Arkivbeskrivning 2018

LÄNSSTYRELSEN







1.0 Arkivbeskrivning för länsstyrelsen i Hallands län
Följande beskrivning motsvarar bestämmelserna om arkivbeskrivning i
Arkivlagen 6 § punkt 2, beskrivning av myndighetens allmänna handlingar
enligt Offentlighets- och sekretesslagens 4 kap 2 §, samt Riksarkivets
föreskrifter om statliga myndigheters utformning av arkivbeskrivningen (RA-
FS 2008:4 5 §).

1.1 Länsstyrelsens uppgifter
Länsstyrelsen svarar enligt förordningen (SFS 2007:825) med
länsstyrelseinstruktion för den statliga förvaltningen i länet, i den utsträckning
inte någon annan myndighet har ansvaret för särskilda förvaltningsuppgifter.

Länsstyrelsen skall verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt
som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar utifrån ett statligt
helhetsperspektiv samordna olika samhällsintressen inom myndighetens
ansvarsområde främja länets utveckling och noga följa länets tillstånd.
Länsstyrelsen har bl a uppgifter inom följande områden:

•  Civilt försvar, fredstida krishantering och räddningstjänst (beredskap)
•  Kommunikationer
•  Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor
•  Lantbruk
•  Fiske
•  Integration
•  Jämställdhet mellan kvinnor och män
•  Kulturmiljö
•  Regionalekonomi och näringslivsutveckling
•  Bostadsfinansiering
•  Planväsende och hushållning med naturresurser
•  Klimat och energi
•  Naturvård och miljöskydd
2

LÄNSSTYRELSEN







2.0 Inledning

Landshövding och länsråd utgör
länsledningen för Länsstyrelsen i
Hallands län. Landshövdingen är
Länsstyrelsens myndighetschef och
utses direkt av regeringen.
Landshövdingen leder och samordnar
länsstyrelsens verksamhet och beslutar
om hur ärendena ska fördelas mellan
olika enheter och på vilken nivå de ska
avgöras. Länsrådet biträder
landshövdingen med att leda och
samordna länsstyrelsens verksamhet och
inträder i landshövdingens ställe när
denne inte är i tjänst eller har förhinder.

Länsstyrelsen är en så kallad
enrådighetsmyndighet med insynsråd.
Insynsrådet ska uppfylla kravet på
demokratisk insyn och medborgerligt
Länsstyrelsen i Hallands organisation 2018
inflytande. Rådet ska utöva insyn i
verksamheten och ge myndighetschefen
råd. Landshövdingen är ordförande i
insynsrådet och ska hålla rådet informerat om verksamheten.

Under länsledningen finns ledningsgrupp med enheten för Verksamhetsstöd
som stödfunktion (juristfunktion, diarie- och arkivfunktion, ekonomi, HR och
personal samt service) och därtill sex sakenheter: Samhällsbyggnadsenheten
(till vilken funktionerna kulturmiljö, plan och beredskap är knutna), Enheten
för naturvård och miljöövervakning, Landsbygdsenheten (som bildades 2010-
07-01 då fiskeenheten och lantbruksenheten slogs samman till en enhet),
Miljövårdsenheten, Utvecklingsenheten (till vilken även
kommunikationsfunktionen är knuten) och Veterinärenheten. Varje enhetschef
har direkt under länsledningen ett ansvar för enhetens verksamhet och resultat.

3

LÄNSSTYRELSEN







3.0 Organisationshistorik

3.1 Bildandet av länsstyrelserna och tiden före 1900-talet

Begreppet län är medeltida, då det användes i betydelsen slottslän, d v s det
landområde som låg under ett slotts förvaltning. Slottslänen delades ut till
stormän, som förutsattes vara trogna sin länsherre. Kungen kunde ta ifrån
länsinnehavaren förläningen och ge den till en annan person. Praktiskt var det
inte alltid så lätt, eftersom länsinnehavaren både hade eget krigsfolk och
förvaltningspersonal.

Gustav Vasa och hans söner utvecklade systemet med fogdelän och
länsområdena blev fasta enheter. 1634 gjordes en formell länsindelning och
landshövdingeämbetet tillkom. Landshövdingen skulle vara kungens trogna
tjänsteman och länets förvaltare. Vissa landshövdingar bar även i fortsättningen
titeln ståthållare, t ex landshövdingen i Halmstad.

3.2 Guvernör och generalguvernör i Halland

I de provinser som Sverige erövrade under 1600-talet tillämpade man en
förenad militär och civil förvaltning under guvernör eller generalguvernör. I
Halland fanns guvernör 1645-51 med ett guvernementskontor. Fältmarskalk
Lennart Torstensson blev 1648 generalguvernör över Västergötland, Värmland,
Dalsland och Halland. Generalguvernören residerade i fästningsstaden
Göteborg och hade under sig bl a en kamrer för att få reda i skatteuppbörden.
När Torstensson dog 1651 efterträddes han av hertig Adolf Johan, yngre bror
till den valde tronföljaren Karl Gustaf. Befattningen drogs in 1654. Arkivet
från detta västsvenska generalguvernement 1648-54 finns på Riksarkivet.

Generalguvernörer användes också vid försvenskningen av de provinser som
erövrades från Danmark 1658. De danska provinserna hade en länsindelning
liknande de svenska, men länen var mindre. 1658-1669/70 förvaltades Skåne,
Halland och Blekinge som ett generalguvernement överordnat
landshövdingarna i de gamla länen. Rutger von Ascheberg, som var
generalguvernör över Göteborgs och Bohus län samt Dalsland, fick 1680
överta även Skåne och Halland med residens i Malmö.

4

LÄNSSTYRELSEN







3.3 Landshövding, länsstyrelse och landsstat

Begreppet länsstyrelse användes inte officiellt förrän långt in på 1900-talet. I
Nordisk Familjebok (1911) är uppslagsordet Kunglig Majestäts
Befallningshavande. Landshövdingen var kungens vikarie i sitt län och skulle
enligt instruktion verkställa beslut från de fem kollegierna, som utgjorde
regeringen i den mån inte kungen själv beslutade. Redan under 1600-talet kom
dock landshövdingarna att bli talesmän för sina läns intressen, och den rollen
har blivit allt tydligare med tidens gång.

En viktig del av landshövdingens arbete var att se till att skatterna drevs in, och
att pengarna användes på det sätt regeringen i Stockholm bestämde, vilket inte
var så alldeles lätt, eftersom skattemedlen ofta var överintecknade många år i
förväg. Från början kom länsförvaltningen att delas på en allmänt verkställande
funktion, senare kallad landskansli och en uppbördsfunktion, senare kallad
landskontor, med olika tjänstemän. Det gamla länsstyrelsearkivet är därför
delat i två arkivbildare, landskansli och landskontor och det finns ingen
sammanhållen arkivbildande länsstyrelse förrän omkring 1990. Kronofogdarna
och häradsskrivarna hade samma distrikt, fögderiet, och tillsammans med
kronolänsmännen och de som var anställda vid länsförvaltningen i
residensstaden utgjorde de den s k landsstaten.

Landshövdingen fick inte döma i brott och tvistemål – det skulle häradsrätt och
rådhusrätt göra, men han kom tidigt att fungera som en förvaltningsdomstol, d
v s folk vände sig till honom för att klaga på fogdarnas skatteindrivning m m.
Landshövdingen hade också tillsyn över de stora vägarna, kungsvägar och
landsvägar, som noga reglerades i 1734 års lag.

Landshövdingen skulle via magistraten, som var stadens styrelse, hålla ett
vakande öga över städerna, som var viktiga skatteobjekt med gamla
självstyrelsetraditioner. Från 1866 då ståndsriksdagen avskaffades, skötte
landshövdingeämbetet valen till andra kammaren på landsbygden. Från 1910
inrättade länsstyrelsen valdistrikt och tillsatte ordförande i valnämnd i
landskommun. I staden var det magistraten som skötte valen och genom den
hade landshövdingeämbetet också insyn.

Landshövdingeämbetet var en ganska liten myndighet, och förblev det i den
nya instruktionen 1855. Då hade man visserligen funnit att det fanns många
nya länsuppgifter att lösa, men i stället för att bygga ut den statliga
länsförvaltningen infördes landsting 1863. Landshövdingen hade en
kontrollerande funktion gentemot de små landskommunerna och landstinget
och den funktionen började inte försvagas förrän på 1920-talet. Den som ville
klaga över ett kommunalt beslut, ”anföra besvär” gjorde detta hos
5

LÄNSSTYRELSEN







landshövdingeämbetet, och än idag är det länsstyrelsen som är första
överklagandeinstans i t ex kommunal byggnadsnämnds beslut.

3.4 Länsförvaltningens nya uppgifter och arkivbildare från 1877

Ansvaret för hälso- och sjukvård bland djur vilade på landshövdingeämbetet
sedan mitten av 1700-talet. Från 1877 var länsveterinären en fristående
enmansmyndighet under landshövdingeämbetet. En liknande ställning hade
förste provinsialläkaren från 1890. Från 1962 blev han i stället länsläkare, och
var länsstyrelsens medicinske expert. Länsläkaren rapporterade t ex till
länsstyrelsen om kommunal hälsovårdsnämnd inte fullgjorde sina skyldigheter
och yttrade sig till länsstyrelsen i frågor rörande hälsovård, livsmedel,
vattenvård m m. Länsläkarorganisationen upphörde 1981, då ansvaret för
samhälls- och miljömedicin, epidemiologi och smittskydd överfördes till
landstingen.

I början av 1900-talet kom bilarna. Fordonen skulle registreras och eftersom
landshövdingen hade ett gammalt ansvar för vägarna, fick länsstyrelsen ta hand
om bilregistren, som sedan fördes hos dem t o m 1995. Länsbokstäverna
exempelvis N för Halland, infördes 1907. Med 1915 års automobilförordning
tillkom en särskild avdelning för fordon och körkort vid länsstyrelsen och den
blev i regel en särskild arkivbildare vid sidan av landskansli och landskontor.

Med försörjningsproblem under första och andra världskrigen tillkom särskilda
kristidsorgan knutna till länsstyrelsen. När andra världskrigets kristidsstyrelser
och kristidsnämnder avvecklades fick länsstyrelsen från 1950 ta hand om dessa
frågor, om behov skulle uppstå. Försörjningssektion 1953-ca 1962 var en
tillfällig, eller potentiell, arkivbildare, liksom sedan ransoneringsenhet från 1/7
1971. Ransoneringsenheten trädde i funktion för bensinransonering under
oljekrisen 1973-74.

Under andra världskriget började civilförsvaret bilda egna, hemliga arkiv, som
mera sällan redovisades, men förvarades hos den 1953 inrättade
civilförsvarssektionen.

3.5 Arkivbildande sektioner – landskansliet 1953, landskontoret
1958

Från 1953 infördes en ny enhetlig organisation för länsstyrelserna.
Landskansliet delades i arkivbildande sektioner 1953 och landskontoret 1958.
Automobilavdelningen inordnades i en allmän sektion, som även omfattade
sociala ärenden och polisärenden. Andra sektioner inom landskansliet var
6

LÄNSSTYRELSEN







planeringssektion, civilförsvarssektion och från 1970 naturvårdssektion.  I
naturvårdssektionen uppgick distrikts- och länsingenjören för vatten- och
avloppsanläggningar, som 1945-70 var särskild tillstånds- och
övervakningsmyndighet i dessa frågor.

Inom landskontoret fanns kameralsektion, taxeringssektion samt
uppbördssektion från 1958. 1966 tillkom datasektion, eftersom
folkbokföringen fick datorstöd från 1967. Från 1/7 1965 skulle i varje län
finnas ett planeringsråd, som var rådgivande organ och deltog i länsstyrelsens
behandling av ärenden av allmän betydelse eller större vikt avseende
samhällsplanering, kommunal administrativ eller judiciell indelning samt
näringslivets lokalisering. Planeringsråd var föregångare till länsstyrelsens
styrelse som infördes 1/7 1971.

3.6 Arkivbildande enheter 1971 - 1989

Från 1971-07-01 infördes en ny indelning av länsstyrelsen i arkivbildande
enheter. Den gamla indelningen i landskansli och landskontor upphörde
formellt. I praktiken hade den upphört 1952 respektive 1957, då
sektionsindelningen infördes. Länsstyrelsen fick en styrelse vars ledamöter
utsågs av landstinget och kommunen. Landshövdingen blev ordförande i
styrelsen, som bildade egen protokollsserie. Länspolischefens expedition, som
funnits vid länsstyrelsen sedan 1965, blev kvar och fortsatte sin arkivbildning.

Allmänna sektionen blev allmänna enheten och civilförsvarssektionen blev
försvarsenhet. Administrativa enheten skötte både länsstyrelsens och lokala
skattemyndigheternas och de nya kronofogdarnas ekonomi- och
personalfrågor. Planeringsavdelningen blev gemensam arkivbildare för fyra
sakenheter: juridisk enhet, planeringsenhet, regionalekonomisk enhet och
naturvårdsenhet. Naturvårdsenheten, senare kallad miljöenheten blev dock vid
några länsstyrelser egen arkivbildare.

Inom skatteavdelningen fanns som arkivbildande enheter taxeringsenhet,
uppbördsenhet, besvärsenhet, dataenhet, revisionsenhet, momsenhet och
dessutom skatteavdelningens kansli. 1971-79 fanns även rättsenhet som
förberedde ärenden till länsskatterätten, som övertog de ärenden om
överklagade taxeringar som prövningsnämnden tidigare handlagt, samt
länsrätt 1 som handlade sociala mål och andra förvaltningsärenden. 1979 bröts
dessa verksamheter ut till en särskild domstol, länsrätt 2, och vid länsstyrelsen
inrättades då i stället besvärsenheten. 1987 bröts hela skatteavdelningen ur
länsstyrelsen och bildade en länsskattemyndighet.

1970-07-01 flyttades hemkonsulenterna från lantbruksnämnden till
länsstyrelsen, där de dock senare upphörde, då konsumentfrågor lades på
7

LÄNSSTYRELSEN







kommunerna. Länsarkitekt som varit fristående länsmyndighet sedan 1936,
inordnades i länsstyrelsen 1971. Länsingenjör, tidigare distriktsingenjören för
vatten och avlopp sedan 1945, inordnades 1970 i naturvårdssektionen.
Länsbrandinspektör (1945-74) som förordnades av länsstyrelsen och biträdde
länsstyrelsen i frågor om brandförsvar avvecklades. Deras tidiga arkivbildning
kan delvis ha skett inom länsstyrelsen. 1976 inrättades tjänst som
länsantikvarie vid länsstyrelsen i Halland. Länsnykterhetsnämnd och
socialkonsulent inordnades i länsstyrelsens allmänna enhet 1982,
länsveterinären 1983.

3.7 Övergripande förändringar i arkivbildningen 1989 och framåt

I samband med att länsstyrelsen införde en ny D/D-plan (diarie/dossie-
plan)1989-07-01 avslutades den tidigare organisatoriska arkivbildningen
(enhetsarkiv) och påbörjades den nuvarande arkivbildningen, med hela
länsstyrelsen som en arkivbildare. Varje länsstyrelse fick själv organisera sitt
inre arbete, men en gemensam diarieplan styrde arkivläggningen av
ärendegrupperna.

1990-07-01 genom riksdagsbeslut överfördes arbetsuppgifterna för
länsstyrelsens lantmäterienhet till Lantmäteriet (överlantmätarmyndigheten).
Samverkan med lantmäteriet enligt arbetsordningen fungerade som tidigare.

1990-07-01 övergick länsstyrelsen till datoriserad diarieföring (ÄHS-systemet).

1991-07-01 genomfördes den s k samordnade länsförvaltningen då
verksamheterna vid dåvarande Lantbruksnämnden, Fiskenämnden och
Länsvägnämnden överfördes till länsstyrelsen. Den 1 januari 1994
kompletterades organisationen genom att Länsbostadsnämndens verksamhet
överfördes till länsstyrelsen.

1992-06-30 upphörde Länspolischefsorganisationen och överfördes till
länspolismästaren. Vissa uppgifter fanns dock kvar på länsstyrelsen och
diariefördes enligt D/D-plan och arkiverades i länsstyrelsens arkiv.

1994-01-01 överfördes Länsbostadsnämnden till länsstyrelsen. Handels- och
föreningsregisterverksamheten övergick till Patent- och registreringsverket.

1994-10-01 Återfördes återkallelse av körkort till länsstyrelsen.

1994-1995 Länsstyrelsen fick utökade uppgifter inom flera
verksamhetsområden. Sveriges medlemskap i EU innebar nya och/eller
förändrade arbetsuppgifter inom främst verksamhetsområdet lantbruk, men
8

LÄNSSTYRELSEN







även områdena miljövård, regionalekonomi och näringslivsutveckling,
utbildning samt jakt och fiske.

Övriga nya arbetsuppgifter som tillkom var hanteringen av det tillfälliga
anslaget för regionala utvecklingsåtgärder, handläggningen av
körkortsingripanden som 1994-10-01 fördes över från länsrätterna till
länsstyrelserna samt ökade uppgifter vad gäller tillsyn av yrkesmässig trafik.
Dessutom fortsatte delegeringen av bidragsbeslut från Riksantikvarieämbetet
till länsstyrelsen inom området Kulturmiljövård. Verksamhetsområdet
jämställdhet tillkom som ett nytt expertområde. Inom Social omvårdnad fördes
länsstyrelsens uppgifter i enskilda ärenden med anledning av lagen om vård av
missbrukare (LVM) över till kommunerna.

1995-01-01 En länsexpert tillsattes för jämställdhetsfrågor.

1995-01-01 Serveringstillstånden övergick till kommunerna. Länsstyrelsen
hade kvar tillsynen.

1995-07-01 upphörde tjänsten som länsexpert för sakområde utbildning.

1995-07-01 upphävdes civilförsvarslagen. Enligt övergångsbestämmelse till
räddningstjänstlagen antog kommunerna ny räddningstjänstplan som skulle
reglera räddningstjänst under höjd beredskap senast 1997-06-30.

1996-01-01 övergick bilregistret till Vägverket.

1996-11-01 Polismyndigheten diarieför länspolismästarens handlingar i sitt
eget A-diarium, saknummer 000-999. Handlingarna arkiveras hos polisen.

1999 tillkom miljöprövningsdelegationen.

2003-01-01 överfördes delar av verksamheten vid Regionalekonomiska
enheten och kommunikationsenheten till det nybildade samverkansorganet
Region Halland.

2007 Lönehanteringen centralt genom SLS (samordnad löneadministration) i
Växjö. Tidigare fanns systemet SLÖR.

2008 Styrelsen ersattes av ett insynsråd utsett av regeringen.

2009-01-01 flyttades djurskyddskontrollen, kontroll av foder och livsmedel i
primärproduktionen till länsstyrelsen från kommunerna.

2009-01-01 En gemensam kontoplan kopplad till VÄS infördes för alla
länsstyrelser nationellt. Tidigare hade man egen kontoplan och egna koder.
9

LÄNSSTYRELSEN







2010-01-01 övergick verksamheten inom områdena yrkesmässig trafik och
körkort till Transportstyrelsen. Verksamheten tillhörde tidigare rätts- och
förvaltningsenheten.

2010-01-01 fördes ansvaret för tillsynen av socialtjänsten och verksamhet
enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) över från
länsstyrelserna till Socialstyrelsen.

2010-01-01 trädde vissa ändringar i stiftelselagen och stiftelseförordningen i
kraft. Stiftelser med säte i Hallands län har numera Länsstyrelsen i Västra
Götalands län som tillsyns- och registreringsmyndighet.

2012-07-01 koncentrerades ärendehandläggningen i vissa ärendegrupper till
Länsstyrelsen i Västra Götaland. Ärenden som koncentrerades avsåg:
Medborgarskap, Överförmyndare, Begravningsfrågor, Pantlåneverksamhet
tillstånd-tillsyn, Auktorisation av bilskrotare, Ensamrätt till sjunket gods,
Lönegaranti, Deponerade medel (endast enligt 1927 års lag), Allmänna
arvsfonden, Åborätt och allmänningar, Auktorisation av bevakningsföretag,
Godkännande av väktare, Tillsyn av bevakningsföretag, Lotterier, bingo m.m.
och Bitillsynsmän.

2016-01-01 slogs Administrativa enheten samman med Rätts- och
förvaltningsenheten och bildade istället en gemensam enhet vid namn Enheten
för verksamhetsstöd. Rätts- och förvaltningsenheten bildades 2007 då
Rättsenheten och Förvaltningsenheten slogs samman.

2016-01-01 övergick Hallands län till digital ärendehantering vilket innebar att
den samlade akten kom att bli en digital akt.

2017 Under året påbörjades arbetet inom brottsförebyggande samordning i enlighet med
nytt uppdrag via regleringsbrev. Fokus inom det brottsförebyggande uppdraget legat på
att förbättra samverkan internt för att verka som en aktör utåt inom närliggande
områden.

2018-05-25 Ny lagstiftning inom personuppgiftsbehandlingar infördes –
Dataskyddsförordningen. Förordningen ersatte tidigare personuppgiftslagen
(PuL). När det gäller allmänna handlingar har arkivlagstiftningen företräde
framför dataskyddsförordningens bestämmelser om längsta bevarandetid för
personuppgifter. Intresset av att bevara allmänna handling ska prioriteras
framför integritetsskyddsintresset. Förordningen fastställer dock att
personuppgifter inte ska återanvändas i annat syfte än de ursprungligen
samlades in för. Personuppgifter ska inte heller sparas i onödan.

10

LÄNSSTYRELSEN







2018-06-01 Länsstyrelsen tar över vissa av polismyndighetens arbetsuppgifter
som avser djurskyddslagen; transportera, förvara, sälja, skänka bort eller låta
avliva omhändertagna djur. Länsstyrelsen fattar nu både beslut och sköter det
praktiska arbetet i omhändertagandet. Även de flesta av Polismyndighetens
uppgifter som rör tillsyn över hundar och katter, den så kallade, tillsynslagen,
flyttas över till Länsstyrelsen. I samband med att arbetsuppgifterna tars över
tars inga arkivhandlingar över från polismyndigheten, men nya handlingar i
form av nya ärenden tillkommer till arkivbildningen.


4.0 Organisationsöversikt

4.1 Länsledning

Landshövdingen är myndighetschef. Länsrådet är chefstjänsteman och
ställföreträdare för landshövdingen.

Arkivbildningen är begränsad. Landshövdingens specifika arbetsuppgifter
utanför länsstyrelsens förvaltning, till exempel ordförandeskap i stiftelser och
fonder avsätter handlingar som arkiveras och förvaras i Landshövdingens
arkiv.

4.2 Ledningsgrupp

Ledningsgruppen utses av landshövdingen. Ledningsgruppen ska särskilt
behandla frågor av strategisk eller policyskapande karaktär, frågor rörande
verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning, budget och
budgetuppföljning samt resultatredovisning, frågor rörande organisation och
arbetsordning samt ärenden av större vikt eller principiell natur.
Arkivbildningen består av protokoll.

4.3 Insynsråd

Länsstyrelsen är en så kallad enrådighetsmyndighet med insynsråd. Insynsrådet
ska uppfylla kravet på demokratisk insyn och medborgerligt inflytande.
Landshövdingen är ordförande i insynsrådet, som ska utöva insyn i
verksamheten och ge landshövdingen råd. Arkivbildningen består av protokoll.

11

LÄNSSTYRELSEN







4.4 Enheten för verksamhetsstöd

Enheten för verksamhetsstöd fungerar som stödfunktion i verksamheten.
Enheten rymmer ekonomifunktion, intern service, personaladministration,
diarie- och arkivfunktion samt planerings- och verksamhetsuppföljning.
Funktionen förändrades från Administrativa enheten till Enheten för
verksamhetsstöd år 2016. Den tidigare juridiska funktionen slogs då samman
med Administrativa enheten och bildade en enhet.

Tidigare tillhörde även IT och Informationsfunktion den före detta
administrativa enheten. Från 1 januari 2009 finns en central IT-enhet för alla
Länsstyrelser i Västra Götaland, LST-IT. Informationsenheten (senare
kommunikationsfunktion) tillhör utvecklingsenheten sedan 1 januari 2010.

Diarie- och arkivfunktionen bevakar att myndigheten lever upp till kravet på
en väl fungerande, serviceinriktad och rättssäker ärende- och
dokumenthantering. För att leva upp till dessa krav medverkar funktionen
bland annat i utbildning av personal vid övriga enheter. Arkivbildningen består
av bl. a. av handlingar rörande offentlighet och registerföring samt bistånd med
delgivning från nordiska länder.

Ekonomi har ansvar för hela myndighetens redovisning och ekonomisk
uppföljning av såväl förvaltnings- som sakanslag och investeringar. En viktig
uppgift är också att fungera som stöd i ekonomiska frågor för länsstyrelsens
ledning, enheter och projekt. Underhåll och upprättande avtal, policys, interna
riktlinjer med mera hanteras inom funktionen. Den 1 januari 2009 infördes en
gemensam kontoplan kopplad till VÄS för alla länsstyrelser nationellt. Tidigare
hade man egen kontoplan och egna koder.

Arkivbildningen består av handlingar rörande ekonomiadministration.
Arkivering sker enligt Länsstyrelsens ekonomi- och lönehandbok samt
hänvisningar till Riksarkivets föreskrifter. Andra handlingar på avdelningen är
verksamhetsplan, årsredovisning, myndighetsprognoser, revisionsberättelser,
promemorior och EA-värdering.

Juridik hanteras av enhetens jurister bevakar de juridiska aspekterna i
länsstyrelsens verksamhet och verkar för att handläggningen ska vara både
effektiv och rättssäker. Juristerna handlägger även ett stort antal ärenden av
olika slag. De dominerande ärendetyperna är överklagade kommunala beslut
enligt plan- och bygglagen och miljöbalken. Juristerna handlägger också
många ärenden i vilka länsstyrelsen är första instans, såsom ansökningar om
delgivning, deponering, allmän kameraövervakning, tävlingar på väg, lokala
trafikföreskrifter och diverse förordnanden. Enheten för verksamhetsstöd är
också huvudansvarig för länsstyrelsens arbete med de allmänna valen.
12

LÄNSSTYRELSEN







Arkivbildningen består av bl. a. av handlingar rörande allmänna val,
näringsrättsliga frågor, deponeringar, administration och fördelning av medel,
allmänna arvsfonden m m, kameraövervakning, bevakningsföretag, ärenden
enligt ordningslagen, överklaganden av polismyndighets beslut, delgivning,
viten och diverse förordnanden, trafikföreskrifter, överklaganden,
konkurrensfrågor, expropriationer och förköp, fastighetsbildning, viss prövning
avseende naturskydd samt vissa individärenden.

HR-funktionen bidrar till att stödja den interna verksamheten och att utveckla
kompetensförsörjningen, arbeta med chefsstöd och skapa en stimulerande
arbetsplats och arbetsmiljö tillsammans med medarbetarna. Detta genom att
samordna och utveckla rutiner och genom att ge stöd till ledning, enhetschefer
och personal i frågor som rör bland annat arbetsrätt, rekrytering och
arbetsmiljö, samt samordnar länsstyrelsens gemensamma aktiviteter rörande
förhandlingar, löneprocess, organisationsfrågor och försäkringar. HR-
funktionen ansvarar också för att samordna och administrera personalärenden,
bevaka anställningar, utfärda anställningsbevis, följa upp frånvaro, sjukdom,
ledigheter och pensionsärenden.

Från och med 2007 sker lönehanteringen centralt genom SLS (samordnad
löneadministration) i Växjö. Tidigare fanns systemet SLÖR.
Ledighetsansökningar semester, övriga ledigheter under 28 dagar, övertid och
sjukförsäkran hanteras helt digitalt i Agressosystemet. För övrig lönehantering
skickas pappersunderlagen till Växjö där de registreras för att sedan skickas
tillbaka och arkiveras. Arkivbildningen består av handlingar rörande
personaladministration.

Planering och uppföljning; utveckling och underhåll av planerings- och
styrmodeller med tillhörande styrdokument och IT-stöd hanteras av funktionen
samt sammanställning av myndighetens verksamhetsplanering och uppföljning.
Funktionen ansvarar för budgetprocess, tertialuppföljningar och framtagande
av årsredovisning.

Service; intern service skapar genom en väl fungerande service förutsättningar
för en effektiv länsstyrelse med bra arbetsmiljö och god trivsel för alla
medarbetare. I intern service ingår vaktmästeri och lokalvård samt även stöd
till länsledningen i form av chaufför och husföreståndare. Funktionen är även
en länk till den nationella IT-organisationen. Arkivbildningen består av
handlingar rörande (ärendegrupp 113), till exempel hyreskontrakt och avtal,
utrustning och gemensam service (ärendegrupp 114).

13

LÄNSSTYRELSEN







4.5 Samhällsbyggnadsenheten

Samhällsbyggnadsenheten handlägger ärenden inom områdena beredskap,
hållbar samhällsplanering, boende, infrastrukturplanering och kulturmiljö. Från
början fanns en försvarsenhet och en planenhet. 1997 blev försvarsenheten
beredskapsenhet. 1994 kom Länsbostadsnämnden till Länsstyrelsen.
Länsbostadsnämnden och planenheten blev plan- och bostadsenheten och 2008
bildades Beredskaps- och samhällsbyggnadsenheten. 2011 blev den dåvarande
Kulturmiljöenheten en funktion och sammanfördes då organisatoriskt till den
Samhällsbyggnadsenheten.

Samhällsbyggnad är indelad i områdena plan, bostads- och energistöd, samt
GIS (geografiska informationssystem). Enheten arbetar med planfrågor,
bostadsfrågor, frågor om infrastruktur och trafik och GIS samt tillfälliga
uppdrag från regeringen m fl, som vindkraftsnod, klimatanpassning, klimat-
och energistrategier.

Beredskapsfunktionen arbetar med säkerhet och hälsoaspekter i ett robustare
samhälle och krisberedskap vid större olyckstillbud. Under en kris har
Länsstyrelsen en samordnande roll mellan berörda kommuner, landsting och
myndigheter, samt företag och organisationer. Planering, risk- och
sårbarhetsanalyser, tillsyn samt utbildningar och övningar är en viktig del av
verksamheten. Halland är ett kärnkraftslän och länsstyrelsen ska kunna ta över
ledningsinsatserna i händelse av olycka.

Arkivbildningen består av handlingar rörande allmänt och övergripande inom
krishantering, skydd mot olyckor och civilt försvar, riskhantering och säkerhet,
skydd mot olyckor inklusive räddningstjänstansvar, krisberedskap samt civilt
försvar, dammsäkerhetsfrågor, utbildning, tillsyn och uppföljning samt en del
övriga ärenden inom civilt försvar, fredstida krishantering och räddningstjänst.
Sekretessbelagda handlingar diarieförs och arkivläggs i ett särskilt hemligt
arkiv. Länsstyrelsen handlägger och beslutar i ärenden angående skyddsobjekt.
Länsstyrelsen kräver in underlagsmaterial som sekretessbeläggs medan själva
beslutet innehåller endast icke sekretessbelagda uppgifter och är en offentlig
handling. Sammanställningar över länets skyddsobjekt hanteras som hemliga
och endast enskilda beslut lämnas ut.

Plan yttrar sig över ett stort antal kommunala översikts- och detaljplaner varje
år. Enheten bedömer och utreder också överklagade bygglov som stöd åt
enheten för verksamhetsstöd, samt hanterar samrådsärenden inför
fastighetsbildning och ärenden för allmänbevakning enligt
Fastighetsbildningslagen. Plan samordnar och bevakar statens intressen vid
ändrad markanvändning, exploatering, byggande och
infrastrukturlokaliseringar och samverkar med kommunerna vid deras
planläggning av mark och vatten genom formella samråd, rådgivning och
14

LÄNSSTYRELSEN







service. Enheten granskar kommunernas översiktsplaner och detaljplaner,
lämnar synpunkter i yttranden, fattar beslut om statlig prövning ska ske eller
inte i varje detaljplan som antas av kommunerna samt utövar tillsyn enligt PBL
(plan- och bygglagen). Plan bistår även Boverket med årliga
bostadsmarknadsenkäter, rapporter och bostadsmarknadsanalyser vilka bevaras
elektroniskt i Boverkets databas.

Arkivbildningen består av handlingar rörande allmänt och övergripande inom
hållbar samhällsplanering och boende, översiktsplaner, detaljplaner,
områdesbestämmelser och fastighetsplaner, tillsyn av plan- och
byggnadsfrågor, samråd m m, bostadsförsörjning, fastighetsbildning, frågor
kring markanvändning mm samt övriga ärenden inom hållbar
samhällsplanering och boende. Handlingar rörande förordnande enligt 6 kap 19
§ PBL samt upphävande av strandskydd inom detaljplanelagt område ingår
också.

Övriga handlingar är kartor och dokument kopplade till de lagakraftvunna
detaljplanerna samt rapporter och broschyrer. Översiktsplaner och detaljplaner
samlas i dossiéer som arkiveras när planen har vunnit laga kraft. Från 1 januari
2016 finns handlingarna endast i Platina.

Kartorna används i den dagliga verksamheten och förvaras i kartarkivet på
enheten. Varje kommun har egna skåp och kartorna är ordnade efter kommun,
socken/församling och kartnummer/plannummer. Kartorna förvaras i
kronologisk ordning efter lagakraftdatum. Övriga dokument förvaras i blå
mappar i dokumentskåp i kartarkivet. Det finns ett kortregister över kartorna
med tillhörande dokumentation till detaljplanerna, sorterat enligt samma
system – kommun, socken/församling och kartnummer/plannummer. Från och
med 2007 finns registret i pärmar. Kortregistret och pärmarna förvaras i
kartarkivet. Från 1 januari 2016 finns alla handlingar endast i Platina.

Vindkraftsnod; Länsstyrelsens vindkraftsnod är en del i det nationella
nätverket för vindbruk som finansieras av Energimyndigheten. Syftet med
nätverket är att sprida kunskap och information om vindkraft och att stötta
regionala initiativ av nationell betydelse. Nätverket grundades 2008 på uppdrag
av Regeringen. Vindkraftsnodens arbete har fokus på planering, tillstånd och
tillsyn och regleras genom ett särskilt beslut om noduppdrag från
Energimyndigheten. Arkivbildningen består av ansökningar, slutrapporter och
resultatredovisning rörande förnybar energi.

Bostad informerar, handlägger, beslutar och betalar ut statliga bostads- och
energistöd till solceller (SOLEL), hyresbostäder (HYS), renovering och
energieffektivisering i vissa socioekonomiskt utsatta områden (REN), stöd till
äldreboende (ÄBO) och från 1 juli 2018 radonsanering.

15

LÄNSSTYRELSEN







Arkivbildningen består av handlingar rörande bidrag till nybyggnad,
ombyggnad och energiåtgärder samt bidrag till åtgärder mot radon. Arkivet
består av både elektroniska och fysiska handlingar. Ärendena registreras i
Boverkets system Bofinc. Hela ärendet arkiveras i pappersform på enheten och
läggs i akter på fastighetsbeteckning, när ärendena är helt klara lämnas de till
arkivansvarig. Inkomna ärenden från den 1 januari 2016 finns arkiveras digitalt
i Bofinc. Ärendet kan sökas på ärendenummer, fastighetsbeteckning,
personnummer samt diarienummer i Platina.

GIS (Geografiska informationssystem); Servar länsstyrelsen med detaljerade
digitala kartor som möjliggör sökning efter fastigheter, fornminnen, miljöfarlig
verksamhet m m. Information samlas in och registreras för att användas när
länsstyrelsen söker relevant information i yttranden angående detaljplaner eller
andra tillståndsärenden, exempelvis naturreservatsärenden. Arkivbildningen
består huvudsakligen av digitala kartor som förvaras i olika databaser. LstIT
(Länsstyrelsen IT) ansvarar genom Länsstyrelsen i Västra Götaland, för
bevarandet av kartorna.

Kulturmiljöfunktionen verkar i enlighet med de nationella kulturmiljömålen
för att bevara och utveckla länets kulturmiljöer. Detta görs i första hand med
stöd av Kulturmiljölagen som bland annat ger skydd åt fornminnen,
byggnadsminnen, kyrkliga kulturminnen samt med hjälp av särskilda
bidragsmedel. I länet finns sedan 2004 ett världsarv, Radiostationen i
Grimeton.

Kulturmiljöfunktionen handlägger ärenden och utövar tillsyn rörande arkeologi
och fornlämningar, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen. Funktionen
handlägger även ärenden rörande kulturreservat enligt miljöbalken. I Halland
finns 2018 ca 18 000 fasta fornlämningar som är registrerade i
Riksantikvarieämbetets fornminnesregister, 52 byggnadsminnen och 3
kulturreservat. Länsstyrelsen lämnar tillstånd för förändringar (och
borttagande) avseende fornlämningar. För mer information om
kulturarvsarbetet som bedrivs på länsstyrelsen i Halland se
Kulturmiljöfunktionens årsredogörelser.

Kulturmiljöfunktionen beslutar om fördelning av bidrag till vård m m av
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, kulturlandskap och fornminnen
motsvarande ca 10 miljoner kronor per år. Funktionen deltar i arbetet med
fysisk planering genom att yttra sig över kommunala översikts- och
detaljplaner enligt Plan- och bygglagen, samt förändringar i landskapet
(våtmarker, stengärdesgårdar, vindkraftverk etc) enligt Miljöbalken.
Funktionen arbetar tvärsektoriellt med andra enheter och funktioner, t ex i
Vattenverksamhetsgruppen, liksom i arbetet med miljömål, Agenda 2030,
Klimatanpassning m m.

16

LÄNSSTYRELSEN







Befattningen som länsantikvarie tillkom 1976. Större förändringar som berört
funktionen är främst när beslut om kyrkliga kulturminnen i länet
decentraliserades från Riksantikvarieämbetet till länsstyrelsen 1995 och när
kulturmiljöenheten blev ansvarig för inrättande och tillsyn av kulturreservat
genom den nya Miljöbalken 1999. Även beslutet om de 15 miljömålen 2001
med senare revideringar, har påverkat enheten på så vis att man har delansvar
för olika miljömål, t ex inom god bebyggd miljö, där man ansvarar för delmålet
om kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Området arkeologiska upphandlingar
är ett nytt område på enheten sedan 2008.

Arkivbildningen består av handlingar rörande allmänt och övergripande inom
kulturmiljö, fornminnen, byggnadsminnen, kyrkliga kulturminnen,
byggnadsvård, fornminnes- och kulturlandskapsvård, kulturhistoriskt
värdefulla miljöer och övriga ärenden inom kulturmiljö. Dessutom produceras
rapporter och informationsmaterial i form av foldrar, broschyrer, böcker och
skyltar på enheten.


4.6 Landsbygdsenheten

Från och med den 1 juli 2010 bildar fiskeenheten och lantbruksenheten en
gemensam enhet med namnet Landsbygdsenheten. Enheten arbetar med
uppgifter kopplade till de areella näringarna och EU:s gemensamma jordbruks,
fiske- och landsbygdspolitik.

Fiske verkar för skydd av uppväxande fiske och skaldjur samt deras miljöer,
handlägger och informerar om frågor som berör EU-stödet till fiskerinäringen
och vattenbruket, stärker fiskebeståndet i Halland genom fiskevårdsinsatser
och en aktiv fisketillsyn samt ökar förutsättningarna för fritidsfiske och
fisketurism. Två personer arbetar på enheten, länsfiskekonsulent och
fiskekonsulent. Mestadels handläggs tillståndsärenden inom fiskerinäringen,
EU-stöd till fiskerinäringen, fiskevård, fritidsfiske samt tillsyn enligt kapitel 11
Miljöbalken, stöd till fiskevård, rensning av vattendrag och sälskador. Mest
förekommande är yttrande och beslut i ärendena.

Arkivbildningen består av handlingar rörande allmänt och övergripande inom
fiske, fiskerinäring, stöd till fisket, fiskevård och fritidsfiske, samt övriga
ärenden inom fiske.

Landsbygd arbetar med att implementera EU:s gemensamma jordbrukspolitik
och att genomföra landsbygdsprogrammet i länet. Landsbygdsprogrammet
innefattar olika typer av ekonomiskt stöd till företag på landsbygden.
Verksamheten bedrivs i fyra arbetslag, stödfunktionen, kontrollfunktionen,
företagsfunktionen och rådgivningsfunktionen. Stödfunktionen hanterar
miljöersättningar och direktstöd. Kontrollfunktionen har till uppgift att
17

LÄNSSTYRELSEN







kontrollera stödansökningarnas riktighet genom att i fält kontrollera arealer,
djur och skötselvillkor. Företagsfunktionen har till uppgift att behandla
ansökningar och utbetalningar av företagsstöd, projektstöd och
miljöinvesteringar inom ramen för Sveriges Landsbygdsprogram.
Rådgivningsfunktionen bedriver i huvudsak kompetensutvecklingsinsatser
riktade till företag på landsbygden och personer verksamma på landsbygden

Enheten överfördes till Länsstyrelsen från Lantbruksnämnden 1991. Störst
förändring för enheten kom med EU-medlemsskapet 1995, då en gemensam
jordbrukspolitik och gemensamma regler infördes, och med detta en ökning av
mängden handlingar. Nästa förändring i hantering av handlingar genomfördes i
samband med att ansökningar och utbetalningar kom att hanteras digitalt, en
utveckling som har skett i flera etapper. Då minskade istället antalet handlingar
drastiskt och i stort sett hela pappershanteringen har försvunnit.

Den minskade arkivbildningen består främst av skrivelser och överklaganden
rörande stöd till jordbruket, stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder, stöd till
kompetensutvecklingsåtgärder. För landsbygdsåtgärder består arkivbildningen
även av beslut. Inom tillsyn och jordbruksfastigheter fortgår ansökningar,
anmälningar och beslut att hanteras på papper, vilka arkiveras. Andra
handlingar är tidskriften ”Lantbruksnytt”, ett elektroniskt nyhetsbrev samt
rapporter i Länsstyrelsens meddelandeserie.

Enheten tar emot och hanterar ansökningar och fattar beslut i Jordbruksverkets
digitala system. Handlingarna för jordbrukarstöd hanteras helt digitalt utom
skrivelser och överklaganden som arkiveras på Länsstyrelsen. Varje
stödansökare har ett unikt kundnummer. Handlingarna för företagsstöd,
projektstöd och miljöinvesteringar arkiveras efter journalnummer, vad gäller
beslut, skrivelser och överklaganden. Ansökningshandlingar hanteras digitalt.

4.7 Miljövårdsenheten

Miljövård arbetar främst utifrån Miljöbalken (SFS 1998:808), en lag som ska
skydda miljön och människors hälsa. Arbetet inom miljövårdsenheten utgör till
övervägande del prövning och tillsyn inom naturvård och miljöskydd och
syftar till att skydda miljön i vid bemärkelse, men även att främja en långsiktigt
hållbar utveckling. Det kan till exempel gälla miljöpåverkan från industrier,
reningsverk och jordbruk, hantering av avfall och kemikalier eller skydd av
vattentäkter, arter och naturmiljöer.

Enheten handlägger cirka 1300 ärenden om året varav ett femtiotal går till
Miljöprövningsdelegationen (MPD) på Länsstyrelsen. Miljöprövningsärenden
bereds och handläggs av miljövårdsenheten men beslutet fattas av
Miljöprövningsdelegationen. Det kan gälla t ex tillstånd till vindkraftspark,
18

LÄNSSTYRELSEN







täkter, större industrier eller djurhållning på mycket stora gårdar.
Miljöprövningsärenden är också speciella på så vis att ansvariga för
verksamheten måste garantera säkerhet i form av bankgaranti till Länsstyrelsen
för att kunna sanera området i händelse av verksamhetens avveckling. Det
förekommer också en hel del verksamhet på Länsstyrelsens eget initiativ, t ex
tillsyn, inventering och sanering av förorenade områden där miljöfarlig
verksamhet tidigare pågått. Enheten handlägger vissa övergripande och
gemensamma frågor för naturvård och miljöskydd, t ex tillsynsvägledning.
Mestadels förekommer prövning- och tillsynsärenden inom områdena
förvaltning och skötsel av skyddade områden, skydd av naturen,
vattenverksamhet, mineral- och torvfyndigheter, miljöfarlig verksamhet, övrigt
miljö- och hälsoskydd, förorenade områden samt efterbehandling av
förorenade områden.

Arkivbildningen består av handlingar inom område 5 enligt VÄS, övergripande
och gemensamt för naturvård och miljöskydd, till exempel miljömål och
tillsynsvägledning, miljöskyddsområden, vattenskyddsområden, tillsyn av
vattenskyddsområden, prövning och tillsyn för skydd av naturen,
vattenverksamhet, mineral- och torvfyndigheter, miljöfarlig verksamhet (MPD-
ärenden), övrigt miljö- och hälsoskydd samt förorenade områden,
efterbehandling. Det förekommer att handlingar skyddas av sekretess, t ex
tekniska uppgifter eller affärsuppgifter i industri eller affärsverksamhet.

4.8 Enheten för naturvård och miljöövervakning

Naturvård och miljöövervakning utgår från de övergripande målen att
skydda, vårda och visa värdefulla naturmiljöer, att bevara den biologiska
mångfalden och att se till att mark och vatten används på ett långsiktigt hållbart
sätt. Enheten arbetar med skydd, skötsel och uppföljning av värdefulla
naturmiljöer, växt- och djurarter genom inventeringar, reservatsbildning,
skötsel och uppföljning i länets naturreservat och andra naturskyddade
områden (inklusive Natura 2000), åtgärdsprogram för hotade arter, kalkning av
sjöar och vattendrag, övervakning av miljötillståndet, regionalt
miljömålsarbete, strandskydd, rovdjursfrågor och viltförvaltning samt
vattenplanering enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Enheten har vuxit mycket
sedan 1995. Från åtta anställda 1999 till 33 anställda 2010. Nya arbetsuppgifter
har tillkommit genom EU-direktiv, framför allt miljömålen som tillkom 1999
efter regionaliseringen av de nationella miljömålen, åtgärdsprogram för hotade
arter och Natura 2000. Vattenförvaltningen tillkom 2005 och jaktfrågor kom
2007. Arbete med marina frågor förväntas öka i framtiden. Prövning av
strandskyddsärenden övergick till kommunerna och miljövårdsenheten under
2009. Det administrativa arbetet med rovdjursfrågor och vilt-förvaltning
övergick till rättsenheten 2010-02-01. Miljömål tillkom i sin helhet 2010-04-
01.
19

LÄNSSTYRELSEN







Arkivbildningen består mestadels av handlingar rörande jakt, miljöövervakning
och uppföljning av miljömål, skydd av områden och arter, förvaltning och
skötsel av skyddade områden, tillsynsärenden inom strandskydd och skyddade
områden samt dispenser inom artskyddsförordningen. För övrigt produceras
mycket rapporter rörande miljöövervakning, åtgärdsprogram för hotade arter
och inventeringar. Dessa handlingar publiceras på hemsidan. Enheten
producerar också broschyrer, böcker, guider och skyltar. Dessa bevaras endast
digitalt.

4.9 Miljöprövningsdelegationen

Miljöprövningsdelegationen (MPD) beslutar om tillstånd till miljöfarlig
verksamhet och om villkor för sådan verksamhet enligt miljöbalken, som
trädde i kraft 1999. MPD består av ordförande och en miljösakkunnig och är en
självständig del av länsstyrelsen, vilket innebär att Landshövdingen inte har
den yttersta beslutanderätten, utan delegationen fattar självständigt alla sina
beslut. Arkivbildningen består av handlingar rörande miljöfarlig verksamhet.

4.10 Utvecklingsenheten

Utvecklingsenheten handlägger ärenden och uppdrag inom områdena
folkhälsa, regional tillväxt, integration, jämställdhet, mänskliga rättigheter och
kommunikation. Enheten bildades 2010-01-01 och innehåller ett antal
verksamheter med samverkande arbetsuppgifter med fokus på sociala
hållbarhetsfrågor. Sociala frågor tillhörde tidigare den sociala enheten men
övergick till utvecklingsenheten då merparten av verksamheten övergick till
Socialstyrelsen 2009-12-31. Regionala tillväxtfrågor tillhörde lantbruksenheten
2006-2009. Åren 2003-2006 låg de direkt under länsledningen. Dessförinnan
tillhörde frågorna den regionalekonomiska enheten, vilken upphörde då Region
Halland bildades 2003. Länsstyrelsen fick ansvar för integrationsfrågor i
samband med Integrationsverkets nedläggning 2007-07-01. Integration
tillhörde 2007-2009 beredskaps- och samhällsbyggnadsenheten. Jämställdhet
låg direkt under länsledningen 2003-2009. Dessförinnan tillhörde funktionen
den regionalekonomiska enheten. Information tillhörde administrativa enheten
2005-2009. Tidigare låg funktionen under länsledningens kansli.

Kommunikation arbetar för god kommunikationsförmåga, tillgänglighet och
gott bemötande och för att kommunikationsperspektivet ska vara ett stöd för att
uppnå verksamhetsmålen. Arkivbildningen inom kommunikation består av
handlingar angående allmänt och övergripande inom myndighetsövergripande
verksamhet.
20

LÄNSSTYRELSEN







Regional tillväxt arbetar för hållbar tillväxt i länet genom samverkan och
finansiering av regionala tillväxtprojekt. Länsstyrelsen medverkar i
genomförandet av EU:s strukturfonder och Interreg- program. Arkivbildningen
består av handlingar angående allmänt och övergripande inom regional tillväxt,
regional projektverksamhet samt EU:s strukturfonder.

Folkhälsa arbetar huvudsakligen med samverkande, förebyggande och
stödjande insatser inom alkohol, narkotika, dopning och tobak. En
länssamordnare arbetar övergripande med förebyggande arbete mot alkohol,
narkotika och tobak. 2017-2018 har Länsstyrelsen uppdrag att stärka tillsynen
av rökfria skolgårdar. 2018 tillkom uppdraget att stödja arbetet mot
spelmissbruk. Länsstyrelsen ansvarar för alkohol- och tobakstillsyn över
kommunerna samt från 2018 tillsyn enligt lagen om elektroniska cigaretter och
påfyllningsbehållare. Sedan 2017 arbetar Länsstyrelsen med regional
samordning och kompetensutveckling inom det brottsförebyggande området.
Arkivbildningen består av handlingar rörande allmänt och övergripande inom
folkhälsa, fördelning av statsbidrag och alkohol- och tobaksärenden samt
främjande insatser inom folkhälsoområdet.

Jämställdhetsfrågor; Länsstyrelsen har en länsexpert för jämställdhetsfrågor
som arbetar utifrån de nationella målen för jämställdhetspolitiken och länets
jämställdhetsstrategi, för att främja jämställdhetsarbetet i länet samt medverka
till att integrera jämställdhetsaspekten i länsstyrelsens verksamhet. Arbetet
bedrivs sektorsövergripande genom utbildningar, seminarier och projekt.
Länsstyrelsen ska förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor genom
kunskaps- och metodstöd, via en samordnare mot våld i nära relationer. I
uppdraget ingår arbete mot prostitution och människohandel samt att motverka
hedersrelaterat våld och förtryck. Länsstyrelsen fördelar statsbidrag för insatser
mot hedersrelaterat våld och tidigare även för förstärkning av
kvinnojoursverksamheten. Arkivbildningen består av handlingar angående
allmänt och övergripande inom jämställdhet, jämställdhetsfrågor och stöd till
sakområden.

Nationella minoriteter; Länsstyrelsen ska tillämpa lagen om nationella
minoriteter och minoritetsspråk i interna och externa insatser.
Arkivbildningen består av handlingar angående allmänt och övergripande inom
nationella minoriteter samt nationella minoritetsfrågor.

Mänskliga rättigheter ska belysas, analyseras och beaktas i den egna
verksamheten samt i stöd till kommuner. Länsstyrelsen ska med andra aktörer
utveckla ett kunskapsbaserat, samordnat, långsiktigt och universellt
föräldraskapsstöd. Från 2018 ska Länsstyrelserna stödja kommuner och
landsting att genomföra sina funktionshinderspolitiska strategier. Länsstyrelsen
hanterar statsbidrag till kommuner för Personligt ombud samt följer upp
21

LÄNSSTYRELSEN







verksamheten. Länsstyrelsen ska även från 2018 lämna lägesbilder angående
utsatta EU/EES-medborgare som vistas i länet. Arkivbildningen består av
handlingar angående allmänt och övergripande inom mänskliga rättigheter
samt frågor inom mänskliga rättigheter.

Integration arbetar för att det finns beredskap och kapacitet hos kommunerna
att ta emot skyddsbehövande som beviljats uppehållstillstånd. Man verkar för
regional samverkan och uppföljning av kommunernas introduktion.
Huvudsakliga arbetsuppgifter är samordning av arbetet med nyanländas
introduktion i länet, tidiga insatser för asylsökande samt mottagande av
ensamkommande barn och unga. Statsbidrag hanteras för tidiga insatser för
asylsökande samt för att underlätta bosättning samt öka
mottagningskapaciteten av nyanlända i kommunerna. Arkivbildningen består
av handlingar angående allmänt och övergripande inom integration samt
integrationsfrågor.

4.11 Veterinärenheten

Halland är ett län med stor djurhållning och livsmedelsproduktion.
Veterinärenhetens viktigaste uppgifter är att verka för säkra livsmedel, ett gott
djurskydd och smittskydd samt en väl fungerande veterinär verksamhet. I detta
arbete fungerar enheten som en länk mellan de centrala statliga myndigheterna
(Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Statens Veterinärmedicinska Anstalt m fl)
och länets kommuner, invånare, företag, myndigheter och andra organisationer.
Länsstyrelsen kontrollerar att svensk djurskyddslagstiftning följs och beslutar i
djurskyddsärenden som gäller omhändertagande av djur och förbud att hålla
djur samt förprövning av djurstallar. En stor del av verksamheten, regleras av
EG-förordningar. Enheten handlägger frågor om livsmedel, djurskydd,
smittskydd, allmänna veterinära frågor samt foder och animaliska biprodukter.
Länsstyrelsen är kontroll (tillsyns-) myndighet inom samtliga av dessa
områden.

Länsstyrelsen är också överklagandeinstans för beslut fattade av kommunernas
miljö- och hälsoskyddsnämnder som rör livsmedel. Den största förändringen
sedan 1995 skedde 2009-01-01 när djurskyddskontroll samt kontroll av foder
och livsmedel i primärproduktionen överflyttades från kommunerna till
länsstyrelsen samt att Foder och animaliska biprodukter (285) bildade en egen
ärendegrupp 2008.  Arkivbildningen består i huvudsak av handlingar rörande
ärendegrupperna 280-289 men även av tryckt informationsmaterial.

22

LÄNSSTYRELSEN







5.0 Arkiv och offentlighet

5.1 Registrering av allmänna handlingar

Myndighetens ärenden diarieförs huvudsakligen i Platina dokument- och
ärendehanteringssystem. Alla ärenden klassificeras enligt länsstyrelsernas
gemensamma Verksamhets- och ärendestruktur (VÄS). Grundstrukturen är på
3-siffernivå och används för diarieföring, ekonomi- och tidredovisning.

Vissa verksamheter registrerar sina ärenden i centrala verks system, det gäller
t. ex EU-stöd till jordbruket som registreras i Jordbruksverkets LB-system,
Boverkets system Bofinc, Tillväxtverkets system NYPS (f d Stinsen) samt det
nationella djurskyddskontrollregistret. För miljöärenden används även systemet
Miljöreda.

5.2 Tekniska hjälpmedel och närmare upplysningar

Allmänheten har viss tillgång till myndighetens diarium genom publicering på
webbplatsen. I övrigt har allmänheten möjlighet att få ta del av handlingar på
plats via datorskärm.

För upplysningar om arkiverade handlingar svarar ytterst myndighetens
arkivansvarige. Vid frånvaro av denne finns arkivassistenter samt övrig
personal på diarie- och arkivfunktionen tillgängliga för att svara på frågor, samt
även handläggare inom respektive verksamhetsområde.


5.3 Sekretess

Större delen av Länsstyrelsens arkiv består av allmänna och offentliga
handlingar. Sekretessbedömning görs av samtliga handlingar innan utlämnande
i enlighet med gällande lagstiftning inom detta område så som Offentlighets-
och sekretesslagen (2009:400), OSL, samt Offentlighets- och
sekretessförordningen (2009:641), OSF, och dess bilagor.

När sekretess påträffas lämnas informationen som berörs av sekretessen inte ut
utan maskas. Den som önskat ta del av handlingarna meddelas vid eventuell
maskning laghänvisning samt möjlighet till ett överklagbart beslut.

Sekretess förekommer bland annat i personalärenden och upphandlingar för att
skydda enskilda från men och skada. Men det förekommer också inom ärenden
23

LÄNSSTYRELSEN







som berör naturvården till skydd för hotade djur- och växtarter samt ärenden
som berör tillsyn inom arbetsområden som miljövård och djurskydd.

I arkivmaterial förekommer sekretess även i handlingar som rör rikets säkerhet.
Handlingar som rör rikets säkerhet hanteras särskilt och skilt från övriga
handlingar.

5.4 Avgift vid begäran om att få ta del av allmän handling

Länsstyrelsen tar ut avgift vid begäran om allmän handling enligt bifogat
beslut, Bilaga 3. Beslutets lagliga grund är Avgiftsförordningen (1992:191).

5.5 Arkivorganisation och arkivansvar

Arkivvården utförs och hanteras primärt av personal vid diarie- och
arkivfunktionen. Logistiska behov sköts av servicefunktionen vid efterfrågan
från arkivansvarig. Nedan tjänster finns vid Länsstyrelsen i Halland och står för
daglig hantering av arkivvården:

Arkivansvarig
100 %
Arkivassistent
100 %
Arkivassistent
50 %

Diariesansvarig
100 %

5.6 Förvaring av arkiv

Länsstyrelsen i Hallands län förvarar arkiv och har överlämnat arkiv i enlighet
med bilaga 1.

5.7 Sökingångar till länsstyrelsens arkiv

Arkivbeskrivning 1995
Arkivbeskrivning 1998
Arkivbeskrivning 2014
Arkivbildningsplan för länsstyrelser med en arkivbildare, 1988
Arkivförteckningar
Arbetsordning för Länsstyrelsen i Hallands län
Diarier
24

LÄNSSTYRELSEN







VÄS (Länsstyrelsernas gemensamma ärendestruktur)

Manuella diarier med tillhörande diarie/dossieplaner
Diarieförda handlingar före 1 juli 1990 kan sökas i manuella diarier som
förvaras tillsammans med handlingarna för respektive sektions- eller
enhetsarkiv.

Den 1 juli 1990 övergick länsstyrelsen till datoriserad diarieföring.
Körkortshandläggningen diariefördes dock i manuellt diarium t o m 1994
eftersom enheten hade sin arbetsplats förlagd utanför länsstyrelsen.

Diabas användes mellan åren 1990-2011 för att registrera allmänna handlingar.
Idag finns Diabas endast sökbart via internt webbgränssnitt och är begränsat till
personal vid diarie- och arkivfunktionen. Ärende- och
dokumenthanteringssystemet Platina började används från mitten av 2011 av
hela verksamheten men ett par ärendetyper började föras i systemet tidigare.

5.8 Bevarande och gallring

Länsstyrelsens handlingar bevaras i stor utsträckning. Undantag är
rutinärenden och i viss mån handlingar som i enlighet med Riksarkivets
föreskrifter kan bedömas vara av ringa betydelse. Bevarande och gallring sker i
enlighet med Riksarkivets generella och myndighetsspecifika föreskrifter. RA-
MS 2018:33 omfattar länsstyrelsens myndighetsspecifika arkivbildning.

6.0 Bilagor

Bilaga 1, Förteckning över Länsstyrelsen i Hallands arkiv (inkl överlämnade)

Bilaga 2, Register och sökmedel

Bilaga 3, Beslut avseende avgiftsförordningen, dnr 116-7346-2015

Bilaga 4, Arkivbeskrivning 1995

Bilaga 5, Arkivbeskrivning 1998

Bilaga 6, Arkivbeskrivning 2014
25

Document Outline