europeiska 
unionen. En viktig aspekt på tillit för digitala tjänster är även individens möjlighet 
till insyn och kontroll av data som finns om individen. 
Regeringens inriktning berör i många delar DIGG:s verksamhetsområden och 
DIGG har en viktig roll i genomförandet av regeringens politik.   
2  Finansieringsöversikt 
Av nedanstående tabell framgår DIGG:s samlade finansieringsbehov utifrån den 
verksamhet som bedrivs idag och de satsningar som framgår av avsnitten 3-6 i 
detta budgetunderlag. Inom nuvarande ram avser DIGG att inom 
instruktionsenliga uppgifter och särskilda uppdrag: 
-  Leverera och förvalta förvaltningsgemensam digital infrastruktur och 
tjänster för elektronisk identifiering, nationellt samt gränsöverskridande 
inom EU, infrastrukturen för säkra elektroniska försändelser och den 
europeiska infrastrukturen för elektroniska inköp samt ge stöd avseende 
elektroniska fakturor. 
-  Samordna och styra den förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen 
för informationsutbyte. I infrastrukturen ingår ett antal gemensamma 
/digg.se 


digitala tjänster, nationella principer för hur data ska hanteras samt 
tillhörande arkitektur och standarder. 
-  Följa och analysera utvecklingen av digitaliseringen av den offentliga 
förvaltningen och samhället och särskilt bistå regeringen med underlag om 
den utvecklingen. 
-  Til gängliggöra öppna data genom att drifta och förvalta Sveriges 
dataportal samt förvalta vägledning inom området. I begränsad omfattning 
främja arbetet med öppna data och datadriven innovation. 
-  Utöva tillsyn enligt förordningen (2018:1938) om tillgänglighet till digital 
service i mycket begränsad omfattning samt i begränsad omfattning främja 
arbetet med digital tillgänglighet till offentlig förvaltning. 
-  Vara nationell samordnare  enligt SDG-förordningen art. 28 samt 
samordna införandet av det tekniska systemet för automatiserat 
informationsutbyte inom unionen, som beskrivs i SDG-förordningen. 
-  Til handahål a rättsligt stöd till offentlig förvaltning avseende 
digitalisering. 
-  Vara nationellt kontaktorgan för EU:s ramprogram för ett digitalt Europa 
2021-2027 
 
 
 
/digg.se 


DIGG ser behov av förstärkning inom följande områden: 
Resursbehov 2023-2025, utöver befintligt anslag
(tkr)
2023
2024
2025
Anslag
Utgiftsområde 22 anslag 2:6 Myndigheten för digital förvaltning

ap.1
158 909
158 624
158 664
Behov av förstärkt anslag 
Data som skapar värde (kap.3.1)
22 000
22 700
22 700
Teknik som skapar värde, AI (kap.3.1)
7 000
13 000
19 000
Utanförskap (kap.3.2)
13 800
16 500
19 300
Reviderad eIdas-förordning (kap.4.1)
9 600
9 600
9 600
Säkerställa digital tillgänglighet (kap.4.2)
9 200
9 200
9 200
Samordning DIGITAL (kap.4.3)
2 000
2 000
2 000
Genomföra SDG-förordningen (kap.4.4)
5 000
5 000
5 000
Internationell samordning (kap.4.5)
5 500
2 100
2 100
Hållbar verksamhet (kap.5)
28 000
34 500
38 300
Summa behov av förstärkt anslag
102 100
114 600
127 200
Summa anslagsfinansiering 2:6 ap.1
261 009
273 224
285 864
Utgiftsområde 22 anslag 2:7 Digital förvaltning
ap.1 Förvaltningsgemensam digital infrastruktur
73 250
45 000
45 000
Behov av förstärkt anslag (Ena-Sveriges digitala infrastruktur kap.3.3)
255 550
345 700
403 100
Summa intäkter av anslag 2:7 ap.1
328 800
390 700
448 100
ap.5 Förvaltningsgemensamma digitala lösningar för att möta kraven i 
förordningen om en gemensam digital ingång, inkl. det tekniska systemet
79 600
46 000
0
Behov av förstärkt anslag (Genomförande SDG kap. 4.4)
0
0
30 000
Summa intäkter av anslag 2:7 ap.5
79 600
46 000
30 000    
I tabell på nästa sida framgår myndighetens förslag till finansiering för åren 2023–
2025. 
I tabellen framgår myndighetens förvaltningsanslag, sakanslag, avgiftsintäkter 
samt bidrag. 
/digg.se 


 
Finansieringsöversikt
Förslag till finansiering 2023-2025, i 2022-års prisnivå
Utfall
Prognos Beräkning Beräkning Beräkning
(tkr)
2021
2022
2023
2024
2025
Anslag
Utgiftsområde 2 anslag 1:18 Myndigheten för digital förvaltning

ap. 11 Myndigheten för digital förvaltnings förvaltningsutgifter
4 121
0
0
0
0
Utgiftsområde 9 anslag 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård
ap. 59 Vaccinationsbevis- tekniska tjänster och förvaltning *)
90 324
254 000
0
0
0
Utgiftsområde 22 anslag 2:6 Myndigheten för digital förvaltning
ap.1 Myndigheten för digital förvaltnings förvaltningsutgifter
146 951
156 845
261 009
273 224
285 864
Utgiftsområde 22 anslag 2:7 Digital förvaltning
ap.1 Förvaltningsgemensam digital infrastruktur
55 485
79 500
328 800
390 700
448 100
ap.2 Digital förvaltning **)
10 523
7 894
7 894
7 894
7 894
ap.3 Välfärdens digitala infrastruktur ***)
50 000
50 000
50 000
20 000
ap.4 Nationell samordning enligt förordningen om en gemensam digital 
ingång ****)
5 000
5 000
5 000
ap.5 Förvaltningsgemensamma digitala lösningar för att möta kraven i 
förordningen om en gemensam digital ingång, inkl. det tekniska systemet
53 600
79 600
46 000
30 000
Summa intäkter av anslag
212 959
352 839
732 303
772 818
791 858
Avgiftsintäkter som disponeras
Stöd för lärande och kunskapsuppbyggnad
0
0
0
0
0
Övriga intäkter
54
2 515
5 530
6 130
6830
Summa avgiftsintäkter
54
2 515
5 530
6 130
6 830
Övriga intäkter som disponeras
Intäkter av bidrag
2 162
10 000
Summa övriga intäkter
2 162
10 000
0
0
0
Summa finansiering
215 175
365 354 737 833 778 948 798 688
*) Medlen och anslagssparandet får användas enligt villkoren för anslaget. Resterande medel användas först efter beslut av regeringen.
**) Medlen får användas först efter beslut av regeringen. Regeringen har beslutat om 5 miljoner kronor för år 2022.
***) Medlen får användas först efter beslut av regeringen. Regeringen har beslutat om 20 miljoner kronor för år 2022.
****) Nationell samordning föreslås finansieras via förvaltningsanslaget 2:6 permanent med 5 miljoner kronor
 
 
 
 
/digg.se 


3  Prioriteringar utifrån den 
digitala 
strukturomvandlingen  
Målet för digitaliseringspolitiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att 
använda digitaliseringens möjligheter. Att ligga i framkant av en säker och 
användarcentrerad digital utveckling förbättrar Sveriges möjligheter till såväl 
ekonomisk som social hål barhet samt att kunna uppnå andra politiska mål.  
På regeringens uppdrag1  lämnade Vinnova, DIGG, Post- och Telestyrelsen (PTS) 
och Vetenskapsrådet i maj 2021 ett förslag till strategiskt program för Sveriges 
digitala strukturomvandling: Kraftsamling för ett hållbart digitaliserat Sverige | 
Vinnova.
 Givet den omfattande kraftsamling kring digitalisering som pågår 
internationellt, behovet att maximera Sveriges utväxling av EU-programmen samt 
att ge myndigheterna kraft till utveckling, behövs en satsning på 5,5 miljarder 
kronor per år. Myndigheterna har valt att fortsätta samarbetet i kraftsamlingens 
riktning tillsammans med Til växtverket. För att driva den digitala 
transformationen för en grön och digital omställning, ett konkurrenskraftigt 
näringsliv och en effektiv offentlig förvaltning krävs ett koordinerat, samlat och 
proaktivt arbete i samarbete med näringsliv, offentlig sektor, forskning och 
akademi.  
Digitaliseringen behöver bygga på de behov som finns i samhället och i dess olika 
verksamheter. Samhällets utmaningar kan inte längre lösas på samma sätt som 
tidigare utan användning av data är och kommer vara än mer viktig. 
I väntan på en större kraftsamling vil  DIGG lyfta fram följande viktiga satsningar; 
ökad delning och användning av data, förvaltningsgemensam digital infrastruktur 
samt skapa möjligheter för alla att vara en del av det digitala samhället.  
                                                        
 
1Uppdrag att föreslå utformning av ett strategiskt program för att möta och leda i den digitala strukturomvandlingen 
(N2020/00041 -regeringen.se 
/digg.se 


3.1 
Data och teknik som skapar värde 
Regeringen har under 2021 beslutat om en nationell datastrategi 2 som bygger på 
EU:s datastrategi 3. Strategin pekar på att Sverige ska vara en ledande 
datadelningsnation inom AI och digital innovation samt att ett institutionellt 
lärande och kulturförändringar avseende data uppnås så att data används som en 
strategisk resurs. De statliga myndigheter som kan effektivisera verksamheten och 
förenkla för företag och medborgare med hjälp av delad data, AI och datadriven 
analys ska ha påbörjat det arbetet senast 2025. I strategin ges DIGG ansvar för 
både utveckling, koordinering och uppföljning av delar i strategin. 
För detta behöver tillgången till data öka. DIGG har en viktig roll med flera 
genomförda och pågående uppdrag på dataområdet. DIGG tillhandahål er Sveriges 
dataportal med en rad tjänster för att främja delning av data. Inom den 
förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen samordnas arbetet med 
byggblock, grunddatadomäner och kompetens inom exempelvis 
informationssäkerhet.  De hittil s genomförda och pågående insatserna behöver 
fortsätta och utökas. 
Regeringen har uppdragit åt flera myndigheter att i samverkan med DIGG 
utveckla ett flertal dataområden. Uppdragen är kopplade till ett centralt uppdrag4 
till DIGG att främja offentliga aktörers förmåga att dela och nyttiggöra data för 
bland annat AI och digital innovation.   
Regeringsuppdraget till DIGG omfattar att etablera en digital arena.  Den digitala 
arenan ska vara det utrymme där samordning och koordinering av insatser på 
dataområdet ska ske. DIGG har påbörjat och planerar satsningar i partnerskap 
med olika aktörer inom både den offentliga och privata sektorn för att öka 
datakompetens, att ge utrymme för skapande av digital innovation, bedriva 
regelutveckling på området och ge stöd till kreativ användning av datamängder. 
Genom detta ska den digitala arenan öka offentlig förvaltnings förmåga att hantera 
data som en strategisk resurs och skapa förutsättningar att generera nytta genom 
ökad dataanvändning. Genom detta arbete ges möjligheter att; 
                                                        
 
2 Regeringens datastrategi Data – en underutnyttjad resurs för Sverige – regeringen.se 
3 EU:s datastrategi 
4 Uppdrag att främja delning och nyttiggörande av data (I2021/01826) - regeringen.se 
/digg.se 


•  öka tryggheten i samhälle; genom att data i högre omfattning kan 
användas för att bygga välfärdssystem och i polisiär verksamhet genom att 
både föregripa och bekämpa brott,  
•  skapa ett hållbart klimat; genom exempelvis klimatsmart konsumtion och 
för att minska energianvändning och utsläpp, 
•  öka effektiviteten; med automatiserad service och ökad tillgänglighet, 
enklare tjänster och  
•  öka förutsättningar för digital inkludering; med möjlighet för al a att få 
tillgång till och användning av samhällsservice. 
Under 2022 förväntas föreslagen ny lag5 som genomför öppna data-direktivet i 
nationell rätt att beslutas och införas, varav DIGG föreslås att få utökade uppgifter 
om att främja tillämpningen av denna lag samt att ansvara för relaterad 
förvaltningsgemensam digital infrastruktur. 
AI til ämpas idag hos ett flertal myndigheter, regioner och kommuner utifrån 
respektives behov. I dagsläget saknar dock de flesta regioner, kommuner och 
mindre myndigheter resurser och kompetens att använda AI och kan inte heller 
ensamma tillhandahål a den data som behövs för användbara AI-tillämpningar. 
Det finns ännu ingen förvaltningsgemensam utvecklad förmåga på AI-området. 
DIGG har tillsammans med Bolagsverket, Skatteverket och Arbetsförmedlingen 
ett uppdrag att främja offentlig förvaltnings förmåga att använda AI6. I det ingår 
att utveckla verktyg och komplement till den förvaltningsgemensamma digitala 
infrastrukturen som gör att fler aktörer i offentlig förvaltning kan använda AI. 
Uppdraget är begränsat i tid, till januari 2023 och finansieringen täcker inte 
teknisk utveckling.  
DIGG:s tidigare beräkningar7 har visat på att AI kan leda till besparingar om 140 
miljarder årligen för den offentliga förvaltningen. För att skapa 
förvaltningsgemensam förmåga inom AI-området behövs satsning med 
investeringar. Ett fortsatt arbete utifrån resultaten från AI-uppdraget behöver 
innehålla utveckling och förvaltning av förvaltningsgemensamma verktyg och 
stöd tillsammans med utveckling av AI-tillämpningar och infrastruktur. En grov 
                                                        
 
5 SOU 2020:55 Innovation genom information (betänkande) 
6 Uppdrag att främja offentlig förvaltnings förmåga att använda artificiell intelligens (I2021/01825) – regeringen.se 
7 Främja den  offentliga förvaltningens förmåga att använda AI (digg.se) 
 
/digg.se 
10 

uppskattning visar att en investering i en AI-tillämpning avsedd för ett specifikt 
behov hos en organisation, exempelvis en chatbot, kostar 15-20 miljoner att 
utveckla. Om detta istället utvecklas förvaltningsgemensamt som ett byggblock 
bedöms utvecklingskostnaden kunna begränsas avsevärt och ge stor möjlighet till 
återanvändning. Myndigheterna i regeringsuppdraget bedömer att det med en 
investering på 100-150 miljoner kronor går att upprätta en AI-infrastruktur med 
god grundfunktionalitet. 
3.1.1 
Påverkan på DIGG 
För att lyckas med datastrategin krävs många olika åtgärder, en del är kända och 
andra behöver identifieras. DIGG behöver få förutsättningar att leda arbetet på 
området. De uppdrag DIGG har inom dataområdet är till stor del tidsbegränsade 
vilket också gäller uppdragen att utveckla en digital arena och främja användning 
av AI. Dessa uppdrag måste förlängas eller göras permanenta, med finansiering, 
för att utveckla tillgång till data och den digitala arenan vidare samt att utveckla 
förvaltningsgemensam AI-förmåga. 
En utökad roll att främja til ämpningen av lag som genomför öppna data-
direktivet ligger i linje med de prioriteringar DIGG anser behövs på dataområdet. 
DIGG har tidigare gjort beräkningar som visar att ett sådant främjandeuppdrag 
kan behöva en anslagsförstärkning om 12,5 miljoner kronor8 årligen. Om 
myndigheten ges fortsatt uppdrag att utveckla en digital arena och aktiviteter i 
linje med den nationella datastrategin så finns möjligheter till synergier och DIGG 
gör bedömningen att uppdraget kopplat till ett genomförande av öppna data-
direktivet kräver förstärkning på 11,9 miljoner kronor årligen. I det ingår 
finansiering av förvaltning av Sveriges dataportal. 
I regeringens datastrategi lyfts det fram att en nationell handlingsplan med 
pågående och planerade insatser för ökad tillgång och användning av delade data 
på olika nivåer ska tas fram och årligen uppdateras av DIGG. Inom ramen för 
detta arbete ska förslag på indikatorer för denna strategis mål arbetas fram. DIGG 
bedömer att detta arbete kräver förstärkning av förvaltningsanslaget med 1,4 
miljoner kronor årligen. Den digitala arenan etableras i en första version och med 
några partnerskap under 2022.  Den nationella datastrategin har som mål att 
samverkan i minst 100 partnerskap ska leda till att institutionellt lärande säkras 
                                                        
 
8  SOU 2020:55 Innovation genom information (betänkande) 
/digg.se 
11 

och att en kulturförändring avseende data kommer til  stånd. Inom den digitala 
arenan kan DIGG också komma att samordna datautrymmen, som utvecklas som 
en fortsättning på arbetet med grunddatadomäner. Arenan blir, likt den 
förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen, ett förvaltningsgemensamt 
verksamhetsområde. Detta behöver varaktig och långsiktig styrning, samordning, 
administration och stöd för att möjliggöra tillgång för både offentliga och privata 
aktörer att utforska, utveckla, utbildas och uppleva den digitala arenan och data.  
Den digitala arenan ska til  exempel möjliggöra utmaningsdriven innovation i 
samverkan varför DIGG bedömer att Hack for Sweden och andra typer av 
innovationstävlingar, kommer att kunna fortsätta inom ramen för den digitala 
arenan. 
Den långsiktiga utvecklingen och hanteringen av data, innovation, partnerskap 
och tjänster kräver finansiering under aktuell budgetperiod. Ett uppdrag att 
samordna dataområdet bör vara av varaktig karaktär och kräver finansiering även 
efter den mer intensiva utvecklingsfasen. Rollen som samordnare av dataområdet 
bör ges till DIGG och tydliggöras i instruktionen. DIGG gör bedömningen att det 
kommer krävas en finansiering på 8,7 miljoner kronor år 2023 och 9,4 miljoner 
kronor efterföljande år för uppdraget. 
Det pågående AI-uppdraget är första steget för att skapa den nytta som motiverat 
uppdraget och som en ökad användning av AI kommer att leda till. De 
vägledningar och verktyg som kommer fram i uppdraget måste förvaltas och 
vidareutvecklas samtidigt som arbetet med att identifiera och kravställa 
förvaltningsgemensamma AI-byggblock behöver fortsätta, för att undvika att inte 
alla aktörer utvecklar egna lösningar. DIGG behöver fortsatt finansiering för att 
kunna arbeta med AI. DIGG bedömer att nivån ska sättas till 7, 13 och 19 miljoner 
kronor under planeringsperioden år 2023-2025. 
En utebliven satsning innebär att fortsatt utveckling av Sveriges dataportal stoppas 
och funktionaliteten dras ner, främjandet av öppna data kommer endast ske 
genom existerande vägledningar på webben, främjande av datadriven innovation 
kommer inte kunna ske, en digital arena kommer inte att bli ful t utvecklad eller 
livscykelhanteras och datastrategins mål kommer att bli svåra att nå samtidigt som 
det inte kommer vara möjligt att följa upp den. Inom AI-området kommer 
synergier inte kunna nyttjas utan varje aktör kommer att utveckla egna lösningar. 
/digg.se 
12 

3.2 
Utanförskap 
Rätten att bli inkluderad och möjligheten till självständighet är grundläggande i 
Sverige. Det offentligas ansvar för delaktighet finns inskrivet i regeringsformen. 1 
kap 2 § beskriver att ”det al männa ska verka för att al a människor ska kunna 
uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället”. Av digitaliseringsstrategin framgår 
att “alla människor, kvinnor och män, flickor och pojkar, oavsett social bakgrund, 
funktionsförmåga och ålder, ska ha förmåga och möjlighet att bidra till och delta i 
det digitala samhället”. 9 
Under 2021 har Sverige och EU utvecklat lösningar för att använda covidbevis till 
att skapa förutsättningar för fri rörlighet och för att minska smittspridning 
internationellt och nationellt under en rådande pandemi. Med detta har 
digitaliseringens möjligheter att skapa nytta blivit uppenbara. Men det har också 
tydliggjort de negativa konsekvenserna av det digitala utanförskapet. Exempelvis 
så kan inte de som saknar e-legitimation ges den förhållandevis enkla digitala 
service som finns för att få tillgång till fri rörlighet i Europa. Istället måste 
tidskrävande och kostsamma rutiner användas, både för individer och samhället i 
stort. 
I Sverige har en stor andel vuxna e-legitimation men av olika skäl finns det 
fortfarande många som saknar möjlighet att identifiera sig digitalt. 
Funktionsvariationer, åldersrelaterade hinder, ekonomiska begränsningar, 
avsaknad av folkbokföringsadress eller ett svenskt personnummer är exempel på 
orsaker. En statlig svensk e-legitimation skul e kunna lösa flera av dessa hinder. 
Kostnaderna för att ge icke digital service blir allt större för offentliga 
verksamheter. Det är också mer kostsamt för de människor som inte kan använda 
de digitala tjänsterna eftersom analog service inte ges nära användarna och att den 
kräver längre tid att genomföra. Det kan också hämma den fortsatta utvecklingen, 
om både digitala och manuella tjänster måste tillhandahål as.  
Med den nivå som det svenska samhället uppnått i digitalisering så blir det mycket 
angeläget att stödja och hjälpa de som inte kan använda digitala tjänster för att 
undvika utanförskap och dess följder. 
                                                        
 
9 Rapport Digital omstäl ning til  följd av Covid-19 pts.e 
/digg.se 
13 

För att ful följa digitaliseringen och nå digital inkludering behövs en koordinerad 
och förvaltningsgemensam satsning med utveckling och konsolidering av 
processer och digitala stöd.  
En samlad insats kan innebära ett reformpaket med 
•  En statlig e-legitimation som gör det möjligt för fler än idag att identifiera 
sig digitalt. 
•  Fortsatt utveckling och användning av s.k. wallet, eller ”digital plånbok” 
som förutom e-legitimation kan innehålla andra digitala bevis. Se vidare 
avsnitt 4.1 om eIDAS. 
•  Fria eller subventionerade smarta telefoner som konfigureras med 
möjlighet att identifiera sig digitalt och de viktigaste digitala tjänsterna så 
att de som inte har råd kan inkluderas. 
•  Riktade insatser (lokalt, regionalt och centralt) för stärkt digital kompetens 
och stöd för ökad kunskap att använda digitala tjänster, t ex inom 
kommuner eller via Statens servicecenter. 
•  Ökad gemensam förmåga inom offentlig förvaltning och hos privata 
aktörer att kravställa och utveckla lösningar som är universellt utformade. 
•  Utveckling och tillgängliggörande av möjligheten att använda digitala 
ombud (Mina ombud) samt ett ställföreträdarregister så att de som inte 
kan eller har möjlighet att använda teknik och tjänster kan få hjälp med 
det. 
•  Fortsatt standardisering och implementering av digitala tjänster genom 
Single Digital Gateway och användning av förvaltningsgemensam digital 
infrastruktur. 
En satsning skul e kunna hjälpa den andel som står utanför det digitala samhäl et, 
att komma in samtidigt som nyttan det ger kan uppväga de investeringar reformen 
kräver genom att särrutiner och manuell handläggning undviks. Utan ytterligare 
åtgärder för att inkludera fler kommer kostnader för digitalt utanförskap att öka. 
Utvecklingen och etableringen av Mina ombud, i den förvaltningsgemensamma 
digitala infrastrukturen, pågår. Mina ombud ska kunna ge kontrollerad åtkomst 
till personer som kan agera digitalt via ful makt för någon annan. För att Mina 
ombud ska få den effekt som behövs för inkludering av privatpersoner behövs ett 
samlat register el er komplettering av existerande register vad gäller 
ställföreträdare, såsom gode män och särskilt förordnade vårdnadshavare. I 
/digg.se 
14 

utredningen Gode män och förvaltare – en översyn (SOU 2021:36)10 föreslås ett 
samlat register och förslaget behöver tas vidare. 
 
3.2.1 
Påverkan på DIGG 
DIGG bedriver  idag arbete som bidrar till  att öka digital inkludering. Men för att 
öka möjligheterna till digital inkludering och genomförandet av en satsning på 
området krävs ytterligare insatser inom flera  befintliga uppgifter samt nya rol er 
och uppdrag, med finansiering för både DIGG och andra aktörer.  
DIGG lämnade i slutet på året in en rapport11 till regeringen där myndigheten 
beskriver det svenska e-legitimationssystemet och dess utmaningar. I rapporten 
lämnar DIGG förslag på en rad konkreta åtgärder som DIGG anser behövs för att 
minska utanförskapet nationellt och internationellt. På nationell nivå lämnar 
myndigheten förslag på hur man dels kan öka tillgången till e-legitimationer till 
fler grupper, dels kan främja användningen av dessa. I övrigt lämnar DIGG förslag 
på hur man kan öka tillgängligheten till e-tjänster för personer utan svensk e-
legitimation, samt förslag på åtgärder för att främja användningen av e-underskrift 
inom Sverige och över landsgränsen.  Ett statligt alternativ till digital identifiering 
är sannolikt nödvändigt för att ge enkel tillgång till många i den återstående 
andelen av de som inte använder internet. DIGG önskar uppdrag som går i linje 
med rapporten, vilket också innebär behov av finansiering. Ett förstärkt 
förvaltningsanslag uppskattas till 6,9 miljoner kronor för 2023, 9,6 miljoner 
kronor för år 2024 och 12,4 miljoner kronor för år 2025. 
För de övriga åtgärder som exemplifierats kommer det att krävas samverkan och 
uppdrag till fler. För att nå snabb och stor nytta så behöver ett reformpaket 
koordineras och DIGG vil  kunna ta denna roll. En sådan roll föreslås också i 
Digitaliseringsrådets rapport12 med hänvisning till hur det ser ut till exempel i 
Danmark. 
Det krävs dock att DIGG får ett tydligt uppdrag för detta, med en finansiering som 
kan täcka både kompetens- och resursbehov för ändamålet samt de andra 
                                                        
 
10 Gode män och förvaltare – en översyn. - regeringen.se 
11 Rapport Utveckling av det svenska e-legitimationssystemet (digg.se) 
12 Rapport: Delaktighet i en digital tid (digitaliseringsradet.se) 
/digg.se 
15 

organisationernas behov för deltagandet. Det kan också krävas finansiellt 
utrymme för att ge incitament till andra aktörer att delta. Det är svårt att veta i 
vilken omfattning man kan nå digital inkludering och hur lång tid det tar. Det är 
sannolikt att en reform bör vara tidsbegränsad och temporärt större finansierad 
medan en livscykelhantering av e-legitimationstjänster, andra tjänster och 
processer kan krävas på längre sikt. DIGG anser att rollen för digitala 
inkluderingsfrågor ska göras permanent för DIGG. 
För att etablera en samordningsfunktion, samverka med andra aktörer och ta fram 
en plan med förslag på aktiviteter inom reformen, som ska ligga som grund för att 
börja genomföra konkreta aktiviteter behöver DIGG finansiering på 6,9 miljoner 
kronor årligen. 
3.3 
Ena - Sveriges digitala infrastruktur  
Regeringen bedömer att den förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen för 
informationsutbyte och arbetet med att etablera ett nationellt ramverk för 
grunddata har skapat bättre förutsättningar för en ökad digitalisering. Arbetet med 
denna infrastruktur är ett viktigt verktyg för att uppnå ökad samordning och 
styrning av digitaliseringen av den offentliga förvaltningen och i förlängningen för 
att uppnå regeringens mål om en öppnare förvaltning med hög kvalitet och 
effektivitet. Regeringen ser att behovet av styrning och samordning av den digitala 
infrastrukturen är fortsatt stort. 13  I budgetpropositionen för 2021 aviserade 
regeringen en långsiktig satsning på digital infrastruktur och avsatte medel för 
utveckling, förvaltning och drift av en förvaltningsgemensam digital 
infrastruktur14. 
Satsningen på förvaltningsgemensam digital infrastruktur är en del av den svenska 
återhämtningsplanen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 
2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning 
och resiliens och därav en av åtgärderna som Sverige ansökt om finansiellt stöd för 
(Fi2021/02274). Etablerandet av en förvaltningsgemensam digital infrastruktur 
ligger vidare i linje med EU-kommissionens flaggskeppsinitiativ om att öka 
digitaliseringen i den offentliga sektorn. Regeringen bedömer att arbetet med den 
förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen skapar förbättrade 
                                                        
 
13 Budgetproposition för 2022 – regeringen.se 
14 Budgetproposition för 2021 – regeringen.se 
/digg.se 
16 

förutsättningar för den offentliga sektorn att på ett säkert och effektivt sätt utbyta 
och hantera data. 
För perioden 2023–2025 har regeringen aviserat en ram om 163,25 miljoner 
kronor för gemensam utveckling av den förvaltningsgemensamma digitala 
infrastrukturen (2:7-anslaget: 73,25 mnkr 2023, 45 mnkr 2024 samt 45 mnkr 
2025). Sammanställningen av myndigheternas uppskattade finansieringsbehov för 
denna period summerar upp till cirka 1,1 miljarder kronor (grunddatadomäner, 
byggblock, infrastrukturansvar samt kompetensområden).   
3.3.1 
Långsiktig plan baserat på uppskattat behov  
En finansiering i nivå med uppskattat behov möjliggör utveckling och 
uppbyggnad av genomförandeorganisationer enligt plan. Bilaga 1 visar den 
långsiktiga planen baserat på uppskattat behov. Fem grunddatadomäner och 14 
stycken byggblock får förutsättningar att driva fram och införa 
förvaltningsgemensamma produkter och tjänster som skapar reellt värde för 
offentliga organisationer och deras målgrupper. 
Förvaltningsgemensamma lösningar kan börja användas av offentliga 
organisationer i större utsträckning vilket innebär att de inte utvecklar egna 
lösningar.  
Kompetensområden får förutsättningar för att driva och utveckla verksamheten 
inom sina områden. Mer långsiktig kompetensuppbyggnad möjliggörs också inom 
myndigheterna för att bidra till den fortsatta utvecklingen av den 
förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen. 
Den samhällsekonomiska nyttan kan börja realiseras och trovärdigheten för det 
förvaltningsgemensamma arbetet stiger vilket i sin tur möjliggör en ökad tilltro till 
offentlig förvaltnings förmåga att samordna digital service till samhället. 
/digg.se 
17 


 
 
3.3.2 
Långsiktig plan inom ram 
För att kunna realisera den digitala infrastrukturen enligt de behov som 
myndigheterna redovisat för perioden 2023–2025 saknas det cirka 950 miljoner 
kronor. Det innebär att DIGG och de ingående myndigheterna måste prioritera 
vad som ska finansieras. En sådan prioritering kommer att göras årsvis. Utifrån 
den kunskap myndigheten har idag kan DIGG presentera ett scenario för hur en 
sådan prioritering skul e se ut. Det innebär att det endast är ett scenario vad gäller 
finansiering till byggblock och grunddatadomäner, vilken kan ändras vid de årliga 
prioriteringarna. Konsekvenserna som beskrivs nedan är dock allmängiltiga 
oavsett hur fördelning av anslag inom ram genomförs. Fördelning av anslag har 
gjorts utifrån följande prioriteringskategorier: 
1.  Legalt tvingande krav  
2.  Byggblock/grunddatadomäner som med hög sannolikhet 
kan realisera stor nytta  
3.  Möjliggörande byggblock/grunddatadomäner som många 
andra är beroende av 
4.  Övriga. 
Flera byggblock och grunddatadomäner är i utforskande utveckling. De har ännu 
inte kommit in med underlag för beslut om en kommande utveckling, vilket gör 
att de placeras i prioriteringskategori 4 övriga. Utifrån denna prioritering omfattar 
planen finansiering av tre prioriterade byggblock och tre prioriterade 
grunddatadomäner 2023-2025. Digital identitet är ensam om att placeras i 
prioriteringskategori 1 och får i detta scenario en fördelning som motsvarar det 
/digg.se 
18 


uppskattade behovet. Byggblocken Mina ombud och API-hantering tilldelas anslag 
som motsvarar uppskattat behov under 2023. För perioden 2024-2025 räcker 
tilldelade anslag endast till delar av dessa byggblocks förvaltning. De tre 
grunddatadomänerna, Person, Företag och Fastighetsinformation samt Geografisk 
information, tilldelas anslag som gör att de kan uppehålla viss administration inom 
respektive grunddatadomän.  
Finansieringen av stöd- och styrning av den förvaltningsgemensamma 
utvecklingen (kompetensområden och infrastrukturansvar) har hållits till ett 
minimum. 
 
 
Med aviserad ram räcker inte finansieringen till utveckling av planerade 
grunddatadomäner och byggblock. För dessa behöver annan finansiering 
identifieras, alternativt måste arbetet i ej finansierade grunddatadomäner och 
byggblock avbrytas/pausas. Stora delar av realiseringen av den potentiella nyttan 
med den förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen uteblir därmed.   
Det finns en risk att myndigheternas egna utvecklingsarbeten inte är inriktade på 
förvaltningsgemensamma lösningar. Incitamenten för myndigheterna att tänka 
utanför sina egna behov och hitta synergier minskar. Sannolikt kommer 
myndigheterna inte förstärka med resurser som blir experter på digital utveckling 
för förvaltningsgemensamma behov. Det finns redan stor brist på sådan 
kompetens och utan att veta att det finns en långsiktig och stabil finansiering 
kommer inte denna kompetens utvecklas i den takt som behövs för att möta 
Sveriges behov av digitalisering.  
/digg.se 
19 

Arbetet med att koordinera och hål a ihop arbetet med den 
förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen minimeras vilket får till 
konsekvens att: 
•  uppbyggnad av en förvaltningsgemensam förmåga att driva 
digitaliseringen tillsammans försvåras 
•  avsaknad av gemensamma lösningar i närtid kommer att innebära att 
myndigheterna utvecklar egna lösningar (suboptimering) 
•  realiseringen av den samhällsekonomiska nytta som identifierats 
kommer inte att ske alternativt försenas 
•  Sveriges uppfyl ande av EU-förordningar som kräver en nationell 
sammanhållen infrastruktur exempelvis SDG-förordningen försvåras 
och blir kostsamma 
•  förtroendet och til tron til  det förvaltningsgemensamma arbetet 
minskar eftersom leveranser försenas och blir sämre än förväntat. 
Til tron till offentlig förvaltnings förmåga att möta samhällets och medborgarnas 
behov av samordnad offentlig digital service riskerar att utebli. 
4  Ett digitalt EU 
Att den digitala strukturomvandlingen fått ett större fokus både nationellt och 
internationellt är tydligt. Inom planeringsperioden ser DIGG ett antal europeiska 
initiativ i syfte att samordna och kraftsamla den digitala utvecklingen i Europa. 
Dessa initiativ har redan nu en påverkan på DIGG:s verksamhet och detta 
fortsätter de kommande åren. 
4.1 
Reviderad eIDAS-förordning 
eIDAS-förordningen reglerar elektronisk identifiering över den svenska 
landsgränsen. DIGG tillhandahål er de svenska förbindelsepunkterna (eIDAS-
noden) och är samlingspunkt för incidentrapportering inom elektronisk 
identifiering enligt eIDAS-förordningen. Svenska e-legitimationsutfärdare och 
svenska förlitande parter knyts till eIDAS-noden med stöd av avtal och kommande 
föreskrifter som DIGG ansvarar för. DIGG ansluter andra länders e-legitimationer 
för användning inom Sverige och anmäler svenska e-legitimationer för 
användning inom EU. DIGG förvaltar och vidareutvecklar identitetsfederationen 
Sweden Connect för elektronisk identifiering inom Sverige, där eIDAS-nodens 
svenska delar också ingår. 
/digg.se 
20 

EU-kommissionen publicerade ett utkast till reviderad eIDAS-förordning den 3 
juni 2021 och den nya förordningen innehåller en mängd olika förslag som nu ska 
förhandlas. Kommissionens fokus är att eIDAS-förordningens syfte är att främja 
den inre marknaden och att många delar i förslaget direkt handlar om privat 
marknad. 
Utkastet innehåller punkter som väsentligt förändrar det nuvarande e-
legitimationssystemet. Det föreslås bli obligatoriskt för varje medlemsstat att 
anmäla minst en e-legitimation på nivå ”hög”. Det föreslås också att nuvarande 
peer reviewprocess skall kompletteras med en alternativ möjlighet där e-
legitimationer certifieras. Dessutom innehåller eIDAS-revideringen en utvidgning 
av obligatoriet avseende privat sektor, vilket för Sveriges del ställer krav på nya 
affärsmodeller.  
eIDAS-revideringen ställer också krav på att varje medlemsstat skall tillhandahål a 
minst en digital plånbok til  privatpersoner och företag. Plånboken skall värna om 
den personliga integriteten och ge användaren kontroll över sin data. Den digitala 
plånboken skall knytas till en e-legitimation på nivå hög och användaren av den 
digitala plånboken ska även ha möjlighet att underteckna sina digitala bevis med 
kvalificerad e-underskrift innan beviset skickas i väg med stöd av funktioner 
kopplade till plånboken.  
Dessutom föreslås fyra nya betrodda tjänster: elektroniska intyg på attribut, 
kvalificerade elektroniska arkiveringstjänster,  förvaltning av anordningar för 
skapande av elektroniska underskrifter och stämplar på distans, samt elektronisk 
liggare. 
4.1.1 
Påverkan på DIGG 
Det nuvarande förslaget innebär en ökad arbetsbelastning för DIGG, både på kort 
och lång sikt.  
På kort sikt agerar DIGG som expertmyndighet med stöd till Regeringskansliet i 
den pågående förhandlingen av förordningen. Parallellt med förhandlingen pågår 
ett specifikationsarbete inom eIDAS Expert Group, som ska specificera standarder 
för den föreslagna plånboken där myndigheten har fyra nominerade experter. 
Förslaget påverkar även arbetet i eIDAS Cooperation Network, inom NOBID 
/digg.se 
21 

15och DIGG:s främjandeuppdrag. Förslaget väcker mycket engagemang ute i 
samhället och många har frågor och funderingar kring förslagen, framförallt 
gäl ande förslaget om digital plånbok. 
På längre sikt innebär ett genomförande av förslagen ett antal förändringar för 
DIGG. Nuvarande e-legitimationssystem med eIDAS-noder skall leva parallellt 
med det nya systemet med digitala plånböcker. Kravet att erkänna andra länders e-
legitimationer sänks från tolv till sex månader. Elektronisk identifiering och 
överföring av digitala bevis med stöd av digitala plånböcker ska visserligen inte ske 
via eIDAS-noderna men för att minska påverkan på offentlig sektor ser DIGG som 
nödvändigt att ta fram en förvaltningsgemensam lösning för att underlätta för 
offentlig förvaltning. Regeringen och DIGG behöver se till att Sverige har minst 
en certifierad digital plånbok inom tolv månader efter förordningens 
ikraftträdande. DIGG behöver bidra till att inom Sverige hitta sätt att hjälpa 
användare och myndigheter att hantera identitetsmatchning för att underlätta 
rörligheten. DIGG behöver även granska nya nationella e-legitimationer, 
däribland en statlig sådan, på nivå hög. Förslagen kommer även att påverka 
arbetet inom SDG och inom den gemensamma digitala infrastrukturen, inom 
bland annat identifiering, bevisutfärdande och användningen av kvalificerade 
betrodda tjänster. Breddningen till privat sektor kan påverka DIGG:s nuvarande 
instruktion. 
För att hantera införandet av digital plånbok ser DIGG över möjligheten att delta i 
Large Scale pilot tillsammans med andra medlemsstater i syfte att börja bygga 
nödvändig infrastruktur i Sverige. Infrastrukturen innebär, förutom utgivande av 
plånboken, till exempel valideringstjänster, tjänster för utfärdande av attribut, 
underskriftstjänster samt register över förlitande parter. Deltagandet i Large Scale 
pilot ger mer tid till att implementera förändringarna samt en delfinansiering från 
EU. För detta planerar DIGG att på kort sikt be om ett särskilt uppdrag för att få 
nödvändiga mandat och finansiering. Ett deltagandet i en Large Scale Pilot 
förväntas också bidra till ökad kunskap om bevis i användningsfall som även 
omfattas av SDG-förordningen, och bidrar därmed även i dess genomförande. 
Förslaget med certifiering av e-legitimationer, samt även digitala plånböcker, 
utifrån cybersäkerhetsakten i stället för förhandsgranskning (peer review) kan 
                                                        
 
15 NOBID-projektet  mellan länderna i den nordisk och baltiska regionen 
/digg.se 
22 

påverka det nuvarande e-legitimationssystemet och det sätt DIGG 
kvalitetsgranskar e-legitimationer nationellt. På kort sikt behöver myndigheten 
delta i arbetsgrupper som fastställer granskningsrutiner och krav under 
cybersäkerhetsaktens paraply. När standarder och granskningsrutiner är antagna 
bör DIGG ta ställning till om certifiering av e-legitimationer är en möjlighet 
Sverige bör nyttja även nationellt. Väljer regeringen i samråd med DIGG att nyttja 
certifieringsmodellen nationellt krävs underlag för hur ackreditering av 
certifieringsorgan och certifiering bör göras och som en konsekvens av detta 
förändra DIGG:s rutiner kring kvalitetsgranskning. Arbete med affärsmodell 
kommer att krävas till följd av krav från eIDAS-förordningen om att digital 
plånbok ska vara kostnadsfri för privatpersoner. Sverige behöver delta i EU-
samarbetet kring affärsmodel , samt arbeta även nationellt med affärsmodell till 
följd av de ökade kraven från EU på att öppna möjligheterna med elektronisk 
identifiering och nyttjande av digitala plånböcker för privat sektor. 
DIGG beräknar att ett genomförande av beskrivna förslag kräver en förstärkt 
finansiering på 9,6 miljoner kronor årligen. 
4.2 
Säkerställa digital tillgänglighet till offentlig service 
DIGG har till uppgift att utöva tillsyn över lagen (2018:1937) om tillgänglighet till 
digital offentlig service (DOS-lagen). Til synen ska genomföras i enlighet med 
webbtillgänglighetsdirektivet (EU 2016/2102) och EU-kommissionens 
genomförandebeslut om fastställande av en övervakningsmetod och bestämmelser 
om medlemsstaternas rapportering i enlighet med samma direktiv (EU 
2018/1524).  Att tillgänglighetsperspektivet är en viktig faktor framgår också av 
Sveriges digitaliseringsstrategi, för att al a människor oavsett funktionsförmåga 
ska ha möjlighet att bidra till och delta i det digitala samhället. 
4.2.1 
Påverkan på DIGG 
De insatser som DIGG ser som nödvändiga att bedriva under perioden 2023–2025 
för att svensk offentlig förvaltning ska leva upp till DOS-lagen om tillgänglighet 
till digital offentlig service är framförallt att förstärka främjandearbetet samt utöva 
tillsyn genom att verkställa övervakning av webbplatser, mobila applikationer, 
intranät etcetera, i enlighet med EU-kommissionens genomförandebeslut. DIGG 
måste också vidareutveckla och agera i enlighet med etablerade processer för 
hantering av ärenden där bristande tillgänglighet konstaterats genom anmälan 
från tredje part eller genom övervakning. 
/digg.se 
23 

Den första rapporten16 från Sverige, författad i enlighet med bilaga II i 
genomförande-beslut (EU) 2018/1524 överlämnades i december 2021. Rapporten 
beskriver resultatet av Sveriges övervakning av digital offentlig service under 
övervakningsperioden 2020–21. Rapporten visar att Sverige inte utfört övervak-
ning i den omfattning som stipuleras av genomförandebeslut (EU) 2018/1524. 
Rapporten visar också att endast ett fåtal av de granskade webbplatserna uppfyl de 
kraven, varför DIGG bedömer att även främjandearbetet behöver förstärkas för 
att öka mängden webbsidor som är korrekta från början. Enligt 
genomförandebeslut (EU) 2018/1524 ökar mängden granskningsobjekt 
kommande övervakningsperioder.  Enligt DIGG:s prognoser kommer 
myndigheten, med nuvarande bemanning, kunna utföra cirka 40 procent av 
förväntad övervakning. Om Sverige ska utföra övervakning i den omfattning 
genomförandebeslutet stipulerar krävs en förstärkning av resurser inom området 
inför 2023. Samtidigt krävs ytterligare förstärkning för att utveckla 
främjandeverksamheten. Området behöver tillföras 9,2 miljoner kronor årligen. 
4.3 
Samordning av programmet för ett digitalt Europa 
Den 24 mars 2021 gav regeringen i uppdrag till DIGG att ansvara för samordning 
av programmet för ett digitalt Europa för perioden 2021–202717 (DIGITAL). I 
korthet innebär uppdraget att DIGG ska ansvara för samordning av DIGITAL och 
därmed: 
•  vara nationellt kontaktorgan för programmet, 
•  främja och analysera det svenska deltagandet i programmet, samt 
•  samordna det nationella informations- och rådgivningsarbetet om 
programmet. 
Ett förslag på utformning av en långsiktig samverkansstruktur redovisades till 
Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) i juli 2021. Samverkan inom 
ramen för DIGITAL syftar till att: 
1.  Verka för att arbetsprogram som utformas inom programmet i hög 
utsträckning beaktar svenska färdigheter och behov. 
                                                        
 
16 Rapport Övervakning av digital offentlig service i Sverige - digg.se 
17 Uppdrag att ansvara för samordning av programmet för ett digitalt Europa (I2021/01008) - regeringen.se 
/digg.se 
24 

2.  Verka för ett högt svenskt deltagande i de olika projekten inom 
DIGITAL. 
3.  Verka för ett långsiktigt nyttjande av den digitala kapacitet som 
etablerats för att stimulera utveckling och digitalisering av privat och 
offentlig sektor. 
De två bärande elementen i samverkansstrukturen är en central kärna och ett antal 
kluster av samverkande aktörer. Organisationerna i kärnan fokuserar på 
samverkan och koordinering på programnivå, medan klustren samverkar kring 
specifika områden.  
Initialt identifierades Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), PTS, 
Vinnova, Til växtverket och Vetenskapsrådet, utöver DIGG, som centrala för 
samverkan och som permanenta i kärnan. I klustren samverkar aktörer inom 
tematiska områden, till exempel datautrymmen eller hälsa. Klustren baseras på de 
specifika målen och innehåll i arbetsprogrammen. Respektive kluster bör 
samordnas av en aktör, sannolikt en aktör ingående i samverkansstrukturens 
kärna. Kärnan kan därför komma att utökas och förändras under programmets 
löptid. Den 17 februari 2022 tillkom E-hälsomyndigheten som en aktör i kärnan 
genom regeringsbeslut. 
I budgetpropositionen för 2022 avsattes 50 miljoner kronor per år under åren 
2022-2024 för medfinansiering av projekt under DIGITAL. DIGG uppfattar att 
medel för medfinansiering kommer att avsättas för hela programperioden, det vil  
säga även för åren 2025-2027. 
I februari 2022 uppdrog regeringen till DIGG att ansvara för en nationell 
samordningsfunktion för programmet för ett digitalt Europa för perioden 2022–
2027, vilket innebär att DIGG ska leda, samordna och ansvara för att följa upp 
arbetet samt löpande informera Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) 
om hur arbetet fortskrider18. Myndigheten ska vidare redovisa förslag på 
prioriteringar för det svenska deltagandet i programmet för efterföljande år och en 
plan för fortsatt hantering av medfinansieringsmedlen. 
                                                        
 
18 Uppdrag att ansvara för en nationell samordningsfunktion och medfinansiering för programmet för ett digitalt Europa 
(I2022/00403) - regeringen.se 
/digg.se 
25 

Samordningsfunktionen som sådan ska varaktigt under programmets löptid: 
•  bistå Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) i arbetet med att 
utforma svenska ståndpunkter i frågor som kommer att hanteras inom 
programmet, 
•  sprida kunskap om programmet till relevanta aktörer, 
•  mobilisera svenska aktörer i syfte att skapa konsortier samt bistå i 
ansökningsprocesser,  
•  identifiera och verka för innehållsmässiga och ekonomiska synergier med 
andra relevanta program såsom Horisont Europa och Fonden för ett 
sammanlänkat Europa, samt 
•  strategiskt prioritera medel för nationell medfinansiering av programmet 
och lämna förslag på prioriteringar. 
Programmet ursprungliga fem specifika mål kommer med stor sannolikhet att 
utökas med ett sjätte specifikt mål riktat mot utveckling av halvledarchipp under 
inledningen av budgetperioden. 
4.3.1 
Påverkan på DIGG 
Leda, samordna och följa upp denna samordningsfunktion kräver resurser under 
hela programperioden. DIGG kommer dessutom själv att behöva leda flera av de 
kluster som ska etableras inom specifika tematiska områden. Såväl övergripande 
som specifika informations- och rådgivningsaktiviteter behöver arrangeras i 
samband med att nya arbetsprogram ska utformas och lanseras samt utlysningar 
publiceras. 
Kontakter behöver tas med aktörer och intressenter, nationellt såväl som 
internationellt. Stöd behöver ges till Regeringskansliet  inom ramen för 
programkommittén. 
DIGG bedömer att den nivå på finansiering som meddelats via dels 
budgetpropositionen för 2022 (2,4 miljoner kronor årligen) samt i det senare 
regeringsuppdraget (2 miljoner kronor under 2022) måste permanentas under 
aktuell period (2027) för uppdraget. Utan erforderlig finansiering kommer det 
/digg.se 
26 

senare tilldelade uppdraget19 inte kunna genomföras. DIGG bedömer  således det 
totala finansieringsbehovet till 4,4 miljoner kronor årligen. 
 
4.4 
Genomförande av det tekniska systemet inom SDG-
förordning 

DIGG lämnade 15 december 2021 en genomförandeplan till regeringen enligt 
regeringsuppdraget att ta fram en genomförandeplan för införandet av det 
tekniska systemet bevisutbyte enligt engångsprincipen . I genomförandeplanen 
och dess kostnadsanalys framgår att genom en utökad satsning på den 
förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen, samlade bevistjänster och 
gemensamma digitala tjänster för användare skapas förutsättningar för ett 
kostnadseffektivt genomförande i Sverige. Enligt kostnadsanalysen kan ett svenskt 
genomförande med gemensam infrastruktur och lösningar enligt DIGG:s förslag 
komma att kosta 3,9 miljarder medan ett genomförande utan gemensam 
infrastruktur och lösningar skul e kunna kosta 39 miljarder. Den 
förvaltningsgemensamma nationella infrastruktur såväl som bevistjänster är ett 
måste för att uppfyl a SDG-förordningen. Gemensamma digitala tjänster och 
gemensamma kundingångar kan dessutom förbättra användarupplevelsen och 
underlätta arbetet för de aktörer, inte minst kommuner,  som omfattas av SDG-
förordningen.  
Regeringen har i budgetpropositionen 2022 aviserat en satsning på 
genomförandet av det tekniska systemet för bevisutbytet. I DIGG:s regleringsbrev 
för 2022 framgår att regeringen ger DIGG ett utökad uppdrag att samordna 
genomförandet av förordningen i Sverige med fokus på att stödja arbetet med 
förvaltningsgemensam digital infrastruktur och lösningar som behövs för att möta 
kraven i förordningen om en gemensam digital ingång och det tekniska systemet 
för gränsöverskridande automatiskt bevisutbyte enligt engångsprincipen samt att 
DIGG också ges möjlighet att fördela medel till denna utveckling. Under 2022 
avser även regeringen utfärda kompletterande nationella bestämmelser för att 
                                                        
 
19 Uppdrag att ansvara för en nationell samordningsfunktion och medfinansiering för programmet för ett digitalt Europa 
(I2022/00403) - regeringen.se 
/digg.se 
27 

stödja genomförandet av förordningen om en gemensam digital ingång. I dessa 
kommer bland annat ansvaret att vara nationell samordnare att regleras. 
4.4.1 
Påverkan på DIGG 
DIGG behöver långsiktigt förstärka sin förmåga att agera som nationella 
samordnare med kompetenser som jurister, samordnare, specialister 
kommunikatörer, arkitekter samt IT-lösningar såsom samarbetsrum. Därför 
föreslås att DIGG:s förvaltningsanslag förstärks med 5 miljoner varaktigt. I 
dagsläget har dessa medel givits, fram till år 2024 för anslag 2:7 ap4, till DIGG men 
en bättre lösning vore att lägga finansieringen på förvaltningsanslaget permanent 
eftersom detta blir en långsiktig uppgift för DIGG enligt de kompletterande 
bestämmelserna.  
DIGG bedömer att arbetet med delar i genomförandeplanen som rör utveckling av 
den förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen kan hanteras med de medel 
som regeringen redan aviserat. Det kommer också gå att utforska och utveckla 
vissa samlade bevistjänster och gemensamma digitala tjänster Däremot finns idag 
ingen aviserad budget för förvaltning från 2025 för de förvaltningsgemensamma 
lösningar som tas fram. DIGG har i  genomförandeplanens kostnadsanalys20 gjort 
en uppskattning att förvaltningskostnader kommer ligga på 30 miljoner årligen. 
Utan finansiering för förvaltning kommer ingen myndighet, inklusive DIGG, 
kunna utveckla de förvaltningsgemensamma komponenter som behövs för att 
säkra genomförandet och Sverige kommer därmed inte kunna uppfyl a SDG-
förordningen. Den genomförandeakt som ska förtydliga kraven på det tekniska 
systemet för bevisutbyte är ännu inte beslutad varför  det kan tillkomma 
ytterligare behov av finansiering och reglering som idag inte är känt.   
Vidare saknas idag en samlad finansiering för gemensamma kundingångar vilket 
får som konsekvens att de kundingångar som finns idag riskerar att inte anpassas 
alternativt inte nyttjas för att underlätta det svenska SDG-genomförandet. DIGG 
ser att de aktörer som idag har ansvar för gemensamma kundingångar kan behöva 
förstärkta anslag till utveckling och förvaltning som stödjer SDG-genomförandet. 
                                                        
 
20 Avsnitt 8.2 En kostnadsanalys för förvaltning av förvaltningsgemensamma delar i Genomförandeplan för införandet av 
bevisutbyte enligt engångsprincipen I2021/01595, DIGG:s ärendenummer 2021-1342. 
/digg.se 
28 

4.5 
Internationell samordning 
Inom planeringsperioden infaller bland annat det svenska EU-ordförandeskapet. 
Utöver det ser DIGG ett antal europeiska initiativ i syfte att samordna och 
kraftsamla den digitala utvecklingen i Europa.  
4.5.1 
Påverkan på DIGG 
DIGG bedömer att det svenska EU-ordförandeskapet tillfälligt kommer att öka 
arbetsbelastningen för DIGG. En resursförstärkning kommer att bli nödvändig för 
att, bland annat, stödja regeringen och Regeringskansliet under det första halvåret 
2023. Under ordförandeskapet ska även Berlin-deklarationen följas upp. En 
försiktig bedömning av omfattningen uppgår till fyra heltidstjänster, främst 
genom expertstöd avseende juridik, interoperabilitet, analytiker och koordinering. 
Under ordförandeskapet förväntas även Sverige och DIGG stå värd för en CIO-
konferens.  
Givet att Sverige även är ordförandeland inom Nordiska ministerrådet under 2023 
ser DIGG ett ytterligare behov av resursförstärkning. Omfattningen är svår att 
bedöma, men har uppskattats till motsvarande en heltid, för arbete relaterat främst 
till MR-Digital 21. 
I syfte att öka möjligheterna till påverkan och tidigt fånga initiativ som kommer 
att få en påverkan på Sverige, krävs att DIGG ökar sitt deltagande och närvaro 
inom EU. Detta kan göras genom att finansiera en nationell expert inom EU-
kommissionen och även genom ökad närvaro i samverkan med andra 
myndigheter. 
För budgetperioden äskas således om tillkommande medel för beskriven 
internationell samordning och samverkan för planeringsperioden med 5,5 
miljoner kronor år 2023 och 2,1 miljoner kronor efterföljande år. 
 
 
                                                        
 
21 MR-DIGITAL Nordiska ministerrådet för digitalisering 
/digg.se 
29 

5  Hållbar verksamhet 
DIGG har sedan myndigheten inrättades underhand fått utökade uppgifter i sin 
instruktion tillsammans med ett stort antal regeringsuppdrag, vilket är positivt då 
det visar att regeringen vil  se en utveckling av den offentliga förvaltningens och 
samhällets digitalisering. Förmågan att kunna skapa nytta och resultat i 
etablerandet av nya uppgifter och i regeringsuppdragen ställer krav på 
verksamheten bland annat i form av personella resurser med rätt kompetens, 
strukturkapital i form av processer, rutiner och arbetssätt men också IT-förmåga 
och IT-tjänster som stödjer arbetet. 
Myndigheten har, utifrån de tillkommande regeringsuppdragen, snabbt behövt 
skala upp verksamheten, vilket skett genom konsulter, inlånade resurser samt till 
viss del genom rekrytering. Rekryteringen har fokuserat på behovet av att bygga 
särskild specialistkompetens inom de nya verksamhetsområdena samt i viss 
utsträckning för de särskilda regeringsuppdragen. Utökningen av verksamheten 
har resulterat i en god leveransförmåga för specifika uppdrag men skapat en 
sårbarhet och obalans där stödfunktioner inte har växt i relation till 
organisationens utökade uppdrag. Etableringen av verksamhet för 
regeringsuppdragen har i stor utsträckning byggts upp av särskilda medel som följt 
med uppdragen men att bygga hållbar och långsiktig förmåga som utgår från 
tillfällig finansiering är utmanande och ett risktagande i långsiktiga kostnader för 
myndigheten. 
Under pandemin har användningen av digitala tjänster ökat snabbt med både nya 
tjänster i samhället, fler användare och en högre nyttjandegrad vilket ställer höga 
krav på att tjänsterna är tillgängliga och säkra gäl ande bland annat identifiering 
och överföring av information. Det säkerhetspolitiska läget i omvärlden har också 
förändrats och ställer nu höjda krav på säkerhet, övervakning och beredskap för 
den kritiska infrastruktur som samhället och människor är beroende av. DIGG 
ansvarar för samhällsviktig verksamhet både när det gäller ansvar för 
förvaltningsgemensam infrastruktur avseende enskilda byggblock och 
komponenter, som till exempel eDelivery, och i rollen samordnande myndighet, 
med ett övergripande ansvar för att infrastrukturen är robust och säker i sin 
helhet. Detta ställer höga krav på informations- och IT-säkerhet liksom en 
erforderlig beredskap även utanför kontorstid.  
/digg.se 
30 

5.1 
Påverkan på DIGG 
När DIGG bildades var behovet av IT-förmåga inriktad mot att tillhandahål a de 
grundläggande funktionerna för en ny organisation såsom exempelvis att 
tillhandahål a nätverk och arbetsplatsverktyg. Tjänsterna anskaffades via 
Försäkringskassans uppdrag för statlig IT-drift och den organisation som krävdes 
för detta kunde hanteras i liten omfattning. Efterhand, i samband med arbete med 
bland annat regeringsuppdragen Ena22, CEF-byggblock23, myndighetens befintliga 
tjänster och samverkan med andra myndigheter, har det blivit tydligt att DIGG 
behöver ta ett betydligt större ansvar framåt.  
Det innebär att DIGG behöver bygga en utökad IT-förmåga för att stärka det 
externa förtroendet men även i större utsträckning själv kunna realisera 
byggblock, driftsätta, övervaka och förvalta dessa där det finns en tydlig koppling 
till myndighetens uppdrag. Som exempelvis eDelivery, auktorisationssystemet 
men även kommande hantering av säker digital kommunikation i offentlig sektor 
(SDK)24, SDG och stöd i ett antal olika regeringsuppdrag med behov av teknisk 
utforskning inom IT och realisering av densamma. Även en större flora av 
verksamhetsnära funktioner som samverkansytor, ärendehantering, diarieföring 
etcetera som idag inte tillhandahål s eller uppfyl er myndighetens behov från 
driftsparter behövs. Det innebär att IT-förmågan behöver stärkas inom ett antal 
områden, exempelvis: 
-  Förmåga gällande bland annat arkitektur, utvecklingsverktyg, 
utvecklingsmiljöer, testbäddar samt metoder och processer för att kunna 
driva nyutveckling och förvaltning av specifika IT-tjänster. 
-  Etablering av egen produktionsmiljö och applikationsdrift med driftsparter 
samt administrering av densamma. 
-  IT-säkerhet för att möta de ökade hoten och bättre kunna tillgodose 
kraven på informationssäkerhet. 
-  Incidentberedskap för 24/7/365 för en del tjänster, til sammans med 
driftparter. 
                                                        
 
22 Ena – Sveriges digitala infrastruktur (se avsnitt 3.3) 
23 https://ec.europa.eu/digital-building-blocks/wikis/display/DIGITAL/Digital+Homepage  
24 Uppdrag att til handahål a infrastruktur för säker digital kommunikation i offentlig sektor (I2021/03317) - regeringsn.se 
/digg.se 
31 

Om förutsättningar för att vidareutveckla denna basförmåga inte tillförs riskeras 
att utvecklingsinsatserna tar fram egna lösningar, att förvaltning av DIGG:s nya 
eller befintliga IT-tjänster inte kan vidmakthållas och därigenom att nya 
funktioner eller rättningar inte blir utförda. Den tekniska skulden växer därför 
med tiden vilket är något som är starkt korrelerad med en ökad säkerhetsrisk. 
Konsekvensen för de funktionella aspekterna är att den offentliga digitaliseringen 
inte får det stöd som den har behov av eller i tillräcklig omfattning. 
En annan avgörande konsekvens, om inte basförmågan kan utvecklas, är att 
nyutveckling av IT-tjänster eller utforskande utveckling inte kan fortsätta i samma 
takt. Det innebär att nya tjänster, såväl interna som externa, inte kan genomföras i 
tid eller skjuts på framtiden. Det får även en negativ påverkan på 
regeringsuppdrag eller interna projekt med IT-innehåll och konsekvensen för de 
funktionella aspekterna blir samma som ovan. Vidare riskeras förmågan till att 
upphandla lösningar eller samutveckla med andra myndigheter.  
Ökad användning av tjänsterna ställer också krav på ökad tillgänglighet vilket 
kräver en bemanning med beredskap utanför kontorstid. Finns inte tillräcklig 
förmåga att övervaka och säkra drift dygnet runt blir sårbarheten för 
myndighetens samhällsviktiga verksamhet mycket hög. 
DIGG avser inte etablera en IT-förmåga som kapacitetsmässigt kan ta på sig alla 
typer av utveckling, utan fokus är snarare på tekniskt djupt kunnande och förmåga 
inom de tjänster som har en hög korrelation med myndighetens uppdrag. Det 
sörjer för att DIGG kan komplettera andra myndigheter i samverkan med att 
bygga den förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturens olika komponenter.  
Utifrån myndighetens växande uppdrag och med ansvar för samhällsviktig 
verksamhet krävs det en utökning av resurser och medel för att uppnå tillräcklig 
kapacitet, för att ha förmåga att proaktivt arbeta för att minska sannolikheten samt 
begränsa omfattningen av olika typer av säkerhetsincidenter. Det finns därför 
under kommande planeringsperiod behov av att bygga en ökad förmåga gäl ande 
säkerhet och informationssäkerhet och en beredskapsorganisation för att vara 
rustad för cyberattacker och olika typer av intrång. För att uppnå erforderlig 
säkerhet i lokaler och vid överföring av information som är säkerhetsklassad, 
vilket krävs exempelvis för den samhällsviktiga verksamheten, finns behov av 
bland annat ombyggnation, säkra systemstöd och utbildningsinsatser. Om 
/digg.se 
32 

säkerhetsområdet inte tillförs utökade resurser blir konsekvensen att den 
nödvändiga säkerhetsnivån inte kan upprätthållas över tid.  
För att bygga denna förmåga inom planeringsperioden behöver DIGG säkra 
kompetens inom exempelvis IT-arkitektur, informationssäkerhet,  IT-säkerhet, 
utvecklings- och aktivitetsledning, kravställning och testning. Til sammans 
innebär det att DIGG:s förvaltningsanslag behöver förstärkas med 13 miljoner 
kronor år 2023, 19 miljoner kronor år 2024 och 22,3 miljoner kronor år 2025.   
DIGG har inom ramen för den finansiering som givits för förvaltningsgemensam 
infrastruktur för informationsutbyte utvecklat infrastrukturkomponenter för att 
stödja e-legitimering och e-underskrift inom byggblocket Identitet som kräver 
löpande drift och livscykelhantering. Förvaltningsanslaget behöver därför öka för 
att bära denna löpande kostnad med 5 miljoner kronor år 2023, 5,5 miljoner 
kronor år 2024 och 6 miljoner kronor år 2025. Kostnaden finns även uppskattat i 
det totala behovet för den digitala infrastrukturen, i bilaga  1.  
DIGG:s uppdrag växer stadigt genom nya regeringsuppdrag och uppgifter, vilket 
fordrar en förstärkning av resurser inom olika verksamhetsområden och kräver 
ett proaktivt ledarskap för att klara av att säkra att det sker utifrån ett 
helhetsperspektiv och ger en balanserad tillväxt för hela myndigheten. De 
medarbetarundersökningar som myndigheten har genomfört pekar på hög 
arbetsbelastning och brist på återhämtning, avsaknad av digitala verktyg samt 
snabbt växande team och etablering av ny verksamhet som ställer stora krav på 
ledarskapet.  
För att leverera värde och resultat inom särskilda uppdrag som handlar om att 
etablera långsiktig förmåga är det viktigt att det byggs upp en basplatta med 
relevant expertkompetens, som finns kvar inom myndigheten över tid. En större 
verksamhet ställer också krav på att bygga och utvidga lednings- och 
stödfunktioner såsom exempelvis säkerhet, juridik, upphandling, ekonomi, HR 
och kommunikation. 
Myndigheten har under de senaste åren fokuserat på att knyta till sig resurser 
inom de olika specialistområdena för att klara av att leverera på myndighetens 
uppgifter och uppdrag. Detta är en förhållandevis kortsiktig lösning som inte är 
hållbar över tid. Nu står myndigheten inför en situation med mycket hög 
arbetsbelastning speciellt inom traditionella stödverksamheter och hos ledare. 
/digg.se 
33 

DIGG bedömer att det är stor risk för myndighetens leveranser om inte 10 
miljoner kronor tillförs årligen för att stärka upp inom stödverksamheten.  
6  Avgifter 
DIGG tillhandahål er sedan 2018 den svenska eIDAS-noden som möjliggör 
legitimering med svensk e-legitimation utomlands och möjligheten att använda 
utländska e-legitimationer i svenska e-tjänster. Skyldigheten att tillhandahål a 
noden följer av eIDAS-förordningen. Offentliga aktörer i Sverige måste ansluta sig 
till eIDAS-noden. Sedan den 1 juni 2021 ska DIGG även ansluta svenska privata 
aktörer till noden (endast inkommande trafik). Denna anslutning är dock frivil ig. 
För privata aktörer tas en avgift på 2.900 kronor ut för att ansluta sig till noden. 
Avgiften tas ut med stöd av 8 § förordningen (2016:576) med kompletterande 
bestämmelser till EU:s förordning om elektronisk identifiering. DIGG får ta ut en 
avgift för anslutningen (8 § 2 st). 
DIGG får enligt 18–20 §§ i myndighetens instruktion ta ut avgifter av de 
myndigheter som har anslutit sig till valfrihetssystem för säker elektronisk 
identifiering och för utbildningsverksamhet. Myndigheten får disponera 
intäkterna i verksamheten. I nuläget tas ingen avgift ut kopplat till dessa områden.  
I promemorian till en ny lag, som ersätter lagen (2013:311) om valfrihetssystem i 
fråga om tjänster för elektronisk identifiering, föreslås bland annat att DIGG ska 
tillhandahål a Auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk 
identifiering och för digital post. Enskilda ska få välja vilken leverantör som ska 
utföra tjänsten för deras räkning. Offentliga aktörer ska mot en avgift få använda 
tjänsterna i auktorisationssystemen i sina digitala tjänster. Regeringen skriver i 
budgetpropositionen för 2022 att det är viktigt att individen har möjlighet att själv 
välja leverantör av digitala tjänster. Regeringen avser därför att under 2022 lägga 
fram förslag om lagstiftning om ett auktorisationssystem för elektronisk 
identifiering och digital post. I promemorian föreslås bland annat att det skapas 
förutsättningar för ett auktorisationssystem för att skapa möjlighet att ta ut 
avgifter för användning, samt att införa ersättning till godkända leverantörer av 
elektronisk identifiering och digitala brevlådor (I2020/03269). Den beräkning som 
DIGG gjort utifrån hypotesen att detta kommer att träda ikraft vid halvårsskiftet 
2022 visar DIGG:s avgiftsintäkter kopplat till att administrera ett 
auktorisationssystem med tillhörande ersättningar och avgifter. 
/digg.se 
34 

Avgiftsfinansierad verksamhet 2023-2025
Utfal
Prognos
Beräkning Beräkning
Beräkning
(tkr)
2021
2022
2023
2024
2025
Avgiftsintäkter som disponeras
Stöd för lärande och kunskapsuppbyggnad
0
0
0
0
0
Digital identifiering (eIDAS-noden)
3
15
30
30
30
Auktorisationssystem
0
2 500
5 500
6 100
6800
Övriga intäkter
51
0
0
0
0
Summa avgiftsintäkter
54
2 515
5 530
6 130
6 830
Totala kostnader 
1
7 817
4 330
4 230
4030
Totalt resultat
53
-5 302
1 200
1 900
2 800
Ackumulerat över/underskott
53
-5 249
-4 049
-2 149
651  
 
7  Investeringar och 
finansiering 
I nedanstående tabell anges DIGG:s totala investeringsbehov i 
anläggningstillgångar. Investeringarna består under åren 2023-2025 främst av 
utveckling av infrastrukturen för säkra elektroniska försändelser men även 
immateriella investeringar kopplat till utveckling inom data- och teknikområdet 
(avsnitt 4.1) samt utveckling kopplat till digital plånbok utifrån översyn eIDAS 
(avsnitt 5.1). Dessa finansieras av lån i Riksgäldskontoret.  
Inom ramen för den förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen ansvarar 
DIGG för utveckling av ett antal byggblock. De finansieras i vissa fall av anslag 2:7 
ap.1 Förvaltningsgemensam digital infrastruktur där det finns ett undantag från 
EA-reglerna om lånefinansiering, vilket framgår av DIGG:s regleringsbrev 2022.  
/digg.se 
35 

Verksamhetsinvesteringar
Utfal
Prognos
Beräkning
Beräkning
Beräkning
(tkr)
2021
2022
2023
2024
2025
Immateriella investeringar
Datasystem, rättigheter m.m.
18 954
26 191
30 400
15 700
14 000
Materiella investeringar
Maskiner, inventarier och instal ationer m.m. 
279
351
0
0
0
Byggnader, mark och annan fast egendom
492
0
0
0
0
Övriga verksamhetsinvesteringar
0
0
0
0
0
Summa verksamhetsinvesteringar
19 725
26 542
30 400
15 700
14 000
Finansiering 
Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 § 
kapitalförsörjningsförordningen)
18 904
22 542
22 400
9 700
8 000
Bidrag (2 kap. 3 § kapitalförsörjningsförordningen)
0
0
0
0
0
Finansiel  leasing (2 kap. 5 § kapitalförsörjningsförordningen)
0
0
0
0
0
Anslag 2:7 ap.1 
821
4 000
8 000
6 000
6 000
Summa finansiering
19 725
26 542
30 400
15 700
14 000
Kommentar: Differensen mellan nyupplåning 2021 och lån i Riksgäldskontoret i tabellen för verksamhetsinvesteringar beror på att lånet mot 
Riksgäldskontoret 2020 baserades på en prognos som var 114 tkr lägre än faktiskt utfall. Prognosen för 2021 var 66 tkr lägre än faktiskt utfall. 
Detta innebär sammantaget en differens på 48 tkr.
 
DIGG har enligt förordning (2018:357) om infrastruktur för säkra elektroniska 
försändelser i uppdrag att tillhandahål a en myndighetsgemensam infrastruktur för 
säkra elektroniska försändelser från myndigheter till enskilda. DIGG 
tillhandahål er infrastrukturen Mina meddelanden och den digitala brevlådan Min 
Myndighetspost. Infrastrukturen Mina meddelanden möjliggör för myndigheter, 
kommuner och regioner att skicka digital post på ett säkert sätt till privatpersoner 
och företag. Ett arbete pågår med att genomföra ett tekniklyft av infrastrukturen 
Mina meddelanden till en uppgraderad teknisk plattform. Detta arbete beräknas 
vara färdigt december 2022. År 2023 tar ett arbete vid för att utveckla brevlådan 
Min Myndighetspost, med en driftsättning planerad till 2024. Se vidare 
nedanstående tabell som visar särskild information om planerade 
verksamhetsinvesteringar överstigande 20 miljoner kronor. 
Särskild information om verksamhetsinvesteringar
Totalt
Utfall
Prognos
Beräkning
Beräkning Beräkning
(tkr)
2021
2022
2023
2024
2025
Verksamhetsinvesteringar per objekt 
Infrastruktur för säkra elektroniska försändelser, Mina meddelanden
2
      9 836 
   1
  2 436 
     1
  7 400 
             -
 
 
          - 
 
    -
 
 
Infrastruktur för säkra elektroniska försändelser, Min myndighetspost
2
      6 100 
        - 
 
-
            
 
1
         7 400 
       8
   700 
Summa utgifter för investeringar
    5
  5 936 
  1
  2 436 
     1
  7 400 
       1
  7 400 
      8
   700 
   -
 
 
Finansiering
Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen)
5
      5 936 
   1
  2 436 
     1
  7 400 
1
         7 400 
       8
   700 
    -
 
 
Bidrag (2 kap. 3 § kapitalförsörjningsförordningen)
Finansiell leasing (2 kap. 5 § kapitalförsörjningsförordningen)
Anslag (efter medgivande av regeringen)
Summa finansiering
    5
  5 936 
  1
  2 436 
     1
  7 400 
       1
  7 400 
      8
   700 
   -
 
 
Varav investeringar i anläggningstillgångar
Datasystem, rättigheter m.m.
        5
  5 936 
   1
  2 436 
     1
  7 400 
1
         7 400 
       8
   700 
    -
 
 
Maskiner och inventarier
Fastigheter och mark
Övriga verksamhetsinvesteringar
Summa investeringar i anläggningstillgångar
    5
  5 936 
  1
  2 436 
     1
  7 400 
       1
  7 400 
      8
   700 
   -
 
 
 
/digg.se 
36 

 
7.1 
Låneram 
DIGG föreslår att myndigheten ska tilldelas en utökad låneram på 56 miljoner 
kronor. Under planeringsperioden behöver DIGG en utökad låneram för att 
rymma den utveckling som pågår främst för Mina meddelanden och kommande 
utveckling av Min Myndighetspost. 
Låneram och räntor för verksamhetsinvesteringar
Utfall
Prognos
Beräkning
Beräkning
Beräkning
(tkr)
2021
2022
2023
2024
2025
IB lån i Riksgäldskontoret 
    9
   225 
2
      3 995 
      4
  2 161 
      5
  4 654 
      4
  9 315 
Nyupplåning (+)
  1
  8 952 
2
      2 610 
      2
  2 400 
        9
   700 
        8
   000 
Amorteringar (-)
-    4
   182 
-      4
    444 
-        9
   908 
-      1
  5 038 
-      1
  9 816 
UB lån i Riksgäldskontoret
  2
  3 995 
4
      2 161 
      5
  4 654 
      4
  9 315 
      3
  7 500 
Beslutad/föreslagen låneram
  4
  5 000 
5
      2 000 
      5
  8 000 
      5
  5 000 
      4
  5 000 
Ränteutgifter *)
       - 
 
          -
 
 
           - 
 
           - 
 
           174 
 
Finansiering av räntor och avskrivningar
Utgiftsområde 22 anslag 2:6 ap.1
    3
   664 
3
         926 
        9
   390 
      1
  4 520 
      1
  9 471 
Övrig finansiering (bidrag)
       518 
 
518 
          
           518 
 
           518 
 
           518 
 
*) Räntan baseras på ESVs prognos för reproräntan (årsgenomsnitt)
Kommentar: Differensen mellan nyupplåning 2021 och lån i Riksgäldskontoret i tabellen för verksamhetsinvesteringar beror på att lånet 
mot Riksgäldskontoret 2020 baserades på en prognos som var 114 tkr lägre än faktiskt utfall, vilket innebär att låneupptaget 2021 delvis 
avser investeringar gjorda år 2020. Prognosen för 2021 var 66 tkr lägre än faktiskt utfall. Detta innebär sammantaget en differens på 48 
tkr.
Övrig finansiering avser bidrag kopplat till regeringsuppdrag för öppna data och datadriven innovation ((I2019/01416/DF, 
I2019/01020/DF delvis) och avser dataportal.se. 
 
8  Övriga villkor 
8.1 
Räntekontokredit 
DIGG föreslår att myndigheten ska tilldelas en räntekontokredit om 22 miljoner 
kronor på kontot i Riksgälden. 
Det förslag som regeringen avser att under 2022 lägga fram avseende lagstiftning 
om ett auktorisationssystem för elektronisk identifiering och digital post innebär 
att DIGG kommer att belasta räntekontot för utbetalning av ersättning till 
leverantörer av e-legitimation och digitala brevlådor innan avgiften för 
användningen kommer att betalas in av de offentliga aktörerna. Detta innebär att 
DIGG behöver en höjd räntekontokredit. 
/digg.se 
37 

8.2 
Anslagskredit  
DIGG föreslår att myndigheten ska få en anslagskredit på tre procent för anslag 
2:6 ap.1 Myndigheten för digital förvaltning. 
8.3 
Anslagssparande 
DIGG föreslår ett anslagssparande på tre procent för anslag 2:6 ap.1 Myndigheten 
för digital förvaltning. 
Dessutom föreslår DIGG ett anslagssparande på tre procent även för anslag 2:7 
ap.1 Förvaltningsgemensam digital infrastruktur. Anslag 2:7 ap.1 får användas för 
utveckling och förvaltning av förvaltningsgemensam digital infrastruktur. Bidrag 
från anslagsposten får lämnas till statliga myndigheter, kommuner och regioner 
samt til  Sveriges Kommuner och regioner (SKR) och Inera AB. I de fall deras 
utvecklingsinsatser blir försenade och de inte förbrukar utdelat bidrag återbetalar 
de resterande bidrag till DIGG. I dessa fall föreslår DIGG att dessa återbetalningar 
får sparas och  disponeras kommande år. Anledningen till detta förslag är att ha 
möjlighet att utföra planerad utveckling av den förvaltningsgemensamma digitala 
infrastrukturen. 
9  Övrigt 
9.1 
Lokalförsörjning 
DIGG har sedan starten, utifrån tillkommande uppdrag, fortsatt att växa genom 
rekrytering, inlån och konsulter. Det har inneburit behov av förändrade lokaler 
där ytan i Stockholm har utökats och kontoret i Sundsval  byggts om under 2021. 
Myndigheten beräknar att det finns fortsatt stora behov av att växa ytterligare 
under kommande planeringsperiod.  
Den pågående pandemin har bidragit till nya sätt att leda och arbeta på distans  
vilket även har skapat förutsättningar för rekrytering av medarbetare från hela 
landet. Det för med sig att DIGG behöver erbjuda arbetsplatser även på andra 
platser, vilket innebär en ökad kostnad. Kommande behov av lokaler, utifrån att 
myndigheten växer samt att hyresavtalet för kontoret i Sundsval  går ut under 
2024, kommer ses över och hanteras under planeringsperioden. 
9.2 
Regelförteckning  
Enligt 18 c § författningssamlingsförordningen (1976:725) ska myndigheterna 
varje år i samband med budgetunderlaget lämna en regelförteckning till 
/digg.se 
38 

regeringen. DIGG:s regelförteckning, som omfattar gäl ande författningar och 
allmänna råd som har beslutats av myndigheten, återfinns i bilaga 2. 
10  Bilagor 
Bilaga 1: Kostnadsspecificering långsiktig plan för förvaltningsgemensam digital 
infrastruktur 
Bilaga 2: Regelförteckning 
 
 
/digg.se 
39 

Bilaga 1:  
Tabel en visar totalt uppskattat finansieringsbehov för Ena – den 
förvaltningsgemensamma infrastrukturen 
2023
2024
2025
Totalt
Grunddatadomäner
180 700
235 700
283 000
699 400
Byggblock
115 900
122 800
132 900
371 600
Kompetensområden 
25 200
25 200
25 200
75 600
Infrastrukturansvarig
7 000
7 000
7 000
21 000
Summa
328 800
390 700
448 100
1 167 600
Preliminär ram
2023
2024
2025
Totalt
Preliminär ram
73 250
45 000
45 000
163 250
Behov
328 800
390 700
448 100
1 167 600
-255 550
-345 700
-403 100
-1 004 350
 
Grunddatadomäner
2023
2024
2025
Domän
PRIOGRUPP
UTVECKLING
FÖRVALTNING
UTVECKLING
FÖRVALTNING
UTVECKLING
FÖRVALTNING
Totalt
Företag
2
12 000
4 000
15 000
5 000
8 000
6 000
50 000
Fastighet och geodata
2
100 000
4 000
100 000
34 000
100 000
64 000
402 000
Person
2
15 000
5 000
15 000
5 000
15 000
5 000
60 000
Transportsystem 
4
15 000
5 000
15 000
8 000
15 000
10 000
68 000
Hälsa
4
17 000
3 000
17 000
6 000
15 000
10 000
68 000
Ny domän 2023
700
0
15 000
0
15 000
5 000
35 700
Ny domän 2024
700
0
15 000
0
15 700
Summa
159 700
21 000
177 700
58 000
183 000
100 000
699 400
Byggblock
2023
2024
2025
Byggblock
PRIOGRUPP
UTVECKLING
FÖRVALTNING
UTVECKLING
FÖRVALTNING
UTVECKLING
FÖRVALTNING
Totalt
Adressregister
4
2 000
5 000
2 000
5 000
2 000
5 000
21 000
Identitet
1
12 000
5 000
12 000
5 500
12 000
6 000
52 500
API-hantering
2
4 000
3 000
6 500
3 500
4 500
3 500
25 000
Digital Post*
2
0
0
0
0
0
0
0
Mina ombud
2
10 000
12 600
10 000
12 600
10 000
12 600
67 800
Auktorisation
4
2 500
1 300
3 500
1 700
4 000
3 800
16 800
Tillgänglighet
4
0
1 500
0
1 500
0
1 500
4 500
Tillitsramverk
4
3 500
2 000
2 000
2 000
2 000
2 000
13 500
Spårbarhet
4
2 000
1 500
0
1 500
0
1 500
6 500
Indexering
4
1 000
1 000
1 000
1 000
2 000
3 000
9 000
Meddelandehantering
4
8 000
1 000
4 000
6 000
3 000
7 000
29 000
Metadatahantering
4
7 000
3 000
6 000
4 000
5 000
5 000
30 000
Min profil
4
7 000
3 000
7 000
3 000
7 000
3 000
30 000
Mina ärenden
4
5 500
2 500
5 500
2 500
5 500
2 500
24 000
Nytt byggblock 1
3 000
0
3 000
1 500
5 000
1 500
14 000
Nytt byggblock 2
3 000
0
3 000
1 500
5 000
1 500
14 000
Nytt byggblock 3
3 000
0
3 000
1 500
5 000
1 500
14 000
Summa
73 500
42 400
68 500
54 300
72 000
60 900
371 600
Infrastrukturansvar
2023
2024
2025
Totalt
DIGG styrning
7 000
7 000
7 000
21 000
Summa
7 000
7 000
7 000
21 000
Totalt kompetensområden
PRIOGRUPP
2023
2024
2025
Totalt
Grunddata 
3 673
3 673
3 673
11 019
Juridik
3 600
3 600
3 600
10 800
Arkitektur
4 698
4 698
4 698
14 094
Infosäk 
6 054
6 054
6 054
18 162
Arkiv
2 500
2 500
2 500
7 500
Nytta
4 675
4 675
4 675
14 025
Summa
25 200
25 200
25 200
75 600
 
 
/digg.se 
40 

Document Outline