Detta är en HTML-version av en bilaga till begäran om allmän handling 'Länsstyrelsen I Hallands Län arkivbeskrivning samt beskrivning av allmänna handlingar'.







Arkivbeskrivning 2018 

link to page 3 link to page 3 link to page 4 link to page 5 link to page 5 link to page 5 link to page 6 link to page 7 link to page 7 link to page 8 link to page 9 link to page 12 link to page 12 link to page 12 link to page 12 link to page 13 link to page 15 link to page 18 link to page 19 link to page 20 link to page 21 link to page 21 link to page 23 link to page 24 link to page 24 link to page 24 link to page 24 link to page 25 link to page 25 link to page 25 link to page 25 link to page 26 link to page 26 LÄNSSTYRELSEN 
 
 
  
 

 
  
 
  

 
Innehållsförteckning 
 
1.0 Arkivbeskrivning för länsstyrelsen i Hallands län ................................................................................ 2 
1.1 Länsstyrelsens uppgifter ................................................................................................................................ 2 
 
2.0 Inledning .......................................................................................................................................................... 3 
 
3.0 Organisationshistorik .................................................................................................................................. 4 
3.1 Bildandet av länsstyrelserna och tiden före 1900-talet .............................................................................. 4 
3.2 Guvernör och generalguvernör i Halland ..................................................................................................... 4 
3.3 Landshövding, länsstyrelse och landsstat ................................................................................................... 5 
3.4 Länsförvaltningens nya uppgifter och arkivbildare från 1877 .................................................................... 6 
3.5 Arkivbildande sektioner – landskansliet 1953, landskontoret 1958 ......................................................... 6 
3.6 Arkivbildande enheter 1971 - 1989 ............................................................................................................... 7 
3.7 Övergripande förändringar i arkivbildningen 1989 och framåt .................................................................. 8 
 
4.0 Organisationsöversikt ............................................................................................................................... 11 
4.1 Länsledning .................................................................................................................................................... 11 
4.2 Ledningsgrupp ............................................................................................................................................... 11 
4.3 Insynsråd ........................................................................................................................................................ 11 
4.4 Enheten för verksamhetsstöd ...................................................................................................................... 12 
4.5 Samhällsbyggnadsenheten.......................................................................................................................... 14 
4.6 Landsbygdsenheten ...................................................................................................................................... 17 
4.7 Miljövårdsenheten ......................................................................................................................................... 18 
4.8 Enheten för naturvård och miljöövervakning ............................................................................................. 19 
4.9 Miljöprövningsdelegationen ......................................................................................................................... 20 
4.10 Utvecklingsenheten..................................................................................................................................... 20 
4.11 Veterinärenheten ......................................................................................................................................... 22 
 
5.0 Arkiv och offentlighet ................................................................................................................................. 23 
5.1 Registrering av allmänna handlingar .......................................................................................................... 23 
5.2 Tekniska hjälpmedel och närmare upplysningar ...................................................................................... 23 
5.3 Sekretess ........................................................................................................................................................ 23 
5.4 Avgift vid begäran om att få ta del av allmän handling ............................................................................ 24 
5.5 Arkivorganisation och arkivansvar .............................................................................................................. 24 
5.6 Förvaring av arkiv .......................................................................................................................................... 24 
5.7 Sökingångar till länsstyrelsens arkiv ........................................................................................................... 24 
5.8 Bevarande och gallring ................................................................................................................................. 25 
 
6.0 Bilagor ............................................................................................................................................................ 25 

 

LÄNSSTYRELSEN 
 
 
  
 

 
  
 
  

 
1.0 Arkivbeskrivning för länsstyrelsen i Hallands län 
Följande beskrivning motsvarar bestämmelserna om arkivbeskrivning i 
Arkivlagen 6 § punkt 2, beskrivning av myndighetens allmänna handlingar 
enligt Offentlighets- och sekretesslagens 4 kap 2 §, samt Riksarkivets 
föreskrifter om statliga myndigheters utformning av arkivbeskrivningen (RA-
FS 2008:4 5 §). 
 
 
1.1 Länsstyrelsens uppgifter 
Länsstyrelsen svarar enligt förordningen (SFS 2007:825) med 
länsstyrelseinstruktion för den statliga förvaltningen i länet, i den utsträckning 
inte någon annan myndighet har ansvaret för särskilda förvaltningsuppgifter.  
 
Länsstyrelsen skall verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt 
som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar utifrån ett statligt 
helhetsperspektiv samordna olika samhällsintressen inom myndighetens 
ansvarsområde främja länets utveckling och noga följa länets tillstånd. 
Länsstyrelsen har bl a uppgifter inom följande områden:  
 
•  Civilt försvar, fredstida krishantering och räddningstjänst (beredskap) 
•  Kommunikationer 
•  Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor 
•  Lantbruk 
•  Fiske 
•  Integration 
•  Jämställdhet mellan kvinnor och män 
•  Kulturmiljö 
•  Regionalekonomi och näringslivsutveckling 
•  Bostadsfinansiering 
•  Planväsende och hushållning med naturresurser 
•  Klimat och energi 
•  Naturvård och miljöskydd 

 



LÄNSSTYRELSEN 
 
 
  
 

 
  
 
  

 
2.0 Inledning 
 
Landshövding och länsråd utgör 
länsledningen för Länsstyrelsen i 
Hallands län. Landshövdingen är 
Länsstyrelsens myndighetschef och 
utses direkt av regeringen. 
Landshövdingen leder och samordnar 
länsstyrelsens verksamhet och beslutar 
om hur ärendena ska fördelas mellan 
olika enheter och på vilken nivå de ska 
avgöras. Länsrådet biträder 
landshövdingen med att leda och 
samordna länsstyrelsens verksamhet och 
inträder i landshövdingens ställe när 
denne inte är i tjänst eller har förhinder.  
 
Länsstyrelsen är en så kallad 
enrådighetsmyndighet med insynsråd. 
Insynsrådet ska uppfylla kravet på 
demokratisk insyn och medborgerligt 
Länsstyrelsen i Hallands organisation 2018 
inflytande. Rådet ska utöva insyn i 
verksamheten och ge myndighetschefen 
råd. Landshövdingen är ordförande i 
insynsrådet och ska hålla rådet informerat om verksamheten.  
 
Under länsledningen finns ledningsgrupp med enheten för Verksamhetsstöd 
som stödfunktion (juristfunktion, diarie- och arkivfunktion, ekonomi, HR och 
personal samt service) och därtill sex sakenheter: Samhällsbyggnadsenheten 
(till vilken funktionerna kulturmiljö, plan och beredskap är knutna), Enheten 
för naturvård och miljöövervakning, Landsbygdsenheten (som bildades 2010-
07-01 då fiskeenheten och lantbruksenheten slogs samman till en enhet), 
Miljövårdsenheten, Utvecklingsenheten (till vilken även 
kommunikationsfunktionen är knuten) och Veterinärenheten. Varje enhetschef 
har direkt under länsledningen ett ansvar för enhetens verksamhet och resultat.  
 
 

 

LÄNSSTYRELSEN 
 
 
  
 

 
  
 
  

 
 
3.0 Organisationshistorik 
 
3.1 Bildandet av länsstyrelserna och tiden före 1900-talet 

 
Begreppet län är medeltida, då det användes i betydelsen slottslän, d v s det 
landområde som låg under ett slotts förvaltning. Slottslänen delades ut till 
stormän, som förutsattes vara trogna sin länsherre. Kungen kunde ta ifrån 
länsinnehavaren förläningen och ge den till en annan person. Praktiskt var det 
inte alltid så lätt, eftersom länsinnehavaren både hade eget krigsfolk och 
förvaltningspersonal.  
 
Gustav Vasa och hans söner utvecklade systemet med fogdelän och 
länsområdena blev fasta enheter. 1634 gjordes en formell länsindelning och 
landshövdingeämbetet tillkom. Landshövdingen skulle vara kungens trogna 
tjänsteman och länets förvaltare. Vissa landshövdingar bar även i fortsättningen 
titeln ståthållare, t ex landshövdingen i Halmstad.  
 
 
3.2 Guvernör och generalguvernör i Halland  
 
I de provinser som Sverige erövrade under 1600-talet tillämpade man en 
förenad militär och civil förvaltning under guvernör eller generalguvernör. I 
Halland fanns guvernör 1645-51 med ett guvernementskontor. Fältmarskalk 
Lennart Torstensson blev 1648 generalguvernör över Västergötland, Värmland, 
Dalsland och Halland. Generalguvernören residerade i fästningsstaden 
Göteborg och hade under sig bl a en kamrer för att få reda i skatteuppbörden. 
När Torstensson dog 1651 efterträddes han av hertig Adolf Johan, yngre bror 
till den valde tronföljaren Karl Gustaf. Befattningen drogs in 1654. Arkivet 
från detta västsvenska generalguvernement 1648-54 finns på Riksarkivet.  
 
Generalguvernörer användes också vid försvenskningen av de provinser som 
erövrades från Danmark 1658. De danska provinserna hade en länsindelning 
liknande de svenska, men länen var mindre. 1658-1669/70 förvaltades Skåne, 
Halland och Blekinge som ett generalguvernement överordnat 
landshövdingarna i de gamla länen. Rutger von Ascheberg, som var 
generalguvernör över Göteborgs och Bohus län samt Dalsland, fick 1680 
överta även Skåne och Halland med residens i Malmö.  
 
 
 
 
 
 

 

LÄNSSTYRELSEN 
 
 
  
 

 
  
 
  

 
 
3.3
 Landshövding, länsstyrelse och landsstat 
 
Begreppet länsstyrelse användes inte officiellt förrän långt in på 1900-talet. I 
Nordisk Familjebok (1911) är uppslagsordet Kunglig Majestäts 
Befallningshavande. Landshövdingen var kungens vikarie i sitt län och skulle 
enligt instruktion verkställa beslut från de fem kollegierna, som utgjorde 
regeringen i den mån inte kungen själv beslutade. Redan under 1600-talet kom 
dock landshövdingarna att bli talesmän för sina läns intressen, och den rollen 
har blivit allt tydligare med tidens gång.  
 
En viktig del av landshövdingens arbete var att se till att skatterna drevs in, och 
att pengarna användes på det sätt regeringen i Stockholm bestämde, vilket inte 
var så alldeles lätt, eftersom skattemedlen ofta var överintecknade många år i 
förväg. Från början kom länsförvaltningen att delas på en allmänt verkställande 
funktion, senare kallad landskansli och en uppbördsfunktion, senare kallad 
landskontor, med olika tjänstemän. Det gamla länsstyrelsearkivet är därför 
delat i två arkivbildare, landskansli och landskontor och det finns ingen 
sammanhållen arkivbildande länsstyrelse förrän omkring 1990. Kronofogdarna 
och häradsskrivarna hade samma distrikt, fögderiet, och tillsammans med 
kronolänsmännen och de som var anställda vid länsförvaltningen i 
residensstaden utgjorde de den s k landsstaten. 
 
Landshövdingen fick inte döma i brott och tvistemål – det skulle häradsrätt och 
rådhusrätt göra, men han kom tidigt att fungera som en förvaltningsdomstol, d 
v s folk vände sig till honom för att klaga på fogdarnas skatteindrivning m m. 
Landshövdingen hade också tillsyn över de stora vägarna, kungsvägar och 
landsvägar, som noga reglerades i 1734 års lag. 
 
Landshövdingen skulle via magistraten, som var stadens styrelse, hålla ett 
vakande öga över städerna, som var viktiga skatteobjekt med gamla 
självstyrelsetraditioner. Från 1866 då ståndsriksdagen avskaffades, skötte 
landshövdingeämbetet valen till andra kammaren på landsbygden. Från 1910 
inrättade länsstyrelsen valdistrikt och tillsatte ordförande i valnämnd i 
landskommun. I staden var det magistraten som skötte valen och genom den 
hade landshövdingeämbetet också insyn.  
 
Landshövdingeämbetet var en ganska liten myndighet, och förblev det i den 
nya instruktionen 1855. Då hade man visserligen funnit att det fanns många 
nya länsuppgifter att lösa, men i stället för att bygga ut den statliga 
länsförvaltningen infördes landsting 1863. Landshövdingen hade en 
kontrollerande funktion gentemot de små landskommunerna och landstinget 
och den funktionen började inte försvagas förrän på 1920-talet. Den som ville 
klaga över ett kommunalt beslut, ”anföra besvär” gjorde detta hos 

 

LÄNSSTYRELSEN 
 
 
  
 

 
  
 
  

 
landshövdingeämbetet, och än idag är det länsstyrelsen som är första 
överklagandeinstans i t ex kommunal byggnadsnämnds beslut. 
 
 
3.4 Länsförvaltningens nya uppgifter och arkivbildare från 1877 
 
Ansvaret för hälso- och sjukvård bland djur vilade på landshövdingeämbetet 
sedan mitten av 1700-talet. Från 1877 var länsveterinären en fristående 
enmansmyndighet under landshövdingeämbetet. En liknande ställning hade 
förste provinsialläkaren från 1890. Från 1962 blev han i stället länsläkare, och 
var länsstyrelsens medicinske expert. Länsläkaren rapporterade t ex till 
länsstyrelsen om kommunal hälsovårdsnämnd inte fullgjorde sina skyldigheter 
och yttrade sig till länsstyrelsen i frågor rörande hälsovård, livsmedel, 
vattenvård m m. Länsläkarorganisationen upphörde 1981, då ansvaret för 
samhälls- och miljömedicin, epidemiologi och smittskydd överfördes till 
landstingen.  
 
I början av 1900-talet kom bilarna. Fordonen skulle registreras och eftersom 
landshövdingen hade ett gammalt ansvar för vägarna, fick länsstyrelsen ta hand 
om bilregistren, som sedan fördes hos dem t o m 1995. Länsbokstäverna 
exempelvis N för Halland, infördes 1907. Med 1915 års automobilförordning 
tillkom en särskild avdelning för fordon och körkort vid länsstyrelsen och den 
blev i regel en särskild arkivbildare vid sidan av landskansli och landskontor. 
 
Med försörjningsproblem under första och andra världskrigen tillkom särskilda 
kristidsorgan knutna till länsstyrelsen. När andra världskrigets kristidsstyrelser 
och kristidsnämnder avvecklades fick länsstyrelsen från 1950 ta hand om dessa 
frågor, om behov skulle uppstå. Försörjningssektion 1953-ca 1962 var en 
tillfällig, eller potentiell, arkivbildare, liksom sedan ransoneringsenhet från 1/7 
1971. Ransoneringsenheten trädde i funktion för bensinransonering under 
oljekrisen 1973-74. 
 
Under andra världskriget började civilförsvaret bilda egna, hemliga arkiv, som 
mera sällan redovisades, men förvarades hos den 1953 inrättade 
civilförsvarssektionen.  
 
 
3.5 Arkivbildande sektioner – landskansliet 1953, landskontoret 
1958
 
 
Från 1953 infördes en ny enhetlig organisation för länsstyrelserna. 
Landskansliet delades i arkivbildande sektioner 1953 och landskontoret 1958. 
Automobilavdelningen inordnades i en allmän sektion, som även omfattade 
sociala ärenden och polisärenden. Andra sektioner inom landskansliet var 

 

LÄNSSTYRELSEN 
 
 
  
 

 
  
 
  

 
planeringssektion, civilförsvarssektion och från 1970 naturvårdssektion.  I 
naturvårdssektionen uppgick distrikts- och länsingenjören för vatten- och 
avloppsanläggningar, som 1945-70 var särskild tillstånds- och 
övervakningsmyndighet i dessa frågor.  
 
Inom landskontoret fanns kameralsektion, taxeringssektion samt 
uppbördssektion från 1958. 1966 tillkom datasektion, eftersom 
folkbokföringen fick datorstöd från 1967. Från 1/7 1965 skulle i varje län 
finnas ett planeringsråd, som var rådgivande organ och deltog i länsstyrelsens 
behandling av ärenden av allmän betydelse eller större vikt avseende 
samhällsplanering, kommunal administrativ eller judiciell indelning samt 
näringslivets lokalisering. Planeringsråd var föregångare till länsstyrelsens 
styrelse som infördes 1/7 1971. 
 
 
3.6 Arkivbildande enheter 1971 - 1989 
 
Från 1971-07-01 infördes en ny indelning av länsstyrelsen i arkivbildande 
enheter. Den gamla indelningen i landskansli och landskontor upphörde 
formellt. I praktiken hade den upphört 1952 respektive 1957, då 
sektionsindelningen infördes. Länsstyrelsen fick en styrelse vars ledamöter 
utsågs av landstinget och kommunen. Landshövdingen blev ordförande i 
styrelsen, som bildade egen protokollsserie. Länspolischefens expedition, som 
funnits vid länsstyrelsen sedan 1965, blev kvar och fortsatte sin arkivbildning.  
 
Allmänna sektionen blev allmänna enheten och civilförsvarssektionen blev 
försvarsenhetAdministrativa enheten skötte både länsstyrelsens och lokala 
skattemyndigheternas och de nya kronofogdarnas ekonomi- och 
personalfrågor. Planeringsavdelningen blev gemensam arkivbildare för fyra 
sakenheter: juridisk enhet, planeringsenhet, regionalekonomisk enhet och 
naturvårdsenhet. Naturvårdsenheten, senare kallad miljöenheten blev dock vid 
några länsstyrelser egen arkivbildare.  
 
Inom skatteavdelningen fanns som arkivbildande enheter taxeringsenhet, 
uppbördsenhet, besvärsenhet, dataenhet, revisionsenhet, momsenhet
 och 
dessutom skatteavdelningens kansli. 1971-79 fanns även rättsenhet som 
förberedde ärenden till länsskatterätten, som övertog de ärenden om 
överklagade taxeringar som prövningsnämnden tidigare handlagt, samt 
länsrätt 1 som handlade sociala mål och andra förvaltningsärenden. 1979 bröts 
dessa verksamheter ut till en särskild domstol, länsrätt 2, och vid länsstyrelsen 
inrättades då i stället besvärsenheten. 1987 bröts hela skatteavdelningen ur 
länsstyrelsen och bildade en länsskattemyndighet.  
      
1970-07-01 flyttades hemkonsulenterna från lantbruksnämnden till 
länsstyrelsen, där de dock senare upphörde, då konsumentfrågor lades på 

 

LÄNSSTYRELSEN 
 
 
  
 

 
  
 
  

 
kommunerna. Länsarkitekt som varit fristående länsmyndighet sedan 1936, 
inordnades i länsstyrelsen 1971. Länsingenjör, tidigare distriktsingenjören för 
vatten och avlopp sedan 1945, inordnades 1970 i naturvårdssektionen. 
Länsbrandinspektör (1945-74) som förordnades av länsstyrelsen och biträdde 
länsstyrelsen i frågor om brandförsvar avvecklades. Deras tidiga arkivbildning 
kan delvis ha skett inom länsstyrelsen. 1976 inrättades tjänst som 
länsantikvarie vid länsstyrelsen i Halland. Länsnykterhetsnämnd och 
socialkonsulent inordnades i länsstyrelsens allmänna enhet 1982, 
länsveterinären 1983.  
 
 
3.7 Övergripande förändringar i arkivbildningen 1989 och framåt 
 
I samband med att länsstyrelsen införde en ny D/D-plan (diarie/dossie-
plan)1989-07-01 avslutades den tidigare organisatoriska arkivbildningen 
(enhetsarkiv) och påbörjades den nuvarande arkivbildningen, med hela 
länsstyrelsen som en arkivbildare. Varje länsstyrelse fick själv organisera sitt 
inre arbete, men en gemensam diarieplan styrde arkivläggningen av 
ärendegrupperna. 
 
 
1990-07-01 genom riksdagsbeslut överfördes arbetsuppgifterna för 
länsstyrelsens lantmäterienhet till Lantmäteriet (överlantmätarmyndigheten). 
Samverkan med lantmäteriet enligt arbetsordningen fungerade som tidigare. 
 
1990-07-01 övergick länsstyrelsen till datoriserad diarieföring (ÄHS-systemet).  
 
1991-07-01 genomfördes den s k samordnade länsförvaltningen då 
verksamheterna vid dåvarande Lantbruksnämnden, Fiskenämnden och 
Länsvägnämnden överfördes till länsstyrelsen. Den 1 januari 1994 
kompletterades organisationen genom att Länsbostadsnämndens verksamhet 
överfördes till länsstyrelsen.  
 
1992-06-30 upphörde Länspolischefsorganisationen och överfördes till 
länspolismästaren. Vissa uppgifter fanns dock kvar på länsstyrelsen och 
diariefördes enligt D/D-plan och arkiverades i länsstyrelsens arkiv.  
 
1994-01-01 överfördes Länsbostadsnämnden till länsstyrelsen. Handels- och 
föreningsregisterverksamheten övergick till Patent- och registreringsverket.  
 
1994-10-01 Återfördes återkallelse av körkort till länsstyrelsen. 
 
1994-1995 Länsstyrelsen fick utökade uppgifter inom flera 
verksamhetsområden. Sveriges medlemskap i EU innebar nya och/eller 
förändrade arbetsuppgifter inom främst verksamhetsområdet lantbruk, men 

 

LÄNSSTYRELSEN 
 
 
  
 

 
  
 
  

 
även områdena miljövård, regionalekonomi och näringslivsutveckling, 
utbildning samt jakt och fiske. 
 
Övriga nya arbetsuppgifter som tillkom var hanteringen av det tillfälliga 
anslaget för regionala utvecklingsåtgärder, handläggningen av 
körkortsingripanden som 1994-10-01 fördes över från länsrätterna till 
länsstyrelserna samt ökade uppgifter vad gäller tillsyn av yrkesmässig trafik. 
Dessutom fortsatte delegeringen av bidragsbeslut från Riksantikvarieämbetet 
till länsstyrelsen inom området Kulturmiljövård. Verksamhetsområdet 
jämställdhet tillkom som ett nytt expertområde. Inom Social omvårdnad fördes 
länsstyrelsens uppgifter i enskilda ärenden med anledning av lagen om vård av 
missbrukare (LVM) över till kommunerna.  
 
1995-01-01 En länsexpert tillsattes för jämställdhetsfrågor. 
 
1995-01-01 Serveringstillstånden övergick till kommunerna. Länsstyrelsen 
hade kvar tillsynen. 
 
1995-07-01 upphörde tjänsten som länsexpert för sakområde utbildning.  
 
1995-07-01 upphävdes civilförsvarslagen. Enligt övergångsbestämmelse till 
räddningstjänstlagen antog kommunerna ny räddningstjänstplan som skulle 
reglera räddningstjänst under höjd beredskap senast 1997-06-30. 
 
1996-01-01 övergick bilregistret till Vägverket. 
 
1996-11-01 Polismyndigheten diarieför länspolismästarens handlingar i sitt 
eget A-diarium, saknummer 000-999. Handlingarna arkiveras hos polisen. 
 
1999 tillkom miljöprövningsdelegationen. 
 
2003-01-01 överfördes delar av verksamheten vid Regionalekonomiska 
enheten och kommunikationsenheten till det nybildade samverkansorganet 
Region Halland. 
 
2007 Lönehanteringen centralt genom SLS (samordnad löneadministration) i 
Växjö. Tidigare fanns systemet SLÖR. 
 
2008 Styrelsen ersattes av ett insynsråd utsett av regeringen.  
 
2009-01-01 flyttades djurskyddskontrollen, kontroll av foder och livsmedel i 
primärproduktionen till länsstyrelsen från kommunerna.  
 
2009-01-01 En gemensam kontoplan kopplad till VÄS infördes för alla 
länsstyrelser nationellt. Tidigare hade man egen kontoplan och egna koder. 

 

LÄNSSTYRELSEN 
 
 
  
 

 
  
 
  

 
 
2010-01-01 övergick verksamheten inom områdena yrkesmässig trafik och 
körkort till Transportstyrelsen. Verksamheten tillhörde tidigare rätts- och 
förvaltningsenheten.  
 
2010-01-01 fördes ansvaret för tillsynen av socialtjänsten och verksamhet 
enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) över från 
länsstyrelserna till Socialstyrelsen.  
 
2010-01-01 trädde vissa ändringar i stiftelselagen och stiftelseförordningen i 
kraft. Stiftelser med säte i Hallands län har numera Länsstyrelsen i Västra 
Götalands län som tillsyns- och registreringsmyndighet.  
 
2012-07-01 koncentrerades ärendehandläggningen i vissa ärendegrupper till 
Länsstyrelsen i Västra Götaland. Ärenden som koncentrerades avsåg: 
Medborgarskap, Överförmyndare, Begravningsfrågor, Pantlåneverksamhet 
tillstånd-tillsyn, Auktorisation av bilskrotare, Ensamrätt till sjunket gods, 
Lönegaranti, Deponerade medel (endast enligt 1927 års lag), Allmänna 
arvsfonden, Åborätt och allmänningar, Auktorisation av bevakningsföretag, 
Godkännande av väktare, Tillsyn av bevakningsföretag, Lotterier, bingo m.m. 
och Bitillsynsmän. 
 
2016-01-01 slogs Administrativa enheten samman med Rätts- och 
förvaltningsenheten och bildade istället en gemensam enhet vid namn Enheten 
för verksamhetsstöd. Rätts- och förvaltningsenheten bildades 2007 då 
Rättsenheten och Förvaltningsenheten slogs samman. 
 
2016-01-01 övergick Hallands län till digital ärendehantering vilket innebar att 
den samlade akten kom att bli en digital akt.  
 
2017 Under året påbörjades arbetet inom brottsförebyggande samordning i enlighet med 
nytt uppdrag via regleringsbrev. Fokus inom det brottsförebyggande uppdraget legat på 
att förbättra samverkan internt för att verka som en aktör utåt inom närliggande 
områden. 
 
2018-05-25 Ny lagstiftning inom personuppgiftsbehandlingar infördes – 
Dataskyddsförordningen. Förordningen ersatte tidigare personuppgiftslagen 
(PuL). När det gäller allmänna handlingar har arkivlagstiftningen företräde 
framför dataskyddsförordningens bestämmelser om längsta bevarandetid för 
personuppgifter. Intresset av att bevara allmänna handling ska prioriteras 
framför integritetsskyddsintresset. Förordningen fastställer dock att 
personuppgifter inte ska återanvändas i annat syfte än de ursprungligen 
samlades in för. Personuppgifter ska inte heller sparas i onödan.  
 
10 
 

LÄNSSTYRELSEN 
 
 
  
 

 
  
 
  

 
2018-06-01 Länsstyrelsen tar över vissa av polismyndighetens arbetsuppgifter 
som avser djurskyddslagen; transportera, förvara, sälja, skänka bort eller låta 
avliva omhändertagna djur. Länsstyrelsen fattar nu både beslut och sköter det 
praktiska arbetet i omhändertagandet. Även de flesta av Polismyndighetens 
uppgifter som rör tillsyn över hundar och katter, den så kallade, tillsynslagen, 
flyttas över till Länsstyrelsen. I samband med att arbetsuppgifterna tars över 
tars inga arkivhandlingar över från polismyndigheten, men nya handlingar i 
form av nya ärenden tillkommer till arkivbildningen. 
 
  
4.0 Organisationsöversikt 
 
4.1 Länsledning 

 
Landshövdingen är myndighetschef. Länsrådet är chefstjänsteman och 
ställföreträdare för landshövdingen.  
 
Arkivbildningen är begränsad. Landshövdingens specifika arbetsuppgifter 
utanför länsstyrelsens förvaltning, till exempel ordförandeskap i stiftelser och 
fonder avsätter handlingar som arkiveras och förvaras i Landshövdingens 
arkiv.  
 
 
4.2 Ledningsgrupp 
 
Ledningsgruppen utses av landshövdingen. Ledningsgruppen ska särskilt 
behandla frågor av strategisk eller policyskapande karaktär, frågor rörande 
verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning, budget och 
budgetuppföljning samt resultatredovisning, frågor rörande organisation och 
arbetsordning samt ärenden av större vikt eller principiell natur. 
Arkivbildningen består av protokoll.  
 
 
4.3 Insynsråd 
 
Länsstyrelsen är en så kallad enrådighetsmyndighet med insynsråd. Insynsrådet 
ska uppfylla kravet på demokratisk insyn och medborgerligt inflytande. 
Landshövdingen är ordförande i insynsrådet, som ska utöva insyn i 
verksamheten och ge landshövdingen råd. Arkivbildningen består av protokoll. 
 
 
11 
 

LÄNSSTYRELSEN 
 
 
  
 

 
  
 
  

 
 
4.4 Enheten för verksamhetsstöd  
 

Enheten för verksamhetsstöd fungerar som stödfunktion i verksamheten. 
Enheten rymmer ekonomifunktion, intern service, personaladministration, 
diarie- och arkivfunktion samt planerings- och verksamhetsuppföljning. 
Funktionen förändrades från Administrativa enheten till Enheten för 
verksamhetsstöd år 2016. Den tidigare juridiska funktionen slogs då samman 
med Administrativa enheten och bildade en enhet. 
 
Tidigare tillhörde även IT och Informationsfunktion den före detta 
administrativa enheten. Från 1 januari 2009 finns en central IT-enhet för alla 
Länsstyrelser i Västra Götaland, LST-IT. Informationsenheten (senare 
kommunikationsfunktion) tillhör utvecklingsenheten sedan 1 januari 2010. 
 
Diarie- och arkivfunktionen bevakar att myndigheten lever upp till kravet på 
en väl fungerande, serviceinriktad och rättssäker ärende- och 
dokumenthantering. För att leva upp till dessa krav medverkar funktionen 
bland annat i utbildning av personal vid övriga enheter. Arkivbildningen består 
av bl. a. av handlingar rörande offentlighet och registerföring samt bistånd med 
delgivning från nordiska länder. 
 
Ekonomi har ansvar för hela myndighetens redovisning och ekonomisk 
uppföljning av såväl förvaltnings- som sakanslag och investeringar. En viktig 
uppgift är också att fungera som stöd i ekonomiska frågor för länsstyrelsens 
ledning, enheter och projekt. Underhåll och upprättande avtal, policys, interna 
riktlinjer med mera hanteras inom funktionen. Den 1 januari 2009 infördes en 
gemensam kontoplan kopplad till VÄS för alla länsstyrelser nationellt. Tidigare 
hade man egen kontoplan och egna koder. 
 
Arkivbildningen består av handlingar rörande ekonomiadministration. 
Arkivering sker enligt Länsstyrelsens ekonomi- och lönehandbok samt 
hänvisningar till Riksarkivets föreskrifter. Andra handlingar på avdelningen är 
verksamhetsplan, årsredovisning, myndighetsprognoser, revisionsberättelser, 
promemorior och EA-värdering.  
 
Juridik 
hanteras av enhetens jurister bevakar de juridiska aspekterna i 
länsstyrelsens verksamhet och verkar för att handläggningen ska vara både 
effektiv och rättssäker. Juristerna handlägger även ett stort antal ärenden av 
olika slag. De dominerande ärendetyperna är överklagade kommunala beslut 
enligt plan- och bygglagen och miljöbalken. Juristerna handlägger också 
många ärenden i vilka länsstyrelsen är första instans, såsom ansökningar om 
delgivning, deponering, allmän kameraövervakning, tävlingar på väg, lokala 
trafikföreskrifter och diverse förordnanden. Enheten för verksamhetsstöd är 
också huvudansvarig för länsstyrelsens arbete med de allmänna valen.  
12 
 

LÄNSSTYRELSEN 
 
 
  
 

 
  
 
  

 
 
Arkivbildningen består av bl. a. av handlingar rörande allmänna val, 
näringsrättsliga frågor, deponeringar, administration och fördelning av medel, 
allmänna arvsfonden m m, kameraövervakning, bevakningsföretag, ärenden 
enligt ordningslagen, överklaganden av polismyndighets beslut, delgivning, 
viten och diverse förordnanden, trafikföreskrifter, överklaganden, 
konkurrensfrågor, expropriationer och förköp, fastighetsbildning, viss prövning 
avseende naturskydd samt vissa individärenden. 
 
HR-funktionen
 bidrar till att stödja den interna verksamheten och att utveckla 
kompetensförsörjningen, arbeta med chefsstöd och skapa en stimulerande 
arbetsplats och arbetsmiljö tillsammans med medarbetarna. Detta genom att 
samordna och utveckla rutiner och genom att ge stöd till ledning, enhetschefer 
och personal i frågor som rör bland annat arbetsrätt, rekrytering och 
arbetsmiljö, samt samordnar länsstyrelsens gemensamma aktiviteter rörande 
förhandlingar, löneprocess, organisationsfrågor och försäkringar. HR-
funktionen ansvarar också för att samordna och administrera personalärenden, 
bevaka anställningar, utfärda anställningsbevis, följa upp frånvaro, sjukdom, 
ledigheter och pensionsärenden. 
 
Från och med 2007 sker lönehanteringen centralt genom SLS (samordnad 
löneadministration) i Växjö. Tidigare fanns systemet SLÖR. 
Ledighetsansökningar semester, övriga ledigheter under 28 dagar, övertid och 
sjukförsäkran hanteras helt digitalt i Agressosystemet. För övrig lönehantering 
skickas pappersunderlagen till Växjö där de registreras för att sedan skickas 
tillbaka och arkiveras. Arkivbildningen består av handlingar rörande 
personaladministration. 
 
Planering och uppföljning; 
utveckling och underhåll av planerings- och 
styrmodeller med tillhörande styrdokument och IT-stöd hanteras av funktionen 
samt sammanställning av myndighetens verksamhetsplanering och uppföljning. 
Funktionen ansvarar för budgetprocess, tertialuppföljningar och framtagande 
av årsredovisning.  
 
Service;
 intern service skapar genom en väl fungerande service förutsättningar 
för en effektiv länsstyrelse med bra arbetsmiljö och god trivsel för alla 
medarbetare. I intern service ingår vaktmästeri och lokalvård samt även stöd 
till länsledningen i form av chaufför och husföreståndare. Funktionen är även 
en länk till den nationella IT-organisationen. Arkivbildningen består av 
handlingar rörande (ärendegrupp 113), till exempel hyreskontrakt och avtal, 
utrustning och gemensam service (ärendegrupp 114). 
 
 
 
 
13 
 

LÄNSSTYRELSEN 
 
 
  
 

 
  
 
  

 
4.5 Samhällsbyggnadsenheten  
 
Samhällsbyggnadsenheten handlägger ärenden inom områdena beredskap, 
hållbar samhällsplanering, boende, infrastrukturplanering och kulturmiljö. Från 
början fanns en försvarsenhet och en planenhet. 1997 blev försvarsenheten 
beredskapsenhet. 1994 kom Länsbostadsnämnden till Länsstyrelsen. 
Länsbostadsnämnden och planenheten blev plan- och bostadsenheten och 2008 
bildades Beredskaps- och samhällsbyggnadsenheten. 2011 blev den dåvarande 
Kulturmiljöenheten en funktion och sammanfördes då organisatoriskt till den 
Samhällsbyggnadsenheten. 
 
Samhällsbyggnad är indelad i områdena plan, bostads- och energistöd, samt 
GIS (geografiska informationssystem). Enheten arbetar med planfrågor, 
bostadsfrågor, frågor om infrastruktur och trafik och GIS samt tillfälliga 
uppdrag från regeringen m fl, som vindkraftsnod, klimatanpassning, klimat- 
och energistrategier. 
 
Beredskapsfunktionen arbetar med säkerhet och hälsoaspekter i ett robustare 
samhälle och krisberedskap vid större olyckstillbud. Under en kris har 
Länsstyrelsen en samordnande roll mellan berörda kommuner, landsting och 
myndigheter, samt företag och organisationer. Planering, risk- och 
sårbarhetsanalyser, tillsyn samt utbildningar och övningar är en viktig del av 
verksamheten. Halland är ett kärnkraftslän och länsstyrelsen ska kunna ta över 
ledningsinsatserna i händelse av olycka.  
 
Arkivbildningen består av handlingar rörande allmänt och övergripande inom 
krishantering, skydd mot olyckor och civilt försvar, riskhantering och säkerhet, 
skydd mot olyckor inklusive räddningstjänstansvar, krisberedskap samt civilt 
försvar, dammsäkerhetsfrågor, utbildning, tillsyn och uppföljning samt en del 
övriga ärenden inom civilt försvar, fredstida krishantering och räddningstjänst. 
Sekretessbelagda handlingar diarieförs och arkivläggs i ett särskilt hemligt 
arkiv. Länsstyrelsen handlägger och beslutar i ärenden angående skyddsobjekt. 
Länsstyrelsen kräver in underlagsmaterial som sekretessbeläggs medan själva 
beslutet innehåller endast icke sekretessbelagda uppgifter och är en offentlig 
handling. Sammanställningar över länets skyddsobjekt hanteras som hemliga 
och endast enskilda beslut lämnas ut.  
 
Plan yttrar sig över ett stort antal kommunala översikts- och detaljplaner varje 
år. Enheten bedömer och utreder också överklagade bygglov som stöd åt 
enheten för verksamhetsstöd, samt hanterar samrådsärenden inför 
fastighetsbildning och ärenden för allmänbevakning enligt 
Fastighetsbildningslagen. Plan samordnar och bevakar statens intressen vid 
ändrad markanvändning, exploatering, byggande och 
infrastrukturlokaliseringar och samverkar med kommunerna vid deras 
planläggning av mark och vatten genom formella samråd, rådgivning och 
14 
 

LÄNSSTYRELSEN 
 
 
  
 

 
  
 
  

 
service. Enheten granskar kommunernas översiktsplaner och detaljplaner, 
lämnar synpunkter i yttranden, fattar beslut om statlig prövning ska ske eller 
inte i varje detaljplan som antas av kommunerna samt utövar tillsyn enligt PBL 
(plan- och bygglagen). Plan bistår även Boverket med årliga 
bostadsmarknadsenkäter, rapporter och bostadsmarknadsanalyser vilka bevaras 
elektroniskt i Boverkets databas.  
 
Arkivbildningen består av handlingar rörande allmänt och övergripande inom 
hållbar samhällsplanering och boende, översiktsplaner, detaljplaner, 
områdesbestämmelser och fastighetsplaner, tillsyn av plan- och 
byggnadsfrågor, samråd m m, bostadsförsörjning, fastighetsbildning, frågor 
kring markanvändning mm samt övriga ärenden inom hållbar 
samhällsplanering och boende. Handlingar rörande förordnande enligt 6 kap 19 
§ PBL samt upphävande av strandskydd inom detaljplanelagt område ingår 
också. 
 
Övriga handlingar är kartor och dokument kopplade till de lagakraftvunna 
detaljplanerna samt rapporter och broschyrer. Översiktsplaner och detaljplaner 
samlas i dossiéer som arkiveras när planen har vunnit laga kraft. Från 1 januari 
2016 finns handlingarna endast i Platina. 
 
Kartorna används i den dagliga verksamheten och förvaras i kartarkivet på 
enheten. Varje kommun har egna skåp och kartorna är ordnade efter kommun, 
socken/församling och kartnummer/plannummer. Kartorna förvaras i 
kronologisk ordning efter lagakraftdatum. Övriga dokument förvaras i blå 
mappar i dokumentskåp i kartarkivet. Det finns ett kortregister över kartorna 
med tillhörande dokumentation till detaljplanerna, sorterat enligt samma 
system – kommun, socken/församling och kartnummer/plannummer. Från och 
med 2007 finns registret i pärmar. Kortregistret och pärmarna förvaras i 
kartarkivet. Från 1 januari 2016 finns alla handlingar endast i Platina. 
 
Vindkraftsnod; Länsstyrelsens vindkraftsnod är en del i det nationella 
nätverket för vindbruk som finansieras av Energimyndigheten. Syftet med 
nätverket är att sprida kunskap och information om vindkraft och att stötta 
regionala initiativ av nationell betydelse. Nätverket grundades 2008 på uppdrag 
av Regeringen. Vindkraftsnodens arbete har fokus på planering, tillstånd och 
tillsyn och regleras genom ett särskilt beslut om noduppdrag från 
Energimyndigheten. Arkivbildningen består av ansökningar, slutrapporter och 
resultatredovisning rörande förnybar energi.  
 
Bostad 
informerar, handlägger, beslutar och betalar ut statliga bostads- och 
energistöd till solceller (SOLEL), hyresbostäder (HYS), renovering och 
energieffektivisering i vissa socioekonomiskt utsatta områden (REN), stöd till 
äldreboende (ÄBO) och från 1 juli 2018 radonsanering.  
 
15 
 

LÄNSSTYRELSEN 
 
 
  
 

 
  
 
  

 
Arkivbildningen består av handlingar rörande bidrag till nybyggnad, 
ombyggnad och energiåtgärder samt bidrag till åtgärder mot radon. Arkivet 
består av både elektroniska och fysiska handlingar. Ärendena registreras i 
Boverkets system Bofinc. Hela ärendet arkiveras i pappersform på enheten och 
läggs i akter på fastighetsbeteckning, när ärendena är helt klara lämnas de till 
arkivansvarig. Inkomna ärenden från den 1 januari 2016 finns arkiveras digitalt 
i Bofinc. Ärendet kan sökas på ärendenummer, fastighetsbeteckning, 
personnummer samt diarienummer i Platina.  
 
GIS (Geografiska informationssystem); Servar länsstyrelsen med detaljerade 
digitala kartor som möjliggör sökning efter fastigheter, fornminnen, miljöfarlig 
verksamhet m m. Information samlas in och registreras för att användas när 
länsstyrelsen söker relevant information i yttranden angående detaljplaner eller 
andra tillståndsärenden, exempelvis naturreservatsärenden. Arkivbildningen 
består huvudsakligen av digitala kartor som förvaras i olika databaser. LstIT 
(Länsstyrelsen IT) ansvarar genom Länsstyrelsen i Västra Götaland, för 
bevarandet av kartorna.  
 
Kulturmiljöfunktionen verkar i enlighet med de nationella kulturmiljömålen 
för att bevara och utveckla länets kulturmiljöer. Detta görs i första hand med 
stöd av Kulturmiljölagen som bland annat ger skydd åt fornminnen, 
byggnadsminnen, kyrkliga kulturminnen samt med hjälp av särskilda 
bidragsmedel. I länet finns sedan 2004 ett världsarv, Radiostationen i 
Grimeton.  
 
Kulturmiljöfunktionen handlägger ärenden och utövar tillsyn rörande arkeologi 
och fornlämningar, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen. Funktionen 
handlägger även ärenden rörande kulturreservat enligt miljöbalken. I Halland 
finns 2018 ca 18 000 fasta fornlämningar som är registrerade i 
Riksantikvarieämbetets fornminnesregister, 52 byggnadsminnen och 3 
kulturreservat. Länsstyrelsen lämnar tillstånd för förändringar (och 
borttagande) avseende fornlämningar. För mer information om 
kulturarvsarbetet som bedrivs på länsstyrelsen i Halland se 
Kulturmiljöfunktionens årsredogörelser.  
 
Kulturmiljöfunktionen beslutar om fördelning av bidrag till vård m m av 
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, kulturlandskap och fornminnen 
motsvarande ca 10 miljoner kronor per år. Funktionen deltar i arbetet med 
fysisk planering genom att yttra sig över kommunala översikts- och 
detaljplaner enligt Plan- och bygglagen, samt förändringar i landskapet 
(våtmarker, stengärdesgårdar, vindkraftverk etc) enligt Miljöbalken. 
Funktionen arbetar tvärsektoriellt med andra enheter och funktioner, t ex i 
Vattenverksamhetsgruppen, liksom i arbetet med miljömål, Agenda 2030, 
Klimatanpassning m m. 
 
16 
 

LÄNSSTYRELSEN 
 
 
  
 

 
  
 
  

 
Befattningen som länsantikvarie tillkom 1976. Större förändringar som berört 
funktionen är främst när beslut om kyrkliga kulturminnen i länet 
decentraliserades från Riksantikvarieämbetet till länsstyrelsen 1995 och när 
kulturmiljöenheten blev ansvarig för inrättande och tillsyn av kulturreservat 
genom den nya Miljöbalken 1999. Även beslutet om de 15 miljömålen 2001 
med senare revideringar, har påverkat enheten på så vis att man har delansvar 
för olika miljömål, t ex inom god bebyggd miljö, där man ansvarar för delmålet 
om kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Området arkeologiska upphandlingar 
är ett nytt område på enheten sedan 2008. 
 
Arkivbildningen består av handlingar rörande allmänt och övergripande inom 
kulturmiljö, fornminnen, byggnadsminnen, kyrkliga kulturminnen, 
byggnadsvård, fornminnes- och kulturlandskapsvård, kulturhistoriskt 
värdefulla miljöer och övriga ärenden inom kulturmiljö. Dessutom produceras 
rapporter och informationsmaterial i form av foldrar, broschyrer, böcker och 
skyltar på enheten. 
 
     
4.6 Landsbygdsenheten 

 
Från och med den 1 juli 2010 bildar fiskeenheten och lantbruksenheten en 
gemensam enhet med namnet Landsbygdsenheten. Enheten arbetar med 
uppgifter kopplade till de areella näringarna och EU:s gemensamma jordbruks, 
fiske- och landsbygdspolitik.  
 
Fiske verkar för skydd av uppväxande fiske och skaldjur samt deras miljöer, 
handlägger och informerar om frågor som berör EU-stödet till fiskerinäringen 
och vattenbruket, stärker fiskebeståndet i Halland genom fiskevårdsinsatser 
och en aktiv fisketillsyn samt ökar förutsättningarna för fritidsfiske och 
fisketurism. Två personer arbetar på enheten, länsfiskekonsulent och 
fiskekonsulent. Mestadels handläggs tillståndsärenden inom fiskerinäringen, 
EU-stöd till fiskerinäringen, fiskevård, fritidsfiske samt tillsyn enligt kapitel 11 
Miljöbalken, stöd till fiskevård, rensning av vattendrag och sälskador. Mest 
förekommande är yttrande och beslut i ärendena. 
 
Arkivbildningen består av handlingar rörande allmänt och övergripande inom 
fiske, fiskerinäring, stöd till fisket, fiskevård och fritidsfiske, samt övriga 
ärenden inom fiske. 
 
Landsbygd arbetar med att implementera EU:s gemensamma jordbrukspolitik 
och att genomföra landsbygdsprogrammet i länet. Landsbygdsprogrammet 
innefattar olika typer av ekonomiskt stöd till företag på landsbygden. 
Verksamheten bedrivs i fyra arbetslag, stödfunktionen, kontrollfunktionen, 
företagsfunktionen och rådgivningsfunktionen. Stödfunktionen hanterar 
miljöersättningar och direktstöd. Kontrollfunktionen har till uppgift att 
17 
 

LÄNSSTYRELSEN 
 
 
  
 

 
  
 
  

 
kontrollera stödansökningarnas riktighet genom att i fält kontrollera arealer, 
djur och skötselvillkor. Företagsfunktionen har till uppgift att behandla 
ansökningar och utbetalningar av företagsstöd, projektstöd och 
miljöinvesteringar inom ramen för Sveriges Landsbygdsprogram. 
Rådgivningsfunktionen bedriver i huvudsak kompetensutvecklingsinsatser 
riktade till företag på landsbygden och personer verksamma på landsbygden 
 
Enheten överfördes till Länsstyrelsen från Lantbruksnämnden 1991. Störst 
förändring för enheten kom med EU-medlemsskapet 1995, då en gemensam 
jordbrukspolitik och gemensamma regler infördes, och med detta en ökning av 
mängden handlingar. Nästa förändring i hantering av handlingar genomfördes i 
samband med att ansökningar och utbetalningar kom att hanteras digitalt, en 
utveckling som har skett i flera etapper. Då minskade istället antalet handlingar 
drastiskt och i stort sett hela pappershanteringen har försvunnit. 
 
Den minskade arkivbildningen består främst av skrivelser och överklaganden 
rörande stöd till jordbruket, stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder, stöd till 
kompetensutvecklingsåtgärder. För landsbygdsåtgärder består arkivbildningen 
även av beslut. Inom tillsyn och jordbruksfastigheter fortgår ansökningar, 
anmälningar och beslut att hanteras på papper, vilka arkiveras. Andra 
handlingar är tidskriften ”Lantbruksnytt”, ett elektroniskt nyhetsbrev samt 
rapporter i Länsstyrelsens meddelandeserie. 
 
Enheten tar emot och hanterar ansökningar och fattar beslut i Jordbruksverkets 
digitala system. Handlingarna för jordbrukarstöd hanteras helt digitalt utom 
skrivelser och överklaganden som arkiveras på Länsstyrelsen. Varje 
stödansökare har ett unikt kundnummer. Handlingarna för företagsstöd, 
projektstöd och miljöinvesteringar arkiveras efter journalnummer, vad gäller 
beslut, skrivelser och överklaganden. Ansökningshandlingar hanteras digitalt.  
 
 
4.7 Miljövårdsenheten 
 
Miljövård arbetar främst utifrån Miljöbalken (SFS 1998:808), en lag som ska 
skydda miljön och människors hälsa. Arbetet inom miljövårdsenheten utgör till 
övervägande del prövning och tillsyn inom naturvård och miljöskydd och 
syftar till att skydda miljön i vid bemärkelse, men även att främja en långsiktigt 
hållbar utveckling. Det kan till exempel gälla miljöpåverkan från industrier, 
reningsverk och jordbruk, hantering av avfall och kemikalier eller skydd av 
vattentäkter, arter och naturmiljöer. 
 
Enheten handlägger cirka 1300 ärenden om året varav ett femtiotal går till 
Miljöprövningsdelegationen (MPD) på Länsstyrelsen. Miljöprövningsärenden 
bereds och handläggs av miljövårdsenheten men beslutet fattas av 
Miljöprövningsdelegationen. Det kan gälla t ex tillstånd till vindkraftspark, 
18 
 

LÄNSSTYRELSEN 
 
 
  
 

 
  
 
  

 
täkter, större industrier eller djurhållning på mycket stora gårdar. 
Miljöprövningsärenden är också speciella på så vis att ansvariga för 
verksamheten måste garantera säkerhet i form av bankgaranti till Länsstyrelsen 
för att kunna sanera området i händelse av verksamhetens avveckling. Det 
förekommer också en hel del verksamhet på Länsstyrelsens eget initiativ, t ex 
tillsyn, inventering och sanering av förorenade områden där miljöfarlig 
verksamhet tidigare pågått. Enheten handlägger vissa övergripande och 
gemensamma frågor för naturvård och miljöskydd, t ex tillsynsvägledning. 
Mestadels förekommer prövning- och tillsynsärenden inom områdena 
förvaltning och skötsel av skyddade områden, skydd av naturen, 
vattenverksamhet, mineral- och torvfyndigheter, miljöfarlig verksamhet, övrigt 
miljö- och hälsoskydd, förorenade områden samt efterbehandling av 
förorenade områden.  
 
Arkivbildningen består av handlingar inom område 5 enligt VÄS, övergripande 
och gemensamt för naturvård och miljöskydd, till exempel miljömål och 
tillsynsvägledning, miljöskyddsområden, vattenskyddsområden, tillsyn av 
vattenskyddsområden, prövning och tillsyn för skydd av naturen, 
vattenverksamhet, mineral- och torvfyndigheter, miljöfarlig verksamhet (MPD-
ärenden), övrigt miljö- och hälsoskydd samt förorenade områden, 
efterbehandling. Det förekommer att handlingar skyddas av sekretess, t ex 
tekniska uppgifter eller affärsuppgifter i industri eller affärsverksamhet. 
 
 
4.8 Enheten för naturvård och miljöövervakning  

 
Naturvård och miljöövervakning utgår från de övergripande målen att 
skydda, vårda och visa värdefulla naturmiljöer, att bevara den biologiska 
mångfalden och att se till att mark och vatten används på ett långsiktigt hållbart 
sätt. Enheten arbetar med skydd, skötsel och uppföljning av värdefulla 
naturmiljöer, växt- och djurarter genom inventeringar, reservatsbildning, 
skötsel och uppföljning i länets naturreservat och andra naturskyddade 
områden (inklusive Natura 2000), åtgärdsprogram för hotade arter, kalkning av 
sjöar och vattendrag, övervakning av miljötillståndet, regionalt 
miljömålsarbete, strandskydd, rovdjursfrågor och viltförvaltning samt 
vattenplanering enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Enheten har vuxit mycket 
sedan 1995. Från åtta anställda 1999 till 33 anställda 2010. Nya arbetsuppgifter 
har tillkommit genom EU-direktiv, framför allt miljömålen som tillkom 1999 
efter regionaliseringen av de nationella miljömålen, åtgärdsprogram för hotade 
arter och Natura 2000. Vattenförvaltningen tillkom 2005 och jaktfrågor kom 
2007. Arbete med marina frågor förväntas öka i framtiden. Prövning av 
strandskyddsärenden övergick till kommunerna och miljövårdsenheten under 
2009. Det administrativa arbetet med rovdjursfrågor och vilt-förvaltning 
övergick till rättsenheten 2010-02-01. Miljömål tillkom i sin helhet 2010-04-
01. 
19 
 

LÄNSSTYRELSEN 
 
 
  
 

 
  
 
  

 
 
Arkivbildningen består mestadels av handlingar rörande jakt, miljöövervakning 
och uppföljning av miljömål, skydd av områden och arter, förvaltning och 
skötsel av skyddade områden, tillsynsärenden inom strandskydd och skyddade 
områden samt dispenser inom artskyddsförordningen. För övrigt produceras 
mycket rapporter rörande miljöövervakning, åtgärdsprogram för hotade arter 
och inventeringar. Dessa handlingar publiceras på hemsidan. Enheten 
producerar också broschyrer, böcker, guider och skyltar. Dessa bevaras endast 
digitalt. 
 
 
4.9 Miljöprövningsdelegationen 
 
Miljöprövningsdelegationen
 (MPD) beslutar om tillstånd till miljöfarlig 
verksamhet och om villkor för sådan verksamhet enligt miljöbalken, som 
trädde i kraft 1999. MPD består av ordförande och en miljösakkunnig och är en 
självständig del av länsstyrelsen, vilket innebär att Landshövdingen inte har 
den yttersta beslutanderätten, utan delegationen fattar självständigt alla sina 
beslut. Arkivbildningen består av handlingar rörande miljöfarlig verksamhet. 
 
 
4.10 Utvecklingsenheten  

 
Utvecklingsenheten handlägger ärenden och uppdrag inom områdena 
folkhälsa, regional tillväxt, integration, jämställdhet, mänskliga rättigheter och 
kommunikation. Enheten bildades 2010-01-01 och innehåller ett antal 
verksamheter med samverkande arbetsuppgifter med fokus på sociala 
hållbarhetsfrågor. Sociala frågor tillhörde tidigare den sociala enheten men 
övergick till utvecklingsenheten då merparten av verksamheten övergick till 
Socialstyrelsen 2009-12-31. Regionala tillväxtfrågor tillhörde lantbruksenheten 
2006-2009. Åren 2003-2006 låg de direkt under länsledningen. Dessförinnan 
tillhörde frågorna den regionalekonomiska enheten, vilken upphörde då Region 
Halland bildades 2003. Länsstyrelsen fick ansvar för integrationsfrågor i 
samband med Integrationsverkets nedläggning 2007-07-01. Integration 
tillhörde 2007-2009 beredskaps- och samhällsbyggnadsenheten. Jämställdhet 
låg direkt under länsledningen 2003-2009. Dessförinnan tillhörde funktionen 
den regionalekonomiska enheten. Information tillhörde administrativa enheten 
2005-2009. Tidigare låg funktionen under länsledningens kansli.  
 
Kommunikation arbetar för god kommunikationsförmåga, tillgänglighet och 
gott bemötande och för att kommunikationsperspektivet ska vara ett stöd för att 
uppnå verksamhetsmålen. Arkivbildningen inom kommunikation består av 
handlingar angående allmänt och övergripande inom myndighetsövergripande 
verksamhet.  
20 
 

LÄNSSTYRELSEN 
 
 
  
 

 
  
 
  

 
 
Regional tillväxt arbetar för hållbar tillväxt i länet genom samverkan och 
finansiering av regionala tillväxtprojekt. Länsstyrelsen medverkar i 
genomförandet av EU:s strukturfonder och Interreg- program. Arkivbildningen 
består av handlingar angående allmänt och övergripande inom regional tillväxt, 
regional projektverksamhet samt EU:s strukturfonder. 
 
Folkhälsa arbetar huvudsakligen med samverkande, förebyggande och 
stödjande insatser inom alkohol, narkotika, dopning och tobak. En 
länssamordnare arbetar övergripande med förebyggande arbete mot alkohol, 
narkotika och tobak. 2017-2018 har Länsstyrelsen uppdrag att stärka tillsynen 
av rökfria skolgårdar. 2018 tillkom uppdraget att stödja arbetet mot 
spelmissbruk.  Länsstyrelsen ansvarar för alkohol- och tobakstillsyn över 
kommunerna samt från 2018 tillsyn enligt lagen om elektroniska cigaretter och 
påfyllningsbehållare. Sedan 2017 arbetar Länsstyrelsen med regional 
samordning och kompetensutveckling inom det brottsförebyggande området. 
Arkivbildningen består av handlingar rörande allmänt och övergripande inom 
folkhälsa, fördelning av statsbidrag och alkohol- och tobaksärenden samt 
främjande insatser inom folkhälsoområdet.  
 
Jämställdhetsfrågor; Länsstyrelsen har en länsexpert för jämställdhetsfrågor 
som arbetar utifrån de nationella målen för jämställdhetspolitiken och länets 
jämställdhetsstrategi, för att främja jämställdhetsarbetet i länet samt medverka 
till att integrera jämställdhetsaspekten i länsstyrelsens verksamhet. Arbetet 
bedrivs sektorsövergripande genom utbildningar, seminarier och projekt.  
Länsstyrelsen ska förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor genom 
kunskaps- och metodstöd, via en samordnare mot våld i nära relationer. I 
uppdraget ingår arbete mot prostitution och människohandel samt att motverka 
hedersrelaterat våld och förtryck. Länsstyrelsen fördelar statsbidrag för insatser 
mot hedersrelaterat våld och tidigare även för förstärkning av 
kvinnojoursverksamheten. Arkivbildningen består av handlingar angående 
allmänt och övergripande inom jämställdhet, jämställdhetsfrågor och stöd till 
sakområden. 
 
Nationella minoriteter; Länsstyrelsen ska tillämpa lagen om nationella 
minoriteter och minoritetsspråk i interna och externa insatser. 
Arkivbildningen består av handlingar angående allmänt och övergripande inom 
nationella minoriteter samt nationella minoritetsfrågor. 
 
Mänskliga rättigheter ska belysas, analyseras och beaktas i den egna 
verksamheten samt i stöd till kommuner. Länsstyrelsen ska med andra aktörer 
utveckla ett kunskapsbaserat, samordnat, långsiktigt och universellt 
föräldraskapsstöd. Från 2018 ska Länsstyrelserna stödja kommuner och 
landsting att genomföra sina funktionshinderspolitiska strategier. Länsstyrelsen 
hanterar statsbidrag till kommuner för Personligt ombud samt följer upp 
21 
 

LÄNSSTYRELSEN 
 
 
  
 

 
  
 
  

 
verksamheten. Länsstyrelsen ska även från 2018 lämna lägesbilder angående 
utsatta EU/EES-medborgare som vistas i länet. Arkivbildningen består av 
handlingar angående allmänt och övergripande inom mänskliga rättigheter 
samt frågor inom mänskliga rättigheter. 
 
Integration arbetar för att det finns beredskap och kapacitet hos kommunerna 
att ta emot skyddsbehövande som beviljats uppehållstillstånd. Man verkar för 
regional samverkan och uppföljning av kommunernas introduktion. 
Huvudsakliga arbetsuppgifter är samordning av arbetet med nyanländas 
introduktion i länet, tidiga insatser för asylsökande samt mottagande av 
ensamkommande barn och unga. Statsbidrag hanteras för tidiga insatser för 
asylsökande samt för att underlätta bosättning samt öka 
mottagningskapaciteten av nyanlända i kommunerna. Arkivbildningen består 
av handlingar angående allmänt och övergripande inom integration samt 
integrationsfrågor. 
 
 
4.11 Veterinärenheten  

 
Halland är ett län med stor djurhållning och livsmedelsproduktion. 
Veterinärenhetens viktigaste uppgifter är att verka för säkra livsmedel, ett gott 
djurskydd och smittskydd samt en väl fungerande veterinär verksamhet. I detta 
arbete fungerar enheten som en länk mellan de centrala statliga myndigheterna 
(Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Statens Veterinärmedicinska Anstalt m fl) 
och länets kommuner, invånare, företag, myndigheter och andra organisationer. 
Länsstyrelsen kontrollerar att svensk djurskyddslagstiftning följs och beslutar i 
djurskyddsärenden som gäller omhändertagande av djur och förbud att hålla 
djur samt förprövning av djurstallar. En stor del av verksamheten, regleras av 
EG-förordningar. Enheten handlägger frågor om livsmedel, djurskydd, 
smittskydd, allmänna veterinära frågor samt foder och animaliska biprodukter. 
Länsstyrelsen är kontroll (tillsyns-) myndighet inom samtliga av dessa 
områden. 
 
Länsstyrelsen är också överklagandeinstans för beslut fattade av kommunernas 
miljö- och hälsoskyddsnämnder som rör livsmedel. Den största förändringen 
sedan 1995 skedde 2009-01-01 när djurskyddskontroll samt kontroll av foder 
och livsmedel i primärproduktionen överflyttades från kommunerna till 
länsstyrelsen samt att Foder och animaliska biprodukter (285) bildade en egen 
ärendegrupp 2008.  Arkivbildningen består i huvudsak av handlingar rörande 
ärendegrupperna 280-289 men även av tryckt informationsmaterial. 
 
 
 
 
22 
 

LÄNSSTYRELSEN 
 
 
  
 

 
  
 
  

 
5.0 Arkiv och offentlighet 
 
5.1 Registrering av allmänna handlingar
 
 
Myndighetens ärenden diarieförs huvudsakligen i Platina dokument- och 
ärendehanteringssystem. Alla ärenden klassificeras enligt länsstyrelsernas 
gemensamma Verksamhets- och ärendestruktur (VÄS). Grundstrukturen är på 
3-siffernivå och används för diarieföring, ekonomi- och tidredovisning. 
 
Vissa verksamheter registrerar sina ärenden i centrala verks system, det gäller 
t. ex EU-stöd till jordbruket som registreras i Jordbruksverkets LB-system, 
Boverkets system Bofinc, Tillväxtverkets system NYPS (f d Stinsen) samt det 
nationella djurskyddskontrollregistret. För miljöärenden används även systemet 
Miljöreda.  
 
 
5.2 Tekniska hjälpmedel och närmare upplysningar 
 
Allmänheten har viss tillgång till myndighetens diarium genom publicering på 
webbplatsen. I övrigt har allmänheten möjlighet att få ta del av handlingar på 
plats via datorskärm.  
 
För upplysningar om arkiverade handlingar svarar ytterst myndighetens 
arkivansvarige. Vid frånvaro av denne finns arkivassistenter samt övrig 
personal på diarie- och arkivfunktionen tillgängliga för att svara på frågor, samt 
även handläggare inom respektive verksamhetsområde. 
  
   
5.3 Sekretess 

 
Större delen av Länsstyrelsens arkiv består av allmänna och offentliga 
handlingar. Sekretessbedömning görs av samtliga handlingar innan utlämnande 
i enlighet med gällande lagstiftning inom detta område så som Offentlighets- 
och sekretesslagen
 (2009:400), OSL, samt Offentlighets- och 
sekretessförordningen
 (2009:641), OSF, och dess bilagor. 
 
När sekretess påträffas lämnas informationen som berörs av sekretessen inte ut 
utan maskas. Den som önskat ta del av handlingarna meddelas vid eventuell 
maskning laghänvisning samt möjlighet till ett överklagbart beslut. 
 
Sekretess förekommer bland annat i personalärenden och upphandlingar för att 
skydda enskilda från men och skada. Men det förekommer också inom ärenden 
23 
 

LÄNSSTYRELSEN 
 
 
  
 

 
  
 
  

 
som berör naturvården till skydd för hotade djur- och växtarter samt ärenden 
som berör tillsyn inom arbetsområden som miljövård och djurskydd. 
 
I arkivmaterial förekommer sekretess även i handlingar som rör rikets säkerhet. 
Handlingar som rör rikets säkerhet hanteras särskilt och skilt från övriga 
handlingar. 
 
 
5.4 Avgift vid begäran om att få ta del av allmän handling 
 
Länsstyrelsen tar ut avgift vid begäran om allmän handling enligt bifogat 
beslut, Bilaga 3. Beslutets lagliga grund är Avgiftsförordningen (1992:191). 
 
 
5.5 Arkivorganisation och arkivansvar 
 
Arkivvården utförs och hanteras primärt av personal vid diarie- och 
arkivfunktionen. Logistiska behov sköts av servicefunktionen vid efterfrågan 
från arkivansvarig. Nedan tjänster finns vid Länsstyrelsen i Halland och står för 
daglig hantering av arkivvården: 
 
Arkivansvarig  
100 % 
Arkivassistent 
100 %  
Arkivassistent 
50 % 
 
Diariesansvarig  
100 % 
 
 
5.6 Förvaring av arkiv 

 
Länsstyrelsen i Hallands län förvarar arkiv och har överlämnat arkiv i enlighet 
med bilaga 1. 
 
 
5.7 Sökingångar till länsstyrelsens arkiv 
 
Arkivbeskrivning 1995  
Arkivbeskrivning 1998  
Arkivbeskrivning 2014 
Arkivbildningsplan för länsstyrelser med en arkivbildare, 1988 
Arkivförteckningar 
Arbetsordning för Länsstyrelsen i Hallands län 
Diarier 
24 
 

LÄNSSTYRELSEN 
 
 
  
 

 
  
 
  

 
VÄS (Länsstyrelsernas gemensamma ärendestruktur) 
 
Manuella diarier med tillhörande diarie/dossieplaner 
Diarieförda handlingar före 1 juli 1990 kan sökas i manuella diarier som 
förvaras tillsammans med handlingarna för respektive sektions- eller 
enhetsarkiv.  
 
Den 1 juli 1990 övergick länsstyrelsen till datoriserad diarieföring. 
Körkortshandläggningen diariefördes dock i manuellt diarium t o m 1994 
eftersom enheten hade sin arbetsplats förlagd utanför länsstyrelsen. 
 
Diabas användes mellan åren 1990-2011 för att registrera allmänna handlingar. 
Idag finns Diabas endast sökbart via internt webbgränssnitt och är begränsat till 
personal vid diarie- och arkivfunktionen. Ärende- och 
dokumenthanteringssystemet Platina började används från mitten av 2011 av 
hela verksamheten men ett par ärendetyper började föras i systemet tidigare. 
 
 
5.8 Bevarande och gallring 

 
Länsstyrelsens handlingar bevaras i stor utsträckning. Undantag är 
rutinärenden och i viss mån handlingar som i enlighet med Riksarkivets 
föreskrifter kan bedömas vara av ringa betydelse. Bevarande och gallring sker i 
enlighet med Riksarkivets generella och myndighetsspecifika föreskrifter. RA-
MS 2018:33 omfattar länsstyrelsens myndighetsspecifika arkivbildning. 
 
 
6.0 Bilagor 
 
Bilaga 1, Förteckning över Länsstyrelsen i Hallands arkiv (inkl överlämnade) 
 
Bilaga 2, Register och sökmedel 
 
Bilaga 3, Beslut avseende avgiftsförordningen, dnr 116-7346-2015 
 
Bilaga 4, Arkivbeskrivning 1995 
 
Bilaga 5, Arkivbeskrivning 1998 
 
Bilaga 6, Arkivbeskrivning 2014 
25 
 

Document Outline