This is an HTML version of an attachment to the Freedom of Information request 'Budget och planerade utgifter 2022 i kalkylarksformat'.
















 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Budget 2022 och 
ekonomisk plan 2023–2024 

Bjuvs kommun 
Datum: 2021-11-03 
 
 
Budget 2022 och ekonomisk plan 2023–2024 

 


Innehållsförteckning 
FÖRORD ............................................................................................................................ 3 
VISIONEN OCH HUR VI STYR MOT DEN ........................................................................ 5 
Från vision til  verklighet ............................................................................................ 5 
Organisation .............................................................................................................. 7 
KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL ............................................................................. 8 
Verksamhetsmål och indikatorer ............................................................................... 8 
God ekonomisk hushål ning ...................................................................................... 9 
FÖRUTSÄTTNINGAR ...................................................................................................... 11 
Omvärldsanalys - Bjuv i omvärlden ........................................................................ 11 
Befolkningsutveckling ............................................................................................. 17 
Fem år i korthet ....................................................................................................... 21 
EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS ........................................................................ 22 
Nettokostnadernas utveckling ................................................................................. 22 
Investeringsvolym ................................................................................................... 22 
Til gångar och skulder ............................................................................................. 22 
Förutsättningar för beräkning av ekonomiska ramar .............................................. 22 
Så fördelas skatteintäkterna mel an verksamheterna ............................................. 23 
VERKSAMHET OCH EKONOMI ...................................................................................... 24 
Budgetramar 2022–2024 ........................................................................................ 24 
EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING ............................................................................... 25 
Resultatbudget kommun 2022–2024 ...................................................................... 25 
Resultatbudget avgiftsfinansierad 2022–2024 ........................................................ 25 
Resultatbudget skattefinansierad 2022–2024 ......................................................... 26 
Balansbudget 2022–2024 ....................................................................................... 26 
Kassaflödesanalys 2022–2024 ............................................................................... 27 
 
 
 
Budget 2022 och ekonomisk plan 2023–2024 

 

FÖRORD 
Budgeten för 2022 med plan för åren 2023 och 2024 har siktet inställt på hur kommunen ska 
möta invånarnas behov av boende, utbildning, arbete och upplevelser. Den berättar också om 
vårt förhållningssätt til  invånare och företag som vil  etablera sig och utvecklas i kommunen. 
Enligt kommunal agen ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och 
enligt den nya redovisningslagstiftningen ska mål för god ekonomisk hushållning formuleras. 
I samband med budgeten faststäl er kommunful mäktige i Bjuv finansiel a mål och strategier 
som ligger till grund för uppföljning och värdering av god ekonomisk hushållning för 
nästkommande år. Varje nämnd och bolag ska också fastställa mål för nämndens verksamhet 
som är kopplade til  strategierna. 
När vi blickar framåt är det med tro på en fortsatt återgång til  det normala efter en tid präglad 
av global pandemi. Vi kan konstatera att vi nu börjar se frukterna av flera betydelsefulla 
åtgärder vi vidtagit sedan vi övertog det politiska styret i januari 2020. Efter bolagiseringen av 
vård- och omsorgsverksamheten kan vi förvänta oss årliga besparingar att föra til baka til  
verksamheten, som samtidigt kvalitetssäkras med de nya myndighetstil stånd som annars inte 
hade krävts. Under året har kommunen dessutom mottagit en större utdelning från AB 
Bjuvsbostäder på 60 miljoner kronor, vilket är resultatet av den fastighetsförsäljning som 
genomfördes under 2020. Även när vi bortser från utdelningen pekar prognosen på ett starkt 
ekonomiskt resultat för 2021. Vi räknar med att för andra året i rad infria målsättningen om att 
det ekonomiska resultatet ska uppgå til  minst 2,3 procent av skatter och generella bidrag vilket 
är ytterst til fredsställande. Med Sverigedemokraterna och Moderaterna vid rodret kan 
kommunens invånare räkna med ekonomisk stabilitet och ansvarstagande för både nuvarande 
och kommande generationer. 
Budget 2022 visar dessutom på ett ännu starkare resultat jämfört med 2021. Baserat på de 
senaste skatteprognoserna ser vi ut att kunna öka vårt överskott til  cirka 30 miljoner kronor, 
vilket utgör 3 procent av skatter och generella bidrag. Som alltid är det av största vikt att värna 
om god ekonomisk hushållning samtidigt som vi vågar avsätta medel för strategiska och 
nödvändiga investeringar. Vi tar nu krafttag för att minska den under lång tid uppbyggda 
underhållsskulden för såväl kommunens vägar som fastigheter. 
Ett exempel på en strategisk investering är att vi fortsätter satsa på energibesparande 
åtgärder. På bara två år har energiförbrukningen i kommunens lokaler reducerats med 20 
procent, vilket innebär en årlig besparing på cirka 2 miljoner kronor. Under nästa år vill vi 
sänka energiförbrukningen ytterligare genom att öka energiinvesteringarna som över tid 
betalar sig själva och främjar miljön. 
Under 2022 kommer den efterfrågade och efterlängtade renoveringen av Södra Storgatan i 
Bjuv att äntligen bli av, vilket kommer skapa en säkrare och trevligare trafikmiljö. Bredare 
trottoarer, bättre cykelvägar, vacker belysning och grönska – det är några av de förbättringar vi 
har att vänta. Arbetet utförs i samband med att NSVA renoverar vatten- och 
avloppsledningarna i området. 
I Bil esholm satsar vi på en ny fritidsgård och har avsatt medel för iordningsstäl ande av 
lämplig lokal. Satsningen syftar till att utöka utbudet av aktiviteter för kommunens barn och 
ungdomar på kvällar, helger och lov och den främjar tryggheten på en plats där många rör sig. 
Den nya fritidsgården kommer vara aktivitetsbaserad och kommunens ungdomar kommer vara 
delaktiga i dess utformning. 
Som en del av vår satsning på barn och ungdomar har barn- och utbildningsnämnden til delats 
resurser för att motverka barn och ungdomars psykiska ohälsa genom att erbjuda tidiga 
insatser. Ett annat område är att söka upp ungdomar som inte påbörjat eller fullföljt gymnasiet 
och som inte heller arbetar samt motivera och vägleda dessa 'hemmasittare' til baka til  skolan 
eller ut i arbetslivet. 
 
Budget 2022 och ekonomisk plan 2023–2024 

 






För att vi i Bjuvs kommun ska lyckas med vår centrala målsättning att skapa en al tmer 
attraktiv boendekommun med en växande befolkning krävs långsiktig planering, beredskap 
och ökad til gänglighet och därför til förs resurser för att ge stöd och vägledning til  
verksamheterna i deras arbete med att bedöma sina framtida behov. 
Detta är enbart ett axplock av al t vi vil  uträtta under nästa år och vi blickar framåt med stor 
förväntan. Med vår politik gör vi Bjuvs kommun attraktiv och vi märker ett ökat intresse för 
nyetableringar av företag och ett ökat bostadsbyggande, vilket långsiktigt kommer att gynna 
kommunens alla invånare. 
Vi har fantastiska förutsättningar att lyckas och det gäl er att ha framtidstro, målmedvetenhet 
och förändringsvilja om vi ska lyckas omsätta vision til  verklighet. 
  
 
 
 
Mikael Henrysson (SD)                    Jörgen Johnsson (M) 
Kommunstyrelsens ordförande                Kommunalråd 
 
 
 
 
Budget 2022 och ekonomisk plan 2023–2024 

 



VISIONEN OCH HUR VI STYR MOT DEN 
”Det bästa sättet att förutsäga framtiden är att skapa den.” 
Alan Kay 
Visionen är en bild av vad politiken långsiktigt vil  uppnå med vår kommun i en ideal situation. 
Visionen fungerar som ledstjärna och kompass på vår väg framåt; med hjälp av den tar vi ut 
riktningen för verksamheterna och formulerar målen som ska uppnås. 
 
Från vision till verklighet 
Att utveckla en kommun med hjälp av vision och målstyrning handlar även om att skapa en 
process där det blir tydligt hur olika nivåer i organisationen omsätter visionen i sin egen 
verksamhet. Därför arbetar vi enligt en målkedja där visionen i olika led bryts ner til  mer och 
mer konkreta verksamhetsmål. 
Utifrån visionen fattar kommunful mäktige beslut om kommunens mål. Med dessa 
övergripande mål som utgångspunkt skapar nämnderna sina egna mål, vilka i sin tur är 
utgångspunkten för verksamheternas mål och i slutänden medarbetarnas individuella mål. 
Arbetssättet skapar en tydlig koppling från visionen och hela vägen genom den kommunala 
verksamheten. 
 
 
 
Det är viktigt att al a känner til  visionen, ser sin del i helheten och inser hur al as arbete 
medverkar til  att göra visionen til  verklighet. Då kan den också skapa engagemang och 
inspirera till initiativ för idéer och möjligheter. Invånare, entreprenörer, företag, organisationer 
och föreningar ska både kunna och vilja bidra til  förverkligandet av de ambitioner som finns för 
kommunen. Til sammans är vi alla en til gång för det vi vil  åstadkomma och vi arbetar med 
ständiga förbättringar framåt. 
Budget 2022 och ekonomisk plan 2023–2024 

 


 
  
Budget 2022 och ekonomisk plan 2023–2024 

 


Organisation 
Regeringsformen anger att kommunerna har til  uppgift att sköta lokala och regionala 
angelägenheter av allmänt intresse genom kommunal självstyrelse. Kommunens politiska 
organisation består av kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder. 
Kommunful mäktige är kommunens högsta beslutande organ och kan liknas vid 'kommunens 
riksdag'. I Bjuvs kommun består kommunful mäktige av 31 ledamöter. Vart fjärde år väljer 
invånarna i kommunen vilka som ska sitta i kommunfullmäktige genom att rösta i 
kommunvalet. Kommunfullmäktige fattar beslut i principiella frågor och ärenden av större vikt. 
Det gäl er til  exempel budget, skattesats, olika styrdokument samt taxor och avgifter. 
Kommunful mäktige bestämmer också vilka nämnder som ska finnas, vilka ansvarsområden 
dessa ska ha och utser ledamöter til  nämnderna. För att styra verksamheten beslutar 
kommunfullmäktige om prioriteringar för nämnder och kommunala bolag. Nämnderna och 
bolagen ansvarar i sin tur för att utföra sina respektive uppdrag på ett kostnadseffektivt vis i 
enlighet med gällande lagstiftning, politiska mål, bolagsordningar, ägardirektiv, reglementen 
och styrdokument. 
Kommunstyrelsens uppdrag är att se til  att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och 
riktlinjer som ful mäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt 
bestämmelser som finns i reglementet. Kommunstyrelsen har också har ett särskilt ansvar att 
hålla uppsikt över nämnderna och de kommunala bolagen. Under kommunstyrelsen och varje 
nämnd finns en förvaltning med tjänstepersoner som bereder ärenden, verkställer de politiska 
beslut som fattats och utför alla de tjänster som erbjuds kommunens invånare. 
Bjuvs kommun är ägare el er delägare i ett antal bolag som utför kommunal service. Det 
senaste til skottet här är vårt helägda omsorgsbolag, Omsorg i Bjuv AB. Den 1 maj 2021 
inleddes verksamhetsövergången av medarbetarna från vård- och omsorgsförvaltningen til  
bolaget och denna övergång kommer fullföljas först under nästa år. För dig som brukare eller 
anhörig i Bjuvs kommun kommer övergången til  Omsorg i Bjuv inte att innebära någon 
förändring; vi är samma medarbetare som fortsätter att jobba i en ny kvalitetssäkrad 
verksamhet. 
 
Budget 2022 och ekonomisk plan 2023–2024 

 

KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL 
Verksamhetsmål och indikatorer 
Kommunfullmäktiges 
Visionsområde 
mål 
Indikator 
Målvärde 
Befolkningsutveckling 
1 % 
Vi har en varierad, trygg 
Nöjdhet med kommunen som en plats 
och attraktiv boendemiljö, 
att bo på – andel positiva svar (SCB) 
minst 50 % 
med god service och 
Företagsklimat enlig ÖJ (Insikt) – totalt 
lokala entreprenörer 
NKI ska öka 
minst 67 
Puls i tryggheten 
Trygghet - Problemindex ska sjunka 
högst 2,43 
Vi är en del av och bidrar 
Nöjdhet med kommunikationer – andel 
til  ett självklart regionalt 
positiva svar (SCB) 
minst 60 % 
sammanhang 
Nöjdhet med kommunens insatser för 
Vi har ett kultur- och 
kultur och idrott/motion - andel positiva 
fritidsutbud som utmanar 
minst 50 % 
svar (SCB) 
Total frisknärvaro i kommunen 
minst 75 % 
Vi är en attraktiv 
arbetsgivare och erbjuder 
Total sjukfrånvaro i kommunen 
högst 6 % 
ett hållbart arbetsliv 
Hål bart medarbetarengagemang (HME) 
– totalt kommunen 
minst 85 
Kraft i nyskapande 
Vi har en verksamhet med  Gott bemötande vid kontakt med 
hög kvalitet som 
kommunen – andel av maxpoäng 
minst 85 % 
utvecklar, utmanar och 
Kvalitetsaspekter särskilt boende 
skapar nytt 
äldreomsorg – andel av maxpoäng 
minst 80 % 
Skil naden mel an andelen medarbetare 
med utländsk bakgrund och andelen 
högst 11 
kommuninvånare med utländsk 
procentenheter 
bakgrund (18–65 år) 
Vi har jämlika 
Jämlikhet i olikhet 
förutsättningar för al a 
Andelen medarbetare som upplever att 
oavsett vem du är 
alla på arbetsplatsen behandlas lika 
oavsett kön, könsöverskridande identitet, 
ålder, etnicitet, funktionsnedsättning, 
minst 100 % 
sexuel  läggning, religion el er annan 
trosuppfattning. 
Vi har en miljömässigt 
Nöjdhet med kommunens klimat- och 
hållbar verksamhet och 
miljöarbete - andel positiva svar (SCB) 
minst 45 % 
det är enkelt för våra 
invånare att leva 
Fossiloberoende fordon i 
kommunorganisationen, andel (%) 
minst 35 % 
Nästa generation i 
miljövänligt 
fokus 
Ohälsotal – antalet dagar ska minska 
högst 30 
Vi har ett samhäl e där 
invånare mår bra och kan 
Andel elever som får behörighet til  
påverka sitt liv och sin 
yrkesprogram på gymnasiet ska öka 
minst 85 % 
framtid 
Långtidsarbetslöshet (25–64 år) 
högst 4,5 % 
Notera att angivna målvärden i några fall kan komma att justeras efter det att vi har mottagit utfallet från innevarande års 
undersökningar. Detta gäller framför allt indikatorer baserade på uppgifter från SCB:s medborgarundersökning. 

Kommentar 
Målstyrningen är det verktyg som politiken, medborgarnas företrädare, har för att styra 
verksamheten. Målen ska utgå från definierade behov och vilka resultat som ska uppnås. 
Uppföljning av målen sker tre gånger per år och är ett sätt att utröna huruvida god kvalitet 
uppnås i de kommunala tjänsterna och den syftar även til  att ge kännedom om när 
Budget 2022 och ekonomisk plan 2023–2024 

 

utvecklingen inte går i avsedd riktning. Det är viktigt att mäta resultat för att kunna skilja 
framgångar från til kortakommanden. Om du inte kan identifiera framgångar kan du inte lära 
dig från dem och om du inte kan identifiera misslyckanden kan du inte korrigera dem. 
Kommunful mäktiges mål står kvar oförändrade jämfört med föregående år men det har skett 
en del förändringar vad gäller indikatorer: 
•  Indikatorn Utsläpp av växthusgaser inom kommunens gränser ska minska (ton CO2-
ekv/inv.) har tagits bort eftersom utfall för 2020 saknas och det är oklart huruvida det 
kommer finnas uppgifter att följa upp framöver. 
•  Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) har från och med i år ersatt 
nyckeltalet Miljöbilar i kommunorganisationen med ett nytt mått: Fossiloberoende 
fordon i kommunorganisationen
. Kommunful mäktiges indikator har justerats på samma 
sätt. 
•  Alla indikatorer som utgår från SCB:s årliga medborgarundersökning har ändrats 
eftersom undersökningen helt har gjorts om under 2021. Förändringarna omfattar alla 
indikatorer som börjar med formuleringen "Nöjdhet med..." och i alla fall utom ett har 
justeringen inneburit att tidigare indexvärde ersatts med uppgifter om 'andel positiva 
svar' på en eller ett fåtal enkätfrågor. Den tidigare indikatorn Nöjd-Region-Index – 
trygghet ska öka
 har ersatts helt och hållet med ett övergripande index från en annan 
årlig undersökning, nämligen polisens trygghetsmätning (Trygghet - Problemindex ska 
sjunka
). 
Övriga indikatorer är oförändrade men har i något fall ett justerat målvärde. 
Utveckling av kommunens målarbete 
Kommunens verksamhetsstyrning utvärderas kontinuerligt och bedömningen är att det nu finns 
behov av en mer övergripande översyn. Denna översyn kommer genomföras under nästa 
verksamhetsår. Målsättningen är att öka inslagen av til itsbaserad styrning och siktet är instäl t 
på att kunna utveckla kommunens styrmodell inför 2023. 
God ekonomisk hushållning 
Visionsområde 
Kommunfullmäktiges mål 
Indikator 
Målvärde 
Kommunens ekonomiska resultat ska 
uppgå til  minst 2,3 % av skatter och 
minst 2,3 % 
generella statsbidrag 
Kommunens soliditet ska förbättras 
minst 10 % 
Investeringar i skattefinansierad 
verksamhet ska självfinansieras över tid 
100 % 
Vi har en stabil ekonomi att 
Nästa generation i  lämna över till nästa 
God budgetföljsamhet i samtliga 
fokus 
generation 
nämnder och styrelser 
100 % 
Nämnden får minst 6 rapporter om det 
verksamhetsmässiga och ekonomiska 
100 % 
läget, 2/period. 
Sjuklönernas andel av lönekostnaderna 
ska vara lägre än 2 % 
högst 2 % 
Kommunkoncernens soliditet ska stärkas 
minst 25 % 
Kommentar 
God ekonomisk hushål ning är ett sammanfattande begrepp som innebär att Bjuvs kommun 
ska ha en god ekonomisk hushållning i vår verksamhet och i verksamhet som bedrivs genom 
andra juridiska personer. Kommunfullmäktige antog 2017 mål och riktlinjer ur både finansiellt 
perspektiv och som verksamhetsperspektiv för detta. 
God ekonomisk hushål ning ur ett finansiel t perspektiv innebär bland annat att varje 
Budget 2022 och ekonomisk plan 2023–2024 

 


generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. God 
ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv tar sikte på kommunens förmåga att 
bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt som är hållbart över 
tid. 
Resultatmålet justerades i samband med beslutet att lösa in delar av pensionsskulden för att 
kompensera för effekten på kassaflödet. Soliditetsmålet avser fullfonderingsmodellen som 
räknar in al  pensionsskuld inklusive ansvarsförbindelsen. Finansieringsmålet avser 
skattefinansierad verksamhet, exklusive exploateringsverksamhet samt större och långsiktiga 
fastighetsinvesteringar. 
Mål och indikatorer för god ekonomisk hushållning 2022 
Det budgeterade resultatet för 2022 uppgår til  30,2 mnkr vilket motsvarar 3,0 procent av 
skatter och generella statsbidrag. Resultatet når med bred marginal upp til  målvärdet om 2,3 
procent och för planperioden avseende åren 2023 och 24 prognostiseras även där en fortsatt 
god resultatutveckling. Detta är följd av en prognostiserat god utveckling av skatteintäkter och 
en flerårig avvägd utveckling av ekonomiska ramar i Bjuvs kommun. 
Självfinansieringsgraden, mätt som budgeterat resultat plus budgeterade avskrivningar, av 
planerade investeringar beräknas för 2022 til  36 procent och för 2023 til  42,8 procent. Med 
budgeterat resultat för 2024 och med nu budgeterad investeringsvolym för 2024 är Bjuvs 
kommun självfinansierande av sina investeringar från 2024. Det vil  säga ingen extern 
finansiering är med de förutsättningarna nödvändig för att finansiera investeringarna. 
Behovet av nyupplåning beräknas för planperioden til  cirka 277 mnkr. 
Soliditetsmålet beräknas enligt ful fondering där hänsyn tas til  kvarvarande 
ansvarsförbindelser. 
Mål för kommunkoncernen 
Från och med 2020 ska även god ekonomisk hushållning för kommunkoncernen följas upp i 
samband med delårsbokslut och årsredovisning. Soliditetsmåttet är ett lämpligt mått då det 
påverkas av såväl resultatutvecklingen som finansiering av investeringar. 
Budget 2022 och ekonomisk plan 2023–2024 
10 
 

FÖRUTSÄTTNINGAR 
Omvärldsanalys - Bjuv i omvärlden  
Inledning 
Coronapandemin har förstärkt en redan tydlig trend mot att al tmer service och tjänster 
behöver ske digitalt och detta är sannolikt en trend och ett fenomen som kommer att hålla i sig 
även när pandemin avtar. Kraven på digitala tjänster lär inte försvinna. Detta omfattar både 
den service kommunen erbjuder sina medborgare och den flexibilitet som medarbetarna har i 
utförandet av sina uppdrag, til  exempel möjligheten til  distansarbete. För att 
kommunstyrelsens förvaltning även i framtiden ska kunna upprätthålla en god service samt 
lyckas rekrytera och behålla kompetent arbetskraft är det viktigt att fortsatt satsa på digital 
utveckling. 
I december 2021 skärps skyddet för visselblåsare med ny lagstiftning som ställer större krav 
på kommunen som arbetsgivare. Under första halvan av år 2022 ska kommunen enligt 
lagstiftning ha inrättat en funktion som ser till att visselblåsning kan rapporteras in helt 
anonymt. Funktionen ska bestå av både en mottagardel och en utredningsdel. Kommunen ska 
säkerställa att utredningen bedrivs oberoende och självständigt. 
Arbetsmarknadspolitik 
I en debattartikel som publicerades på regeringens hemsida i slutet av maj 2021 säger de fyra 
partierna som ingår i den så kallade Januariöverenskommelsen att kommunen ska kunna ha 
en roll i den statliga arbetsmarknadspolitiken. Detta ska ske genom samarbetsavtal med 
arbetsförmedlingen. I skrivande stund är beskedet från Arbetsförmedlingen att kommunerna 
inte får arbeta med de individer som befinner sig i Arbetsförmedlingens garantier utan att det 
är Arbetsförmedlingens upphandlade partners som ska arbeta med dessa. Detta är helt i linje 
med vad som sades i Januariöverenskommelsen. I Bjuvs kommun berör detta ungefär 150 
personer, vilket är över hälften av de individer som idag uppbär försörjningsstöd. Samtidigt ser 
vi hur långtidsarbetslösheten ökar vilket i längden kan leda til  att antalet personer som har 
behov av försörjningsstöd kan komma att öka då fler och fler riskerar att skrivas ut ur 
Arbetsförmedlingens garantier och då helt saknar ekonomisk ersättning från 
Arbetsförmedlingen. 
En ny socialtjänstlag är planerad att träda i kraft den 1 jan 2023. I sin nuvarande utformning 
innebär inte lagen några större förändringar för verksamheten inom avdelningen för arbete och 
til växt. Det skal  dock noteras att den statliga utredaren har fått i uppdrag att titta vidare på 
förändringar som bland annat specifikt berör ekonomiskt bistånd. Vad detta kommer att 
innebära är idag okänt. 
Skolan och förskolan 
Många kommuner har svårt att rekrytera vissa yrkesgrupper, däribland lärare och socionomer. 
I takt med stora pensionsavgångar och en brist på utbildad personal ökar efterfrågan på dessa 
yrkesgrupper, vilket i sin tur pressar upp löner och ökar personalomsättningen. Skolverket ser 
en til tagande brist på behöriga lärare och en ökad skolsegregation som två avgörande 
utmaningar för svensk skola. En förutsättning för en likvärdig skola och undervisning av god 
kvalitet är att alla barn och elever möter kompetenta och behöriga förskollärare och lärare. 
Skolverket lyfter fram att det är stora skil nader mel an hur väl elever med olika bakgrund 
lyckas i skolan och att socioekonomisk bakgrund fått allt större betydelse för elevernas betyg i 
grundskolan. Elever från studieovana hem och utrikes födda elever som kommit til  Sverige 
under sin skolgång lyckas generellt sett sämre i skolan. Det framstår också som att 
föräldrarnas inkomst blivit viktigare och att detta är den centrala förklaringen til  den 
socioekonomiska bakgrundens ökade betydelse. Det är dock fortsatt föräldrarnas 
utbildningsnivå som har störst betydelsen för betygsresultaten. 
 
Budget 2022 och ekonomisk plan 2023–2024 
11 
 

Kultur och fritid 
En snabb teknikutveckling, förändrade värderingar och real öneökningar har bidragit til  att 
människors förväntningar generel t har ökat sedan börjat av 2000-talet. Människor förväntar 
sig i allt högre grad en enkel och omedelbar behovstil fredsställelse, oavsett var eller när 
behovet uppstår. 
Fler individorienterade värderingar har också lett til  ett starkare fokus på livskvalitet. När våra 
basbehov är til godosedda värderar vi fritid och upplevelser högre. Efterfrågan på upplevelser 
och kultur fortsätter att öka och invånare önskar en ökad livskvalitet vid sidan av sitt arbete och 
boende. 
Ett rikt kultur- och fritidsutbud bidrar til  att skapa ett attraktivt samhälle som människor vil  bo 
och leva i. Samtidigt befinner sig Bjuvs kommun mitt i en levande region med ett stort utbud av 
kultur- och fritidsaktiviteter. Därför behöver vi under de kommande åren ta ställning til  vilket 
utbud som ska erbjudas inom kommunen och vilket utbud våra invånare istället ska kunna ta 
del av i närliggande kommuner. 
Invånarnas ökade förväntningar är starkt sammankopplade med krav på ökad delaktighet. Man 
vil  idag i större utsträckning kunna påverka det utbud som erbjuds. Omvärlden förändras allt 
snabbare och för att kunna möta omvärldens utveckling ställs högre krav på flexibilitet. 
Befintliga verksamheter behöver enklare kunna stäl a om och anpassa sig efter omvärldens 
förändringar och krav. Detta omfattar bland annat frågor som verksamheternas utbud, 
öppettider, lokaler och til gänglighet. 
Vård och omsorg 
En av de mest avgörande frågorna för framtidens välfärd är frågan om kompetensförsörjning. 
Enligt nationel a beräkningar kommer antalet anstäl da i välfärden behöva öka med cirka 
132 000 under perioden 2019–2029 och utöver det til kommer 336 000 pensionsavgångar. Av 
den årliga ökningen med 13 200 anställda står äldreomsorgen ensamt för nära hälften. Detta 
ska ställas mot att antalet personer i arbetsför ålder, 20–66 år, endast ökar med i snitt 31 000 
personer per år under perioden. Förväntan på höjd kvalitet i välfärden kommer inte vara möjlig 
enbart genom att öka antalet anställda utan det behöver delvis ske med hjälp av nya lösningar: 
nya samarbeten, arbetssätt och ny teknik. 
En möjlig utveckling är att framtidens äldre kommer att ha andra behov än tidigare 
generationer. Troligen kommer många vilja leva ett mer aktivt liv högre upp i åldrarna och kan 
komma att ställa allt större krav på tjänster kopplade til  detta. Det handlar också om ökade 
möjligheter til  individuel a val kring til  exempel digitala lösningar, boende, mobilitet och fritid. 
Ett aktivt liv högt upp i åldrarna bidrar til  att minska den ensamhet som många äldre upplever 
vilket är positivt. Vi vet också att minskad ensamhet i sig kan sänka risken för demens och 
depression och därför behöver vi arbeta hälsofrämjande och förebyggande för att så långt som 
möjligt fördröja behovet av insatser. 
Sjukvårdssystemet i Sverige är på väg att förändras i och med omstäl ningen til  en god och 
nära vård. Syftet med omställningen är att stärka och tydliggöra patientens ställning, främja 
integritet, självbestämmande och delaktighet. Målet är att skapa kostnadseffektiv, lättillgänglig, 
samordnad och nära vård på lika vil kor för hela befolkningen. Fokus ska förflyttas från 
sjukdom och behandling til  hälsofrämjande och förebyggande insatser nära invånarna. 
Utvecklingen bygger på att primärvården är navet i vården och omsorgen och att samarbetet 
utvecklas med andra aktörer runt den enskilde. Att flytta vården från sjukhusen och närmare 
den enskildes hem innebär att vi behöver ställa om och utveckla nya arbetssätt. Mobila 
lösningar och distansöverbryggande teknik krävs för att vården i större utsträckning ska finnas 
til gänglig när och där den behövs. 
Teknik, gata och park 
Ett växande Bjuv innebär fler offentliga miljöer, mer infrastruktur, nya kommunala lokaler och 
fastigheter som kräver nya och innovativa resurser och lösningar för drift och underhåll. 
Tekniska nämnden har en central rol  i utvecklingen av Bjuv, Bil esholm och Ekeby. Liksom 
Budget 2022 och ekonomisk plan 2023–2024 
12 
 

inom andra verksamheter ökar kraven på digitala lösningar både vad gäller kontakten med 
hyresgäster, underhåll av fastigheter och offentliga miljöer, och uppsikt över exempelvis 
energiförbrukning. 
Den 9 augusti 2021 släppte FN:s klimatpanel sin senaste klimatrapport och av denna framgår 
det tydligare än någonsin att människans utsläpp av växthusgaser leder til  en al t varmare 
planet. Klimatförändringar sker framför våra ögon här och nu. Det extrema väder vi ser redan 
idag i form av torka, skogsbränder och översvämningar kommer bli mer förekommande och vi 
riskerar att passera 1,5-gradersmålet redan inom 10–20 år. I Bjuvs kommun måste vi på olika 
sätt utveckla en beredskap att motverka och mildra de negativa effekterna av denna 
utveckling. Området kan exempelvis komma att drabbas av återkommande extrema 
väderförhållanden i form av kraftig nederbörd, översvämningar eller värmeböljor. Vi kommer 
under de kommande åren sannolikt även se en allt hårdare statlig reglering och lagstiftning 
inom miljö- och klimatområdet. En viktig fråga för framtiden rör energieffektivisering och grön 
omställning. För att vi i Sverige och i Bjuv ska kunna nå miljömålen och leva upp til  
internationella klimatavtal måste vi uppnå en effektivare energianvändning. Det kan konkret 
handla om att optimera ventilation, belysning, uppvärmning, isolering och transporter så att all 
energi används på bästa sätt. 
Tekniska nämndens verksamheter behöver även främja den sociala dimensionen av hål bar 
stadsutveckling. Samhället står idag inför en rad utmaningar varav flera är kopplade til  vad 
som kan kallas social hållbarhet. Det går generel t sett att se en ökad segregering och 
polarisering i samhället och detta är något som ger upphov til  otrygghet och som ökar 
skil naderna och avståndet mellan människor. Genom att integrera social hållbarhet i 
stadsplaneringen kan vi bidra til  att motverka polarisering och skapa ett tryggare och mer 
jämlikt samhälle. 
Byggnad och exploatering 
Boende 
Av 2020 års medborgarundersökning framkom bland annat att invånarnas upplevelse av 
möjligheten att hitta bra boende, utbudet av olika boendeformer och hur trivsam bebyggelsen 
är har förbättrats sedan föregående mätning, men det är fortfarande ett område där Bjuvs 
kommun noterar relativt låga betyg. Det är också ett område som SCB menar att Bjuvs 
kommun bör satsa på för att öka invånarnas nöjdhet. Här har byggnadsnämnden en central 
rol  i framtagandet av detaljplaner, bygglov och til syn och det är också ett område som är 
prioriterat. 
Enligt Svensk Mäklarstatistik har vil apriserna i Bjuv ökat med 38 procent det senaste året, 
vilket är högst i landet. Detta visar att Bjuv är en kommun som blir alltmer attraktiv att bo i och 
som kommun behöver möta upp den efterfrågan genom att möjliggöra byggnation av fler 
bostäder. 
Digitalisering 
Digitaliseringen är en megatrend som nämns i bland annat Region Skånes omvärldsanalys. 
Digitalisering handlar dels om konkreta insatser, dels om ändrat beteende och processer. Den 
ökade digitaliseringen innebär möjligheter för Bjuv som boendekommun eftersom den för 
många innebär att det blir enklare att exempelvis arbeta hemifrån. Här kan byggnadsnämnden 
möta upp med e-tjänster, lättil gänglig digital information (exempelvis interaktiva kartor på 
hemsidan) och effektiva digitala processer. 
Miljö och klimat 
Miljö och klimat är en annan megatrend som byggnadsnämnden och planeringsavdelningen 
behöver förhålla sig til . Byggnadsnämnden kan möta upp genom att integrera 
hållbarhetsperspektiv i detaljplanerna, exempelvis genom att främja gång, cykel och 
kollektivtrafik. Just til gången til  bra cykelvägar nämns även i medborgarundersökningen som 
ett område där Bjuvs kommun har förbättringspotential. Byggnadsnämndens verksamheter 
påverkar också miljön genom våra egna transporter, digitala arbetssätt, inköp med mera. 
Budget 2022 och ekonomisk plan 2023–2024 
13 
 

Samhällsekonomisk utveckling  
Sverige i hög fart på väg upp ur lågkonjunkturen
 
Sverige har genomgått en lågkonjunktur, men svensk BNP har snabbt studsat til baka igen. 
Pandemin kan dock ge varaktiga effekter på hushål s och företags förväntningar, beteenden 
och preferenser. Förändrade konsumtionsmönster och den typ av logistikproblem i det globala 
handelsutbytet som vi nu ser kan driva på en omallokering av resurser i ekonomin. Även 
sparande och kapitalbildning kan påverkas. Det är svårt att förutse effekterna i ett medelfristigt 
eller långsiktigt perspektiv.  
Global återhämtning bromsas i år av utbudsproblem 
Den globala ekonomiska återhämtningen bromsas av olika former av utbudsproblem. Många 
har säkert hört talas om bristen på komponenter, til  exempel halvledare. Också andra liknande 
flaskhalsar uppstår inom många branscher liksom att efterfrågan på transporter är så stor att 
priserna drivs upp snabbt i kraft av att efterfrågan är större än utbudet. Detta ökar risken för att 
inflationen ska ta fart och ytterligare driva priserna, något som redan letat sig in i Bjuvs 
kommuns organisation i form av ökande kostnader för tekniska förvaltningen. 
Snabb ekonomisk återhämtning tack vare omfattande stimulanser 
Pandemins nuvarande status är svår att bedöma och det är svårt att överblicka dess 
långsiktiga ekonomiska konsekvenser. Världens utvecklade länder har genomfört omfattande 
insatser för att dämpa pandemins påverkan på ekonomin. Centralbankernas styrräntor har 
sänkts och programmen av kvantitativa lättnader har utökats bland annat en utökning av 
penningmängden. Regeringar har sjösatt omfattande krisåtgärder och också bedrivit en 
expansiv finanspolitik. Til  exempel gick den svenska kommunsektorn med ett sammanlagt 
rekordöverskott under 2020 på ca 55 miljarder kronor. 
SKR:s prognos visar en stark efterfrågetillväxt 2021–2022, med en ökning av BNP på 4,4 
respektive 3,6 procent, vilket kommer att lyfta Sverige ur lågkonjunkturen. Ökningen av antalet 
sysselsatta personer är tydlig, liksom nedgången av frånvaron. SKR räknar därför med att 
skatteunderlaget ökar med över 4 procent både i år och nästa år. 
Vändningen i ekonomin har gått snabbt, mycket tack vare stimulanserna i Sverige och 
omvärlden. Ser man til  den sammanlagda BNP förändringen i Sverige mellan 2019 och 2021 
pekar SKR:s prognos på en ökning på 1,5 procent, vilket innebär 0,75 procent per år, något 
som är mycket lågt i ett historiskt perspektiv. Det gör att det också är naturligt att vänta sig en 
tydlig försvagning av arbetsmarknaden. Trots sysselsättningsuppgången efter pandemins 
första fas ligger antalet arbetade timmar för andra kvartalet i år 2 procent lägre än kvartalet 
före pandemin. Det råder därmed ingen tvekan om att Sverige fortfarande befinner sig i en 
lågkonjunktur. Inte förrän i mitten av 2023 antas timgapet i svensk ekonomi slutas, vilket 
innebär att de faktiskt arbetade timmarna når upp till de potentiellt beräknade timmarna, 
motsvande en normalkonjunktur. Återhämtningen i produktionen har skett med en betydligt 
lägre relativ arbetsinsats än före krisen. Arbetsproduktiviteten har därmed stigit markant. Det 
sistnämnda är en viktig orsak til  att arbetslösheten biter sig kvar på en relativt hög nivå. Detta 
är en utmaning för Sverige och om inte arbetslösheten minskar hotas på sikt 
skatteunderlagstil växten likväl som att löneglidning kan uppstå i en del branscher til  följd av 
arbetskraftsbrist. 
Långsammare ökning av befolkningen att vänta 
Ett skäl til  att det är viktigt att få upp sysselsättningen bland grupper som står långt från 
arbetsmarknaden är att vi kommande år riskerar brist på arbetskraft både til  näringslivet och 
til  offentlig verksamhet. Förutom arbetsmarknadsinsatser stäl er det krav på kommuner och 
regioner att förändra arbetssättet och i högre grad använda tekniska lösningar som ger 
invånarna möjlighet att själva göra delar av de tjänster som annars kräver personella resurser. 
Ett av skälen til  den annalkande arbetskraftsbristen handlar om att vi nu går in i en period med 
låg befolkningstillväxt. Den senaste prognosen från SCB visar en väsentligt lägre 
befolkningstil växt än i tidigare prognoser. I synnerhet gäller det grupperna barn och unga som 
Budget 2022 och ekonomisk plan 2023–2024 
14 
 

nu beräknas minska och befolkningen i arbetsför ålder som ökar långsamt. Den lägre 
befolkningstil växten gör att många kommuner och regioner kan förvänta sig betydligt lägre 
ökning, eller til  och med minskning av antalet invånare kommande år. Om den 
befolkningsutveckling SCB förutspår kommer att bli verklighet behöver en hel del lokala och 
regionala investeringsplaner och skatteintäktsbudgetar revideras ned. Det kan beröra även 
Bjuvs kommun. 
Den grupp som ökar snabbast de närmaste tio åren, även i antal räknat, är personer över 80 
år. 
Skatteunderlaget 
Skatteunderlagets utveckling i ett nationellt perspektiv
 
Skatteunderlagsprognosen vilar på en konjunkturprognos 2021–2022 samt ett medelfristigt 
scenario som sträcker sig fram til  2025. Under det andra halvåret i år kommer svensk BNP att 
överträffa den BNP-nivå som nåddes det första kvartalet 2020, det vil  säga före den 
ekonomiska kris som coronapandemin utlöste. BNP för helåret 2021 beräknas även överstiga 
BNP helåret 2019, året före pandemin. Men för att återföra konjunkturläget til  det som gäl de 
före krisen krävs en BNP-nivå som är högre än så. 
Dämpningen av skatteunderlaget 2020 mindre än vid globala finanskrisen 
Den preliminära ökning av beskattningsbara förvärvsinkomster som Skatteverket publicerade 
29 september indikerar att skattunderlaget ökade med 2,1 procent 2020. Detta är en fortsatt 
inbromsning jämfört med 2018 och 2019. För att hitta lägre ökningar (och under längre tid) av 
skatteunderlag måste vi gå til baka til  2009 och 2010 då ökade skatteunderlaget med i 
genomsnitt 1,7 procent per år. Ökningen av skatteunderlaget 2020 kunde ha blivit än svagare 
då effekten av de försvagade löneinkomsterna mildrades avsevärt genom de krisåtgärder som 
infördes för att motverka lågkonjunkturen. Regeringen införde korttidsarbete; anställda kunde 
gå ner i arbetstid en period med en subvention från staten. Samtidigt tog staten en stor del av 
de ökade sjuklönekostnaderna som pandemin ledde til . Detta hindrade uppsägningar och 
konkurser. Därutöver höjde regeringen ersättningsnivåerna i A-kassan och tog bort 
karensdagen i sjukförsäkringen samt kravet på läkarintyg. Al a dessa åtgärder bidrog direkt 
eller indirekt til  att stärka skatteunderlaget. Sammantaget ökar det underliggande 
skatteunderlaget med i genomsnitt 3,5 procent under åren 2023–2025. Trendtil växten de 10 
senaste åren för densamma är 4,0 procent per år. 
Käl a: SKR cirkulär 21:35 
Skatteunderlagets utveckling för Bjuvs kommun 
För Bjuvs kommun visar skatteprognosen relativt goda förutsättningar för kommande år med 
en beräknad ökning av skattenettot på cirka 9 procent för planperioden. Störst enskild ökning 
beräknas mellan 2023 och 24 med 3,2 procent enligt nuvarande prognos. Ett gynnsamt utfall 
från skatteprognosen är en nödvändighet för att bland annat klara planerad investeringsvolym. 
Effekter av regeringens budgetproposition för 2022 samt höständringsbudgeten för 
2021
 
Den 20 september presenterade regeringen budgetpropositionen för 2022 och 
höständringsbudget för 2021. 
Budgetpropositionen syftar til  att ange politikens inriktning för perioden 2022 - 2024. 
Höständringsbudgeten anger förändringar i årets budget. Nedan sammanfattas några av 
satsningarna: 
● 2,1 miljarder kronor i generella statsbidrag til  kommunerna. 
● Förstärkt äldreomsorgslyft jämfört med tidigare besked, 1 190 för år 2022 samt 1 490 
miljoner kronor 2023. Satsningen omfattar nu 1,7 miljarder kronor respektive år. 
● Statsbidraget för regionalt yrkesvux til förs 1 540 miljoner kronor 2022. 
Budget 2022 och ekonomisk plan 2023–2024 
15 
 


● Skolmiljarden fortsätter även 2022. 
Sammanfattande punkter 
Här följer en kort sammanfattning av den samhäl sekonomiska utvecklingen åren 2021–2024 
utifrån regeringens huvudscenario som är grunden för propositionens beräkningar. I 
propositionen beskrivs utvecklingen i den globala och svenska ekonomin, vilken visar på en 
stark återhämtning 2021 och 2022. 
● En fortsatt snabb återhämtning för BNP och antalet arbetade timmar antas ske 2021 och 
2022, men ”lågkonjunkturen” dröjer ändå kvar til  2022 på arbetsmarknaden 
(sysselsättningsgapet är då ännu negativt). 
● Andelen arbetslösa fortsätter att stiga 2021 men minskar 2022 och 2023; den beräknas 
uppgå til  7 procent av arbetskraften 2023 och 2024. 
● Det finansiella sparandet i offentliga sektorn beräknas fortsatt att visa ett underskott i år. 
Detta negativa sparande ligger i huvudsak i staten (-2,5 procent av BNP). Trots de betydande 
förslag som presenteras i budgetpropositionen (vilka höjer de offentliga utgifterna och sänker 
inkomsterna 2022) minskar sparandeunderskottet nästa år. Samma utveckling förväntas åren 
2023–24 och den offentliga skuldkvoten sjunker därför årligen i regeringens beräkningar. I hög 
grad följer denna kalkylerade utveckling av ett antagande om att ingen ytterligare, förutom vad 
som aviseras i BP22, finanspolitik til kommer. Därmed blir uppräkningen av delar av de 
offentliga utgifterna låg – framför allt lägre än ökningen av de beräknade inkomsterna för den 
offentliga sektorn vilka baseras på den ekonomiska utvecklingen. 
  
  
  
 
 
Budget 2022 och ekonomisk plan 2023–2024 
16 
 



Befolkningsutveckling 
 
 
 
 
Budget 2022 och ekonomisk plan 2023–2024 
17 
 




 
Budget 2022 och ekonomisk plan 2023–2024 
18 
 



 
 
Som man kan konstatera utifrån ovanstående tabel er och diagram har Bjuvs kommun i 
jämförelse med rikssnittet en något yngre befolkningsprofil. Befolkningsprofilen och de planer 
som finns inför framtiden i Bjuvs kommun beträffande planerad exploatering och til skapande 
av nya bostäder innebär sannolikt ett högt tryck på bygglovsärenden framöver. I ett kortare 
perspektiv är det också troligt att de utmaningar som finns kopplat til  arbetslöshet och 
försörjningsstöd kommer att finnas kvar. 
Enligt prognosen kommer befolkningen i Bjuvs kommun växa mest i ålderskategorin 80–100 
under de närmast kommande tio åren. Därefter beräknas en inbromsning ske av til kommande 
äldre personer medan övriga befolkningskategorier beräknas få en jämn utveckling sett över 
tid. Det innebär att Bjuvs kommuns yngre befolkningsprofil får ett al t större genomslag i ett 
längre tidsperspektiv. Samtidigt har de senast framtagna nationella befolkningsprognoserna 
visat att tidigare beräknade kraftiga befolkningstillväxt bland yngre personer i Sverige förefaller 
mattas av. Det återstår att se hur dessa effekter kommer att slå i Bjuvs kommun. Försiktighet 
behöver iakttas gällande planering och byggande av både nya äldreboende och skolor. Det 
sistnämnda kan dock i hög grad påverkas av i vilken takt inflyttning sker. 
Budget 2022 och ekonomisk plan 2023–2024 
19 
 

Befolkningsprognosen som står til  grund för tabel erna och diagrammen ovan är baserad på 
demografisk framskrivning och är alltså inte byggbaserad. 
Den prognostiserade befolkningsutvecklingen i Bjuvs kommun innebär en ökning av antalet 
förskolebarn med knappt 50 barn under åtta år. Bedömningen är att ökningen kommer att ske 
framför al t i kommundel Bjuv. I kommundel Bjuv finns det redan i nuläget en stor efterfrågan 
på förskoleplatser. Befolkningsökningen i denna åldersgrupp kommer att kräva utökade och 
moderniserade lokaler men även fler medarbetare inom yrkesgrupper där det redan råder brist 
på kompetens. Barn och unga i grundskoleåldern beräknas öka med 80 under de närmaste 
åtta åren. Tre av fyra grundskolor är i nuläget trångbodda och vid två av skolorna används 
moduler för att eleverna ska få plats. Även denna ökning av kommuninvånare kräver utökad 
kompetens inom en bristsektor. Kommunens behov av gymnasieplatser ökar med cirka 50 
platser under perioden vilket leder til  ökade utgifter för barn- och utbildningsnämnden. 
Befolkningsprognosen visar att barn och ungdomar i åldrarna 13–18 år är en av de 
befolkningsgrupper som ökar markant de kommande 10 åren. Kultur- och fritidsnämndens 
målgrupp är barn och ungdomar och denna grupp är även den som i störst utsträckning tar del 
av våra verksamheter. En befolkningsökning kommer därför att bidra til  ett ökat tryck på våra 
verksamheter, främst fritidsgårdar, bibliotek och kulturskola. 
Befolkningsprognosen och utvecklingen av antalet äldre visar på en ökning av antalet äldre 
och då framför allt en ökning av gruppen 80+. Detta är en ökning som sker i flertalet av landets 
kommuner och beror på att den stora 40-talistgenerationen uppnått pensionsåldern ful t ut. 
Befolkningen blir generel t sett äldre, är friskare längre och behovet av vård och omsorg 
kommer allt senare i livet då behoven också är mer omfattande. Vi ser också att boendetiden 
på särskilt boende blir allt kortare. 
En prognos för behoven inom LSS är inte direkt påverkade av befolkningsutvecklingen även 
om det är rimligt att en växande befolkning också innebär en ökning av antalet personer med 
olika funktionsvariationer. Det förefal er sannolikt att utvecklingen går mot mer varierande krav 
och utmaningar och att vi möts av andra önskemål och förväntningar. Detta ställer i sin tur nya 
krav på verksamheten att organisera och erbjuda en verksamhet där den enskilde får ut så 
mycket som möjligt utefter sina behov i enlighet med lagens intentioner. 
Befolkningsprognosen med fler boende i Bjuvs kommun och byggandet av ett stort antal nya 
bostäder på Sellebergaområdet beräknas leda til  volymförändringar som kommer att påverka 
alla verksamheter under tekniska nämnden. 
En växande kommunbefolkning stäl er krav på god samhäl splanering och beredskap så att 
kommunen har til räckligt med bostäder och servicefunktioner när dessa efterfrågas. Det 
lokalförsörjningsprogram som kommunen har tagit fram underlättar för planeringen och 
minskar antalet dyra akutlösningar när det gäl er servicefunktioner i form av förskolor, skolor 
och serviceboenden. Byggnadsnämnden är en viktig part i tidiga dialoger kring den fysiska 
utvecklingen av kommunen och samverkan med övriga funktioner i kommunen är helt central 
för en effektiv samhäl splaneringsprocess. Ökat antal invånare stäl er även krav på en effektiv, 
kompetent och serviceinriktad bygglovsprocess 
 
 
Budget 2022 och ekonomisk plan 2023–2024 
20 
 

Fem år i korthet 
  
2018 
2019 
2020 
2021 
2022 
Allmänt 
 
 
 
prognos 
prognos 
Folkmängd, 31 dec (personer) 
15 501 
15 715 
15 697 
15 789 
15 880 
Kommunal utdebitering (%) 
20,99 
20,99 
20,99 
20,99 
20,99 
Resultat 
 
 
 
 
 
Årets resultat (mnkr) 
6,1 
4,6 
23,9 
81,0 
30,2 
Skatteintäkter och statsbidrag (mnkr) 
826,0 
865,2 
923,1 
965,8 
1 000,9 
Verksamheternas nettokostnader 
-820,0 
-858,6 
-898,2 
-939,9 
-966,8 
Finansnetto 
-1,1 
-2,1 
-1,0 
55 
-3,8 
Nettokost exkl fin.netto i % av skattenetto 
99,1 
99,2 
97,3 
97,3 
96,6 
Balans 
 
 
 
 
 
Total låneskuld (mnkr) 
363,8 
614,2 
734,8 
785,4 
931,2 
* varav kommunen (mnkr) 
363,8 
614,2 
734,8 
785,4 
931,2 
* förmedlade til  Bjuvsbostäder AB (mnkr) 

0   
 
 
Låneskuld per invånare (kr) 
23 469 
39 084 
46 809 
49 743 
58 639 
Til gångar (mnkr) 
903,3 
1 015,7 
1 151,5 
1 227,2 
1 509,7 
Eget kapital (mnkr) 
279,2 
134,7 
158,5 
242,6 
272,9 
Soliditet (eget kapital i % av til gångar) 
30,9 
13,3 
13,8 
19,7 
18,1 
Investeringar 
 
 
 
 
 
Investeringsutgifter, netto (mnkr) 
203,9 
105,2 
153,4 
178,3 
235,3 
Investeringar i % av tot nettokostnader 
24,9 
12,3 
17,1 
19 
24,4 
Pensionsförpliktelser 
 
 
 
 
 
Ansvarsförbindelse utanför balansr. 
231,3 
105,2 
106,2 
99,7 
92,8 
(mnkr) 
Tot. pensionförplikt. per invånare (kr) 
14 922 
6 694 
6 767 
6 314 
5 844 
Borgensåtagande(mnkr) 1 
391,5 
391,5 
391,5 
401,5 
401,5 
Personal 
 
 
 
 
 
Antal anstäl da i slutet av året 
1 242 
1 234 
1 237 
1 275 
1 275 
Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid 
6,7 
6,3 
7,2 
6,5 
6,5 
Budget 2022 och ekonomisk plan 2023–2024 
21 
 

EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS 
Nettokostnadernas utveckling 
För att den ekonomiska utvecklingen ska vara hål bar på sikt kan inte verksamhetens 
nettokostnader öka mer än vad skatteintäkter och intäkterna från utjämningssystemet 
(skattenettot) ökar. 
Skattenettot beräknas för 2022 enligt SKR:s senaste prognos från den 30 september öka med 
51,4 mnkr (5,4 procent) mot budget för 2021.  För 2023 beräknas skattenettot öka med 
ytterligare 24,8 mnkr (2,8 procent) i förhål ande til  2022 års värde och för 2024 prognostiseras 
att skattenettot ökar med ytterligare 33,2 mnkr (3,2 procent) i förhål ande til  2023 års värde. 
Sett över hela perioden beräknas skattenettot öka med 11,5 procent. 
Verksamheternas nettokostnader beräknas öka med 39,8 mnkr 2022 jämfört med budget 2021 
(4,3 procent), från 2022 til  2023 med 22,8 mnkr (1,8 procent) och från 2023 til  2024 med 14,2 
mnkr (1,3 procent). Sett över hela planperioden beräknas nettokostnaderna öka med 7,4 
procent. 
Investeringsvolym 
Investeringsvolymen ligger på en fortsatt hög nivå för både 2022 och 2023. För 2022 finns 
235,3 mnkr i investeringsbudgeten, för 2023 242,5 och för 2024 117,3 mnkr. Det betyder väl 
över en halv miljard i planerade investeringar under planperioden vilket kommer att ställa stora 
krav på självfinansieringsgraden och för åren 2022 och 2023 är investeringsvolymen större än 
vad som kan bäras av nuvarande självfinansieringsgrad. 
I planperioden beräknas avskrivningarna att öka på grund av de stora investeringsvolymerna. 
2022 beräknas avskrivningarna öka på grund av den stora investeringsvolymen. 2022 
beräknas avskrivningarna öka til  54,7 mnkr varav NSVA:s del är 9,1. För 2023 beräknas 
avskrivningarna til  67,7 mnkr varav NSVA:s del är 10,5 mnkr och för 2024 til  70,8 mnkr varav 
NSVA:s del är 11,6 mnkr. 
För att finansiera samtliga investeringar behöver kommunen ta upp nya lån med ca 145 mnkr 
2022, för 2023 beräknas lånebehovet til  ca 139 mnkr och för 2024 kan skulden minskas med 
ca 9 mnkr. Görs det sistnämnda blir det totala lånebehovet för perioden 277 mnkr. 
Tillgångar och skulder 
Balansräkningen väntas öka til  knappt 1,8 miljarder kronor per det sista planåret 2024. Det är 
en kraftig til växt av främst anläggningstil gångar til  följd av den omfattande 
investeringsbudgeten för åren 2022 och 2023. På skuldsidan drivs omslutningen upp av kraftig 
til växt av långfristiga skulder i form av extern finansiering av de planerade investeringarna. 
Mot bakgrund av den förstärkta budgeterade resultatnivåerna och den minskade 
investeringsnivån för sista planåret så expanderar til gångarna mer än skuldsättningen vilket 
påverkar soliditeten positivt i planperiodens slut. 
Förutsättningar för beräkning av ekonomiska ramar 
Beräkningarna i resultatbudgeten bygger på en oförändrad kommunalskatt på 20,99 kr. De 
ekonomiska förutsättningarna för beräkningen av verksamheternas ramar för 2022 utgår ifrån 
en modell med samma grundläggande beräkningar för nämnderna. Utöver förändrade verk-
samhetsförutsättningar el er särskilda satsningar, har beräkningarna utgått från 2021 års 
budgetramar och verksamhetsförutsättningar. De har även tagit hänsyn til : 
- Volymförändringar. Enligt kommunens prognos utökas volymerna för såväl barn- och 
utbildningsnämndens verksamheter som för vård- och omsorgsnämndens verksamheter. 
Budget 2022 och ekonomisk plan 2023–2024 
22 
 


Befolkningsprognosen har justerats ned beräkningsmässigt til  80 procent av ursprunglig 
prognos. 
- Generel  effektivisering har lagts ut til  nämnderna på 0,5 procent beräknat på 2021 års 
driftsramar. 
- Uppräkningen av planåren 2023 och 2024 baseras på SKR:s model  prisindex för kommunal 
verksamhet (PKV) minus generell effektivisering på 0,5 procent även för dessa år. 
- En generel  uppräkning för personalkostnader utifrån ett bedömt "industrimärke" har gjorts i 
nämndernas ramar. 
- Interna kostnader för hyra och städ räknas ej upp inför 2022 utan kvarstår på 2021 års 
nivåer, medan kosten räknas upp med 1 procent liksom tidigare. 
- Externa kostnader uppräknas med en procent för 2022 
- Internräntan sänks til  1,0 procent enligt SKR:s förslag 
- Tidigare kommungemensamma posten "övrigt" har omfördelats til  kommunstyrelsen att 
disponera med benämningen Kommunstyrelsens förfogande 
Justeringar från budgetberedningen 
  
Så fördelas skatteintäkterna mellan verksamheterna 
Fördelning av 100 skattekronor 
 
Budget 2022 och ekonomisk plan 2023–2024 
23 
 

VERKSAMHET OCH EKONOMI  
Budgetramar 2022–2024 
Driftbudgetanslag 
Bokslut 
Budget 
Budget 
tkr 
2020 
2021 
2022 
Plan 2023 
Plan 2024 
Kommunful mäktige 
-2 471 
-3 034 
-3 362 
-3 153 
-3 210 
Kommunstyrelsen 
-110 937 
-114 591 
-128 456 
-129 413 
-128 670 
varav utskottet för arbete och til växt 
-48 780 
-50 941 
-50 402 
-51 410 
-52 335 
Tekniska nämnden 
-25 756 
-27 215 
-33 097 
-33 759 
-34 367 
Barn- och utbildningsnämnden 
-495 535 
-504 513 
-519 084 
-529 466 
-538 995 
Vård- och omsorgsnämnden 
-232 081 
-230 483 
-235 164 
-239 867 
-244 185 
Kultur- och fritidsnämnden 
-33 441 
-35 634 
-34 610 
-35 402 
-36 539 
Byggnadsnämnd 
-4 077 
-5 234 
-5 523 
-5 634 
-5 735 
S:a skattefinansierad verksamhet 
-904 298 
-920 704 
-959 296 
-976 694 
-1 000 643 
Avgiftsfinansierad verksamhet 
 
 
 
 
 
Vatten och avlopp (VA) 
4 769 
-151 
-2 500 
-3 450 
-1 575 
S:A STYRELSER OCH NÄMNDER 
-899 529 
-920 855 
-961 796 
-980 144 
-1 002 218 
Kommungemensamt 
 
 
 
 
 
Pensionskostnader 
-11 556 
-9 506 
-9 015 
-8 566 
-8 201 
Intern ränta 
10 486 
11 872 
13 976 
15 125 
15 000 
Övrigt 
1 996 
-8 532 
-10 003 
-10 648 
-10 496 
SUMMA VERKSAMHETER 
-898 243 
-927 021 
-966 838 
-984 232 
-996 972 
Finansiering 
 
 
 
 
 
Skatter och statsbidrag 
923 112 
949 505 
1 000 916 
1 025 736 
1 059 000 
Finansiel a intäkter 
2 817 
2 680 
2 140 
2 140 
2 140 
Finansiel a kostnader 
-3 804 
-5 500 
-6 000 
-7 500 
-9 000 
S:a Skatter och finansnetto 
922 125 
946 685 
997 056 
1 020 376 
1 052 140 
RESULTAT 
23 882 
19 664 
30 218 
36 143 
55 168 
varav avgiftsfinansierad verksamhet 
4 769 
-151 
-2 500 
-3 450 
-1 575 
Driftbudget - Kommunfullmäktige 
tkr 
Bokslut 2020 
Budget 2021 
Budget 2022 
Plan 2023 
Plan 2024 
Kommunful mäktige 
-1 528 
-1 940 
-1 950 
-2 019 
-2 055 
Revisionsnämnden 
-936 
-1 064 
-1 080 
-1 102 
-1 122 
Valnämnden 
-8 
-31 
-331 
-32 
-33 
NETTOKOSTNAD 
-2 471 
-3 034 
-3 362 
-3 153 
-3 210 
Budget 2022 och ekonomisk plan 2023–2024 
24 
 

EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING 
Resultatbudget kommun 2022–2024 
Bokslut 
Budget 
Budget 
tkr 
2020 
2021 
2022 
Plan 2023 
Plan 2024 
Verksamhetens intäkter 
213 483 
190 146 
191 840 
197 541 
203 951 
Verksamhetens kostnader 
-1 077 636 
-1 068 066 
-1 098 958 
-1 114 069 
-1 130 050 
Avskrivningar 
-39 116 
-49 101 
-59 719 
-67 704 
-70 875 
S:a verksamhetens nettokostnader 
-903 269 
-927 021 
-966 834 
-984 232 
-996 974 
Skatteintäkter 
608 817 
619 502 
661 998 
681 920 
706 021 
Statsbidrag och utjämning 
318 114 
330 003 
338 917 
343 816 
352 979 
Finansiel a intäkter 
4 360 
2 680 
2 140 
2 140 
2 140 
Finansiel a kostnader 
-4 139 
-5 500 
-6 000 
-7 500 
-9 000 
Resultat före extraord. poster 
23 884 
19 664 
30 218 
39 125 
55 167 
Extraordinära poster 




 
ÅRETS RESULTAT 
23 884 
19 664 
30 218 
36 143 
55 167 
Nyckeltal 
 
 
 
 
 
Årets resultat som andel av skatter och 
statsbidrag 
2,6 % 
2,1 % 
3 % 
3,5 % 
5,2 % 
Verksamhetens nettokostnader av 
skattenetto 
97,4 % 
97,6 % 
96,7 % 
95,9 % 
94,1 % 
Resultatbudget avgiftsfinansierad 2022–2024 
Bokslut 
Budget 
Budget 
tkr 
2020 
2021 
2022 
Plan 2023 
Plan 2024 
Verksamhetens intäkter 
46 914 
47 205 
47 937 
50 760 
54 528 
Verksamhetens kostnader 
-33 524 
-36 215 
-38 313 
-40 267 
-40 588 
Avskrivningar 
-6 491 
-8 510 
-9 094 
-10 458 
-11 636 
S:a verksamhetens nettokostnader 
6 899 
2 480 
530 
35 
2 304 
Skatteintäkter 





Statsbidrag och utjämning 





Finansiel a intäkter 





Finansiel a kostnader 
-2 129 
-2 630 
-3 030 
-3 485 
-3 879 
Resultat före extraord. poster 
4 769 
-150 
-2 500 
-3 450 
-1 575 
Extraordinära poster 





ÅRETS RESULTAT 
4 769 
-150 
-2 500 
-3 450 
-1 575 
 
 
Budget 2022 och ekonomisk plan 2023–2024 
25 
 

Resultatbudget skattefinansierad 2022–2024 
Bokslut 
Budget 
Budget 
tkr 
2020 
2021 
2022 
Plan 2023 
Plan 2024 
Verksamhetens intäkter 
166 569 
142 941 
143 903 
146 781 
149 423 
Verksamhetens kostnader 
-1 039 085 
-1 029 220 
-1 060 645 
-1 073 799 
-1 089 462 
Avskrivningar 
-32 625 
-40 591 
-47 595 
-53 761 
-55 360 
S:a verksamhetens nettokostnader 
-905 141 
-926 870 
-964 337 
-980 779 
-995 419 
Skatteintäkter 
608 817 
619 502 
661 998 
681 920 
706 021 
Statsbidrag och utjämning 
314 295 
330 002 
338 917 
343 816 
352 979 
Finansiel a intäkter 
2 817 
2 680 
2 140 
2 140 
2 140 
Finansiel a kostnader 
-1 675 
-5 500 
-6 000 
-7 500 
-9 000 
Resultat före extraord. poster 
19 114 
19 814 
32 718 
39 597 
56 742 
Extraordinära poster 




 
ÅRETS RESULTAT 
19 114 
19 814 
32 718 
39 597 
56 742 
Balansbudget 2022–2024 
Bokslut 
Budget 
Budget 
tkr 
2020 
2021 
2022 
Plan 2023 
Plan 2024 
TILLGÅNGAR 
 
 
 
 
 
Anläggningstillgångar 
 
 
 
 
 
Immateriella anläggningstillgångar 
 
 
 
 
 
Materiella anläggningstillgångar 
 
 
 
 
 
Mark, byggnader, tekniska anläggningar 
760 689 
1 032 916 
1 209 023 
1 383 815 
1 430 305 
Maskiner och inventarier 
27 957 
 
 
 
 
Finansiella anläggningstillgångar 
 
 
 
 
 
Aktier, andelar m.m. 
29 790 
33 844 
33 844 
33 844 
33 844 
Långfristiga fordringar 

2 300 



S:a Anläggningstillgångar 
820 301 
1 069 060 
1 242 867 
1 417 659 
1 464 149 
Bidrag till infrastruktur 
 
 
 
 
 
Bidrag til  infrastruktur 
23 788 
22 536 
21 284 
20 032 
18 780 
Omsättningstillgångar 
 
 
 
 
 
Förråd m.m. 
49 226 
105 663 
89 587 
138 787 
148 787 
Kortfristiga fordringar 
81 577 
87 218 
141 000 
135 000 
124 000 
Kassa och bank 
45 926 
12 000 
15 000 
15 000 
15 000 
S:a Omsättningstillgångar 
176 729 
204 881 
266 871 
288 787 
306 567 
SUMMA TILLGÅNGAR 
1 020 818 
1 296 477 
1 509 738 
1 706 446 
1 770 716 
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH 
SKULDER
 
 
 
 
 
 
Eget kapital 
154 381 
174 941 
272 866 
309 013 
364 180 
Varav årets resultat 
19 115 
19 664 
30 218 
36 147 
55 167 
Avsättningar 
 
 
 
 
 
Pensioner och liknande 
8 972 
8 382 
7 811 
7 309 
7 091 
Budget 2022 och ekonomisk plan 2023–2024 
26 
 

Bokslut 
Budget 
Budget 
tkr 
2020 
2021 
2022 
Plan 2023 
Plan 2024 
Andra avsättningar 
19 495 
 
17 801 
16 954 
16 107 
S:a Avsättningar 
28 467 
8 382 
25 612 
24 263 
23 198 
Skulder 
 
 
 
 
 
Långfristiga skulder 
622 145 
854 970 
1 000 859 
1 139 504 
1 130 827 
Kortfristiga skulder 
215 827 
258 184 
210 401 
233 666 
252 511 
S:a Skulder 
837 790 
1 113 154 
1 211 260 
1 373 170 
1 383 338 
S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR 
OCH SKULDER
 
1 020 818 
1 296 477 
1 509 738 
1 706 446 
1 770 716 
Kassaflödesanalys 2022–2024 
Bokslut 
Budget 
Budget 
(tkr) 
 
2020 
2021 
2022  Plan 2023  Plan 2024 
Resultat 
 
23 884 
19 664 
30 218 
36 147 
55 167 
Ej likviditetspåverkande poster 
 
 
 
 
 
 
Av- och nedskrivningar 
 
42 116 
49 101 
59 719 
67 704 
70 875 
Avsättningar 
 
-2 305 
-1 252 
-1 252 
-1 252 
-1 252 
Övrigt 
 
24 803 
26 037 
7 251 
21 572 
21 959 
Medel från verksamheten före 
förändring av rörelsekapital
 
 
88 498 
93 550 
95 936 
124 171 
146 749 
Förändringar av rörelsekapital 
 
 
 
 
 
 
Kortfristiga fordringar 
 
-14 890 
-7 670 
-53 782 
6 000 
11 000 
Förråd 
 
-3 113 
-48 350 
16 076 
-49 200 
-10 000 
Kortfristiga skulder 
 
-7 891 
-12 057 
47 783 
-26 320 
-31 707 
Medel från rörelsekapital 
 
-25 894 
-68 077 
10 077 
-69 520 
-30 707 
MEDEL FRÅN LÖPANDE 
VERKSAMHET
 
 
62 604 
25 473 
106 013 
54 651 
116 042 
Förändring anläggningstil gångar 
 
 
 
 
 
 
Nettoinvesteringar 
 
-153 426 
-139 079 
-251 902 
-193 296 
-107 365 
Försäljningar av anl.til g. 
 
13 762 
6 000 
6 000 
6 000 
6 000 
Förvärv av anl.til g. 
 
-4 734 
-2 000 
-2 000 
-2 000 
-2 000 
MEDEL FRÅN 
INVESTERINGSVERKSAMHET
 
 
-144 398 
-135 079 
-247 902 
-189 296 
-103 365 
Finansiel a förändringar 
 
 
 
 
 
 
Nyupptagna lån 
 
125 000 
114 000 
145 889 
138 645 
-8 677 
Amortering av lån 
 
-4 144 
-4 394 
-4 000 
-4 000 
-4 000 
Långfristiga fordringar 
 
2 300 




MEDEL FRÅN 
FINANSIERINGSVERKSAMHET
 
 
123 156 
109 606 
141 889 
134 645 
-12 677 
KASSAFLÖDE 
 
41 362 




Likvida medel vid årets början 
 
26 179 
12 000 
15 000 
15 000 
15 000 
Likvida medel vid årets slut 
 
31 590 
12 000 
15 000 
15 000 
15 000 
FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL   
5 411 




 
Budget 2022 och ekonomisk plan 2023–2024 
27